LESBISKA OCH BISEXUELLA KVINNOR I STOCKHOLM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LESBISKA OCH BISEXUELLA KVINNOR I STOCKHOLM"

Transkript

1 LESBISKA OCH BISEXUELLA KVINNOR I STOCKHOLM En studie av identitet, öppenhet, sexualvanor och sexuellt välbefinnande RFSLs hivkansli och RFSL-rådgivningen i Stockholm

2 LESBISKA OCH BISEXUELLA KVINNOR I STOCKHOLM En studie av identitet, öppenhet, sexualvanor och sexuellt välbefinnande Ett samarbetsprojekt mellan RFSLs hivkansli och RFSLrådgivningen i Stockholm Studien har genomförts av fil kand Susann Hervordotter 1997

3 FÖRORD I en av lägenheterna i ett av grannhusen där jag växte upp bodde två äldre kvinnor och en hund. Hunden var central. Den var liten och lurvig och hade en rosett i pannan och med tiden också en halsduk om magen. Den blev alltmer stillsam, visade sig alltmer sällan och en dag visste jag att den inte längre fanns kvar i detta jordelivet. Det kändes tomt. Också de två kvinnorna försvann ur mitt liv men hur, när och vart vet jag inte. Kanske levde dessa två kvinnor i en lesbisk relation. Det vet jag ingenting om och funderade heller aldrig över. Under mina uppväxtår torgfördes knappast lesbisk tvåsamhet som en av flera möjliga livsstilar. Men det fanns ändå något märkvärdigt annorlunda hos detta kvinnopar, något i norrländska barnaögon avvikande exotiskt och främmande: Den ena av kvinnorna talade skånska. I det samhälle jag växte upp i var sammanboende mellan två kvinnor inte något obekant fenomen. Tvärtom betraktades det av många som en praktisk lösning att två kvinnor som inte gift sig delade bostad. Det ansågs helt enkelt vara ett förnuftigt alternativ för glasbergets kvinnor. Med dåtidens rådande normer och bristfälliga sexologiska kunskaper kunde sammanboende mellan två kvinnor av den allmänna opinionen rättfärdigas och förklaras med praktiska och ekonomiska motiveringar. Medan heterosexuellt samboende legitimerades med kärlek och sexuell attraktion, motiverades således enkönat parboende bland kvinnor med mer prosaiskt vardagliga förnuftsskäl. Både lesbiskt liv och kvinnors sexualitet var så dolt och obekant för samhället i stort, att självvalda parbildningar som samboende mellan kvinna och kvinna respektive kvinna och man aningslöst tillskrevs olika bevekelsegrunder. I föreliggande rapport avspeglas en utveckling mot en annorlunda förståelse av samboende mellan kvinnor och en större öppenhet och djupare kunskap om lesbisk sexualitet och kärlek. Det är en förändringsprocess som skett på flera plan och i kontinuerligt samspel mellan individer, grupper och det omgivande samhället. Den utvecklingen har i vårt land manifesterats i händelser som bildandet av Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) 1950 och Partnerskapslagen 1995 med ty åtföljande massmedialt uppmärksammade partnerskapsceremonier och reflekteras i de mer systematiska studier som gjort under de senaste decennierna. I den studie som avrapporteras här anger mer än 90 procent av kvinnorna att de är helt eller delvis öppna om sin sexuella läggning inför heterosexuella vänner och familjen, 80 procent att de är helt eller delvis öppna på arbetet och ungefär hälften att de alltid eller någon gång är öppna om sin sexuella läggning hos gynekologen. Den rapport jag här har glädjen att introducera är ett pionjärarbete. Den bygger på data från den hittills mest omfattande studie av sexuella erfarenheter och förhållningssätt bland lesbiska kvinnor som genomförts i Sverige. Arbetet kan ses som ett tecken på den större öppenhet kring homosexuell och lesbisk livsstil som dokumenteras i rapporten, men också - och kanske framför allt - som ett betydelsefullt bidrag i en fortgående process av ökande kunskap och öppenhet kring sexuella uttrycksformer. Med sin studie av lesbiska och bisexuella kvinnor i Stockholm har RFSL och Susann Hervordotter breddat kunskapsbasen för folkhälsoarbetet på

4 sex- och samlevnadsområdet och deras data kompletterar på ett förtjänstfullt sätt 1996 års befolkningsbaserade studie av sexualitet och hälsa i Sverige. Uppsala i november 1997 Gisela Helmius

5 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Kunskapsöversikt Relationer och sexualitet Öppenhet Träffställen Lesbiska på gynekologisk undersökning lesbiska och könssjukdomar Hiv och aids Lesbiska och hälsofrågor En sammanställning o lesbiska hälsofrågor en amerikansk undersökning om lesbiskas sexualvanor 1.3 Syftet med undersökningen 2. Metod 2.1 Val av metod 2.2 Begreppsdiskussion 3. Resultat 3.1 Bakgrund Antal svarande Ålder Nationalitet Bostadsort Utbildning Sysselsättning och yrke Sexuell identitet Familjesituation Tidigare relationer 3.2 Vem man har sex med Sex med män Vilket kön man föredrar Vem lesbiska/homosexuella kvinnor föredrar Vem bisexuella kvinnor föredrar 3.3 Öppenhet Öppna svar om öppenhet 3.4 Träffställen Var man träffar sin/a kvinnliga partner/s Var man träffar sin/a manliga partner/s 3.5 Sexualitet och förhållande

6 3.5.1 Hur tillfredsställda kvinnorna är med sexlivet Relaterat till vilken typ av förhållande man lever i Relaterat till längden på förhållandet Öppna svar om sexlivet och relationer Inställning till sex utanför ett förhållande 3.6 I Vilken utsträckning man går till gynekolog och på mammografi Relaterat till om man haft sex med män eller inte 3.7 Könssjukdomar: risktänkande, egna sjukdomar och kunskap om smittvägar Risktänkande Egna sjukdomar Egna sjukdomar för kvinnor som inte haft sex med män Jämförelser Kunskap och föreställningar om smittvägar 3.8 Användande av skydd mot STD och/eller oönskad graviditet Användande av skydd tillsammans med en kvinna Relaterat till ålder Användande av skydd tillsammans med en man 3.9 Sexuell praktik Sexvanor med kvinna, vad man vill pröva med kvinna samt sexvanor med man Kvinnor som älskar med kvinnor Vad kvinnor vill pröva med kvinnor Kvinnor som älskar med män Sexvanor med kvinnor relaterat till ålder Jämförelser 3.10 Kommentarer till enkäten 4. Avslutande diskussion 4.1 Beskrivning av de svarande 4.2 Svaren på hypoteserna 4.3 Förslag till åtgärder 5. Referenser

7 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund RFSLs projekt Lesbisk Hälsa uppstod 1990 ur den oro för hivsmitta som lesbiska i Stockholm då började ge uttryck för. All information om hiv hade dittills varit riktad till heterosexuella och till män som har sex med män. Nästan ingen information hade riktats till lesbiska av den anledningen att riskerna för sexuellt överförd hivsmitta mellan kvinnor bedömdes som mycket liten. RFSL har sedan dess noga följt utvecklingen av hiv bland lesbiska och bedömer riskerna för smittöverföring mellan kvinnor som mycket små. Dock rapporterades det första fallet av sexuella smitta mellan kvinnor i Sverige hösten Vi fann också att undersökningar visar belägg för klara risker för överföring av andra STD 1 än hiv mellan kvinnor. För att kunna bedriva ett adekvat preventivt arbete bland kvinnor som har sex med kvinnor har vi dock behov av mer exakt kunskap om lesbiskas sexualvanor i Sverige. När arbetet med lesbiska hälsofrågor inleddes fann vi att kvinnohälsovårdens kunskaper om lesbiskas levnadsvillkor och sexualitet var mycket knappa. Intresset från hälsovårdens sida att förbättra kunskaperna i dessa frågor var dessutom svagt då man inte kunde se att lesbiskas hälsorisker och behov skulle skilja sig från andra kvinnors. Lesbiska utgör en minoritetsgrupp i det svenska samhället. Att vara kvinna och dessutom tillhöra en minoritet betyder att man tvingas bemöta fördomar och att man blir osynliggjord. Det kan vara svårt att tala om att man har sex med kvinnor i möten med hälso- och sjukvården inbjöd RFSL gynekologer och barnmorskor i Stockholm till seminariet "Den lesbiska kvinnan och den gynekologiska undersökningen." I och med detta seminarium väcktes intresset för lesbiska, som man tidigare inte uppmärksammat som patientgrupp. Flera seminarier hölls i Stockholm och på andra ställen i landet. Kvinnohälsovårdens nyvaknade intresse för och behov av kunskaper om lesbiskas levnadsvillkor ledde till att Folkhälsoinstitutet under 1995 och 1996, inom ramen för sitt regeringsuppdrag att följa frågor om homosexuellas situation, arrangerade seminarier kring lesbisk hälsa på ett antal platser runt om i landet. I utvärderingarna från seminariedagarna kring lesbisk hälsa uttrycker en stor del av deltagarna hur nyttigt det har varit att få möta lesbiska kvinnor och höra dem berätta om sina liv, eftersom man aldrig, så vitt man vet, mött eller talat med någon homosexuell kvinna förut. I mötet med patienten har man alltså alltid oreflekterat förutsatt att alla kvinnor är heterosexuella. När man diskuterar lesbiska i vården med vårdpersonal är det två frågor som återkommer. Den första är "Varför är det så viktigt att berätta att man är lesbisk?" och den andra är "Vad 1 STD utläses Sexually Transmitted Diseases vilket betyder Sexuellt överförbara sjukdomar.

8 är det som gör det så svårt att berätta att man är lesbisk?" För att kunna besvara dessa frågor behöver vi fakta som kan belysa lesbiskas levnadsvillkor. Det är svårt att finna forskning om lesbiska och bisexuella kvinnor, speciellt rörande hälsa och sexvanor. I USA har några undersökningar utförts och i Västeuropa ett fåtal. Ofta är dessa på grund av kulturella skillnader inte generaliserbara till svenska förhållanden. Dessutom har homosexuella mäns liv studerats i högre utsträckning än homosexuella kvinnors inte minst med anledning av hiv och aids. Utifrån den forskning som har gjorts om män har man ofta gjort generaliseringar även till lesbiska. Därför finns det lite inhämtad kunskap om lesbiskas behov eller om lesbiskas levnadsvillkor. Sådana kunskaper är en förutsättning för att insatser riktade till lesbiska kvinnor ska kunna göras på ett så riktigt sätt som möjligt. Faktiska kunskaper om vad kvinnor som har sex med kvinnor gör och med vem måste finnas för att man ska kunna utforma relevanta råd om STD-prevention för lesbiska. Utformandet av sådana råd försvåras ytterligare av att lesbiskas sexualitet, till skillnad från homosexuella mäns, är osynliggjord. Avsaknaden av ett adekvat språk för den lesbiska sexualiteten är ett tecken på detta som t ex yttrar sig i att sexuella handlingar mellan kvinnor inte har några namn.

9 1.2 Kunskapsöversikt Nedan följer sammandrag av några undersökningar som berör lesbiskas och bisexuellas relationer och sexualitet, öppenhet, träffställen, gynekologisk undersökning och mammografi, könssjukdomar, hiv, hälsofrågor samt sexvanor Relationer och sexualitet En bra sammanställning av forskning kring homosexuellas relationer finns i betänkandet av Partnerskapskommittén som gavs ut 1993 (SOU 1993:98, del B). Där har författarna bland annat undersökt hur många homosexuella som lever i parförhållanden. Studier av lesbiska i USA anger att cirka 80 % lever i en parrelation utförde Kinsey-institutet en intervjustudie med kvinnor som lever lesbiskt. Även där uppgav 80 % att de levde med en partner. Kvinnorna ansåg att detta var mycket viktigt och högre värderat än t ex karriär. Tyska och norska studier har funnit att ungefär 60 % av homosexuella kvinnor lever i parförhållande och den svenska utredningen om homosexuella och samhället (SOU, 1984) likaså. Siffrorna för homosexuella män är genomgående lägre. Siffrorna i den svenska utredningen om homosexuella från 1984 kommer från en enkätundersökning som Per Arne Håkansson utförde (SOU, 1984). Svaren kommer från över 1200 homosexuella män och kvinnor i Sverige, varav antalet kvinnor tyvärr bara är drygt 200. Håkansson har gjort en sammanställning av dem som lever i en parrelation, vilket var nästan 300 män och kvinnor. Längden för dessa personers förhållanden är: upp till ett år, nästan en tredjedel, 1-4 år en tredjedel, 4-10 år en fjärdedel och över 10 år en tiondel. Relationens längd har ett naturligt samband med åldern och dessa siffror är alltså beroende av urvalet, menar Håkansson. Det visar att homosexuella både har långa och korta relationer. Jämförelser har gjorts i amerikanska och europeiska studier mellan lesbiska, manliga homosexuella och heterosexuella par med avseende på hur relationen värderades (SOU, 1993). Man har bl a jämfört par i liknande livssituation vad gäller ålder, inkomstgrupp, längd på förhållandet och utbildning. Personerna beskrev samma grad av kärlek, omsorg för och intimitet med sin partner. Det framkom inga skillnader mellan de homosexuella och de heterosexuella paren. I en annan amerikansk studie följde man ett stort antal lesbiska, manliga homosexuella samt heterosexuella par över 18 månader (SOU, 1993). Syftet var att se vilka förhållanden som varade och vilka som bröt upp. 20 % av de lesbiska separerade, 16 % av de manliga och 14 % av de heterosexuella. Detta kan tolkas som att heterosexuella par inte bryter upp i samma utsträckning som homosexuella par. Tänkbara förklaringar är att en man och en kvinna som lever tillsammans har flera faktorer som hindrar en separation som giftermål, barn, ekonomi mm. De får stöd från omgivningen som förväntar sig att de ska fortsätta leva ihop. Homosexuella par måste i många fall handskas med negativa förväntningar från omgivningen i stället för stöd för sin relation. Pia Lundahl (1997) har intervjuat ett tjugotal lesbiska och bisexuella kvinnor i olika åldrar. Detta är en delrapport i projektet Fyra generationer bi- och homosexuella män och kvinnor. Utifrån dessa intervjuer säger hon att lesbiska tycks koppla sexualiteten väldigt starkt till känslor av kärlek och som hemmahörande i en monogam relation. Sexualiteten ses

10 inte som en drift i sig som måste tillfredsställas. Sex utan gemenskap, frikopplad sex ses av de intervjuade kvinnorna som manlig sexualitet även om lesbiska S/M-are 2 också anses stå för en sådan s k frikopplad, av manlig sexualitet. Betydelsen av sex tonas ned av kvinnorna medan värden som gemenskap, vänskap, trygghet och närhet lyfts fram oavsett generationstillhörighet. Lundahl menar att detta är ett uttryck för ett motstånd hos de intervjuade mot beskrivningen av den lesbiska kvinnan som en individ helt präglad av sin sexualitet. Lesbiska definieras av omvärlden som sexuellt avvikande och en icke-kvinnlig personlighet anses följa av sexualiteten. I stället vill de intervjuade framhålla det kvinnliga, det normala och riktiga i sin personlighet. Ett falnande sexuellt intresse i relationen är dock något som många kvinnor nämner. Parterna i relationen kan ha olika stort intresse av att fortsätta att ha sex med varandra. Vad som är intressant att notera är att frånvaro av sex ofta leder till att relationen avslutas. Även otrohet leder ofta till uppbrott. Otrohet ses genomgående i negativa termer. Sexualiteten spelar kanske en större roll än vad kvinnorna inser. När det gäller bisexualitet eller kvinnor som går från en lesbisk identitet till en bisexuell identitet är det tydligt att vem man har sex med tillmäts mycket stor betydelse. Sådana kvinnor kan komma att betraktas som avfällingar av andra lesbiska. Om lesbiska kan tänka sig ha sex utanför en relation eller inte är beroende av kvinnornas personliga värderingar, inte på hur tillfredsställda de är med sin relation (SOU, 1993). En amerikansk studie 1983 fann att 71 % av lesbiska tyckte att monogami var viktigt. Frekvensen för heterosexuella gifta kvinnor var 84 % och för gifta män 75 % och för homosexuella män 35 %. Samma studie fann att 70 % av de tillfrågade, oavsett sexuell identitet, var tillfredsställ-da med sexuallivet i sina relationer. Ju mer frekvent det var, ju större var tillfredsställelsen. De som ansåg att initiativet till sex togs jämlikt rapporterade också större tillfredsställelse än de som upplevde att det inte togs av båda. Eva Tiby har presenterat en rapport om våld och hot riktat mot homosexuella i Stockholm (Tiby, 1996). Hon ställde i sin enkätundersökning frågan om man brukar vara monogam i en relation, eller om man har andra sexuella kontakter. Av kvinnorna svarade tre av fyra att de brukar vara monogama. Det var ingen skillnad mellan utsatta och icke utsatta kvinnor. Däremot var det fler av de utsatta som uppgav att de har andra sexuella kontakter när de levde i en relation, 9 % mot lite drygt en procent av de icke utsatta. Notera att det rör sig om ett mindre antal kvinnor. Kvinnopar hade mindre frekvent sex än heterosexuella eller manliga par. Benny Henriksson och Pia Lundahl, som gjort kunskapssammanställningen om homosexuella parrelationer för Partnerskapskommittén (SOU, 1993) tror att detta beror på en socialisation in i vårt samhälle där män fostras att vara sexuellt aktiva. Det finns många föreställningar om kvinnlig sexualitet och hur den bör se ut och detta kan försvåra initieringen och genomförandet av sex för lesbiska par. Kvinnors sexualteknik kan vara mer inriktad på intimitet än orgasm och penetration. Master & Johnson m fl har dock funnit att lesbiska är mer tillfredsställda med sexualiteten än heterosexuella kvinnor och att de redovisar färre sexuella problem än kvinnor i heterosexuella relationer. 2 S/M-sex betyder sado-masochistiska former av sexlekar som t ex innebär dominans, att binda fast ena parten, smiska eller piska henne med mera.

11 1.2.2 Öppenhet I många av de undersökningar som görs om homosexuella frågas även efter i vilken utsträckning man är öppen med sin läggning i olika sammanhang. Elsa Lena Ryding gjorde 1988 en enkätstudie bland lesbiska om hur de upplevt sina besök hos gynekolog (Ryding, 1992). Hon frågade om öppenhet hos gynekolog och öppenhet i övrigt. Hon fick svaren att väldigt få är öppna hos sin gynekolog, något fler har sagt det någon gång, medan mer än hälften aldrig har talat om det. I andra situationer däremot är en tredjedel alltid öppna, hälften öppna ibland medan endast en tiondel aldrig talar om sin läggning. I Håkanssons enkätundersökning från 1981 (SOU, 1984) ställdes även frågor om öppenhet. Svaren är tyvärr inte uppdelade på män och kvinnor, men fördelar sig så här: Jag döljer min homosexualitet i många situationer, 32 %. I en del situationer, 34 %. I enstaka situationer, 24 %. I alla situationer, 10 %. Det är nästan exakt samma svar som Ryding har fått från kvinnorna tio år senare. Håkansson redovisar också svar på frågan hur många bekanta, arbets- eller studiekamrater samt föräldrar som vet eller anar ens läggning. Svaren gäller både män och kvinnor. 58 % säger att flera av eller alla deras bekanta känner till att de är homo/bisexuella. 36 % att flera av eller alla deras arbetskamrater gör det. Nästan 70 % säger att deras föräldrar anar eller vet. Karin Helmersson Bergmark håller på med en alkoholvanestudie bland homosexuella (Helmersson Bergmark, 1996) där enkäter skickades ut till samtliga medlemmar i RFSL i hela Sverige under Hon fick svar från 530 kvinnor (totalt fick hon 1739 svar). På frågan om öppenhet svarade dessa kvinnor så här: De närmaste Heterovänner På arbetsplatsen Alla vet 60 % Alla vet 53 % Alla vet 28 % Vissa vet 35 % Vissa vet 41 % Vissa vet 39 % Ingen vet 4 % Ingen vet 7 % Ingen vet 33 % Detta visar att många är mer eller mindre öppna inför familj och heterosexuella vänner, medan något färre är öppna på sin arbetsplats. Tiby redovisar i sin rapport om våld och hot riktat mot homosexuella i Stockholm siffror om öppenhet enbart för kvinnor och män som utsatts för brott p.g.a. sin homosexualitet (Tiby 1996). Det rör sig om ett litet antal personer, 141 stycken, varav 48 kvinnor. Underlaget och urvalet gör att dessa siffror inte enkelt kan jämföras med andra undersökningar. Av dessa 48 kvinnor har ett fåtal svarat att några vet om deras läggning, de allra flesta att många vet och en fjärdedel att alla vet. Så gott som alla är öppna inför vänner, så mycket som 86 % inför kollegor, något färre inför släkten och knappt hälften inför sina grannar. Detta är en grupp kvinnor som lever mycket utåtriktat och öppet. Anna Westerståhl hänvisar i sin sammanställning om lesbiska och hälsofrågor (Westerståhl, 1996) till en stor amerikansk undersökning med ungefär lesbiska (Bradford m fl, 1994). Så här ser det ut under amerikanska förhållanden:

12 Andel av omgivningen som känner till Familj Homosex. Heterosex. Medden sexuella orienteringen vänner vänner arbetare 0 % 19 % 1 % 7 % 27 % 1-49 % 31 % 3 % 39 % 41 % % 23 % 8 % 26 % 15 % 100 % 27 % 88 % 28 % 17 % =100 % =100 % =100 % =100 % Kvinnorna i studien i USA är mest öppna med sina homosexuella vänner, inte så öppna med familjen och de heterosexuella vännerna och minst öppna på sina arbetsplatser. Även om siffrorna presenterats på olika sätt i olika studier kan man säga att svenska lesbiska är mer öppna inför sina närmaste och sina heterosexuella vänner än de amerikanska kvinnorna. Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen ser det ungefär likadant ut i de olika undersökningarna, siffrorna är genomgående lägre, med undantag för den speciella grupp Tiby presenterat, där öppenheten inför kollegor är hög Träffställen Håkansson (SOU, 1984) redovisar enkätsvaren för hur man träffade den första homosexuella person man lärde känna respektive den man nu lever i ett förhållande med. Kvinnorna har träffat en annan homosexuell främst i vardagen och i andra hand genom klubbar eller organisationer för homosexuella. Några har även träffat en annan homosexuell via kontaktannonser. Sin partner uppger flest kvinnor att de har träffat på klubb eller genom en organisation. Många har träffat henne i vardagen, ganska många genom andra homosexuella vänner och några anger kontaktannons. Håkansson påpekar att i vardagen för många kvinnor betyder idrottsföreningar, vilket inte alls verkar förekomma bland männen. Platser som har stor betydelse för män, som parker och liknande, förekommer i sin tur inte bland kvinnorna. Han betonar organisationers och klubbars stora betydelse för att få möjlighet att umgås med andra homosexuella och kanske träffa en partner Lesbiska på gynekologisk undersökning Elsa Lena Ryding, gynekolog, har gjort en enkätstudie om lesbiska kvinnor på gynekologisk undersökning (Ryding, 1992). Av 229 enkäter som skickades till två RFSL-avdelningar, i Uppsala respektive Göteborg, kom svar från 85 kvinnor. Två kvinnor var bisexuella, 83 lesbiska. De var mellan 18 och 49 år. 13 % av kvinnorna hade aldrig haft sex med någon man, 28 % hade haft sex med män vid enstaka tillfällen och 58 % regelbundet under någon period. Majoriteten har varit hos gynekolog de senaste tre åren, ytterligare några har varit där för upp till 15 år sedan. Endast sju kvinnor har aldrig varit hos gynekolog.

13 Ganska många, 34 %, menade att lesbiska inte behöver undersökas lika ofta som heterosexuella kvinnor för att lesbiska är mindre utsatta för infektioner och cellförändringar. En kvinna tyckte att lesbiska aldrig behöver undersökas. Kvinnorna som aldrig haft sex med män var endast drabbade av underlivssvamp, inga könssjukdomar. De kvinnor som hade haft sex med män hade haft cellförändringar, trichomonas, kondylom, genital herpes, klamydia och gonorré. Ungefär 60 % av kvinnorna hade aldrig talat om att de är lesbiska i en gynekologisk situation. 22 % hade gjort det någon gång och fyra stycken har alltid talat om det. Två kvinnor har hos gynekolog blivit tillfrågade om partnerns kön, nio har känt att de haft möjlighet att själva ta upp det. Som skäl till att de skulle vilja berätta att de är lesbiska eller att deras partner är en kvinna anges bl a undvika frågor om p-medel, undvika missförstånd, rädd att inte få rätt information om smittorisker. Kvinnorna i studien skulle vilja att det inte alltid togs för givet att alla kvinnor är heterosexuella. 27 % av kvinnorna ville inte alls tala om sin läggning med någon gynekolog. De tyckte det var oväsentligt, var rädda för negativa reaktioner eller ville inte att det skulle stå i journalen. De flesta ansåg att homosexualiteten inte inverkar på hur ofta man behöver gå till gynekolog - vi är väl också kvinnor. Ganska många, en tredjedel, menar dock att lesbiska kan gå mer sällan då vi inte är lika utsatta för infektioner och cellförändringar. De allra flesta anser att det inte finns tillräckliga kunskaper på mottagningarna om lesbiskas levnadsvillkor och eventuella problem. Det fanns önskemål om att få veta vilka risker man som lesbisk har att få könssjukdomar och hiv Lesbiska och könssjukdomar I en liten brittisk undersökning (Edwards & Thin 1990) fann man att förekomsten av kondylom, herpes och vaginala bakterieinfektioner var högre hos de lesbiska än i kontrollgruppen med heterosexuella kvinnor. 50 % av de lesbiska hade haft bakterieinfektioner mot 25 % av de heterosexuella. Man kan också konstatera att herpes är relativt vanligt bland kvinnor som lever lesbiskt i Västvärlden. I den amerikanska broschyren "Lesbian Health Issues" berättar Wojakowski vad lesbiska kan drabbas av. Den absolut vanligaste åkomman i underlivet är svampinfektion som även kan överföras till kvinnlig partner. Annat som man har kunnat se har smittat mellan kvinnor är vaginala bakterieinfektioner, kondylom, hepatit, herpes, flatlöss, skabb och hiv. I de fall en lesbisk kvinna har fått klamydia eller gonorré har smittan kommit från en man. Även Rydings undersökning visar att i de fall kvinnorna har en könssjukdom har den troligen kommit från en man Hiv och aids Hivpositiva lesbiska utgör ingen egen kategori i statistiken i USA (Hunter & Alexander, 1995). Uppskattningsvis finns ca 900 smittade homosexuella kvinnor. Lesbiska utgör den grupp som har högst andel okänd smittväg. Fyra är kanske smittade genom lesbisk sex, troligen S/M-sex som på något sätt innefattat blod och öppna sår. De smittvägar som är

14 vanligast bland lesbiska är intravenöst missbruk, samlag med man i riskgrupp och insemination av sperma som inte genomgått någon kontroll. Studier i USA och Italien visar att ett ganska stort antal kvinnor som definierar sig som lesbiska har haft sex med män, vaginalt, oralt och analt och även under menstruation. Det verkar finnas en tendens att lesbiska och bisexuella kvinnor som har sex med män har analsex i högre grad än heterosexuella kvinnor. De har också sex med homosexuella män i högre grad än vad heterosexuella kvinnor har (Reinisch m fl, 1990). I Västeuropa och USA är det inte ovanligt att unga tjejer, kanske utkastade från hemmet p.g.a. homosexualitet, hamnar i gatuprostitution eller prostituerar sig för mat och tak över huvudet och på så sätt utsätter sig för risk att få könssjukdomar eller hiv. Ett ständigt återkommande tema på den årliga National Lesbian and Gay Health Conference i USA. En epidemiologisk undersökning av 164 kvinnor med hiv (Chu m fl,1991) visar att 152 av dem var intravenösa missbrukare och att de resterande hade mottagit blodtransfusion. Dessa kvinnor har själva uppgivit att de uteslutande haft sex med kvinnor efter 1977 då hiv började få spridning. Troligen har alltså ingen av dem har blivit smittade genom att ha sex med en kvinna. Sammanfattningsvis kan man säga att lesbiska som får hiv troligen har fått det via delad spruta, samlag med man i riskgrupp, insemination eller blodtransfusion. Några fall av blodsmitta vid sexuellt umgänge mellan kvinnor har konstaterats (mensblod eller andra blödningar t ex vid S/M-sex), men inget fall via enbart slidsekret. Det finns ej heller fall belagda där smittöverföring skett från kvinna till man där smittväg angivits vara slidsekret Lesbiska och hälsofrågor Undersökningar om lesbiskas hälsa är få. I Sverige gjordes nyligen en sammanställning av den forskning som utförts (till huvuddelen i USA) av Anna Westerståhl (se nedan, ). Att så lite forskning utförs kan bero på synen som finns i samhället på kvinnors hälsa och därmed även lesbiskas hälsa. Kvinnoförtrycket ställs på sin spets i just hälsofrågor. Mäns sjukdomar eller sjukdomssymtom är de som är intressanta att undersöka, ett tydligt exempel är symtombilden vid hjärtinfarkt där kvinnors symtom varit nästan helt okända. De studier som har gjorts tyder på att kvinnor som enbart har sex med kvinnor sällan får sexuellt överförbara sjukdomar (STD) men att vissa ändå har en högre prevalens än andra, som exempelvis herpes, både genital- och läppherpes. Riskerna för STD är framför allt relaterade till samlag med män. Man har i en undersökning (Hunter & Alexander, 1995) funnit att lesbiska i USA har bröstcancer tre gånger oftare än andra kvinnor. Den ökade risken att få bröstcancer (som inte har säkra medicinska belägg) kan komma sig av färre graviditeter och därmed mindre amning samt ett annat uteliv p.g.a. att lesbiska träffas i krogmiljö (alkohol, rökning). Är man dessutom inte vit amerikan utan tillhör någon etnisk minoritet minskar tillgången till sjukvård. Personer i marginaliserade grupper har också en tendens att ta större risker än medelpersonen. Marj Plumb (Plumb, 1996) citerar en undersökning (O Hanlan, 1995) om anledningar till att lesbiska inte söker vård när de borde ha gjort det. Den vanligaste anledningen är att inte ha

15 pengar, inte ha försäkring, känna rädsla för sjukvården och att vara rädd för homofobi. Rädsla p.g.a. övervikt, ras/klass och visste inte var jag skulle hitta vård var andra skäl. Rädslan för homofobiskt bemötande är bara aktuellt i 9 % av fallen i den här undersökningen. I en annan undersökning (Stevens & Hall, 1988) hade man med en fråga om detta, men då gavs inga andra alternativ än att man inte sökt vård p.g.a. homofobi. Svarsfrekvensen blev i det fallet 84 % ja. Detta visar att det är svårt att veta hur stor roll homofobin spelar. Man får även tänka på att det är dyrare att söka vård i USA än i Sverige. Man skulle kunna betrakta homosexualitet eller lesbiskhet som en social riskfaktor för individen, dvs att man genom den identitet man har har möjlighet att bli exponerad för större risker än majoriteten. Dels kan man bli utsatt för större yttre förtryck än majoriteten men det kan även innebära att man inte har möjlighet att göra positiva hälsoval på grund av stigmatisering. Detta betyder att det yttre arbetet, det identitetsstärkande arbetet och attitydarbetet är viktigt för individens hälsotillstånd och möjligheter att göra positiva hälsoval, dvs att man uppsöker läkare om så behövs, att man inte röker eller dricker i för stora mängder, att man motionerar; kort sagt tar hand om sig En sammanställning om lesbiska hälsofrågor Anna Westerståhl (Westerståhl 1996) har sökt forskning i lesbiska hälsofrågor via tre stora databaser som bevakar medicinska artiklar. Det mesta av det hon hittat är forskning utförd i USA även om en del är gjord i Västeuropa. Det största problemet i forskning om lesbiska är att urvalet är omöjligt att göra representativt. Troligtvis lever en mycket stor del av gruppen dolt. Det man kan göra är ett selektivt urval av kvinnor som på ett eller annat sätt lever öppet och utåtriktat. Den forskning som finns handlar egentligen om en viss grupp lesbiska. Westerståhl menar att livsstilen kan spela en avgörande roll för vilka sjukdomar människan får. Omgivningens bemötande är viktigt för den psykiska hälsan. Forskningen visar att homofobin på ett indirekt eller direkt sätt påverkar lesbiska kvinnors vardag så att hälsorisker uppstår. Homofobin utgör den största enskilda riskfaktorn för ohälsa. Även den internaliserade homofobin hos den enskilda lesbiska kvinnan, i form av självförakt eller bristande självkänsla, utgör risk för ohälsa och att hon när det behövs inte vågar stå på sig och hävda sin rätt. En förklaring till begreppet homofobi, som vi vill inskjuta här, finns hos Schönnesson & Brattberg (1994) De framhåller att homosexualiteten omgärdas av ett system av idéer, attityder och beteenden, som av det heterosexuella samhället förenas med en negativ attityd till eller en nedvärdering av manlig såväl som kvinnlig homosexualitet. Detta system brukar benämnas homofobi. Man skiljer mellan social och internaliserad homofobi. Den sociala homofobin syftar på de negativa värderingar som omgivningen - familj, vänner, institutioner och massmedia uttrycker om homosexualitet. Internaliserad homofobi betecknar den homosexuella individens införlivande av samhällets antihomosexuella attityder i sin egen person. Westerståhl påpekar att både homosexuella och kvinnor är marginaliserade grupper i västerländska samhällen och lever under dubbelt förtryck. Att tillhöra en etnisk minoritet

16 utgör ytterligare ett förtryck. Negativa följder av att leva i en marginaliserad position är att man utsätts för fler riskfaktorer, söker läkare i ett senare skede och möts av en fördomsfull vårdapparat. Amerikanska undersökningar tyder på att homofobi är vanligt förekommande bland sjuksköterskor och läkare i USA. Vid frågor om homosexualitet svarar många genom att uttrycka känslor av äckel och de har ofta uppfattningen att det är en sjukdom eller ett omoraliskt beteende. Detta yttrar sig i en ovilja att anställa eller ens att remittera till en homosexuell kollega. Av drygt 700 tillfrågade homosexuella läkare ansåg nästan alla att det var viktigt att patienterna kom ut inför sin läkare. Två tredjedelar trodde dock att patienterna då skulle få sämre vård. Hälften av läkarna hade upplevt exempel på detta i sitt arbete (Schatz & O`Hanlan, 1994). I en annan amerikansk studie (Stevens & Hall, 1988) har man frågat lesbiska om deras inställning till vården. 84 % av de tillfrågade lesbiska ogillar att uppsöka vård. Av dem som berättat om sin läggning hade 72 % fått ett negativt bemötande. Westerståhl pekar på att mer forskning om lesbisk ohälsa skulle behövas kring dessa områden: psykisk ohälsa och självmordsrisk bland ungdomar, risken för överkonsumtion av alkohol, risken för bröstcancer, svårigheter i samband med parrelationer och familjebildning samt äldre kvinnors boende och omvårdnad. Exempel på områden där hälsorisker redan dokumenterats är bemötandet i sjukvården och psykiskt och fysiskt våld av homofob karaktär. I det senare fallet menar Westerståhl att man inte behöver invänta mer forskning för att börja vidta åtgärder En amerikansk undersökning om lesbiskas sexualvanor JoAnn Loulan genomförde en enkätundersökning om sexvanor bland kvinnor som kom till hennes föreläsningar / workshops om lesbiska och sex & samlevnad. Totalt svarade 1566 lesbiska kvinnor på enkäten (Loulan, 1987). Enkäten var kort och innehöll mest fasta svarsalternativ för att kunna besvaras och lämnas in på plats. Ett fåtal kvinnor var under 25 år eller över 49 år, de flesta var mellan 25 och 49 år gamla. De allra flesta var vita och medelklass. 70 % hade läst vidare efter college. Hur länge hade de identifierat sig som lesbiska? En fjärdedel hade gjort det i mindre än fem år, en tredjedel hade gjort det i fem till tio år och en ytterligare en tredjedel i mellan 10 och 20 år. De resterande, en tiondel, hade gjort det i över 20 år. 62 % levde i ett parförhållande, 26 % var singel och 12 % levde i en tillfällig relation. Så här ofta uppgav de kvinnor som hade partner att de hade sex: aldrig 12 %, en gång per månad eller mer sällan 19 %, två till fem gånger i månaden 35 %, sex till tio gånger 20 %, elva gånger eller mer 14 %. Graden av tillfredsställelse med sexlivet för alla kvinnor i undersökningen: inte nöjd 16 %, ganska nöjd 24 %, ok 8 %, rätt nöjd 38 %, helt nöjd 14 %. De som var missnöjda uppgav följande anledningar: relationsproblem, celibat, problem med orgasm, passar inte ihop med partnern eller har ingen partner.

17 Loulan frågade om sexuella aktiviteter på så sätt att man först fick markera på en lista de aktiviteter man ägnar sig åt och hur ofta, på en annan lista det här gör jag för min partner och på en tredje lista det här gör min partner för mig. Den första listan innehöll allt från kramas eller pussas till att titta på pornografisk film eller ha gruppsex. Det vanligaste var kramas, småhångla, kyssas och ligga tätt ihop. Det gör över 90 %. Sedan följer att smeka varandra, vara nakna tillsammans, hålla händer, djupkyssas, petting, kyssa hela kroppen, fantisera, massera, bada tillsammans, blåsa i örat samt att läsa erotisk litteratur. Mindre än 20 % ägnade sig åt att: ha sex efter att ha bråkat, titta på porrbilder, ha sex stående, suga på tår. 3 % eller färre tittar på pornografisk film, har sex med män, har gruppsex med kvinnor, har sex på offentlig plats, har sex för pengar, har gruppsex med både kvinnor och män, och till sist, har sex med djur (1 %). Den andra listan, vad jag gör för min partner, innehöll inte samma svarsalternativ. Här handlade det mer om sextekniker. Allra vanligast var att smeka bröst, att kyssa bröst, att vara monogam, att slicka bröst och ha fingrar i slidan (över 83 %). Oralsex hade 71 %, tunga i slidan, smeka partnern och dia bröst ungefär hälften. Under 21 % hamnade att prata snuskigt, använda vibrator, ha finger i anusöppning, använda dildo i slidan, att vara ickemonogam, att agera ut fantasier, slicka anusöppning samt att ha hela handen i slidan. Under 5 % hade haft sex fast de inte ville, hade piskat sin partner, bundit sin partner eller kissat på sin partner. 1 % hade haft dildo i anus eller hela handen i anus. Resultatet av den tredje listan, som innehåller samma svarsalternativ som lista nummer två, fast omvänt: vad min partner gör för mig, liknar resultatet för lista nummer två. De flesta alternativen fick emellertid mindre antal svar, dvs man får ta emot mindre än man ger, eller man upplever det i alla fall så. Smeka bröst, oralsex osv fick alltså lite lägre procentsiffror. Ett undantag märks dock. Jag är icke-monogam fick 9 %, medan Hon är icke-monogam fick 13 %.

18 1.3 Syftet med undersökningen Målsättningen med denna enkätstudie var att undersöka förekomsten av faktorer som kan tänkas påverka lesbiska och bisexuella kvinnors sexuella välbefinnande och hälsa. Faktorer som studerats är bland annat kvinnornas sexualtekniker, samlevnadsformer, förekomst och kunskaper / föreställningar om STD och hiv, omfattningen av kontakt med kvinnohälsovården samt graden av öppenhet med den sexuella läggningen. HYPOTESER Utifrån den kunskapsöversikt som gjorts har ett antal hypoteser formulerats: 1. Lesbiska och bisexuella kvinnor är i liten utsträckning öppna med sin läggning hos gynekologen, vilket kan medföra att de får mindre adekvat behandling för sina problem. 2. Lesbiska och bisexuella kvinnor är rädda att bli illa bemötta om de är öppna med sin identitet vid kontakter med kvinnohälsovården. 3. Lesbiska och bisexuella kvinnor går mer sällan till gynekologiska undersökningar och mammografi än heterosexuella kvinnor, vilket medför en ökad risk för att tidiga stadier av sjudom inte upptäcks. 4. Bland lesbiska och bisexuella kvinnor är frekvensen låg av STD och hiv. 5. Användandet av skydd som minskar riskerna för STD och hiv vid sexuellt umgänge mellan kvinnor, är lågt bland lesbiska och bisexuella kvinnor. 6. Lesbiska och bisexuella kvinnor har oftare än heterosexuella kvinnor sex med homo- och bisexuella män, vilket kan medföra en ökad risk för hiv. 7. Vid sexuellt umgänge med män använder lesbiska och bisexuella kvinnor i mindre utsträckning än heterosexuella kvinnor kondom, vilket medför en ökad risk för STD, hiv och oönskad graviditet.

19 2. METOD 2.1 Val av metod Vi har valt att samla in information med hjälp av en enkät för att kunna studera ett större antal lesbiska och bisexuella kvinnor i Stockholm. Utifrån den grupp som svarat vill vi kunna beskriva den stora gruppen lesbiska och bisexuella. Vi vill också få ett tvärsnitt av de företeelser vi undersöker och se vilka samband som finns och vilken omfattning dessa företeelser har. Studien är gjord enbart i Stockholm p.g.a. bristande resurser. Det finns naturligtvis skillnader mellan livet som lesbisk eller bisexuell i Stockholm jämfört med andra orter i Sverige. Vi hoppas att denna studie kommer att visa varför andra lokala studier eller en landsomfattande studie behövs. Stora ansträngningar gjordes för att nå så olika kvinnor som möjligt vad gäller t ex ålder och öppenhet. Enkäten distribuerades i Stockholm dels via träffställena för lesbiska och dels via i stort sett alla föreningar som organiserar lesbiska. En del kvinnor kan ha fått flera exemplar av enkäten om de är med i fler än en förening. Det stod även kvinnorna fritt att kopiera den till väninnor som inte fått enkäten på annat sätt. Cirka 1300 enkäter trycktes och skickades eller lades ut. Hur många kvinnor de nådde vet vi inte. En 50-procentig svarsfrekvens är vanlig vid den här typen av distribution och vi har fått svar från 427 kvinnor. Enkäten är helt anonym, det går inte att se vem som fyllt i den eller på vilket sätt hon fått enkäten. Svaren i enkäterna har kodats och sedan vidtog bearbetning i form av jämförelse på gruppnivå mellan olika variabler (svaren på olika frågor). De resultat och samband vi redovisar här kan inte tolkas som representativa för alla lesbiska i Sverige, eller ens i Stockholm, utan endast för dem som på något sätt fått tillgång till enkäten och valt att vara med i undersökningen genom att skicka in sitt svar. En svårighet när det gäller studier av homosexuella är att man når dem som tagit något steg mot att leva öppet med sin läggning. De man når har kontakt med andra homosexuella genom att vara med i en förening eller gå på arrangemang för homosexuella. Lesbiska som inte har något homosexuellt nätverk är i stort sett omöjliga att nå. Ändå kan vi notera att vi har fått några svar från kvinnor som endast funderar över sin sexuella läggning men fortfarande lever som heterosexuella. De slutsatser som kan dras utifrån resultaten kan inte självklart generaliseras, men de tendenser vi redovisar kan ändå användas i arbetet för lesbiska i Sverige. Enkäten innehåller frågor om ålder, nationalitet, familjesituation, bostadsort, utbildning, sysselsättning, tidigare relationer, sexuell identitet och val av partner, sex med män, öppenhet, träffställen, hur nöjd man är med sexlivet, inställning till sex utanför ett förhållande, om man går till gynekologisk och mammografisk undersökning, risktänkande kring och egna erfarenheter av könssjukdomar och smittvägar, användande av skydd och vilka typer av skydd samt frågor om vilken typ av sex man har utövat. I resultatpresentationen jämförs resultaten med resultaten i andra, tidigare, undersökningar.

20 Databearbetning skedde med hjälp av två program. Svaren i enkäterna matades in i det epidemiologiska dataprogrammet EPI-info, version Med hjälp av EPI-info togs frekvensfördelningar för hela gruppen och subgrupper i materialet fram. Dataprogrammet Confidence Interval Analysis, CIA, användes för att analysera om skillnader mellan olika grupper i studiematerialet skiljer sig åt i statistiskt avseende. Det som gjordes var difference of proportions -analyser med 95 % konfidensintervall. Endast skillnader där konfidensintervallet ligger helt under eller helt över noll (0) redovisas som signifikanta. 2.2 Begreppsdiskussion Vem är lesbisk och vem är bisexuell? Vad ska vi kalla kvinnan som anar att hon föredrar kvinnor, men gifter sig och får barn och bara funderar kring möjligheten? Kvinnan som lever heterosexuellt utan en tanke på annat och plötsligt blir förälskad i en annan kvinna? Kvinnan som sexuellt dras lika mycket till män som kvinnor? Kvinnan som lever hela sitt vuxna liv tillsammans med en väninna? Den egna och omgivningens homofobi kan vara ett stort hinder för kvinnor att våga leva ut sin eventuella homosexualitet eller bisexualitet och att våga leva öppet med den. Föreställningen att kvinnor inte har någon stark sexualdrift kan hindra experimentlusten. Särskilt svårt kan det vara om det inte finns några homosexuella / lesbiska förebilder i närheten. För de allra flesta är sexualiteten grunden i den lesbiska identiteten (Lundahl, 1997). Kvinnor som har nära, icke-sexuella relationer definieras inte som lesbiska, inte heller kvinnor som har sexuella relationer både med män och kvinnor. I sitt intervjumaterial har Lundahl kunnat se att sexualiteten är starkt sammankopplad med gemenskapen med en annan kvinna. Ändå värjer sig de intervjuade mot att bli definierade utifrån sitt sexliv. Hur ser samhället på bisexualitet? Är en bisexuell person både heterosexuell och homosexuell? Eftersom många i vår kultur har ett behov av att kategorisera människor som antingen eller kan det vara svårt att förstå bisexualiteten. En kvinna säger i Lundahls studie att hennes identitet är lesbisk även nu när hon lever med en man. En annan kvinna blev betraktad som svikare av lesbiska vänner då hon började leva som bisexuell. Detta visar på skillnaden mellan den upplevda identiteten och hur identiteten kan upplevas utifrån. Bisexualiteten kan ses som ett hot mot det som vi uppfattar vara den stabila homo- eller heterosexuella identiteten. Den utmanar genom att inte vara statisk. Man kan se sexualiteten uppdelad i tre delar: identitet, preferens och beteende. T ex kan identiteten vara lesbisk, preferensen kvinnor och beteendet att ha sex med både kvinnor och män. Resonemangen ovan visar på en problematik som kan finnas när man talar om sexuell identitet. Den egna identiteten stämmer inte alltid med vad omgivningen uppfattar den vara. Det är alltid den subjektiva upplevelsen av identitet som är gällande. Ett annat raster att lägga över begreppsdiskussionen kring sexualitet kan vara genusperspektivet. Vad betyder det för identiteten att många kvinnor i vår kultur tenderar att emotionalisera sin sexualitet - medan många män tenderar att sexualisera sina känslor? Det

21 kan göra det svårare att finna sitt eget språk och sina egna uttrycksformer kring sexualitet eftersom man är bunden till könsrollerna vars stereotypitet kan vara fastlåsande. Kvinnor som attraheras av kvinnor och kvinnor som har sex med kvinnor väljer av olika skäl vilken "etikett" man identifierar sig med eller vad man av ohejdad vana kataegoriseras som. Därför har vi i enkäten lämnat flera alternativ för att alla berörda kvinnor skulle känna sig inkluderade. Vi har sedan i resultatdelen använt orden lesbisk, homosexuell och bisexuell utifrån den fråga kvinnorna har fått besvara i enkäten om hur de själva benämner sin sexuella identitet.

22 3. RESULTAT Samtliga 52 tabeller återfinns i nummerordning i bilaga på sid... För de tabeller som endast nämns i texten finns alltid en hänvisning till ett tabellnummer. 3.1 Bakgrund Antal svarande Det totala antalet svarande är 427 kvinnor Ålder De svarande är mellan 17 och 73 år. Genomsnittsåldern är 36 år och de flesta är 32 eller 33 år gamla. Hälften av alla svarande är mellan 27 och 43 år. Även om de flesta är i 30-årsåldern är det tillfredsställande att så pass många yngre och äldre har svarat. Tabell nr 1 Ålder N=427 Ålder Antal Procent % % % % % % % Summa: % Nationalitet De allra flesta är födda i Sverige. Cirka en tiondel uppger att de är födda i något annat land. Dubbelt så många, två tiondelar, har minst en förälder född i något annat land. Av de länder som har angivits dominerar Nordiska och västeuropeiska länder stort, följt av länder i östra Europa, Nordamerika och Sydamerika (tabell 2) Bostadsort De allra flesta, 88 %, bor i Stockholm med förorter (tabell 3). Några bor på annan ort. De har troligen varit i kontakt med någon förening eller något uteställe för homosexuella i Stockholm eftersom distributionen av enkäterna endast skedde där. Många är troligen inflyttade från andra länder eller andra orter i Sverige.

23 3.1.5 Utbildning Av samtliga kvinnor har sju procent endast gått ut grundskolan. En tredjedel har även gått ut gymnasiet. Andra avslutade utbildningar är folkhögskola, 5 %, annan yrkesutbildning en tiondel samt högskola eller universitet, vilket gäller för nästan hälften av alla svarande. Tabell nr 4 Utbildning N=427 Högsta avslutade utbildning Högskola / 47% Universitet Teoretisk 23% Gymnasielinje Annan 11% Yrkesutbildning Grundskola 7% Praktisk 7% Gymnasielinje Folkhögskola 5% När man tittar på de olika åldersgrupperna kan man konstatera att de äldsta är mycket välutbildade. Även mittengruppen har hög andel högskola och universitetsutbildning. I den yngsta gruppen finns de som fortfarande utbildar sig på gymnasium eller eftergymnasial utbildning. Här är andelen teoretisk gymnasielinje/program och högskola/universitet vardera en tredjedel (tabell 5). Jämfört med Sveriges kvinnliga befolkning år är de svarande i studien mer välutbildade. Av Sveriges kvinnor har en tredjedel grundskola, en tredjedel tvåårigt gymnasium, en tiondel tre- eller fyraårigt gymnasium, drygt en tiondel eftergymnasial utbildning och endast en tiondel högskola (SCB). I vår studie är nästan hälften högskoleutbildade. Detta behöver inte betyda att lesbiska i allmänhet är bättre utbildade eftersom enkäter alltid i högre grad besvaras av personer med högre utbildning och därför ger ett högre genomsnitt, men måste ändå betraktas som anmärkningsvärt (Magnusson & Bergman 1993) Sysselsättning och yrke Två personer är barnlediga, 3 % är långvarigt sjukskrivna, 4 % är pensionärer (detta inkluderar förtidspensionärer), en tiondel är utan arbete och en fjärdedel studerar. De flesta, nästan 60 %, är yrkesverksamma. Tabell nr 6 Sysselsättning N=427 Sysselsättni Procent ng Yrkesverksa 59% m Studerar 24% Arbetslös 10% Pensionär 4% Sjukskriven 3%

24 Barnledig 1% De vanligaste yrkena är lärare, anställd inom hälso- och sjukvård, journalist, sekreterare och kontorsanställda. Jämfört med alla kvinnor i Stockholm är vissa yrkeskategorier överrepresenterade. Pedagogiska yrken utgör 19 % mot 9 % i Stockholm, hälso- och sjukvård utgör 18 % mot 12 % i, journalistik utgör 8 % mot 2 % och företagsadministration utgör 19 % mot 2 % (Arbetshälsorapport, 1995). Om man tittar på sysselsättning i förhållande till ålder ser det ut så här (tabell 7): De yngsta (17-34 år) studerar, arbetar eller söker arbete. Mittengruppen, år, arbetar i högre grad och studerar i mindre grad samt söker arbete i lika stor utsträckning. Här finner vi även de barnlediga. De äldsta, åringarna, arbetar eller är pensionerade och några studerar. Antalet arbetslösa och studerande speglar hur samhället ser ut idag (tabell 7). Under 55 år är arbetslösheten jämnt fördelad. Den yngsta är 19 år och den äldsta 64 år. Antalet studerande är naturligtvis störst i den yngsta gruppen där nära 40 % studerar. En tiondel av åringarna och 7 % av de äldsta studerar (tabell 7). De som söker arbete har alla minst grundskola. En fjärdedel har även gymnasiekompetens och en tredjedel högskola eller universitetsutbildning. En femtedel har gått folkhögskola och en sjättedel har någon form av yrkesutbildning. De arbetslösa utgör en väl utbildad grupp (tabell 9). Kvinnorna i studien är i högre grad än genomsnittet arbetslösa. Enligt Länsarbetsnämnden var den öppna arbetslösheten i mars -97 i Stockholms län 4,4 % för kvinnor i arbetsför ålder. Även om man kan räkna med att några av de 10 % som i enkäten uppgett att de saknar arbete inte är öppet arbetslösa utan är i någon form av åtgärd, är de fler än genomsnittet för kvinnor i Stockholm. Eventuellt kan detta förklaras av att många av de svarande flyttat till Stockholm mer för att attityden till en lesbisk eller bisexuell livsstil är liberalare här än för arbetsmöjligheterna Sexuell identitet På frågan Jag betraktar mig själv som (tabell 10) har 71 % fyllt i lesbisk och 12 % homosexuell. Sju personer fyllde i båda alternativen men endast det ena har registrerats. Dessa och ytterligare några kvinnor ställde sig frågande till varför man bara kunde välja ett av dessa alternativ. De ansåg att de var uttryck för samma sak. 17 % svarade bisexuell och en person heterosexuell. På det öppna alternativet har 20 svarande valt att fylla i egna formuleringar. Dessa var exempelvis människa, homoflata, kär, frisexuell, både homosexuell och heterosexuell och att det beror på vem jag är kär i just då. Att använda ordet lesbisk är vanligare ju äldre personen är. Bisexuella finns i alla åldrar men är något fler i den yngsta gruppen (tabell 11). Svaren på hur länge personen levt som lesbisk / homosexuell / bisexuell eller vad de svarat på den frågan, är något svår att redovisa. Några har angett tiden som gått sedan de kom ut, alltså när de accepterade sin läggning och började tala om den med sin omgivning. Andra har skrivit att de alltid har levt så här eller sin nuvarande ålder. Någon undrade om vi menade

VADVARJE KILLE BÖR VETA

VADVARJE KILLE BÖR VETA Box 350 10126 Stockholm 08 7360211 hivkansli@rfsl.se www.rfsl.se produktionsdatum: september 2000 VADVARJE KILLE BÖR VETA Säkrare sex för män som har sex med män VAD ÄR OSÄKER SEX? Osäker sex är analsex

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? KORT OM SEX VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? Vår sexualitet ger oss möjlighet till fantastiska upplevelser. Vi kan ha sex av en mängd olika skäl: närhet, lust, kåthet, kärlek, passion, ömhet, spänning och nyfikenhet.

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

Män som har sex med män MSM

Män som har sex med män MSM Män som har sex med män MSM Definition: Män som har sex med män (MSM) är en samlingsbeteckning på män som har sexuellt umgänge med andra män (oberoende av sexuell läggning). Begreppet omfattar därmed män

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

5 Homosexuellas syn på barn och familjebildning. Statistiska centralbyrån (SCB), Gunilla Davidsson

5 Homosexuellas syn på barn och familjebildning. Statistiska centralbyrån (SCB), Gunilla Davidsson 5 Homosexuellas syn på barn och familjebildning av Statistiska centralbyrån (SCB), Gunilla Davidsson 195 Bilaga 5 SOU 2001:10 Din syn på barn och familjebildning Inledning. På uppdrag av Kommittén om barn

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen KÖNSSJUKDOMAR Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen SEXUELL HÄLSA Kärlek, sexualitet och sex hör till människans liv. Den sexuella hälsan är en viktig del av ens hälsa och livskvalitet. Alla har rätt att

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola Hiv på institution - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor Torkel Richert, Malmö högskola Projektmål Nå ut med information till ett stort antal personer vilka

Läs mer

frihet, lust & njutning

frihet, lust & njutning Sex, frihet, lust & njutning De medicinska aspekterna har granskats av Anders Karlsson, Venhälsan och Susanne Gullack Flyrén, rfsu-kliniken rfsl ungdom 2009, 2011 form zie Sex kan vara jättehärligt och

Läs mer

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Läs mer

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lektionsunderlag

SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lektionsunderlag SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Lektionsunderlag 1 INNEHÅLL Om lektionsunderlaget 4 Ord om sexualitet 5 Kropp och sex 47 Berättelser och exempel 105 Övrigt material 209 OM LEKTIONS UNDERLAGET I detta

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Malin Lindroth Fil. Dr. Hälsa och samhälle Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, Malmö högskola Idag: Forskning och förslag Forskningsprojekt om unga

Läs mer

Vad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 2011 Hiv statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB)

Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB) Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB) Här är 2011 års specialrapport om ungdomar och sexualitet från Ungdomsbarometern (UB). Undersökningen är en självselekterad onlinestudie gjord 2010 med 5449

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Tre kondomer och en bedövad käke

Tre kondomer och en bedövad käke Tre kondomer och en bedövad käke DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Tre kondomer och en bedövad käke berättar en ung man om sina möten med skolungdomar som sex- och samlevnadsinformatör. Under informationspassen

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland Bilaga Epidemiolgosik översikt BILAGA EPIDEMIOLOGISK ÖVERSIKT Hiv-fall i Västra Götaland 2-27 Statistiken grundar sig på

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo 1. Vilka två syften tjänar sex hos människan? Alltså: Varför har vi sex? Två eller flera anledningar. Människan har sex dels för att föröka sig, genom

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Ungdomars kunskaper om hiv

Ungdomars kunskaper om hiv Ungdomars kunskaper om hiv Kartläggningsprojekt på utvalda gymnasieskolor i Skåne 2010 Rapport från Noaks Ark Skåne 2 Sammanfattning Under 2010 bedrev Noaks Ark Skåne ett informationsprojekt i samarbete

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna Smittskyddsinstitutet Enheten för hivprevention och sexuell hälsa 171 82 Solna RFSU:s yttrande om Nationell handlingsplan mot hiv och andra STI bland homo- och bisexuella män och andra män som har sex

Läs mer

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

frihet, lust & njutning

frihet, lust & njutning sex, frihet, lust & njutning De medicinska aspekterna har granskats av Anders Karlsson, Venhälsan och Susanne Gullack Flyrén, rfsu-kliniken rfsl ungdom 2009 form *zie* Sex kan vara jättehärligt och innebära

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

rfsu praktika för analsex

rfsu praktika för analsex 1 rfsu praktika för analsex Vad är analsex Analsex är all sorts sexuell stimulering i eller runt anus. Analsex kan vara olika saker: att man smeker, slickar eller pillar i eller runt ändtarmsöppningen

Läs mer

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Du ska kunna: 0. Hur du skulle göra om du behövde prata med sjukvården om något som har med sex och samlevnad att

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

FÖRSKOLAN & SEXUALITET

FÖRSKOLAN & SEXUALITET Enkäten är genomförd av Anna Kosztovics och Linda Leveau på uppdrag av RFSU FÖRSKOLAN & SEXUALITET en enkätstudie om hur barns sexualitet bemöts i förskolan Enkäten är genomförd av Anna Kosztovics och

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

GRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV KVINNA

GRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV KVINNA INSTRUKTIONER FÖR STUDIEPERSONAL: När studiedeltagarna ska börja i studien måste de fylla i detta grundläggande formulär. Var god kontrollera att du delar ut rätt frågeformulär. När formuläret är ifyllt

Läs mer

C apensis Förlag AB. 6. Sexualitet och relationer. Naturkunskap 1b. Sexualitet och relationer

C apensis Förlag AB. 6. Sexualitet och relationer. Naturkunskap 1b. Sexualitet och relationer Senast uppdaterad 2012-12-09 65 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Sexualitet och relationer C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle

Läs mer

UngKAB09 NORR Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga i Norrlandstingen

UngKAB09 NORR Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga i Norrlandstingen UngKAB09 NORR Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga i Norrlandstingen 2011 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti NORR Handläggare: Ida Johansson. 2(44) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Homo- och bisexuella samt transpersoner och människor med queer identitet eller livstil (hbtq-personer) löper större risk

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du

Läs mer

Rapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad

Rapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad Landstingets kansli Projektledare Elinor Sundén Rapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad Landstinget i Jönköpings län har för andra gången frågat deltagarna i den Internetbaserade medborgarpanelen

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

Seta rf Böletået 5, 00240 Helsingfors www.seta.fi www.facebook.com/setary 6.11.2013 Anders Huldén

Seta rf Böletået 5, 00240 Helsingfors www.seta.fi www.facebook.com/setary 6.11.2013 Anders Huldén På lika villkor? Hbtiq-ungdomars välbefinnande i skolan Anders Huldén Seta Människorättsorganisation, grundad 1974 Målsättningen är allas likabehandling och välbefinnande, oavsett könsidentitet, könsuttryck

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige Charlotte Deogan Utredare, PhD Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndighetens uppdrag Uppföljning

Läs mer

Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne. Rapport från Noaks Ark Skåne

Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne. Rapport från Noaks Ark Skåne Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne 2010 Rapport från Noaks Ark Skåne 2 Sammanfattning Under 2010 bedrev Noaks Ark Skåne ett informationsprojekt i samarbete med skolsköterskor

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 212 Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen -Kvalitativ studie om vuxna kvinnor och män som har en funktionsnedsättning sabine.kirschard@vgregion.se Disposition Presentation Introduktion Syfte och

Läs mer

GRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV MAN

GRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV MAN INSTRUKTIONER FÖR STUDIEPERSONAL: När studiedeltagarna ska börja i studien måste de fylla i detta grundläggande formulär. Var god kontrollera att du delar ut rätt frågeformulär. När formuläret är ifyllt

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län

I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län Vad ingår i hiv-statistiken för SLL? Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade fall menas personer

Läs mer

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti ABC om HBT Tisdag 26 augusti Hbt-historia 1944 1972 1979 1995 1999 2001 2003 2005 2008 2009 2013 1944: Avkriminalisering 1972: Prövning ny könstillhörighet 1979: Avpatologisering 1995: Partnerskapslagen

Läs mer

GRUNDFORMULÄR: HIV-NEGATIV MAN

GRUNDFORMULÄR: HIV-NEGATIV MAN INSTRUKTIONER FÖR STUDIEPERSONAL: När studiedeltagarna ska börja i studien måste de fylla i detta grundläggande formulär. Var god kontrollera att du delar ut rätt frågeformulär. När formuläret är ifyllt

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

I statistiken som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.

I statistiken som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län. 20-03-03 Vad ingår i hiv-statistiken? Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Den avidentifierade koden (s.k.

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath HBT En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner Av Nils Granath Varför jag valt att göra en faktabroschyr om HBT: Jag heter Nils Granath och som skolinformatör för RFSL Sundsvall har jag mött många

Läs mer

ABC om HBT. En förälder blir till 27 januari 2014

ABC om HBT. En förälder blir till 27 januari 2014 ABC om HBT En förälder blir till 27 januari 2014 Heteronormativitet Heterosexualiteten tas för given (alla hetero till motsatsen bevisas) ses som utgångspunkt eftersträvansvärd norm har självklart företräde

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Projektbeskrivning - Säkrare Sex

Projektbeskrivning - Säkrare Sex ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST ANSÖKAN SID 1 (6) 2009-10-07 Projektbeskrivning - Säkrare Sex 2010-2012 Bakgrund Klamydia och andra könssjukdomar är ett stort problem bland ungdomar. Det har

Läs mer