UngKAB09 NORR Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga i Norrlandstingen

Transkript

1 UngKAB09 NORR Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga i Norrlandstingen 2011 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti NORR Handläggare: Ida Johansson.

2 2(44) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE METOD RESULTAT Bakgrundsvariabler Alkohol- och drogbruk Attityder till andras partnerval och partnerantal Kärleksideologin Ålder vid sexdebut Sex och alkohol Träffpunkt vid de senaste sextillfället Antal sexpartner Kondomanvändning Anledning till att kondom inte användes Attityder till kondomförslag STI Upplevd risk att smittas av könssjukdomar Vet var man testar sig för klamydia Har testat sig för klamydia och hiv Samtal i samband med testning Nekad hivtest Erfarenhet av STI Använt akut p-piller Kunskap om hiv Klamydiakunskap Skolans sex- och samlevnadsundervisning Hälsofrämjande och STI- preventivt arbete Önskemål om hälsofrämjande och preventiva insatser Kunskapsbehov Kontakt med hälsofrämjande arbete Använt internet för sex- och kärlekshandlingar Sex mot ersättning...39

3 3(44) 5.2 Porr DISKUSSION STI test Riskuppfattning och risktagande STI erfarenhet Hälsofrämjande insatser Behovsanalys REFERENSER... 44

4 4(44) SAMMANFATTNING Syftet med föreliggande rapport är att det ska verka som underlag till långsiktigt arbetet och åtgärder för att förbättra den sexuella hälsan i de fyra nordligaste landstingen. Därutöver är förhoppningen att rapporten ska vara ett underlag vid upprepade studier som kan ge en uppfattning om önskade effekter erhålls på sikt och att utvecklingen går åt rätt håll vad gäller hiv/sti och oönskade effekter av sexuellt beteende. Uppdragsgivare är kunskapsnätverket hiv/sti norr. Rapporten bygger på norrlandsresultat utifrån den nationella enkätundersökningen UngKAB09, som genomfördes i slutet av år Antalet deltagare i norrland är personer. Resultatet ska inte generaliseras men samband kan uttydas. I resultatet går det att läsa att det är vanligare att använda kondom vid sexdebuten än vid det senaste sextillfället bland de svarande i norrland. Den största anledningen till att kondom inte användes uppges både i riket och norrland vara, för att det är skönare utan kondom och bland personer som hade vaginalsex uppges även att annat graviditetsskydd användes. De som använde kondom gör det för att undvika graviditet, könssjukdomar och för att slippa vara oroliga efteråt. Kondomanvändning som princip uppger en högre andel män i norrland än i riket. Kunskap om att det är bra att använda kondomer för att minska risken för smitta samt att ha tagit emot gratiskondomer är lika vanligt förekommande bland kvinnor och män i både norrland och i riket. Information om kondomer i samband med testning får emellertid män i högre grad än kvinnor i både norrland och i riket. Endast en liten andel anser sig vara i riskzonen för att bli smittade av hiv medan en något högre andel både i norrland och i riket anser sig riskera att bli smittade av klamydia. Anledningen till att de flesta anser att risken för könssjukdomar är låg är för att man har en partner. Fler kvinnor än män i såväl norrland som i riket vet var man testar sig för klamydia, har även testat sig och uppger således i högre grad att de har haft klamydia. Det är dock en högre andel både kvinnor och män i norrland än i riket som aldrig har testat sig för klamydia eller hiv. i norrland och i riket uppger dessutom i lägre grad än kvinnor att det är viktigt att testat sig innan man går över till en ny sexpartner utan kondom. i norrland anser inte att sex- och samlevnadsundervisningen gav tillräckliga kunskaper i lika hög grad som män och en högre andel kvinnor än män anser sig ha behov av kunskap om könssjukdomar. Samtidigt som kvinnor i högre grad än män uppger sig ha läst broschyrer om säkrare sex samt har kunskap om klamydia i större utsträckning än män. Detsamma gäller i riket. I riket går det att utläsa att andelen som haft en STI är oproportionerligt stor bland exempelvis personer med tidig sexdebut, många sexpartner, hög konsumtion av alkohol eller andra droger eller personer utsatta för sexuellt tvång. Utifrån resultatet kan det vara viktigt att fokusera på att: Främja kondomanvändning även inom relationer. Öka framförallt andelen män som känner till vikten av att testa sig för könssjukdomar och även testar sig. Samverka med andra folkhälsoaktörer/arenor för mindre risktagande i allmänhet.

5 5(44) 2 INLEDNING Sverige har det folkhälsopolitiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Socialdepartementet, 2008, s. 21). Till det övergripande målet finns elva målområden däribland målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa. I detta område ingår att arbeta för att främja ungdomars sexuella hälsa och förmåga att hantera relationer. Det kan ske genom exempelvis information och rådgivning på ungdomsmottagning, studenthälsa samt inom ramen för skolans sex- och samlevnadsundervisning. Inom målområdet framhålls sexuellt tvång som något som bör bekämpas liksom angelägenheten att minska förekomsten av sexuellt överförbara infektioner (STI) samt oönskade graviditeter. I arbetet med detta bör ungdomars önskemål beaktas och insatser bör utformas från olika gruppers behov (Socialdepartementet, 2008). Kunskapsnätverket hiv/sti norr arbetar med sexuell hälsa med inriktning på att minska sexuellt överförbara infektioner i norrlandstingen i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Genom den nya nationella enkäten Ung KAB09 (Ung - kunskap, attityd, beteende) får vi nu ett första underlag för att sedermera kunna följa utvecklingen i den sexuella hälsan. Ett av uppdragen med denna rapport att följa nuläge och se trender hos invånarna för att få kunskap om vad Kunskapsnätverket hiv/sti norrs arbete ska fokusera på. Enkäten ger även möjlighet att synliggöra ojämlikheter i hälsan bland invånarna. Särskild projektanställning har gjorts för uppdraget med finansiering från hiv/sti-medel från Kunskapsnätverket norr, med en organisatorisk placering på Folkhälsocentrum Jämtlands läns landsting. 3 SYFTE Syftet med denna rapport är att den ska verka som underlag till långsiktigt arbete och åtgärder för att förbättra den sexuella hälsan i de fyra nordligaste landstingen. Därutöver är förhoppningen att rapporten ska vara ett underlag vid upprepade studier som kan ge en uppfattning om önskade effekter erhålls på sikt och att utvecklingen går åt rätt håll vad gäller hiv/sti och oönskade effekter av sexuellt beteende. 4 METOD UngKAB09 är en undersökning om sexualitet hos ungdomar och unga vuxna i åldern år. Undersökningen initierades av Socialstyrelsen, genomfördes av Göteborgs universitet och bearbetas här av Kunskapsnätverket hiv/sti norr för norrlandstingen. Undersökningen genomfördes nationellt hösten/vintern år 2009/2010. Frågeformuläret har arbetats fram av ett stort antal forskare och praktiker samt granskas av expertis på Statistiska centralbyrån. En så kallad mixed method användes. Det gjordes ett riktat slumpmässigt urval till deltagare i åldrarna 16, 20, 24, 28 år i hela landet. De fick ett brev där dem uppmanades att gå in på en internetsida och besvara enkäten digitalt. Urvalet var 6000 individer i varje åldersgrupp, det vill säga personer totalt i Sverige, varav personer besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på

6 6(44) 24 procent. Könsfördelningen är jämn medan personer som saknar gymnasieutbildning deltagit i lägre utsträckning än vad som skulle vara proportionerligt med gruppens storlek i hela befolkningen. Det är svårt att uttala sig om det stora bortfallet och eventuella svarsskillnader i bortfallsgruppen jämfört med dem som har svarat kan bero på andra saker än de vanliga bakgrundsvariablerna (Tikkanen, Abelsson & Forsberg, 2011). Uppmaningar att delta i studien fanns även på ett antal mötesplatser på internet, där personer på eget initiativ fyllde i enkäten, så kallat självselekterat urval. Enkäten besvarades således digitalt och innehöll 63 frågor men personer med få sexuella erfarenhet slussades förbi följdfrågor, som inte blev relevanta i deras fall. Det valda tillvägagångssättet med mixed methods och den låga svarsfrekvensen i det slumpmässiga urvalet gör att resultat inte kan generaliseras till att gälla hela den unga befolkningen i riket utan enbart de svarande. Det som dock går att se är om det finns samband mellan olika faktorer till exempel kön och riskuppfattning med mera. Undersökningen har genomgått etikprövning och godkänts (Tikkanen m. fl., 2011). I norrlandstingen ingår totalt 1314 personer i studien: 62 procent, motsvarande 816 personer, från enkäter på mötesplatser och 38 procent, motsvarande 498 personer, från styrt slumpmässigt urval. Inte heller dessa resultat ska användas för generalisering av hela gruppen unga utan svaren står för de som faktiskt har svarat. Skillnader utifrån exempelvis boendeort och erfarenhet av att ha testat sig för en STI går dock att utläsa. I enkäten var det under kön möjligt att markera kvinna, man eller annat. I denna rapport kommer inte alternativet annat redovisas då det är under fem personer som har markerat sitt kön som annat. Det är också 38 personer som inte har svarat på frågan om kön överhuvudtaget. Det gör att dessa personers svar inte redovisas i tabeller som är uppdelade på man och kvinna. Alla deltagare har dock svarat vilket län de kommer ifrån och därför blir det fler svarande när frågor delas upp utifrån län än det blir när tabellerna redovisar utifrån kön. Skillnader som kommenteras är signifikanttestade genom χ 2 test med p mindre än 0,05. I slutet av enkäten får deltagarna själva värdera sina enkätsvar och de allra flesta uppger att de svarat uppriktigt på frågorna och 5 procent uppger att frågorna var obehagliga att svara på. I den nationella rapporten (Tikkanen m. fl., 2011) redovisas om olika grupper svarar olika på frågorna. Grupperna kan vara kategoriserade utifrån exempelvis självkänsla, religionens påverkan på vardagslivet eller alkoholkonsumtion med mera. I det norrländska materialet blir dessa grupper små och därför redovisas istället konklusioner från den nationella rapporten. I övrigt kommenteras data från norrland.

7 7(44) 5 RESULTAT 5.1 Bakgrundsvariabler Könsfördelningen bland de svarande är densamma i norrland som i riket. Något fler kvinnor, 52 procent, har svarat än män, 48 procent. Tabell 5.1 Hur man betraktar sig själv sexuellt, andelar i procent. Jämför tabell 3.20 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 268 personer. Antal svarande i riket= personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Homosexuell (2) 2 (2) 2 Bisexuell (6) 5 Heterosexuell Inget av ovanstående (2) 4 (2) 3 I tabell 5.1 går det att utläsa att majoriteten av de svarande betraktar sig själva som heterosexuella, män i högre grad än vad kvinnor gör. na som har svarat betraktar sig som bisexuella i högre grad än svarande män. Tabell 5.2 Boendeform uppdelat på ålder, andelar i procent. Antal svarande i norrland=1 313 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer år år år Bor ensam (9) Bor med partner (7) Hos föräldrar (4) Kompisar, familjehem, annat. (8) 18 (10) Flest svarande finner vi i åldern år, vilket kan ha att göra med att den grupperingen innehåller två urval i det riktade urvalet (20 och 24 åringar) medan år och år endast innehåller ett riktat urval vardera (16 åringar och 26 åringar). I tabell 5.2 ser vi att majoriteten bland åringar bor hos föräldrar. Bland åringar bor huvuddelen endels ensamma eller med partner.

8 8(44) Tabell 5.3 Första och andra generationens invandrare, andelar i procent. Jämför tabell 3.2 i den nationella rapporten. Parentes där antalet understiger 50 personer. Invandrat till Sverige (antal svarande i norrland/riket=1 271/14 840) (4) 6 (4) 7 Någon av föräldrarna invandrat till Sverige (antal svarande i norrland/riket =1 270/14 811) De allra flesta som har svarat på enkäten i norrland är födda i Sverige. Tabell 5.3 visar att andelen som har svarat att de är första eller andra generationens invandrare är lika stor bland både kvinnor och män i norrland. Det är däremot en lägre andel av de svarande kvinnorna i norrland som har uppgett att någon av föräldrarna invandrat till Sverige än bland de svarande kvinnorna i riket. Bland männen i norrland råder motsatt förhållande. En högre andel svarande män i norrland är andra generationens invandrare än i riket. Det finns också en fråga i enkäten om i vilken utsträckning religion påverkar ens vardagsliv. I norrland uppger 5 procent att religion påverkar vardagslivet ganska mycket eller mycket. Det är ungefär lika stor andel som i riket. Tabell 5.4 Boendelän. Andel i procent Antal personer Jämtlands län Norrbottens län Västerbottens län Västernorrlands län Totalt Tabell 5.4 visar hur deltagandet i studien är fördelat utifrån boendelän. Västerbottens län har flest deltagare i studien och Jämtlands län lägst antal deltagare. Nästan tre fjärdedelar av de svarande uppger att de bor i en stad eller en större ort och resterande bor på mindre ort (färre än invånare) eller landsbygd.

9 9(44) Alkohol- och drogbruk Tabell 5.5 Alkoholbruk. Andelar i procent. Jämför tabell 3.7 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 275 personer. Antal svarande i riket= personer. Någon gång per vecka Någon gång per månad Mer sällan Aldrig Tabell 5.6 Nuvarande drogbruk. Andelar i procent. Jämför tabell 3.8 i den nationella rapporten. Parentes där antalet understiger 50 personer. Cannabis (Antal svarande i norrland/riket=1260/14693) Annat berusningsmedel (Antal svarande i norrland/riket=1275/14703) (3) 5 (7) 8 De svarande kvinnorna och männen i norrland uppger en lägre frekvens på alkohol- och cannabisbruk än i riket (se tabell 5.5 och 5.6). 5.2 Attityder till andras partnerval och partnerantal Tabell 5.7 En sexuell relation mellan två av samma kön är OK. Andelar i procent. Jämför tabell 3.10 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 226 personer. Antal svarande i riket= personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Instämmer inte alls (5) Instämmer delvis Instämmer helt och hållet Vet inte (1) 1 (3) 2 Majoriteten (81 procent) av de svarande kvinnorna i norrland instämmer helt och hållet med att en sexuell relation mellan två av samma kön är OK medan denna andel är betydligt lägre bland männen (se tabell 5.7).

10 10(44) I den nationella rapporten går det att läsa att högst andel med negativ inställning till samkönade sexuella relationer uppger personer som har angett att religion har stor påverkan på vardagslivet. Det står även att yngre tenderar att vara mer negativt inställda till påståendet, liksom första generationens invandrare och personer bosatta på landsbygden eller mindre ort (Tikkanen m. fl., 2011). Någon signifikant skillnad mellan personer bosatta i landsbygd jämfört med stadsbor syns inte på norrlandsnivå. Tabell 5.8 En sexuell relation mellan två av samma kön är OK. Andelar i procent. Antal svarande=1 262 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Totalt Instämmer inte alls (9) (11) (9) (7) 9 Instämmer delvis (19) Instämmer helt och hållet Vet inte (1) (1) (1) (2) (2) 100 Inga större variationer syns mellan norrlandslänen gällande andelen som instämmer helt och hållet med att en sexuell relation mellan två av samma kön är OK (se tabell 5.8). Tabell 5.9 Tjejer som har haft många partner förtjänar ett dåligt rykte. Andelar i procent. Jämför tabell 3.11 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 229 personer. Antal svarande i riket= personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt och hållet (4) 4 (5) 7 Vet inte (2) 2 (2) 3 Tabell 5.10 Tjejer som har haft många partner förtjänar ett dåligt rykte. Andelar i procent. Antal svarande=1 265 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Totalt Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt och hållet (5) (4) (5) (4) 4 Vet inte (1) (2) (1) (2) (2) 100

11 11(44) I den nationella rapporten skrivs det att svarande under 20 år, utrikesfödda och personer som uppgett att religion påverkar vardagen i högre grad instämmer i påståendena att tjejer och killar som haft många partner förtjänar dåligt rykte (Tikkanen m. fl., 2011). Tabell 5.11 Killar som har haft många partner förtjänar ett dåligt rykte. Andelar i procent. Jämför tabell 3.12 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 224 personer. Antal svarande i riket= personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt och hållet (6) 5 (4) 5 Vet inte (2) 2 (2) 3 Tabell 5.12 Killar som har haft många partner förtjänar ett dåligt rykte. Andelar i procent. Antal svarande=1 260 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Totalt Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt och hållet (6) (5) (5) (4) 5 Vet inte (1) (2) (2) (3) (2) 100 I tabell 5.9 och 5.11 går det att utläsa att runt hälften inte alls instämmer i påståendena att tjejer eller killar som har haft många partner förtjänar dåligt rykte. Inga större skillnader syns mellan norrlandslänen eller mellan könen i norrland angående detsamma (se tabell 5.10 och 5.12) Kärleksideologin Tabell 5.13 Man ska vara kär i den man har sex med. Andelar i procent. Jämför tabell 3.13 i den nationella rapporten Antal svarande i norrland=1 230 personer. Antal svarande i riket= personer. Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt och hållet Vet inte

12 12(44) Tabell 5.14 Man ska vara kär i den man har sex med. Andelar i procent. Antal svarande=1 266 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Totalt Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt och hållet (12) (13) 14 Vet inte (1) 0 0 (1) Kärleksideologin, att man ska vara kär i den man har sex med verkar förekomma i samma grad i norrland som i riket. De svarande kvinnorna i norrland uppger i högre grad än männen att de instämmer helt och hållet i påståendet (se tabell 5.13). I den nationella rapporten upplevs koppling mellan sex och kärlek vara starkare bland yngre svarande än bland äldre svarande. Instämmer gör även hälften av de som uppgett att religion påverkar deras vardagsliv i hög grad. Slutligen är kopplingen vanligare bland personer födda utanför Sverige än bland svenskfödda. Det syns också skillnad mellan personer boende i städer och personer boende i mindre städer eller landsbygd, där de senare instämmer i högre grad (Tikkanen m. fl., 2011). Även i norrland syns denna skillnad mellan boende i stad och på landsbygd. Tabell 5.15 Samlag hör bara hemma inom förlovning/äktenskap/partnerskap. Andelar i procent. Jämför tabell 3.14 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 228 personer. Antal svarande i riket= personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt och hållet (3) 3 (3) 4 Vet inte (1) 1 (1) 1 Tabell 5.16 Samlag hör bara hemma inom förlovning/äktenskap/partnerskap. Andelar i procent. Antal svarande=1 264 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Totalt Instämmer inte alls Instämmer delvis (15) Instämmer helt och hållet (4) (4) (3) (1) (3) Vet inte (2) (1) 0 (1) (1) 100

13 13(44) Tabell 5.15 visar att nästan åtta av tio av de svarande kvinnorna och männen både i norrland och i riket inte håller med om att samlag endast hör hemma inom förlovning/äktenskap/partnerskap. Ur tabell 5.16 går det inte heller att uttyda några större skillnader mellan de fyra norrlandslänen angående detsamma. 5.3 Ålder vid sexdebut I undersökningen uppger nästan nio av tio av de svarande i norrland att dem någon gång har haft sex. Bland de som har haft sex uppger 26 procent av de svarande kvinnorna och 21 procent av männen (sammanlagt 227 personer) att sexdebuten skedde före 15 års ålder. Sex före 15 års ålder är en UNGASS-indikator, vilket betyder att den används för rapportering till FN (Government office of Sweden, 2010). Den nationella rapporten skriver att det är svårt att karakterisera en grupp som debuterar tidigare men det finns små skillnader på att det är vanligare att debutera innan 15 årsålder bland personer med lägre självkänsla eller inrikesfödda (Tikkanen m. fl., 2011). Tabell 5.17 Hur gammal var du den första gången du hade sex med någon annan? Medelålder (standardavvikelse). Jämför tabell 4.1 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 126 personer. Antal svarande i riket= personer. Medelålder 15.8 (1.9) 15.9 (2.2) 16.6 (2.6) 16.4 (2.6) Medelåldern för sexdebuten liknar rikets, där kvinnorna har en något lägre debutålder än svarande män (se tabell 5.17). Medelåldern är uträknad på de som uppger sig ha haft sex någon gång. De flesta (62 procent) svarar att sexdebuten skedde inom en relation som varade kortare eller längre än två månader. Tillfällig kontakt med någon bekant sedan innan uppger 14 procent och 14 procent men en tidigare obekant partner. Inga större skillnader syns mellan hur de norrländska kvinnorna och männen svarade.

14 14(44) 5.4 Sex och alkohol Tabell 5.18 Hade du druckit alkohol första gången du hade sex med någon annan? Andelar i procent. Jämför tabell 4.7 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 129 personer. Antal svarande i riket= personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Nej Ja, men jag var inte berusad (9) 10 Ja, jag var ganska berusad Ja, jag var mycket berusad (5) 4 (4) 4 Tabell 5.19 Hade du druckit alkohol senaste gången du hade sex med någon? Andelar i procent. Jämför tabell 5.5 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 060 personer. Antal svarande i riket= personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Nej Ja, men jag var inte berusad (9) 10 (10) 10 Ja, jag var ganska berusad (9) 9 (7) 10 Ja, jag var mycket berusad (2) 3 (4) 4 Tre fjärdedelar bland både svarande kvinnor och män i norrland och i riket uppger sig varit nyktra vid sin sexdebut (se tabell 5.18). Åtta av tio hade inte druckit alkohol vid senaste sextillfället, vilket är ungefär detsamma som de svarande uppgett i riket (se tabell 5.19). Det är således en högre andel som svarar att de var nyktra vid senaste sextillfället än som svarar att de var nyktra vid sin sexdebut. I den nationella rapporten går det att läsa att yngre var mycket berusade vid senaste sextillfället i högre grad än personer över 25 år. Personer som haft en tidig sexdebut eller hade låg självkänsla var också berusade i något högre grad (Tikkanen, 2011).

15 15(44) 5.5 Träffpunkt vid de senaste sextillfället Tabell 5.20 Hur/var fick ni kontakt vid detta tillfälle? Andelar i procent. Jämför tabell 5.3 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland= personer. Antal svarande i riket= personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Kände varandra sedan tidigare/hade en relation Internet (3) 5 (6) 7 Disko, bar eller liknande (4) 5 (7) 6 Privat fest/vänner (7) 7 (9) 9 Skolan/jobbet (2) 3 (4) 4 På gatan/i centrum/city (1) 1 (1) 1 Annat sätt (3) 3 (3) 4 En majoritet uppgav att de senast sextillfället hade skett inom en två veckors period från svarandet på enkäten och nio av tio hade haft sex senaste halvåret. I tabell 5.20 går det att utläsa att de allra flesta sexpartner kände varandra sedan tidigare. Under tio procent av de svarande kvinnorna och männen uppger att de fick kontakt via vänner eller privat fest. Några procent vardera uppger uteställe eller internet som plats för kontakt. Platsen för kontakt med sin senaste sexpartner uppges vara densamma i norrland som i riket. I den nationella rapporten går att utläsa att det bland de yngsta var vanligare att träffa partnern på en privat fest medan bland personer över 20 år var det vanligare att träffas på ett uteställe. I övrigt syntes inga skillnader mellan olika undergrupper (Tikkanen m. fl., 2011). Tabell 5.21 Typ av relation. Andelar i procent. Jämför tabell 5.2 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 072 personer. Antal svarande i riket= personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Hade en relation med varandra Ny/tillfällig kontakt med någon man inte kände (6) Någon man träffar regelbundet för sex/kk (9) 10 Ny/tillfällig kontakt med någon man kände Minns inte 0 0 (1) 1 Annat (8) 7 (4) 4 Cirka 10 procent av de svarande i norrland uppger att sin senaste sexpartner var en tillfällig kontakt de kände sen tidigare. Lika stor andel hade umgänge med en regelbunden partner enbart

16 16(44) för sexuella träffar. Bland de svarande i norrland uppger 6 procent av kvinnorna och 11 procent av männen att sin senaste sexpartner var med en tillfällig kontakt som var obekant sedan tidigare (se tabell 5.21). En arena för budskap och STI preventiva insatser kan träffpunkten för de som har sex med obekant tillfällig partner vara. Drygt 30 procent som vid det senaste sextillfället hade sex med en sedan tidigare obekant person träffade sin sexpartner på disco/bar/restaurang/café eller liknande. Ungefär en lika stor andel träffades på en privat fest eller genom vänner. Internet var mötesplatsen för cirka 15 procent. svarar här i högre grad än män att träffpunkten var ett uteställe medan männen i högre grad uppger internet. Det är dock för få svarande för att uttala sig om att det skulle vara en signifikant skillnad. 5.1 Antal sexpartner Tabell 5.22 Antal sexpartner. Medelvärden (standardavvikelser). Jämför tabell 3.22 i den nationella rapporten. Antal sexpartner de senaste 12 månaderna (Antal svarande i norrland/riket=1054/12 370) 3 (3) 3 (4) 2 (4) 3 (12) Antal sexpartners totalt (Antal svarande i norrland/riket=1053/12 402) 10 (12) 12 (16) 9 (13) 13 (25) Tabell 5.22 visar medelvärdet på antal sexpartner de senaste året och totalt i livet i norrland och i riket uppdelat på kön. Medelvärdet för antal sexpartner den senaste året ligger på 2-3 personer i norrland. Tabell 5.23 Kondombruk bland de i norrland som har haft mer än en (1) sexpartner senaste året. Andelar i procent. Parentes där antalet understiger 50 personer. Vaginalsex vid senaste sextillfället (Antal svarande=431) Analsex vid senaste sextillfället (Antal svarande=57) (27) (41) Under de senaste året är det 45 procent som har haft mer än en sexpartner, bland personer med sexuella erfarenheter. Bland de som uppger att de har haft fler än en sexpartner de senaste året använde 22 procent bland svarande kvinnor i norrland kondom vid vaginalt samlag vid senaste sextillfället och 29 procent bland de svarande männen (se tabell5.23). I den nationella rapporten (Tikkanen m. fl., 2001) resovisas inte detta varför ingen jämförelse till riket är möjlig. Bland de som uppger att de har haft fler än en sexpartner de senaste året använde 27 procent av kvinnorna och 41 procent av männen kondom vid analt samlag vid senaste sextillfället (se tabell 5.23). Andel personer med mer än en sexpartner det senaste året och kondombruk bland dessa vid senaste sextillfället uppdelat på kön är en UNGASS-indikator, vilka används för rapportering

17 17(44) till FN. Åldersintervallet skall dock vara mellan år (Government office of Sweden, 2010). Här är det endast mellan år. 5.2 Kondomanvändning Vaginalt samlag hade 85 procent vid sin sexdebut och av dem använde 62 procent skydd. Bland dem som använde skydd svarar 94 procent att dem använde kondom under hela samlaget. P- piller använde 14 procent. Ett fåtal personer uppger avbrutet samlag och säkra perioder som skydd. Analsex hade 3 procent vid sin sexdebut, varav mindre än hälften använde kondom under hela analsamlaget. Det var vanligare att ha använt kondom vid sin sexdebut än vid senaste sextillfället. Tabell 5.24 Kondombruk bland dem som hade ett vaginalt samlag vid de senaste sextillfället. Andelar i procent. Jämför tabell 10.3 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland =973 personer. Antal svarande i riket= personer. Använde kondom Använde inte kondom Nio av tio uppger att de hade vaginalt samlag senaste gången de hade sex och hälften använde skydd. Kondom och/eller p-piller var det vanligast skyddet bland de som uppgav att skydd användes. I tabell 5.24 går det att utläsa att var femte kvinna och drygt var fjärde man i norrland använde kondom bland dem som hade vaginalt samlag vid senaste sextillfället. uppger i högre grad än kvinnorna i både norrland och riket att kondom användes vid senaste sextillfället (se tabell 5.24 och tabell 5.25). Ingen skillnad syns mellan boende i stad respektive landsbygd i norrland gällande kondomanvändning vid vaginalt samlag vid senaste sextillfället. Tabell 5.25 Kondombruk bland dem som hade ett analt samlag vid de senaste sextillfället. Andelar i procent. Jämför tabell 10.7 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland =90 personer. Antal svarande i riket=1039 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Använde kondom (24) 22 (36) 32 Använde inte kondom (76) 78 (64) 68 Nästan en tredjedel som hade analsex använde kondom varav de flesta även använde glidmedel. Det är färre än 50 personer som uppgav varför kondom användes vid analt samlag. Hälften av de som använde kondom gjorde det för att undvika könssjukdomar, som princip och/eller för att upplevs mer fräscht/hygieniskt. En majoritet ansåg att det fungerade bra att använda kondom.

18 18(44) Tabell 5.26 Vad var orsaken till att du/ni använde kondom (vid vaginalt samlag)? Här kan man markera flera svarsalternativ. Andelar i procent. Jämför tabell 10.4 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=493 personer. Antal svarande i riket=5 757 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. För att undvika graviditet För att inte behöva vara orolig efteråt För att undvika en könssjukdom Det är en princip jag har (16) Av omtanke om varandra (15) För att undvika hiv (15) 17 (24) 24 För att undvika kladd (12) 9 (8) 9 För att kunna ha sex längre/inte komma så fort (3) 3 (11) 8 För att det är mer fräscht/hygieniskt (6) 5 (3) 5 För att göra inträngandet lättare (1) 2 (6) 3 För att öka lusten/känslan (1) 1-1 Ovanstående tabell 5.26 gäller senaste sextillfället. nen som har svarat i norrland uppger i högre grad att de använder kondom som princip samt för att slippa vara orolig efteråt än vad männen i hela Sverige har uppgett. Den vanligaste anledningen för att använda kondom var dock, både i norrland och i riket, för att undvika graviditet Anledning till att kondom inte användes Ungefär hälften av de som inte använde kondom vid analt samlag vid senaste sextillfället gjorde det för att dem uppger att det känns skönare eller mer intimt utan och/eller att det var ett gemensamt beslut. Tabell 5.27 Vad var orsaken till att du/ni inte använde kondom (vid vaginalt samlag)? Här kan man markera flera svarsalternativ. Andelar i procent. Jämför tabell 10.6 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=719 personer. Antal svarande i riket=8240 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Använde annat graviditetsskydd (p-piller, spiral eller liknande) Jag tycker att det är skönare utan Det känns mer intimt utan kondom Att inte använda kondom var ett gemensamt beslut Hade ingen kondom till hands Litade på säker period eller avbrutet samlag (14) 12 Ville inte ha något avbrott/förstöra stämningen (8) 11 (12) 13 Redan gravid/ville ha barn (8) 7 (7) 5

19 19(44) Jag var påverkad av alkohol/droger (6) 6 (8) 8 Min partner ville inte använda kondom (5) 5 (9) 11 Det var lättare att få utlösning (2) 2 (11) 12 Det kändes mer spännande utan kondom (3) 3 (8) 7 Det kändes svårt att föreslå kondom (4) 5 (2) 2 Vet inte (3) 3 (3) 3 Jag ville inte risker att (killen skulle) tappa ståndet (1) 2 (3) 2 Jag är osäker på hur man sätter på en kondom (1) 1 (1) 1 De två vanligaste anledningarna till varför kondom inte användes vid vaginal samlag vid senaste sextillfället uppger de svarande vara för att det var skönare utan och/eller annat graviditetsskydd användes. De svarande männen i norrland uppger i lägre grad än de svarande männen i riket att anledningen var för att annat graviditetsskydd användes. svarar i högre grad än kvinnor att det är skönare utan kondom. Cirka 14 procent litade på säker period eller avbrutet samlag och en något högre andel hade ingen kondom till hands. Cirka 7 procent bland personer som inte använde kondom uppgav att det var på grund av alkoholpåverkan (se tabell 5.27) Attityder till kondomförslag Tabell 5.28 Tänk dig att du träffar en ny sexpartner som säger att han/hon vill använda kondom vid vaginalt och/eller analt samlag, hur reagerar du då? Här kan man markera flera svarsalternativ. Andelar i procent. Antal svarande i norrland =1 275 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Jag tycker att han/hon verkar vara omtänksam/ansvarsfull Jag tycker att det är bra eftersom jag då inte behöver oroa mig efteråt Jag vill gärna använda kondom själv och tycker att det är bra om han/hon föreslår det Jag tycker kondomer är avtändande Det skulle kännas som att han/hon kanske har en könssjukdom Jag tycker att det är bra eftersom det blir enklare att ha sex med kondom 10 (7) Det skulle kännas som han/hon tror att jag har en könssjukdom 8 9 Det får mig att tänka på könssjukdomar och känna obehag (7) (7) Jag tycker att kondomer kan vara upphetsande (4) (5) Jag vill inte använda kondom och blir störd om han/hon föreslår det (2) (5) Ur tabell 5.28 går det att utläsa att de flesta av de svarande kvinnorna och männen i norrland anser att en ny sexpartner verkar omtänksam/ansvarfull om han/hon föreslår kondom. na anser detta i högre grad än männen. Andra vanliga reaktioner är att de svarande tycker att det är bra att kondom föreslås för att de slipper oroa sig efteråt och för att de själva vill använda kondom. Det senare anser kvinnor i högre grad än män. I den nationella rapporten

20 20(44) (Tikkanen m. fl., 2001) resovisas inte attityder till kondomförslag, varför ingen jämförelse till riket är möjlig. 5.3 STI Upplevd risk att smittas av könssjukdomar Tabell 5.29 Hur stor bedömer du risken vara för dig att smittas av klamydia, så som du lever idag? Andelar i procent. Jämför tabell 6.3 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland =1273 personer. Antal svarande i riket= personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Ingen eller liten risk Medelstor risk Stor eller mycket stor risk (5) 5 (3) 5 Vet inte (1) 2 (3) 3 Jag har klamydia (0) 1 (0) 1 Ingen eller liten risk för att smittas av klamydia uppger 83 procent av de svarande kvinnorna och männen i norrland (se tabell 5.29). Den vanligaste anledningen (57 procent) till att inte anse sig vara i riskzonen för att bli smittad av klamydia är att man har en partner. En femtedel uppger att de inte anser sig var i riskzonen då de alltid använder kondom vid sex. I den nationella rapporten beskrivs att personer med tidig sexdebut, högkonsumenter av droger inklusive alkohol, eller män och kvinnor som uppfattar sig som homo- eller bisexuella uppfattar sig ha större risk att smittas av klamydia än motstående grupper (Tikkanen m. fl., 2011). Tabell 5.30 Hur stor bedömer du risken vara för dig att smittas av hiv, så som du lever idag? Andelar i procent. Jämför tabell 6.1 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland =1272 personer. Antal svarande i riket= Parentes där antalet understiger 50 personer. Ingen eller liten risk Medelstor risk (3) 4 (2) 3 Stor eller mycket stor risk (1) 1 (1) 1 Vet inte (2) 3 (3) 3 Jag har hiv - 0 (0) 0 Det är 95 procent som uppger sig ha ingen eller liten risk för att smittas av hiv, vilket är en något större andel än upplevd risk att få klamydia (se tabell 5.30). Anledningarna är dock desamma. Det

21 21(44) går inte att se någon skillnad gentemot riket gällande riskbedömning för att smittas av hiv. Mycket eller ganska allvarligt upplever 96 procent att det skulle vara att få hiv medan 61 procent anser detsamma gällande att få klamydia. I den nationella rapporten går att läsa att män som uppfattar sig som homo- och bisexuella samt personer som är högkonsumenter av droger i något högre grad uppfattar sig vara i riskzonen för att smittas av hiv (Tikkanen m. fl., 2011) Vet var man testar sig för klamydia De allra flesta i norrland vet vart de ska vända sig om de vill testa sig för klamydia. Andel är dock lägre bland män än bland svarande kvinnor, vilket är detsamma som i riket (se tabell 5.31). Personer boende i stad i norrland vet i lika hög grad som boende på mindre ort eller landsbygd vart man testar sig för klamydia. Ur tabell 5.32 går inte heller att utläsa några skillnader mellan norrlandslänen. Tabell 5.31 Vet du vart du skall vända dig om du skulle vilja testa dig för klamydia? Andelar i procent. Jämför tabell 6.8 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 245 personer. Antal svarande i riket= personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Ja Nej (3) Tabell 5.32 Vet du vart du skall vända dig om du skulle vilja testa dig för klamydia? Andelar i procent. Antal svarande=1 281 personer. Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Total Ja Nej Total I den nationella rapporten redovisas att personer under 20 år eller över 25 år i lägre grad vet var de ska testa sig än mellanålder. Störst är dock ovetskapen bland personer födda utanför Sverige och bland personer som svarat att religion påverkar vardagslivet i hög grad där 17 procent inte vet vart de ska vända sig. Även personer som inte kategoriserar sig sexuellt överhuvudtaget svarar i högre utsträckning att de inte vet vart de ska vända sig (Tikkanen m. fl., 2011).

22 22(44) Har testat sig för klamydia och hiv I riket syns en liten men signifikant skillnad bland de svarande boende i stad och landsbygd, gällande erfarenhet av klamydiatest. Detta är inte signifikant mellan stad och landsbygd inom norrlandslänen. Däremot går det i tabell 5.33 och tabell 5.35 att se att det överlag i hela norrland är en högre andel av de svarande som uppger att de aldrig har testat sig för klamydia och/eller hiv än i riket. uppger dessutom i lägre grad att de har testat sig för klamydia och hiv än vad kvinnorna i norrland och riket uppger. Det är en högre andel i Norrbottens län än i Jämtlands och Västernorrlands län som svarar att de aldrig har testat sig för klamydia (se tabell 5.34). Tabell 5.33 Har du testat dig för klamydia? Här kan flera svarsalternativ markeras. Andelar i procent. Jämför tabell 6.11 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 247 personer. Antal svarande i riket= personer. Ja, under senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Nej aldrig Tabell 5.34 Har du testat dig för klamydia? Här kan flera svarsalternativ markeras. Andelar i procent. Antal svarande=1 283 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Total Ja, under de senaste 12 månaderna (30) Ja för mer än ett år sedan (24) Nej aldrig Tabell 5.35 Har du testat dig för hiv? Här kan flera svarsalternativ markeras. Andelar i procent. Jämför tabell 6.10 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland =1 225 personer. Antal svarande i riket= personer. Ja, under senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Nej aldrig Den nationella rapporten uppger att personer som har invandrat till Sverige samt personer som har angett att religion påverkar deras vardag i stor omfattning har i lägre omfattning testat sig. Andelen som har klamydiatestat sig ökar med ålder. Större erfarenhet av testning anger även

23 23(44) homosexuella män samt högkonsumenter av alkohol och andra droger än vad övriga respondenter svarar (Tikkanen m. fl., 2011) Samtal i samband med testning Tabell 5.36 Hade du ett samtal i samband med ditt senaste test? Andelar i procent. Jämför tabell 6.14 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=319 personer. Antal svarande i riket= personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Ja (42) 59 Nej En lägre andel män i norrlandstingen uppger sig haft ett samtal i samband med sitt senaste test än i riket. Antalet svarande män i norrland är dock under 50 personer. hade i lägre grad än kvinnor, både i norrland och i riket, ett samtal i samband med testning (se tabell 5.36). Tabell 5.37 Hade du ett samtal i samband med ditt senaste test? Andelar i procent. Antal svarande=331 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Total Ja (66) (61) 59 Nej (34) (37) 47 (39) Det är endast 331 personer i tabell 5.37 som har svarat på om de hade ett samtal i samband med sitt senaste test. Det går därför inte att se några statistiskt säkerställda skillnader mellan något av norrlandslänen. Tikkanen m. fl. (2011) skriver i den nationella rapporten att högkonsumenter av droger hade ett samtal i samband med testning i större utsträckning än andra. Tabell 5.38 Gjorde samtalet att du funderar mer på om du själv tar sexuella risker? Andelar i procent. Jämför tabell 6.15 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland =185 personer. Antal svarande i riket=2 854 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Ja, men det har inte påverkat vad jag gör (19) 19 (24) 25 Ja, och jag tar mindre risker nu (15) 18 (21) 22 Nej, jag funderar/funderade redan på sexuella risker (31) 32 Nej, och det har inte heller påverkat vad jag gör (31) 22 (24) 21 Totalt (100) 100

24 24(44) Tabell 5.39 Gjorde samtalet att du funderar mer på om du själv tar sexuella risker? Andelar i procent. Antal svarande=193 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Total Ja men ej påverkat (21) (11) (27) (20) (20) Ja tar mindre risker (18) (15) (15) (18) (16) Nej funderade redan (40) (34) (34) (32) 35 Nej och ej påverkat (21) (40) (24) (30) Underlaget för norrland är väldigt litet men de som har svarat att samtalet har bidragit till att de tar mindre risker är ungefär detsamma bland kvinnor och män i norrland som i riket, 15 procent bland kvinnorna och var femte man (se tabell 5.38). I tabell 5.39 är också underlaget litet varför dessa uppgifter inte bör användas för att jämföra mellan länen. Tikkanen m. fl. (2011) skriver i den nationella rapporten att äldre i högre grad än yngre redan funderade på sexuella risker medan samtalet hade större inverkan på yngre än äldre. Tabell 5.40 Fick du någon information om kondomer under samtalet? Andelar i procent. Jämför tabell 6.16 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland =185 personer. Antal svarande i riket= Parentes där antalet understiger 50 personer. Ja, jag fick bra information (58) 51 Ja, men det var inte någon bra information (3) 5 (5) 10 Nej (37) 39 Total (100) 100 Andelen som får kondominformation uppges i norrland vara lik den i riket som helhet. På samma sätt är det både i norrland och i riket vanligare att män än kvinnor fick information om kondom (se tabell 5.40). Det verkar som att yngre i norrland får information om kondomer i högre grad än äldre men talen är väldigt små. I den nationella rapporten har dock skillnad i kondominformation identifierats där det är betydligt mer sannolikt att en person under 20 år fick kondominformation jämfört med en person som är över 25 år (Tikkanen m. fl., 2011, s. 101).

25 25(44) Nekad hivtest Tabell 5.41 Har du någon gång blivit nekad eller avrådd hivtest i Sverige? Här kan flera svarsalternativ markeras. Antal personer. Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Total Ja, under de senaste 12 månaderna Ja för mer än ett år sedan Nej Elva personer (1 procent) uppger att de blivit nekade eller avrådda hivtest under de senaste tolv månaderna, ingen av dessa var från Jämtlands län. Det är 45 personer, spritt i alla fyra norrlandslänen, som uppger att de för mer än tolv månader sen blev nekade eller avrådda hivtest (se tabell 5.41). Fyra procent bland norrlänningarna uppger sig någon gång ha blivit nekade eller avrådda hivtest. I den nationella rapporten går det att läsa att kvinnor och personer som inte kategoriserar sig utifrån kön har blivit nekade eller avrådda hiv test i högre grad än män. Erfarenhet av att bli nekad stiger med åldern och är dessutom högre bland högkonsumenter av alkohol och andra droger samt bland personer som betraktar sig som homo- eller bisexuella. Vi vet dock inte hur många av samtliga som har bett om att få testa sin hiv-status, vilket naturligtvis har betydelse (Tikkanen m. fl, 2011). Du kan inte bli nekad om du inte har frågat Erfarenhet av STI Cirka 13 procent av de svarande kvinnorna i norrland med sexuella erfarenheter uppger att de någon gång har haft klamydia. Det är en högre andel än de 5 procent av männen i norrland som uppger detsamma. En högre andel av männen än kvinnorna svarar dock att de inte vet om dem har haft klamydia eller ej (se tabell 5.42). Tabell 5.42 Har du någon gång haft klamydia? Andelar i procent. Jämför tabell i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 241 personer. Antal svarande i riket= personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Ja, senaste 12 månaderna (3) 3 (1) 3 Ja, för mer än ett år sedan (5) 7 Vet inte (6) Nej

26 26(44) En högre andel högkonsumenter, som dricker alkohol någon gång per vecka eller använder cannabis, uppger sig någon gång ha haft klamydia än bland personer i norrland som uppger lägre alkoholbruk eller aldrig använder cannabis. Personer som har haft klamydia i norrland uppger i lägre grad att de använde kondom vid senaste sextillfället, som innefattade vaginalt samlag, än personer som inte haft klamydia eller inte vet. Tabell 5.43 Har du någon gång haft klamydia? Här kan flera svarsalternativ markeras. Andelar i procent. Antal svarande =1 277 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Total Ja, under de senaste 12 månaderna (4) (3) (2) (1) (2) Ja för mer än ett år sedan (8) (6) (6) (9) (7) Vet inte (9) (12) 12 (9) 11 Nej Ett fåtal personer uppger sig ha haft klamydia i respektive norrlandslän (se tabell 5.43). I den nationella rapporten går det att läsa att under den senaste tolvårsperioden har ett fåtal procent uppgett sig haft en STI. Personer mellan 20 och 24 år, personer som har debuterat tidigt, haft många sexpartner det senaste året, gjort abort eller varit utsatta för sex mot sin vilja har i högre grad svarat att de haft en STI de senaste året. Andelen är också oproportionerligt stor bland högkonsumenter av alkohol, cannabis eller andra droger, personer som gett eller fått ersättning för sex eller bland personer som vid senaste sextillfället hade oskyddat sex med någon sen tidigare obekant. Personer med erfarenhet av en STI de senaste året upplevde sig själva vara i riskzonen för en STI i högre grad än andra samt ansåg i lägre grad att en STI var särskilt allvarlig att få (Tikkanen m. fl., 2011). 5.4 Använt akut p-piller Tabell 5.44 Har du/din partner någon gång använt akut p-piller? Andelar i procent. Jämför tabell 7.1 i den nationella rapporten. Antal svarande i norrland=1 065 personer. Antal svarande i riket= personer. Ja Nej Vet inte Total Ingen skillnad till riket vad gäller användning av akut p-piller (se tabell 5.44). Dock är det en högre andel i norrländska städer än på landsbygden som svarar att har använt akut p-piller (50 procent jämfört med 43 procent).

27 27(44) Tabell 5.45 Har du/din partner någon gång använt akut p-piller? Andelar i procent samt antal. Antal svarande=1 096 personer. Parentes där antalet understiger 50 personer. Jämtland Norrbotten Västerbotten Västernorrland Total Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Ja 48 % % % % % 520 Nej 42 % % % % % 473 Vet inte (10 %) 14 (10 %) 31 (8 %) 34 (10 %) 24 9 % 103 I den nationella rapporten står det att användning av akut p-piller är vanligare bland personer med tidig sexdebut, högkonsumenter av droger inklusive alkohol samt bland storstadsbor jämfört med dess motsatser (Tikkanen m. fl, 2011). 5.5 Kunskap om hiv I den nationella rapporten (Tikkanen m. fl., 2001) resovisas vad de svarande har för kunskaper om hiv varför ingen jämförelse till riket är möjlig. De allra flesta svarande på enkäten i norrland vet att hiv inte smittar genom kramar medan det råder mer okunskap och tveksamhet om smitta genom kyssar där endast två tredjedelar av de svarande kvinnorna och männen uppger att hiv inte smittar genom kyssar (se tabell 5.46 och tabell 5.47). På frågorna om hiv är det genomgående vanligare att personer år svarar Vet inte än i övriga åldersgrupper. Tabell 5.46 Man kan få hiv om man kramar någon som är smittad. Andelar i procent. Antal svarande i norrland=1 228 personer. Stämmer 0 0 Stämmer inte Vet inte 2 3 Total Tabell 5.47 Man kan få hiv om man kysser någon som är smittad. Andelar i procent. Antal svarande i norrland=1 228 personer. Stämmer Stämmer inte Vet inte Total Tre av fyra kvinnor och män uppger att hiv inte smittar genom att dricka ur samma glas/flaska som en hivsmittad person (se tabell 5.48). I åldern år är det en högre andel som svarar att hiv inte smittar via drickande ur samma glas än bland åringar.