Examensarbete i fördjupningsämnet (Naturorientering, teknik och lärande) 15 högskolepoäng, avancerad nivå

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för Natur, Miljö och Samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet (Naturorientering, teknik och lärande) 15 högskolepoäng, avancerad nivå Elevers intresse för naturvetenskap i åk 5 Students' interest in science in grade 5 Leila al-quaraity Grundlärarutbildning 4-6, 240 hp Datum: Examinator: Nanny Hartsmar Handledare: Leif Karlsson

2 2

3 Abstract Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka elevers intresse för skolans NOundervisning i årskurs 5. Tidigare forskning på området inom årskurs 7-9 presenteras och diskuteras avseende metodval och val av frågor. Utifrån detta valdes lämplig metod och intervjufrågor för min undersökning. Eftersom min undersökning är baserad på barn som är år gamla valde jag att intervjua eleverna samt ha en lista med olika alternativ tillgängligt som stöd, istället för att enbart använda enkätundersökning. Detta är bl.a. för att enkäter inte passar all respondenter och enligt Bryman (2011) syftar detta på personer med läs- och skrivsvårigheter eller andra språkproblem som kan vara ett hinder för respondenten att delta i undersökningen. Av resultaten i min undersökning kan man notera att det förekommer både likheter och skillnader vad gäller det som flickor respektive pojkar är mest och minst intresserade av inom no-undervisningen i skolan. En slutsats som jag kan dra av resultaten och elevsvaren är att eleverna i åk 5 är intresserade av bl.a. faktabaserade kunskaper, eftersom många av deras svar bygger på frågorna vad, varför och hur olika saker fungerar/ går till, t.ex. som i följande elevsvar; Jag tycker om att veta allt om djur, hur de lever, var de bor, och även vad de äter och det är intressant att veta om kroppen och hur de olika delarna fungerar och varför. Vidare är jag medveten om att detta resultat bygger endast på 20 st elever som jag intervjuade och kan därför inte svara för alla elever i kommunen/landet. Nyckelord Naturvetenskap, Elevers intresse, undervisning, likheter, skillnader. 3

4 4

5 Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte och frågeställningar... 5 Litteraturgenomgång...6 Diskussion och analys kring forskarnas val av metoder... 9 Metod och genomförande Resultat, analys och teoretisk tolkning Diskussion Slutsats Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilaga Bilaga

6 Inledning Under de senaste tre åren på lärarutbildningen, med inriktning mot arbete i grundskolan årskurs 4-6, läste jag en hel del undersökningar som var gjorda i årskurs 7-9 och som handlade bl.a. om 6

7 elevernas intresse för no-undervisningen i skolan. Forskarna använde sig av varierande metoder såsom intervjuer, enkäter etc. för datainsamling och presenterade olika resultat som var värda att diskutera och ta hänsyn till. Jag hittade däremot inga artiklar som undersökte samma område i åk 4-6 och började därför intressera mig för elevers intresse för naturvetenskap i åk 5. En annan anledning till att jag valde att skriva om elevers intresse var för att jag var intresserad av detta område sedan tidigare och det är ett område som jag gärna vill veta mer om. Dessutom kändes det intressant att försöka jämföra en undersökning i årskurs 4-6 med de resultat jag läst om för årskurs

8 Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka elevers intresse för skolans no-undervisning och ur detta även analysera skillnader i pojkars och flickors intresse för att veta vilka likheter respektive skillnader finns det jämfört med undersökningar i åk 7-9. Frågeställningar 1. Vilka specialintressen har elever i årskurs 5 för skolans no-undervisning? 2. Vilka skillnader finns det mellan könen i fråga 1? 3. Vilka likheter respektive skillnader finns det jämfört med undersökningar i åk 7-9? 8

9 Litteraturgenomgång Här presenterar jag de artiklar som jag fann relevanta för min undersökning. Artiklarna presenteras först var och en för sig och slutligen inkluderar jag alla i en analys och jämför dem med varandra. I en artikel av Pell och Jarvis (2001) undersöktes elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Eleverna var mellan 13 och 15 år gamla. Författarna tog reda på elevernas intressen med hjälp av en enkätundersökning som innehöll olika förutbestämda svarsalternativ inom naturvetenskap såsom djur, mat och hälsa, planeter, kroppen etc. Eleverna fick i uppgift att kryssa för vilken/vilka områden de tyckte det var intressant att få undervisning i. Förutom att kryssa i de olika alternativen så fick eleverna även möjlighet att beskriva varför de valde just detta ämnesområde, vad var det som gjorde det så intressant och spännande. De menar att det var lite mer än hälften av eleverna som kryssade i ämnesområden som inkluderade någon form av laborationer och experiment såsom kemi och teknik jämfört med ämnesområden som endast innehöll läsning och dokumentation såsom djur, människokroppen, kost etc. Pell och Jarvis (2001) menar att när eleverna intresserar sig för experiment och laborationer kan det bero på att det handlar om samarbete, att eleverna själva får välja utrustning och att eleverna undersöker något som händer som de senare diskuterar i klassen. I artikeln nämns inte vad som i deras data föranleder dem att göra tolkningen att det är just samarbete, eller någon av de andra två, som skapar intresset. Klepaker m.fl.(2007) undersökte också elevernas intressen för de naturvetenskapliga ämnena som undervisas i skolan. De undersökte elever i åk 7-9 med både individuella intervjuer, och enkätundersökningar som innehöll slutna frågor som eleverna kunde svara ja/nej på. Frågor som ställdes i både intervju och enkät var ungefär lika och handlade om vilka områden inom naturvetenskap som eleverna intresserade sig för. Skillnaden mellan frågorna som ställdes i intervjuerna och i enkäten är att intervjufrågorna hade någon form av följdfrågor. Frågor som ställdes i enkäten var bl.a. är du intresserad av no- undervisningen i skolan? och i intervjun: berätta lite om vad du är intresserad av inom no ; Varför är du intresserad av just det? Forskarna fann vid sammanställning av data att flickor respektive pojkar intresserade sig för olika områden inom naturvetenskap, bl.a. fann de den största skillnaden i att använda rollspel/drama i undervisningen, där flickor efterfrågar detta nästan dubbelt så mycket som 9

10 pojkarna. Vidare menar Klepaker m.fl. (2007) att cirka hälften av pojkarna som deltog i undersökningen intresserade sig för områden inom kemi. Tolkningen som forskarna gjorde här är att det beror på att det innehåller mycket experiment. Resten av pojkarna intresserade sig för teknik. Tolkningen som gjordes här är att orsaken till intresset för teknik också beror på att det innehåller mycket experiment. Slutsatsen som Klepaker m.fl. (2007) gör är att ämnen som innehåller mycket experiment är ämnen som pojkarna intresserar sig för. I artikeln nämns inte varför forskarna gjorde denna tolkning. Flickorna delades även in i två olika grupper. Den ena gruppen av flickor, cirka 50 procent, intresserade sig för djur, kost, motion. Ingen av dessa innehåller experiment i större omfattning. Resten av flickorna intresserade sig för teknik och motion, där teknik innehåller experiment. Slutsatsen som forskarna drar här är att pojkarna i huvudsak intresserar sig för områden med experiment. Flickorna har även ett intresse inom områden med experiment men väljer även andra områden. Jidesjö & Oscarsson (2005) ett konferensbidrag) undersökte elevernas åsikter om ämnet naturvetenskap och intresset för ämnet med hjälp av en enkätundersökning som innehöll öppna frågor för att bl.a. få varierade svar. Syftet med studien var att stimulera no-undervisningen i skolan så att den gynnar båda könen och intresset för ämnet blir högre. Enligt Jidesjö & Oscarsson (2005) ska undervisningen i naturvetenskap se till att eleverna får sina behov tillfredsställda och öka elevernas intresse inom ämnet. Vidare menar de att vägen till en framgångsrik no-undervisning går genom att läraren vet vilka åsikter eleverna har om ämnet samt vilka områden eleverna är intresserade av inom naturvetenskap och tar vara på det. Resultatet av deras studie visar vad det är läraren undervisar om och vad det är eleverna egentligen är intresserade av att lära sig. De olika exemplen på områden presenteras här nedan, Jidesjö & Oscarsson (2005): Exempel på områden som lärarna undervisar om i skolan är: 1. Molekyler 2. Växthuseffekten 3. Människokroppen och dess olika organ 4. Ellära och hur den används i hemmen 5. Alkohol och dess påverkan 10

11 Exempel på områden som pojkar är intresserade av: 1. Rymden 2. Atombomben 3. Kemikalier 4. Hur datorer fungerar 5. Liv på andra planeter Exempel på områden som flickor är intresserade av: 1. Varför drömmer vi? 2. Träning 3. Kost 4. Sjukdomar och botemedel 5. Narkotika och dess påverkan Jidesjö & Oscarsson (2005) redovisade inte de olika områden inom naturvetenskap som var minst intressant för flickor respektive pojkar. De menar att skillnaden mellan vad flickor respektive pojkar är mest intresserade av är betydligt större och är intressant att titta på. Slutsatsen som forskarna kom fram till är att eleverna inte tyckte att no-undervisningen är viktig i stor utsträckning, eftersom deras intressen oftast ligger långt från det som läraren undervisar om. Jag blev inspirerad av forskarnas sätt att ställa frågor och valde därför att använda mig av vissa frågor som förekom i deras undersökning (se bilaga 1). 11

12 Diskussion och analys kring forskarnas val av metoder Här nedan diskuterar jag artiklarnas olika metoder och avslutar med att inkludera alla i en analys och jämför dem med varandra. Båda artiklarna samt konferensbidraget (Pell och Jarvis 2001; Klepaker m.fl. 2007; Jidesjö & Oscarsson 2005) presenterade elevernas intressen till de naturvetenskapliga ämnena inom åk 7-9. Undersökningarna gjordes med två olika metoder: individuella intervjuer respektive enkätundersökningar. Enkätundersökningarna utfördes på tre olika sätt: öppna frågor; slutna frågor; kryssa för ämnesområde och beskriva valet av ämnesområde. Skillnaden mellan de olika metoderna ovan är att bl.a. vid individuella intervjuer (Klepaker m.fl. 2007) kan intervjuaren få respondenten att tänka högt på sitt svar och även vidareutveckla det med hjälp av följdfrågor (Bryman 2011). Fördelen med att använda följdfrågor är att respondenten utvecklar sitt svar samt svarar med hela meningar, dvs. att respondenten inte svarar kort (Bryman 2011). Denna metod har Klepaker m.fl. (2007) använt sig av i intervjuerna. Enligt Bryman (2011) anser forskare oftast att individuella intervjuer är bättre än gruppintervjuer och fokusgrupper, där det intervjuas mer än en person åt gången. Dock finns det nackdelar med intervjuer och det är att respondenten kan vara rädd eller orolig inför sådana tillfällen vilket gör att respondenten inte svarar, och då är det bra att, som Klepaker m.fl. gör, också använda en enkätundersökning som metod så att alla respondenter kan delta i undersökningen ändå (Bryman 2011). Jag valde att intervjua eleverna och kan i efterhand notera att jag inte upplevde att mina respondenter var rädda eller oroliga. Enkäter som innehåller slutna frågor som hos Klepaker m.fl., där eleverna fick svara ja/nej på, ger exakta svar på det som forskaren undersöker och det underlättar bearbetningen av data (Bryman 2011). Nackdelen med att använda sig av slutna frågor är att respondenten kan känna sig utfrågad eller förhörd (Bryman 2011). Vidare menar Bryman att respondenterna tröttnar fortare på frågor i en enkät än i en intervju, framför allt om frågorna inte engagerar dem och kanske gör dem uttråkade (2011: 229). Därför är det viktigt att inte ha alltför många frågor och att se till att frågorna hör till ämnet (Bryman 2011). Enkäter med öppna frågor (Jidesjö & Oscarsson 2005) ger forskaren möjlighet att få varierade svar från respondenterna (Bryman 2011). Fördelen med öppna frågor är att de ger forskaren utrymme att diskutera med respondenten samt stimulerar respondenten att berätta mer, men 12

13 dock finns det nackdelar med enkäter som innehåller öppna frågor och det är att själva bearbetningen av svaren som tar tid (Bryman 2011). En sista variant av enkätundersökning är den som innehåller förutbestämda alternativ, som hos Pell och Jarvis (2001). I denna sorts enkät fick respondenten kryssa för samt beskriva varför de valde just det alternativet. Fördelen med denna sorts enkät är att det inte tar tid att svara och kryssa för alternativen, men däremot finns det en nackdel med denna enkät och det är de förutbestämda alternativen som kanske inte passar alla respondenter (Bryman 2011). I denna undersökning antar man som läsare att respondenterna svarade på enkäten snabbt, då de endast skulle kryssa för samt beskriva lite kort om varför de valde just det alternativet. Men däremot fick läsaren inte veta om forskarna tog med annat som t.ex. ett alternativ så att respondenten kunde fylla i om inget av alternativen passade. Bryman (2011) betonar vikten av att forskaren ska ge respondenten möjlighet att själv fylla i ett alternativ om inget av alternativen i enkäten passar. Om forskaren väljer att inte skriva annat under de förutbestämda alternativen, finns det risk att respondenten inte svarar och forskaren går då miste om respondentens svar som är viktiga vid sammanställningen och analysen (Bryman 2011). En annan nackdel med denna sorts enkätundersökning är att den inte innehåller någon form av diskussion med respondenten såsom det var både hos Klepaker m.fl.(2007) och Jidesjö & Oscarsson (2005). Men diskussioner är inte növändiga vid intervjuer och intervjuaren kan få sina respondenter att utveckla sina svar på ett annat sätt också genom att t.ex. fylla med frågan Varför?. Men å andra sidan är diskussioner bra att ha med eftersom intervjuaren får syn på nya saker som man inte reagerar på vid endast skriftliga svar/respons (Bryman 2011). En viktig sak här och som gäller enkäter i allmänhet är bl.a. att alla frågor inte passar i en enkät, såsom filterfrågor, som betonas av Bryman på följande sätt frågor med en komplicerad struktur (till exempel filterfrågor) bör i stor utsträckning undvikas, eftersom respondenten ofta tycker att det är svårt att följa strukturen (2011:230). Jag har valt att inte ha komplicerade frågor i min enkät då jag var medveten om att eleverna tröttnar samt att det kanske blir svårt för dem. En annan sak som betonades av Bryman (2011) är att enkäter inte passar all respondenter. Här syftar Bryman på personer med läs- och skrivsvårigheter eller andra språkproblem som kan vara ett hinder för respondenten att delta i undersökningen. Ingen av artiklarna som jag presenterade ovan nämnde om de hade respondenter med språkproblem och jag tror därför att alla respondenter som deltog i dessa undersökningar är respondenter utan några språkproblem. Annars hade man tagit hänsyn till de också, och kanske även förekommit 13

14 i undersökningen. Jag träffade på en respondent med språkproblem när jag genomförde mina intervjuer samt enkätundersökning. Det var en nyanländ pojke som har varit i landet under ett par månader bara, och som gick i den klassen där undersökningen skulle genomföras. Eleven kunde inte behärska språket väl och jag valde därför att inte låta honom delta i undersökningen, då detta skulle ställa till med problem för honom samt att jag skulle sätta honom i en svår situation och detta ville jag inte göra. Så eleven deltog varken i intervjun eller besvarade enkäten. Metoderna ovan är bra på olika sätt och har både för- och nackdelar som jag nämnde tidigare. Men av egen erfarenhet av arbete och intervju med yngre barn i ålder år, är jag nu extra medveten om att t.ex. enkäter inte lämpar sig för alla respondenter på grund av olika anledningar som jag diskuterar längre ner i texten och föredrar intervjuer istället eftersom det är det bästa alternativet att välja trots att intervjuer också har nackdelar. Men man ska nog se den positiva sidan av det dvs. att intervjuer ger möjlighet till diskussion med respondenten, det ger möjlighet till att ställa fler frågor som resulterar i att forskaren kommer tillbaka med en hel del information som skall analyseras och bearbetas. 14

15 Metod och genomförande Här nedan presenterar jag min metod för litteratursökning, kvalitativ undersökning, undersökningsgruppen, genomförandet av intervjuerna, reliabilitet och validitet, etiska ställningsantaganden, argument för intervjufrågorna och slutligen databearbetningen. Metod för litteratursökning I min litteratursökning har jag använt mig av databasen Summon samt gjort en manuell sökning i Nordina. Vid användandet av databasen Summon sökte jag med hjälp av följande sökord; gender and science in school och fick fram ett par stycken artiklar. Sedan använde jag andra sökord såsom students interest in science, attitude to science, students attitude to science Science in school och Science for students. Utifrån dessa sökord fann jag relevanta artiklar till mitt undersökningsområde. Kriterier för urval i Summon och Nordina Aktualitet: Jag vill inte gå för långt bak i tid, därför höll jag mig till 2000-talet. Fokus: Mitt fokus ligger mellan åren F-9 då de naturvetenskapliga ämnena är obligatoriska i grundskolan och eleven måste läsa ämnena för att uppnå kunskapskraven. Kvalitativ undersökning Enligt Bryman (2011) kan forskning delas in i bl.a. kvantitativ forskning och kvalitativ forskning, där kvalitativ forskning använder kvalitativa metoder. Vidare menar Bryman (2011) att en kvalitativ metod används för att skapa en djupare förståelse för informanternas åsikter kring ett område (2011:39). Bryman (2011) menar att i intervjuer är diskussionen öppen och forskaren fokuserar på deltagarens svar, åsikter, upplevelser m.m. för att sedan tolka och analysera det. Detta systematiska arbete med insamling, tolkning, analysering, leder till att materialet struktureras och skapar en djupgående bild av hur en viss typ av undersökta människor upplever just sin situation (Bryman 2011). Jag valde att göra en kvalitativ undersökning eftersom det var lämpligast för denna åldersgrupp dvs. eleverna i åk 5. En anledning till att jag valde en kvalitativ undersökning var för att jag behövde en större förståelse för målgruppen. Jag behövde veta vad de tycker om no-undervisningen i skolan samt deras intresse till de olika ämnesområdena. 15

16 Kvalitativ undersökning ger dessutom respondenten större frihet att besvara samt diskutera de aktuella frågorna vid t.ex. en intervju, och fördelen med denna metod är också att intervjuaren har möjlighet att ställa följdfrågor till respondenten för att utveckla sina svar. Jag valde att dessutom att ge stöd åt respondenterna i form av en lista med olika alternativ på ämnesområden som eleven kan välja mellan (se bilaga 1) och det är för att få dem att komma igång med diskussionen. Bryman (2011) betonar vikten av intervjuer och menar att intervjuer inte passar alla respondenter, på grund av olika anledningar som jag nämnde tidigare i texten, bl.a. språkproblem, läs-och skrivsvårigheter samt rädslan och oron som kan förekomma från respondentens sida som kan vara ett hinder för att intervjun skall fullföljas på ett bra sätt. Dessutom pekar Cederborg (2010) också på vissa saker som är intressanta att ta hänsyn till speciellt vid intervju med barn. Författaren menar att barn har ofta svårt att uttrycka sig fritt och behöver ibland stöd av någon vuxen för att känna sig lugn och kunna svara på frågorna. Därför är det bra om intervjuaren kan bygga ett förtroende så att hen känner sig trygg, vilket leder till att respondenten pratar fritt utan att vara orolig eller rädd för något. Vidare menar Cederborg (ibid.) att om intervjuaren känner respondenten sen tidigare så är det positivt för då kan de sätta igång med intervjun direkt och inte behöva lägga ner tid på att lära känna varandra. Men däremot måste intervjuaren försöka lyssna mer än att tala och ge stöd åt respondenten i form av uppföljningsfrågor så att hen kommer igång att prata. Men för att ge stöd åt eleverna och för att komma igång med diskussionen valde jag att ta med en lista (se bilaga 1) med olika ämnesområden där eleverna får kryssa i olika alternativ. Undersökningsgruppen Intervjun genomfördes i åk 5 på en skola utanför Malmö Stad. Det är samma skola där jag har haft min VFU (verksamhetsförlagdutbildning) så jag känner eleverna sen tidigare och detta kan både ha positiva och negativa effekter på resultatet på min undersökning. Det positiva kan vara att de är trygga med mig, känner ingen press eller är oroliga inför intervjun medan det negativa kan vara att jag har varit lärare för de och kanske tänker att om en lärare ställer frågor så gäller det att svara rätt vilket kan leda till att de blir rädda samt svårt att uttrycka sig fritt. Skolan hade tidigare åldersblandade klasser, dvs. årskurs 1-3 och årskurs 4-5. Men i höstas ändrades detta till varje årskurs för sig. Enligt lärarna på denna skola känns det bättre nu, att ha åldershomogena klassrum underlättar även planeringen för undervisningen. Totalt genomfördes 20 intervjuer och eleverna var mellan år gamla när intervjun genomfördes. 16

17 Klassen har deras ordinarie lärare som undervisar i alla ämnen förutom bild, musik och idrott. Genomförandet av intervjuerna Den första kontakten med läraren gjordes via mejl. Jag presenterade vem jag var, vad jag gjorde, samt syftet med arbetet. Jag meddelade även att jag skulle vilja komma ut och intervjua eleverna för att använda elevsvaren till min undersökning. Läraren accepterade och vi bokade första intervjupasset. Eftersom det var många elever som skulle intervjuas så räknade jag med att det skulle ta mer än en träff och enligt läraren skulle det gå bra. Förutom det informerade jag läraren om hur intervjun är tänkt att genomföras, dvs. att jag intervjuar eleverna var och en för sig och att jag spelar in samtalet mellan mig och eleven efter att ha fått ett samtycke från deras vårdnadshavare (se bilaga 2). Inspelningen är till för att bl.a. ha tillgängligt när jag transkriberar materialet och att även kunna återgå till det och lyssna på den eftersom man inte kan minnas allt och alla detaljer. Reliabilitet och validitet Enligt Bryman (2011) är reliabilitet och validitet två begrepp som diskuteras ofta inom forskning och menar att dessa begrepp passar både inom den kvalitativa och den kvantitativa undersökningsmetoden, eftersom dessa begrepp mäter relevansen i undersökningen dvs. att begreppen mäter det som forskaren hade tänkt mäta i sin studie. Alvehus (2013) pekar även på dessa begrepp i sin bok och menar att validitet är ett begrepp som förekommer mest inom den kvalitativa undersökningsmetoden, för att forskaren ska försäkra sig om att datainsamlingen är korrekt genomförd. Medan begreppet reliabilitet används som ett mått på hur stor tillförlitligheten är på studien/undersökningen som genomförts (ibid.). Jag anser att tillförlitligheten i min egen studie var hög bl.a. genom att samtliga intervjuer spelades in, och är därmed tillgängliga för kontroll. Det finns dock nackdelar med att spela in samtalen med respondenterna och det är att respondenten kanske blir nervös eller rädd, vilket kan leda till att respondenten inte svarar som hen hade kunnat göra (Alvehus 2013; Bryman 2011). Att använda sig av intervjufrågor som ges till respondenten vid intervjun ökar också tillförlitligheten genom att respondenten fokuserar på frågorna och svarar utifrån de som står på pappret (Bryman 2011). Jag har dessutom försökt att utöver reabiliteten även öka validiteten i min studie. Detta gjorde jag genom att utgå från den tidigare forskningens frågeställningar när jag genomförde mina intervjufrågor samt listan (se bilaga 1). 17

18 Etiska ställningstaganden Vetenskapsrådet (2002) pekar på vikten av att informera respondenten om studien vid intervjuns gång, detta har jag tagit hänsyn till och var noga med att informera respondenten samt klassläraren om bl.a. syftet med min undersökning och varför jag skriver detta arbete. Eftersom de berörda är elever under 18 år skickades ett samtycke (se bilaga 2) till deras vårdnadshavare där kort information medföljde om min studie. Vid samtliga intervjuer var jag även noga med att förklara för respondenterna att jag spelar in intervjun mellan mig och honom/henne och förklarade varför jag gjorde det samt vad jag kommer att göra med den sen, dvs. att samtalet ska transkriberas och användas i en rapport. Dessutom förklarade jag för dem att ljudfilerna skulle raderas så fort jag transkriberat innehållet (Vetenskapsrådet 2002). Slutligen försäkrade jag respondenterna anonymitet genom att inte ange skolans namn, elevernas namn eller ålder i min undersökning (Vetenskapsrådet 2002). Argument för intervjufrågorna Utifrån artiklarna som jag presenterade tidigare i texten (Pell och Jarvis 2001; Klepaker m.fl. 2007; Jidesjö & Oscarsson 2005) formulerade jag intervjufrågor (se bilaga 1) som är ganska lika de frågor som användes i studierna ovan. Mina frågor var följande : Vad tycker du om no-undervisningen i skolan? Varför tycker du det? Vad tycker du är intressant inom NO? Varför? Samt svarsalternativen som eleverna kunde välja mellan: Djur, planeter, teknik, växter, kost, botemedel och botemedel, annat. En av anledningarna till att jag valde att ha snarlika frågor var för att bl.a. underlätta vid jämförelse med den tidigare forskningen i åk 7-9 då en av mina frågeställningar i studien är att jämföra med den tidigare forskningen. Likheten som är mellan mina frågor och den tidigare forskningen är genom att fråga om elevens intresse inom naturvetenskap. Förutom frågorna valde jag att använda mig av en lista där eleverna får kryssa i svarsalternativ. Ett argument till varför jag har valt att använda mig av både frågorna samt listan är för att alla elever inte har lätt för att uttrycka sig och listan är tänkt att vara som en form av stöd till dessa elever (Cederborg 2010). Förutom att ge stöd så är listan även tänkt att eleven känner sig trygg under samtalet då hen har något framför sig att utgå ifrån (Bryman 2011). Antalet alternativ som jag har med i listan är inte många och anledningen är bl.a. för att eleverna inte ska bli uttråkade, andra anledningar har jag även nämt tidigare i texten. Med erfarenhet av min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i grundskolan, har jag noterat vilka ämnesområden lärarna fokuserar på inom no-undervisningen, det är bl.a. de ämnesområden som jag har tagit med i min lista 18

19 (se bilaga 1). Därför har jag valt att ta med de ämnesområdena eftersom eleverna är redan bekanta med sedan tidigare och känner till dess innehåll. Men om det skulle finnas elever som intresserar sig för andra ämnesområden än de som jag har tagit med i listan, så finns det möjlighet för eleven att skriva det under annat. Databearbetningen När jag hade intervjuat samtliga elever så började jag med att transkribera materialet och detta gjorde jag genom att jag lyssnade på inspelningen och skrev samtidigt ner det på ett Word dokument. Jag lyssnade även flera gånger på inspelningen efter att ha transkriberat allt för att vara säker på att jag inte missade något som jag eller eleverna sa under intervjuns gång. Jag valde även att inte ta med vissa uttryck såsom mmm för att bl.a. underlätta att analysera materialet. Efter att ha transkriberat allt, valde jag att skriva ut och läsa igenom det för att få en helhetsbild av det som eleverna har sagt och diskuterat under intervjun. Bryman (2011) menar att intervjuaren kommer ihåg samtalet med respondenten på ett bättre sätt när intervjuaren transkriberar materialet. Och detta har jag även noterat själv när jag transkriberade materialet efter genomförandet av samtliga intervjuer. I resultatdelen presenterar jag några elevsvar som jag fick med under intervjun. Dessa elever döper jag om till pojke A, pojke B, flicka A, flicka B etc. för att det ska vara lättare att hålla isär de och veta vem som säger vad. 19

20 Resultat, analys och teoretisk tolkning Här nedan sammanfattar och presenterar jag först mina resultat i form av tabeller. Jag redovisar först vad pojkar respektive flickor är mest intresserade av, sedan det som eleverna är minst intresserade av. Slutligen analyserar jag och tolkar materialet samt jämför med tidigare forskning rörande årskurs 7-9. Tabell 1: Vad flickor respektive pojkar i grundskolan åk 5 är mest intresserade av. Flickor är mest intresserade av Pojkar är mest intresserade av 1 Allt inom djur 1. Stora och farliga djur 2 Människokroppen 2. Planeter och rymden 3 Planeter och rymden 3. Sjukdomar och botemedel 4 Teknik 4. Teknik 5. Laborationer och experiment Ur tabell 1 anges det vilka ämnesområden respektive kön är mest intresserade av. Tabell 2: Vad flickor respektive pojkar i grundskolan åk 5 är minst intresserade av. Flickor är minst intresserade av Pojkar är minst intresserade av 1. Växter 1. Kroppen 2. Kost 2. Växter 3. Sjukdomar och botemedel 3. Kost Ur tabell 2 anges det vilka ämnesområden respektive kön är minst intresserade av. Här går det även att notera att pojkar respektive flickor visar ett gemensamt ointresse för växter och kost. 20

21 Av resultatet kan man avläsa att det förekommer både likheter och skillnader vad gäller det som flickor respektive pojkar är mest och minst intresserade av inom no-undervisningen i skolan. Vidare är jag medveten om att detta resultat endast bygger på ett antal elever som jag intervjuade och därför inte kan svara för alla elever i kommunen/landet. Samtidigt är det ändå intressant att lyfta fram resultaten och diskutera dem. Till att börja med så ser man tydliga skillnader inom vilka ämnesområden flickor respektive pojkar visar mest intresse (se tabell 1). Jag valde att inte endast skriva kategorin djur under respektive kolumn, eftersom eleverna kan ha ett intresse inom ett helt ämnesområde, men även inom en del av ämnesområdet, såsom djur (se tabell 1). En anledning till att dessa skillnader förekom är följdfrågorna som jag ställde till respondenten (Bryman 2011). Efter att ha frågat respondenten varför du var intresserad av just detta ämnesområde, t.ex. djur, svarade flicka A så här; Jag tycker om att veta allt om djur, hur de lever, var de bor, och även vad de äter. Jag brukar umgås med djur på min vardag. Så djur är mitt stora intresse, medan pojke A svarade så här på samma fråga; Jag vet redan vad de äter och vad de gör. Jag vill hellre veta om annat spännande och intressant om de stora djuren, t.ex. om de finns i Sverige och om man kan se de. Det förekom även likheter både inom elevsvaren och inom de ämnesområden som respektive kön är intresserad av (planeter, rymden och teknik, se tabell 1). Vad gäller dessa ämnesområden svarade pojke B och pojke C bl.a. så här: rymden är så stor och det finns inget slut på den och det finns alltid nya saker man kan lära sig om de olika planeterna. Och vad gäller teknik svarade pojke D och pojke E bl.a. så här: det är intressant med teknik, för vi lär oss hur man bygger och kopplar ihop olika saker och vi testar oss fram hela tiden. Flicka B, flicka C och flicka D som var intresserade av människokroppen tyckte bl.a. att det är intressant att veta om kroppen och hur de olika delarna fungerar och varför medan flicka E svarade så här kroppen är intressant för man kan lära sig om allt, om varje cell. Vad gäller sjukdomar och botemedel svarade pojke E, pojke F och pojke G, bl.a. så här det är intressant att lära sig om sjukdomar, hur det kommer till och om det finns botemedel för alla sjukdomar 21

22 Diskussion Om man studerar tabell 1 ovan kan man notera att djur hamnar högst hos respektive kön även om det är av olika anlendningar. En tolkning man kan göra här är att eleverna har ett genemsamt intresse som läraren kan utnyttja på ett positivt sätt genom att starta en undevisning som passar båda könen eftersom både pojkar och flickor har intresse för det. Detta kan man även notera i deras svar såsom i följande citat (flicka A); Jag tycker om att veta allt om djur, hur de lever, var de bor, och även vad de äter. Jag brukar umgås med djur på min vardag. Så djur är mitt stora intresse och i den här (pojke A) Jag vet redan vad de äter och vad de gör. Jag vill hellre veta om annat spännande och intressant om de stora djuren, t.ex. om de finns i Sverige och om man kan se de. På andra plats hos flickorna kommer människokroppen och närmsta liknande hos pojkarna är sjukdomar och botemedel. Här är det viktigt att poängtera att trots att människokroppen ligger nära sjukdomar och botemedel så är intressena för könen väldigt olika. Detta kan man notera i flickornas (B, C och D) svar såsom; det är intressant att veta om kroppen och hur de olika delarna fungerar och varför samt i pojkarnas svar (E, F och G) det är intressant att lära sig om sjukdomar, hur det kommer till och om det finns botemedel för alla sjukdomar. På tredje plats hos flickorna kommer planeter och rymden medan det är på andra plats hos pojkarna. Här har vi då tre områden med högt intresse hos respektive kön. Orsakerna är inte helt olika men det ger läraren stora möjligheter till att forma undervisning som stimulerar båda könen. På fjärde plats hos respektive kön kommer teknik. En sak som man kan säga om detta är att teknik inte deras största intresse, vilket gjorde att den hamnade på fjärde plats hos båda könen och att samtliga elever är intresserade av faktabaserade kunskaper där svaren bygger på frågorna vad, varför och hur olika saker fungerar/ går till, såsom i följande svar (pojke D och pojke E); det är intressant med teknik för vi lär oss hur man bygger och kopplar ihop olika saker och vi testar oss fram hela tiden. Men detta är bara en tolkning utifrån det jag kom fram till. Vid jämförelse med den tidigare forskningen kom jag fram till att det förekommer skillnader mellan mina resultat och det som presenteras av samtliga forskare ovan. Det förekommer bl.a. att mina elever intresserar sig för faktabaserade kunskaper (vad, hur och varför), tillskillnad från resultaten i Pell och Jarvis (2001) där författaren visar att det var lite mer än hälften av deras elever som kryssade i ämnesområden som inkluderade någon form av laborationer och experiment såsom kemi och teknik och menar att det handlar om samarbete. Klepaker m.fl.(2007) menar också att deras elever, speciellt pojkar, intresserar sig mest för 22

23 ämnesområden som innehåller experiment, flickorna däremot intresserar sig också för ämnesområden med experiment men väljer även andra områden. Samtliga forskare ovan är eniga om att när eleverna intresserar sig för ämnesområden med laborationer/experiment så handlar det om samarbete. Skillnader mellan mina resultat och det som bl.a. presenteras i undersökningen av Jidesjö & Oscarsson (2005) är bl.a. att flickorna i artikeln intresserade sig av bl.a. kost och sjukdomar, vilket är två ämnesområden som flickorna i min undersökning inte intresserar sig för. Dock tyckte några flickor i min undersökning att människokroppen är intressant att lära sig mer om, detta kan ju leda till att de lär sig om vad som är bra/dåligt för kroppen samt hur man tar hand om sin kropp t.ex. via träning. Här menar jag att intresset för människokroppen hos flickorna i min undersökning så småningom kanske leder till ett intresse för träning, kost samt narkotika och dess påverkan när de kommer upp i högre åk, åk 7-9, då alla dessa områden kan inkluderas till att ha påverkan på kroppen. Pojkarna i min undersökning och pojkarna som presenteras i undersökningen av Jidesjö & Oscarsson (2005) intresserar sig för ungefär samma ämnesområden, t.ex. planeter, rymden och teknik. Tabellerna ser inte likadana ut och inte heller det som står i dem, dvs. i min tabell står det att eleverna är intresserade av rymden medan tabellen som presenteras av Jidesjö & Oscarsson (2005) står det rymden och liv på andra planeter. Detta tolkar jag ändå som intresse inom samma ämnesområde med tanke på det som eleven svarade ovan, (citat). När jag läser elevsvaren tänker jag direkt att detta är en typisk fördelning av vad flickor respektive pojkar är intresserade av och detta har kanske med mina val av områden att göra. En anledning till varför flickorna har ett intresse för kroppen och dess organ kan bero på att flickor generellt är kroppsfixerade i den här åldern och även när de kommer upp i tonåren. Kroppsfixering innebär att ha ett stort intresse för sin kropp och även sitt eget utseende. Hade jag tillexempel endast valt dessa områden; rymden, teknik och molekyler så hade jag nog fått en annan fördelning, men däremot så hade kanske flickorna inte haft något intresse inom dessa områden, vilket kan leda till att jag får endast få svar, som därmed gör det svårt att analysera och jämföra resultaten. Men detta är bara en tolkning och det behöver inte stämma med verkligheten. Det kan vara så att flickor har något intresse inom de tre områden ovan och även att jag får olika svar som underlättar analysen av materialet. 23

24 Slutsats En slutsats som jag kan dra av resultaten och elevsvaren ovan att eleverna i åk 5 är intresserade av bl.a. faktabaserade kunskaper. Eftersom många av deras svar bygger på frågorna vad, varför och hur olika saker fungerar/ går till. Men precis som jag nämnde tidigare så är detta baserat på 20 elever som jag intervjuade och detta kanske inte stämmer för alla elever i grundskolans årskurs 4-6. Men samtidigt kan elever i senare årskurser (åk 7-9) också vara intresserade av faktabaserade kunskaper, vilket jag återkommer till längre ner. Det som är intressant att diskutera här är de ämnen som var minst intressant för respektive kön. Vad gäller flickorna så var det ingen som var intresserad av t.ex. kost, vilket är något som är omdiskuterat i nyheter och inom hälsoprogram, vad människan bör äta för att må bra, vilka maträtter som leder människan till hälsosam livsstil etc. Anledningen till att det var minst intressant kan bero på bl.a. att flickorna fortfarande går i åk 5 och inte tänker på sådana saker än, till skillnad från de flickor som går åk 7-9, (Jidesjö & Oscarsson 2005) där flickorna prioriterade detta ämnesområde. En annan sak som är intressant att lyfta upp är sjukdomar och botemedel som var av minst intresse hos flickorna. Hos pojkarna hamnade detta ämnesområde på listan över det som var mest intressant. En av pojkarna svarade så här jag vill veta vad sjukdomarna är för något och jag vill även veta hur de kan sprida sig och om det finns botemedel för alla sjukdomar eller inte. Förslag till vidare forskning Förslag till vidare forskning kring detta ämnesområde kan vara att undersöka klasser som arbetar eller som har arbetat utifrån modellen NTA (naturvetenskap och teknik för alla), för att se om det eventuellt finns någon skillnad i elevernas intresse hos elever där läraren arbetar på ett tradionellt sätt dvs. med hjälp av läroboken och elever där läraren arbetar utifrån en sådan modell. Modellen är främst inriktad på biologi, fysik, kemi, teknik och matematik. NTA innehåller uppgifter och teman som ger pedagogen ett utrymme för att skapa nyfikenhet och utveckling i elevernas lärande. Dessutom utgår NTA från läroplanen LGR-11 (Skolverket 2011) där alla övningar och uppgifter uppnår de centrala innehållen för ämnet. Genom att arbeta utifrån NTA bidrar läraren till ett varierat och aktivt lärande för eleven. 24

25 Källförteckning Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a uppl.). Malmö: Liber Cederborg, Ann-Christin (2010). Att intervjua barn: vägledning för socialsekreterare. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset Jidesjö & Oscarsson (2005) What Science Teachers Teach and Its Relations to Students Interest in Science and Technology. In: Paper presented at European Science Education Research Association (ESERA) - "Contributions of Research to Enhancing Students' Interest in Learning Science", August 28 - September 1, 2005, Barcelona Spain Klepaker, T. Almendingen, S F. Tveita, J. (2007); Young Norwegian students preferences for learning activities and the influence of these activities on students attitudes to and performance in science; Nordina, vol 3 (1) Pell & Jarvis (2001)»Developing attitude to science scales for use with children of ages from five to eleven years«international Journal of Science Education, 2001, Vol. 23, no 8, Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet 25

26 Bilaga 1 Intervjufrågor 1. Vad tycker du om no-undervisningen i skolan? Varför tycker du det? 2. Vad tycker du är intressant inom NO? Varför? Djur Planeter Teknik Växter Kost Sjukdomar och botemedel Annat: 26

27 Bilaga 2 Samtycke att delta vid intervju Hej Mitt namn är Leila och läser min sista termin på lärarutbildningen vid Malmö högskola. Jag läser med inriktning naturvetenskap och lärande mot grundskolans tidigare år. Just nu skriver jag mitt examensarbete och skulle vilja intervjua ert/era barn för att använda materialet i min studie. Intervjun mellan mig och barnet kommer att spelas in (endast ljudinspelning) för att sedan kunna transkribera den. Med tanke på sekretess kommer inga namn att nämnas i studien och inspelningen kommer att raderas så fort jag är klar med transkribering av materialet. Vänligen fyll i nedanstående formulär samt skriv under och lämna till klassföreståndaren måndag den 2/ Hör gärna av er om ni har eventuella frågor eller funderingar. Vänligen, Leila al-quaraity Tel: Ja, mitt barn får delta i intervjun Nej, mitt barn får ej delta i intervjun Datum:... Barnets namn:... Föräldrarnas underskrift: 27