Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram?

Transkript

1 Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram? Johan Ahnström Länsstyrelsen Uppsala län Johan.ahnstrom@lansstyrelsen.se Miljömålsseminarium den 13 och 14 november!

2 Jajamensan om vi jobbar utifrån det natur- och miljöintresse som finns hos brukare om vi använder och vågar tro på vår kunskap och vågar designa ersättningar som har reell effekt delger information på en språk som brukarna är bekväma med och i kanaler som brukare använder skapar möjligheter för rådgivning på gården

3 Biologisk mångfald i odlingslandskapet minskar

4 Fig. 3. Conceptual framework for comparing land use and trade-offs of ecosystem services. J A Foley et al. Science 2005;309: Published by AAAS

5 Miljöersättningar i andra länder. Rapport 2012:12

6 Miljöersättningar effekt på miljö och attityder Begränsad eller avsaknad av effekt på BM Miljöersättningarna har INTE skapat mer positiva attityder för natur och miljö De som var positiva gick med, negativa inte Gick med för pengarna återgår utan ersättning

7 Nya ersättningsprogram Vi tror att det är dags att tänka på hur vi skapar ersättningsprogram som gör mer än betalar oengagerade deltagare att utföra åtgärder som ses som onödiga och till och med moraliskt ifrågasatta utan istället tillse att ersättningarna är designade så att de assimileras (tas upp) av bondekåren d.v.s. inkorporeras i att vara en bra bonde, för att på så sätt ge långsiktigt hållbar förändring (Burton and Paragahawewa 2011).

8 Hur skall vi lyckas Att få engagerade brukare? Att göra åtgärder som gör nytta? Att få åtgärderna att vara en naturlig del av brukandet?

9 Hur skall vi lyckas att få engagerade brukare? Nordisk familjebok 1905

10 Hur skall vi lyckas att få engagerade brukare? Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas I de 12 preciseringarna står ingenting om tillexempel lantbruk skall förse samhället med produkter av hög och jämn kvalitet dvs. det som är viktigt i bondeidentiteten

11 Man får ju inte ta bort det [stenmurar, öppna diken mm]. Men rent företagande skall de bort och skall vi vara företagare då är det så. Och sen om det är någon tokjävel som vill betala för att ha dem kvar då ingår det i företagandet. Men jag har inga bekymmer om dom försvinner. Det tycker jag inte. Citat om stenmurar

12 A Du är inte orolig för ogräs? IP Nej. Det sprutar vi ihjäl. Citat om bekämpning Eller sprutar ihjäl det är fel. Jag kör ungefär 75% av rekommenderad dos om det är normalt. Jag är inte ute efter att spruta ihjäl och i och med att vi försöker att ha täta grödor så hämmar man ju ogräsen så hinner grödan upp och täcka Så jag är ju otroligt restriktiv när det gäller sprutning. Det är ju inte det roligast jobbet jag har.

13 Egenvald naturvård Den där gran som sticker upp den har jag inte fällt. Det är en riktigt maffig sak. Det krävs många karlar för att nå om. Kvistarna är så [måttar stort] man kan göra massavedbitar av varenda kvist. Den är inte med i någon plan. Den är frivilligt avsatt. Och bakom är det stora ekar som är helt frivilligt. Jag fällde en ek en gång då vart NN (hans fru) så arg på mig. Så nu törs jag inte fälla någon mer. Det är ju bra. Jag tar mer hänsyn nu än förut. Fast det är ju bara för att man vill det själv

14 Hur skall vi lyckas att få engagerade brukare? Förtroendeskulden är enorm!!!

15 Hur skall vi lyckas att få engagerade brukare? 50 träd plus hävdträd per ha 60 träd per ha Nytt landsbygdsprogram 2014 nä 2015 Återkrav Förgröning kommer att komma den kan kanske innehålla Gårdsstödet sänks

16 Hur skall vi lyckas att få engagerade brukare? Information och tydlighet! Brev från Länsstyrelsen eller jordbruksverket inte alltid högst på läslistan Land lantbruk och ATL ger lätttillgängliga sanningar t.ex ATLs CAP skola

17 Hur skall vi lyckas få engagerade brukare? England (Wilson och Hart 2001) Vad var huvudproblemet? Okunniga tjänstemän Oärliga stöd dvs. förändringen av driften var så liten att det inte sågs som en miljöersättning utan ett produktionsstöd Ingen feed-back om åtgärderna hade någon effekt på miljö och/eller natur

18 Kommunikation inte bara kontroll Många lantbrukare pratar lyriskt om NOLAtiden då man pratade med myndigheten Med tiden mer kontroll och mindre rådgivning dvs. färre positiva möten Åtagandeplaner är ett sådant (oftast positivt möte)

19 Åtgärder som ger effekt De största delarna av miljöstöden är dock generella arealbaserade ersättningar som betalas ut utan att någon gör en aktiv bedömning av en ansökans miljönytta. Det räcker med att uppfylla ett antal förutbestämda kriterier för att få ersättning. I vissa fall har detta lett till att miljöstöden blivit ineffektiva. DN Debatt 12/ Claes Norgren, riksrevisor

20 Åtgärder som ger effekt Generella med hög anslutning och nyttan är svår att utvärdera Specifika med låg anslutning men hög nytta som oftast är lättare att utvärdera Om det vetenskapliga fakta så bör de nyttjas och man bör löpa linan ut

21 Åtgärder som ger effekt Skalbaggåsar bra för jordlöpare och annan flora och fauna ANTA* att det är hög bladluspredation upp till 50 m från ås Då borde en miljöersättningstext för detta vara För att vara berättigad till ersättning skall du anlägga skallbaggsåsar på din åker så att det aldrig är mer än 100 meter mellan en ås och en annan ås eller mellan en ås och fältkanten Ett exempel att tro på kunskap, lita på den och agera som man tror och litar på den * Det går att hitta olika siffror i litteraturen men för att ha som exempel

22 Naturlig del av brukandet Kräver lyckad kommunikation Produktionsrådgivare bör prata om miljöersättningar Generellt mer rådgivning och då rådgivning på gården med Gårdens natur- och kulturvärden som positivt exempel

23 Naturlig del av brukandet Kan vi få brukaren kan känna stolthet För kg korn per ha För kg minskad bekämpning För antal fågelarter på åkern

24 Nya miljöersättningarna Kommuniceras korrekt via lantbrukspress, jordbruksverket och länsstyrelserna med brukarnas språk med medvetenhet om bondeidentiteten syftet varför de finns och vilken nytta de kan ha det är en tjänst som samhället köper av lantbrukaren

25 Nya miljöersättningar Tydliga villkor men inte för detaljerade (0,01 ha) Femåriga åtaganden men med en bakdörr Åtgärder som har effekt (evidence based) Åtgärder som kan utvärderas gärna på gården (lärkrutor)

26 Kan vi lyckas? jobbar utifrån det natur- och miljöintresse som finns hos brukare om vi använder och vågar tro på vår kunskap och vågar designa ersättningar som har reell effekt delger information på en språk som brukarna är bekväma med och i kanaler som brukare använder skapar möjligheter för rådgivning på gården