i förskolan på Södermalm

Transkript

1 Kostpolicymaten i förskolan på Södermalm Kostpolicy för maten i förskolan i Södermalms stadsdelsförvaltning har utarbetats av: Karin Wiberg matkonsult och leg dietist Hushållningssällskapet Uppsala SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

2 Kostpolicy - maten i förskolan Denna skrift innehåller gemensamma riktlinjer om mat och måltider för förskolor i Södermalms stadsdelsförvaltning. Dessa är grundade på de idag gällande riktlinjer för förskola skrivna av Livsmedelsverket 1. Observera att det är riktlinjer och rekommendationer inte någon lagstiftning. Avvikelser kan således förekomma ute i verksamheten. Goda matvanor tidigt i livet har betydelse för resten av livet. Hem och familj har det grundläggande ansvaret men då de flesta barn äter många av sina måltider utan för hemmet påverkar andra vuxna också barnens matvanor. Förskolan har en unik möjlighet att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn. Målsättning med måltiderna i förskolan Barnen i förskolan ska serveras god, vällagad och näringsriktig mat. Hänsyn ska tas till gällande riktlinjer och rekommendationer Måltiden ska grundlägga goda matvanor som är hållbara på sikt för både hälsa och miljö Måltiden ska vara varierande och aptitlig, miljön ska vara trivsam och förmedla matglädje Måltiden skall vara en integrerad del i det pedagogiska arbetet Ansvar Verksamhetsansvarig ska tillsammans med kokerska/kock ansvara för att: Förskolan erbjuder måltider som uppfyller SNR (Svenska näringsrekommendationer) Livsmedelslagen följs och att livsmedelshanteringen sker på ett tillfredsställande sätt Kokerskan/kocken får lagstadgad och övrig fortbildning Kokerskan/kocken har kunskap om specialkost vid födoämnesöverkänslighet Servering av måltiderna (måltidsordning) Det är viktigt att måltiderna serveras på regelbundna tider dvs samma tid varje dag (för de äldre barnen kan lunchen förskjutas något beroende på förmiddagens aktivitet). De minsta barnen, 1-2 år, behöver äta ofta. 2-2 ½ timme mellan måltiderna är att rekommendera. De äldre barnen klarar 3-3 ½ timme mellan måltiderna. Nedan föreslås en lämplig fördelning av antalet mål och typen av måltid: Figur 1 Kl 8.00 frukost Kl mellanmål Kl lunch Kl mellanmål Kl mellanmål 1 Bra mat för förskola råd för förskola och familjedaghem. Livsmedelsverket, (9)

3 Måltidernas sammansättning Frukost Variera frukosten under de olika veckodagarna så att alla barn känner igen sig någon gång i veckan. Frukt kan serveras i samband med frukosten eller som mellanmål. Servering av frukost under två veckor: Gröt, lättmjölk, bär/mos/sylt, smörgås med pålägg och någon grönsak Lättfil, naturell lättyoghurt, flingor/müsli, bär/frukt, smörgås med pålägg och någon grönsak 6 ggr 4 ggr Servera lättmjölk, naturell lättfil eller naturell lättyoghurt med någon typ av basmüsli, cornflakes eller havrekuddar. Välj ett alternativ med mindre fibrer till de yngsta barnen (1-2 år). Ett halvt glas juice (1 dl) kan serveras som dryck. Förslag på smaksättning till fil och yoghurt Kanel, kardemumma, russin, torkade aprikoser, bär och färsk frukt. Lunch En väl sammansatt lunchmåltid enligt tallriksmodellen (se nedan). Måltiden ska innehålla något från varje del: kött/kyckling/fisk/ägg/vegetariskt alternativ, potatis/pasta/ris etc, grönsaker råa och kokta samt bröd med matfett, vatten och lättmjölk (läs mer under dryck ) som dryck. Tallriksmodellen Tallriksmodellen ser olika ut för barn upp till två år och för de barn som är äldre än två år. För vuxna gäller samma proportioner som för barn över två år. Tallriksmodell: barn 2 år Tallriksmodell: barn > 2 år Potatis, pasta, ris etc + bröd Grönsaker, rotfrukter + frukt och bär Potatis, pasta, ris etc + bröd Grönsaker, rotfrukter + frukt och bär Kött, fisk, kyckling, ägg, baljväxter (bönor, ärter, linser) Kött, fisk, kyckling, ägg, baljväxter (bönor, ärter, De minsta barnen, 1-2 år, behöver mat med lite mer energi. Berika genom att tillsätta en tesked fett (flytande margarin eller olja, gärna rapsolja) i maten vid matbordet. 3(9)

4 Förslag på lunchrätter under fyra veckor (se nedan). Observera att detta är rekommendationer. Avvikelser kan förekomma. Varje förskola bör ha som målsättning att försöka planera menyn utifrån denna grundmatsedel så långt det är möjligt. Vegetarisk rätt kan förekomma oftare än rekommendationen under förutsättning att tillräcklig kunskap om måltidens sammansättning finns. Lunchrätter. Frekvenser under fyra veckor Serveras med potatis, ris, pasta/gryn Fisk mager/fet Minst 4 ggr Köttfärs max 10 % fett Minst 4 ggr Kött/fågel Minst 3 ggr Korv (nyckelhålsmärkt) Högst 2 ggr Blodpudding/lever Minst 2 ggr Soppa 2 ggr Potatisrätt eller vegetariskt rätt 1 gång Blandrätt 2 ggr Mellanmål Nedan ges förslag på hur fördelningen mellan olika mellanmål kan ske under fyra veckor. Mjölk och smörgås Lättmjölk, naturell lättfil/lättyoghurt, smörgås med pålägg och grönsak, frukt. Frukt Kräm Kräm/soppa med låg sockerhalt och 30 g bär/dl/alternativt hemlagad kräm, lättmjölk, smörgås med pålägg, grönsak. Grönsaksdipp Lättmjölk, smörgås, grönsaker, dipp, frukt. oftast Endast frukt kan förekomma som mellanmål under förutsättning att det inom kort följer en måltid 1 gång Hemlagad kräm utan socker kan förekomma oftare 2 gånger Fest Fruktsallad, fruktspett (exotiskt), glass, frukt- och bärpaj (med mindre socker) våfflor, grönsaksdipp, saft, bulle max 1 gång Matsedelsplanering En rullande matsedel ska planeras med variation på de olika maträtterna kött, korv, fisk och vegetariska rätter. Energi- och näringsbehov På förskolans matsedel står frukost, lunch och mellanmål, vilka tillsammans ger % av det totala behovet under en dag. Fördelningen av dagens energiintag (matintag) bör se ut enligt följande: Frukost % Mellanmål fm 5-10 % Lunch % Mellanmål em 10-15% 4(9)

5 Livsmedelsval Dryck Vatten eller mjölk till maten. Lättmjölk berikad med D-vitamin rekommenderas till alla barn från 1 år för att minska på det mättade fettet som finns naturligt i feta mjölkprodukter (ny rekommendation våren 2007). Juice max 1 dl/dag. Det ska vara ren fruktjuice utan tillsatt socker eller sötningsmedel. Läsk ska inte serveras. Saft kan serveras ibland vid fest. I de fall lättmjölk ej serveras ska mellanmjölk serveras och inte standardmjölk. Standardmjölken är inte berikad med D-vitamin, vilket är en vitamin det har visats att barn har brist av. Matfett Till smörgåsen: matfett med minst 70 g fett per 100 g varav högst 1/3 är mättat, matfettet skall vara berikat med vitamin- D. T.ex. Milda, Keiju. Till matlagning: flytande margarin eller rapsolja. Om fast margarin används till matlagningen ska det innehålla högst 1/3 mättat fett och vara D- vitaminberikat. Användandet av gräddprodukter (max 15% fett) och ost ska begränsas i matlagningen. Salt Det är bra att barnen vänjer sig vid mat som innehåller mindre salt. Var därför sparsam med saltet både i matlagning och vid matbordet och använd inte för mycket salta produkter. Saltet som används ska vara berikat med jod. När såspulver och lättsaltad buljong används behöver inte salt tillsättas i maten. Socker Det är viktigt att hålla nere mängden socker i måltiderna. Dels för att inte vänja barnen vid söta livsmedel och dels för att barnen ska få tillräckligt med näring och undvika hälsoproblem i framtiden. Därför ska söta mjölkprodukter, chokladpulver, flingor, färdiga söta krämer/soppor och bakverk inte ingå i förskolans livsmedelsutbud. Sylt, ketchup och senap kan serveras som tillbehör till vissa rätter där de enligt tradition ingår, t.ex. sylt till pannkaka och köttbullar. Max 30 g socker i sylt och mos ej sötad med sötningsmedel. Till barn med särskilda behov kan sötningsmedel användas i begränsad omfattning och i samråd med föräldrarna. Pålägg Servera nyckelhålsmärkta pålägg såsom ost och charkuterier. Hårdost med max 17% fetthalt, mjukost med max 7 % fett. Nyckelhålsmärkt leverpastej och skinka bör serveras dubbelt så ofta som ost eftersom de innehåller mer järn. OBS! Kaviar och messmör bör serveras högst 1 gång/vecka pga. hög salt/sockerhalt. Andra förslag på pålägg: Röror t.ex kesoröra, kikärtsröra, grönsaksröra och tonfisk/makrillröra. 5(9)

6 Bröd, Gryn och Flingor Välj osötat bröd (tips: välj bröd där sockret är angivet efter jästen i innehållsförteckningen). Variera mellan olika brödsorter där hälften av sorterna bör vara nyckelhålsmärkta. De äldre barnen bör uppmuntras att äta mer av nyckelhålsmärkt bröd än de yngre (se motivering nedan). Variera mellan olika typer av gröt (mannagryn, risgryn, havregryn, rågflingor m.m.) Små barn kan äta en större andel vitt bröd och oftare gröt och flingor med mindre fibrer. Basmüsli/corn flakes/havrekuddar kan serveras, för de yngsta barnen gäller cornflakes/havrekuddar som inte innehåller så mycket fibrer. Mängden mat som ett litet barn behöver för att få i sig tillräckligt med energi kan bli för stor om maten innehåller mycket fibrer. Därför kan de yngsta barnen (1-2 år) med fördel äta spannmålsprodukter med lägre fiberhalt. Nötförbud Nötter, mandel, jordnötter, sesamfrö får inte förekomma i förskolornas och familjedaghemmens mat och lokaler. Fisk Det är önskvärt med 1 2 portioner fisk per vecka, varav fet fisk en gång. Fisk är rik på vitaminer och mineralämnen. Fettet i feta fiskar som sill, strömming, lax och makrill är rikt på omega-3-fettsyror. Fet fisk är också en viktig D-vitaminkälla. Kött nöt, gris, kyckling Välj kött och köttfärs med låg fetthalt. Kött är en viktig järnkälla. Grönsaker, rotfrukter + frukt och bär Barn i åldern 4-10 år rekommenderas 400 g frukt och grönsaker per dag (potatis ingår ej). Barn under 4 år ska successivt öka intaget så att de vid fyra års ålder kommer upp i 400 g per dag. Hälften av mängden bör vara grönsaker och hälften frukt. Av grönsakerna bör hälften vara grova, t ex rotfrukter, vitkål och broccoli. Servera gärna både råa och kokta grönsaker. Variera efter säsong. Servera vid upprepade tillfällen, gånger kan behövas för barnen att acceptera den nya smaken. Ha tålamod och prova igen efter ett tag. Grönsaker eller rotfrukter ska serveras till varje måltid. Frukt/bär Ska serveras varje dag och varieras efter säsongens utbud. 6(9)

7 Soppmåltid med extra smörgås Matig soppa med kött, fisk eller baljväxter som förstärks med ris/pasta eller potatis, knäckebröd och rågsiktsbröd, smörgåsmargarin och köttpålägg. Till det serveras rotfruktsbitar eller grönsaker till smörgåsen och lättmjölk som dryck. Serveras soppa med extra bröd behövs inte efterrätt eller förstärkt mellanmål. Livsmedelshygien Egenkontroll och spårbarhet i köken och på avd är viktiga delar för att livsmedelslagen skall kunna följas. Systemet för egenkontroll bör ha särskilda rutiner för utflykter. Specialkoster För barn med födoämnesöverkänslighet, allergier eller andra medicinska skäl ska köket ha ordentlig information om det enskilda barnets specifika behov. I de fall läkarintyg finns ska dessa lämnas in till förskolan, i annat fall ska föräldraintyg (specialkostblankett) lämnas in. Söta drycker, kakor och läsk Rådet till förskolan är att inte alls eller högst en gång i månaden och då i måttliga mängder servera söta drycker, bullar, kakor, kex, glass, snacks och godis. Eftersom det endast finns ett litet utrymme (se nedan) för dessa livsmedel för att samtidigt ha hälsosamma matvanor är det bättre att föräldrarna tar ansvar för den delen. Det utrymme som finns för livsmedel rika på socker och (mättat) fett är 6 7 procent av det dagliga energiintaget för små barn, det vill säga ungefär 145 kalorier. Ett barn har alltså utrymme för att äta en sort per dag eller allt på en gång, en gång i veckan. Se nedan. Glass Småkakor Sockerkaka Godis (ej choklad) Choklad Läsk eller saft Snacks 70 g 1½ dl 30 g 3 st à 10 g bulle 45 g 1 liten skiva 40 g ½ dl 25 g 3 bitar 360 g knappt 2 glas 30 g ½ minipåse Födelsedagar och kalas Födelsedagar rekommenderas att firas vid ett gemensamt tillfälle varje månad. Barnens födelsedag kan uppmärksammas på annat sätt än med söta drycker, kakor etc. Mys med guldkant skall vi låta föräldrarna nyttja. Ex på andra sätt att fira en födelsedag: Födelsedagsbarnet får önska lunch Lekar där födelsedagsbarnet är huvudpersonen Födelsedagsbarnet får bära en krona Födelsedagsbarnet har en flagga vid sitt bord Föräldrar som vill uppmärksamma sitt barns födelsedag på förskolan bör/ombeds heller inte fira detta med sötsaker eller liknande. Traditioner Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98) ska svenska mattraditioner föras vidare. Vid påsk, midsommar och jul serveras traditionell mat. Mat från andra länder finns med i matsedeln och vid temaveckor. 7(9)

8 Utflykter matsäckspolicy Utflyktsmat som tas från köket ska tas med i kylväskor. Maten ska vara lika god och näringsriktig som hemma i förskolan och på ungefär samma tider. Hemlagad mjölkchoklad kan ibland tas med i termos. Rutiner ska finnas för barnens handhygien på utflykter. Då föräldrar skickar med maten: Även denna mat ska vara god och näringsriktig. Det som inte får förekomma på förskolan ska heller inte förekomma som utflyktsmat, alltså ska godis, läsk och andra sötsaker inte förekomma. Förslag på utflyktsmat Dryck: vatten, mjölk eller juice. Mat: pastasallad, pannkakor, wraps (fylld tortilla eller tunnbröd), piroger, smörgåsar med pålägg el. dylikt. Glöm ej frukt och grönsaker. Dessa förslag finns på ett separat papper. Måltidsmiljön Måltidsmiljön är en viktig del av den dagliga verksamheten. Måltiden ska ge en stunds lugn och ro och det är därför viktigt med en trivsam miljö. Se mer under den pedagogiska måltiden. Den pedagogiska måltiden Förskolans måltider fyller en viktig pedagogisk funktion och ger flera möjligheter till lärande. Barnen får träning i finmotorik, koncentration, gemenskap, hänsynstagande och att samtala. De får lära sig om mat och bordskick, om vikten av god hygien (att tvätta händerna innan maten). Barnen ges möjlighet att själva ta ansvar för sin måltid och har på så sätt inflytande över sin vardag i förskolan. Det är barnen själva som bestämmer hur mycket de vill äta, vilken smörgås de vill ha, vilka grönsaker osv. Måltiden ska vara en trevlig stund med personal och barn som goda förebilder. Personalen ska ha en positiv inställning till maten och måltiderna och vara medvetna om sitt viktiga pedagogiska uppdrag. De ska äta enligt tallriksmodellen Barn ska ges möjlighet att prova nya maträtter och livsmedel för att utöka sina erfarenheter av olika smaker. Nya maträtter och livsmedel kan behöva återkomma vid ett upprepat antal tillfällen (10-20 gånger) innan de accepteras av barnen. Det är viktigt med tålamod. Genom att få möjlighet att smaka och tid att vänja sig vid olika smaker ges goda förutsättningar till att utveckla en positiv inställning till mat (barnen blir mindre kräsna). En god omvårdnad och bra mat är viktiga förutsättningar för att barnen ska må bra, växa, lära och utvecklas. Föräldrainformation Kostpolicyn ska lämnas ut till föräldrarna när ett nytt barn börjar på förskolan. 8(9)

9 Personalinformation All ny personal ska informeras om kostpolicyn. Kostpolicyn bör regelbundet diskuteras i personalgruppen för att hållas vid liv. Kompetens Anställda som beställer och hanterar mat ska vara välinformerade och insatta i kostens betydelse för hälsan. Personal som tillagar maten ska ha god kompetens i matlagning och allergikost, hygienfrågor samt bemötande. Fortlöpande kompetensutveckling är nödvändig då det ständigt kommer ny forskning och nya rekommendationer. För alla som hanterar mat planeras utbildning i livsmedelshygien och specialkoster. För pedagoger planeras information om tallriksmodell och allergikost. Referenser: Bra mat i förskolan - råd för förskolan och familjedaghem, Livsmedelsverket (9)

10 Datum: Födoämnesöverkänslighet/annan specialkost Om barnet har födoämnesallergi/överkänslighet/annan specialkost, som det är viktigt för förskolan att känna till, fyll i detta formulär och lämna till förskolan. Namn Personnummer Förskola Avdelning Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2 Tel.nr hem/mobil Tel.nr hem/mobil Allergisk/överkänslig mot: (kryssa i aktuell ruta/rutor) laktos soja/baljväxter tomater råa komjölkprotein nötter tomater tillagade gluten (celiaki) mandel ärter ägg jordnötter citrusfrukter fisk annat Annan kost: lakto-ovo-vegetarian vegan utan griskött Medicin: Har barnet utretts av läkare för sin födoämnesöverkänslighet? Ja Nej Finns läkarintyg? (bifoga kopia) Ja Nej Finns risk för svåra akuta reaktioner? Mot vad? Beskriv Ja Nej Har barnet akutmediciner om det får i sig fel mat? vilka? Det är mycket viktigt att vårdnadshavaren informerar berörd personal på förskolan vid förändringar i barnets matöverkänslighet! Ort Datum Vårdnadshavarens underskrift - intyg om födoämnesöverkänslighet -

11 Datum: För ditt barns säkerhet kommer dessa uppgifter att finnas allmänt tillgängliga för personalen på förskolan samt för måltidspersonalen. Som en följd av detta kommer uppgifterna således inte att sekretessbeläggas. Övriga upplysningar utöver uppgifterna på blankettens framsida Detta kan barnet äta Detta kan barnet INTE äta Övrig info: Formuläret lämnas till förskolan för vidarebefordran till måltidspersonalen på respektive förskola. Vi strävar efter att skapa en trygg och säker mathantering för barn med allergier eller annan födoämnesöverkänslighet. Vi vill att kommunikationen mellan hemmet och förskolan fungerar bra. Hör gärna av er till kökspersonalen om ni har frågor eller funderingar angående kosten. - intyg om födoämnesöverkänslighet -

12 Tips för föräldrar på utflyktsmat för förskola Mat som skickas med av föräldrarna ska också vara god och näringsriktig precis i linje med den mat som serveras i förskolan. Det som inte får förekomma på förskolan ska heller inte förekomma som utflyktsmat, alltså ska godis, läsk och andra sötsaker inte förekomma. Förslag på utflyktsmat För en mindre utflykt För en mindre utflykt räcker det med en frukt om den inte ersätter något av dagens måltider. Förslag på utflyktsmat för den kortare utflykten som ersätter ett av dagens mellanmål: Smörgås med pålägg Frukt Morotsstavar Välj gärna bröd, smörgåsmargarin och pålägg som är nyckelhålsmärkta. Exempel på bra pålägg är skinka, kalkon, makrill, mjukost, ost, kaviar, messmör. Dryck: I första hand vatten (smaksätt gärna med gurka, citron, apelsin eller något annat) Ett mer mättande alternativ är en mjölkdrink baserad på lättmjölk, lättfil eller naturell lättyoghurt mixad med valfri frukt eller bär (ex banan och hallon). Drycker håller sig kall om man tillsätter is. Förslag på utflyktsmat för den längre utflykten som även ersätter dagens lunch: pastasallad med bröd annan typ av matig sallad (ex couscous, bulgur) pannkakor med fyllning wraps (fylld tortilla eller tunnbröd) piroger grillad kyckling/kalla köttbullar/kalla prinskorvar med potatissallad och morotsstavar smörgåsar med pålägg Glöm inte frukt och grönsaker. Dryck: vatten mjölk juice