i förskolan på Södermalm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "i förskolan på Södermalm"

Transkript

1 Kostpolicymaten i förskolan på Södermalm Kostpolicy för maten i förskolan i Södermalms stadsdelsförvaltning har utarbetats av: Karin Wiberg matkonsult och leg dietist Hushållningssällskapet Uppsala SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

2 Kostpolicy - maten i förskolan Denna skrift innehåller gemensamma riktlinjer om mat och måltider för förskolor i Södermalms stadsdelsförvaltning. Dessa är grundade på de idag gällande riktlinjer för förskola skrivna av Livsmedelsverket 1. Observera att det är riktlinjer och rekommendationer inte någon lagstiftning. Avvikelser kan således förekomma ute i verksamheten. Goda matvanor tidigt i livet har betydelse för resten av livet. Hem och familj har det grundläggande ansvaret men då de flesta barn äter många av sina måltider utan för hemmet påverkar andra vuxna också barnens matvanor. Förskolan har en unik möjlighet att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn. Målsättning med måltiderna i förskolan Barnen i förskolan ska serveras god, vällagad och näringsriktig mat. Hänsyn ska tas till gällande riktlinjer och rekommendationer Måltiden ska grundlägga goda matvanor som är hållbara på sikt för både hälsa och miljö Måltiden ska vara varierande och aptitlig, miljön ska vara trivsam och förmedla matglädje Måltiden skall vara en integrerad del i det pedagogiska arbetet Ansvar Verksamhetsansvarig ska tillsammans med kokerska/kock ansvara för att: Förskolan erbjuder måltider som uppfyller SNR (Svenska näringsrekommendationer) Livsmedelslagen följs och att livsmedelshanteringen sker på ett tillfredsställande sätt Kokerskan/kocken får lagstadgad och övrig fortbildning Kokerskan/kocken har kunskap om specialkost vid födoämnesöverkänslighet Servering av måltiderna (måltidsordning) Det är viktigt att måltiderna serveras på regelbundna tider dvs samma tid varje dag (för de äldre barnen kan lunchen förskjutas något beroende på förmiddagens aktivitet). De minsta barnen, 1-2 år, behöver äta ofta. 2-2 ½ timme mellan måltiderna är att rekommendera. De äldre barnen klarar 3-3 ½ timme mellan måltiderna. Nedan föreslås en lämplig fördelning av antalet mål och typen av måltid: Figur 1 Kl 8.00 frukost Kl mellanmål Kl lunch Kl mellanmål Kl mellanmål 1 Bra mat för förskola råd för förskola och familjedaghem. Livsmedelsverket, (9)

3 Måltidernas sammansättning Frukost Variera frukosten under de olika veckodagarna så att alla barn känner igen sig någon gång i veckan. Frukt kan serveras i samband med frukosten eller som mellanmål. Servering av frukost under två veckor: Gröt, lättmjölk, bär/mos/sylt, smörgås med pålägg och någon grönsak Lättfil, naturell lättyoghurt, flingor/müsli, bär/frukt, smörgås med pålägg och någon grönsak 6 ggr 4 ggr Servera lättmjölk, naturell lättfil eller naturell lättyoghurt med någon typ av basmüsli, cornflakes eller havrekuddar. Välj ett alternativ med mindre fibrer till de yngsta barnen (1-2 år). Ett halvt glas juice (1 dl) kan serveras som dryck. Förslag på smaksättning till fil och yoghurt Kanel, kardemumma, russin, torkade aprikoser, bär och färsk frukt. Lunch En väl sammansatt lunchmåltid enligt tallriksmodellen (se nedan). Måltiden ska innehålla något från varje del: kött/kyckling/fisk/ägg/vegetariskt alternativ, potatis/pasta/ris etc, grönsaker råa och kokta samt bröd med matfett, vatten och lättmjölk (läs mer under dryck ) som dryck. Tallriksmodellen Tallriksmodellen ser olika ut för barn upp till två år och för de barn som är äldre än två år. För vuxna gäller samma proportioner som för barn över två år. Tallriksmodell: barn 2 år Tallriksmodell: barn > 2 år Potatis, pasta, ris etc + bröd Grönsaker, rotfrukter + frukt och bär Potatis, pasta, ris etc + bröd Grönsaker, rotfrukter + frukt och bär Kött, fisk, kyckling, ägg, baljväxter (bönor, ärter, linser) Kött, fisk, kyckling, ägg, baljväxter (bönor, ärter, De minsta barnen, 1-2 år, behöver mat med lite mer energi. Berika genom att tillsätta en tesked fett (flytande margarin eller olja, gärna rapsolja) i maten vid matbordet. 3(9)

4 Förslag på lunchrätter under fyra veckor (se nedan). Observera att detta är rekommendationer. Avvikelser kan förekomma. Varje förskola bör ha som målsättning att försöka planera menyn utifrån denna grundmatsedel så långt det är möjligt. Vegetarisk rätt kan förekomma oftare än rekommendationen under förutsättning att tillräcklig kunskap om måltidens sammansättning finns. Lunchrätter. Frekvenser under fyra veckor Serveras med potatis, ris, pasta/gryn Fisk mager/fet Minst 4 ggr Köttfärs max 10 % fett Minst 4 ggr Kött/fågel Minst 3 ggr Korv (nyckelhålsmärkt) Högst 2 ggr Blodpudding/lever Minst 2 ggr Soppa 2 ggr Potatisrätt eller vegetariskt rätt 1 gång Blandrätt 2 ggr Mellanmål Nedan ges förslag på hur fördelningen mellan olika mellanmål kan ske under fyra veckor. Mjölk och smörgås Lättmjölk, naturell lättfil/lättyoghurt, smörgås med pålägg och grönsak, frukt. Frukt Kräm Kräm/soppa med låg sockerhalt och 30 g bär/dl/alternativt hemlagad kräm, lättmjölk, smörgås med pålägg, grönsak. Grönsaksdipp Lättmjölk, smörgås, grönsaker, dipp, frukt. oftast Endast frukt kan förekomma som mellanmål under förutsättning att det inom kort följer en måltid 1 gång Hemlagad kräm utan socker kan förekomma oftare 2 gånger Fest Fruktsallad, fruktspett (exotiskt), glass, frukt- och bärpaj (med mindre socker) våfflor, grönsaksdipp, saft, bulle max 1 gång Matsedelsplanering En rullande matsedel ska planeras med variation på de olika maträtterna kött, korv, fisk och vegetariska rätter. Energi- och näringsbehov På förskolans matsedel står frukost, lunch och mellanmål, vilka tillsammans ger % av det totala behovet under en dag. Fördelningen av dagens energiintag (matintag) bör se ut enligt följande: Frukost % Mellanmål fm 5-10 % Lunch % Mellanmål em 10-15% 4(9)

5 Livsmedelsval Dryck Vatten eller mjölk till maten. Lättmjölk berikad med D-vitamin rekommenderas till alla barn från 1 år för att minska på det mättade fettet som finns naturligt i feta mjölkprodukter (ny rekommendation våren 2007). Juice max 1 dl/dag. Det ska vara ren fruktjuice utan tillsatt socker eller sötningsmedel. Läsk ska inte serveras. Saft kan serveras ibland vid fest. I de fall lättmjölk ej serveras ska mellanmjölk serveras och inte standardmjölk. Standardmjölken är inte berikad med D-vitamin, vilket är en vitamin det har visats att barn har brist av. Matfett Till smörgåsen: matfett med minst 70 g fett per 100 g varav högst 1/3 är mättat, matfettet skall vara berikat med vitamin- D. T.ex. Milda, Keiju. Till matlagning: flytande margarin eller rapsolja. Om fast margarin används till matlagningen ska det innehålla högst 1/3 mättat fett och vara D- vitaminberikat. Användandet av gräddprodukter (max 15% fett) och ost ska begränsas i matlagningen. Salt Det är bra att barnen vänjer sig vid mat som innehåller mindre salt. Var därför sparsam med saltet både i matlagning och vid matbordet och använd inte för mycket salta produkter. Saltet som används ska vara berikat med jod. När såspulver och lättsaltad buljong används behöver inte salt tillsättas i maten. Socker Det är viktigt att hålla nere mängden socker i måltiderna. Dels för att inte vänja barnen vid söta livsmedel och dels för att barnen ska få tillräckligt med näring och undvika hälsoproblem i framtiden. Därför ska söta mjölkprodukter, chokladpulver, flingor, färdiga söta krämer/soppor och bakverk inte ingå i förskolans livsmedelsutbud. Sylt, ketchup och senap kan serveras som tillbehör till vissa rätter där de enligt tradition ingår, t.ex. sylt till pannkaka och köttbullar. Max 30 g socker i sylt och mos ej sötad med sötningsmedel. Till barn med särskilda behov kan sötningsmedel användas i begränsad omfattning och i samråd med föräldrarna. Pålägg Servera nyckelhålsmärkta pålägg såsom ost och charkuterier. Hårdost med max 17% fetthalt, mjukost med max 7 % fett. Nyckelhålsmärkt leverpastej och skinka bör serveras dubbelt så ofta som ost eftersom de innehåller mer järn. OBS! Kaviar och messmör bör serveras högst 1 gång/vecka pga. hög salt/sockerhalt. Andra förslag på pålägg: Röror t.ex kesoröra, kikärtsröra, grönsaksröra och tonfisk/makrillröra. 5(9)

6 Bröd, Gryn och Flingor Välj osötat bröd (tips: välj bröd där sockret är angivet efter jästen i innehållsförteckningen). Variera mellan olika brödsorter där hälften av sorterna bör vara nyckelhålsmärkta. De äldre barnen bör uppmuntras att äta mer av nyckelhålsmärkt bröd än de yngre (se motivering nedan). Variera mellan olika typer av gröt (mannagryn, risgryn, havregryn, rågflingor m.m.) Små barn kan äta en större andel vitt bröd och oftare gröt och flingor med mindre fibrer. Basmüsli/corn flakes/havrekuddar kan serveras, för de yngsta barnen gäller cornflakes/havrekuddar som inte innehåller så mycket fibrer. Mängden mat som ett litet barn behöver för att få i sig tillräckligt med energi kan bli för stor om maten innehåller mycket fibrer. Därför kan de yngsta barnen (1-2 år) med fördel äta spannmålsprodukter med lägre fiberhalt. Nötförbud Nötter, mandel, jordnötter, sesamfrö får inte förekomma i förskolornas och familjedaghemmens mat och lokaler. Fisk Det är önskvärt med 1 2 portioner fisk per vecka, varav fet fisk en gång. Fisk är rik på vitaminer och mineralämnen. Fettet i feta fiskar som sill, strömming, lax och makrill är rikt på omega-3-fettsyror. Fet fisk är också en viktig D-vitaminkälla. Kött nöt, gris, kyckling Välj kött och köttfärs med låg fetthalt. Kött är en viktig järnkälla. Grönsaker, rotfrukter + frukt och bär Barn i åldern 4-10 år rekommenderas 400 g frukt och grönsaker per dag (potatis ingår ej). Barn under 4 år ska successivt öka intaget så att de vid fyra års ålder kommer upp i 400 g per dag. Hälften av mängden bör vara grönsaker och hälften frukt. Av grönsakerna bör hälften vara grova, t ex rotfrukter, vitkål och broccoli. Servera gärna både råa och kokta grönsaker. Variera efter säsong. Servera vid upprepade tillfällen, gånger kan behövas för barnen att acceptera den nya smaken. Ha tålamod och prova igen efter ett tag. Grönsaker eller rotfrukter ska serveras till varje måltid. Frukt/bär Ska serveras varje dag och varieras efter säsongens utbud. 6(9)

7 Soppmåltid med extra smörgås Matig soppa med kött, fisk eller baljväxter som förstärks med ris/pasta eller potatis, knäckebröd och rågsiktsbröd, smörgåsmargarin och köttpålägg. Till det serveras rotfruktsbitar eller grönsaker till smörgåsen och lättmjölk som dryck. Serveras soppa med extra bröd behövs inte efterrätt eller förstärkt mellanmål. Livsmedelshygien Egenkontroll och spårbarhet i köken och på avd är viktiga delar för att livsmedelslagen skall kunna följas. Systemet för egenkontroll bör ha särskilda rutiner för utflykter. Specialkoster För barn med födoämnesöverkänslighet, allergier eller andra medicinska skäl ska köket ha ordentlig information om det enskilda barnets specifika behov. I de fall läkarintyg finns ska dessa lämnas in till förskolan, i annat fall ska föräldraintyg (specialkostblankett) lämnas in. Söta drycker, kakor och läsk Rådet till förskolan är att inte alls eller högst en gång i månaden och då i måttliga mängder servera söta drycker, bullar, kakor, kex, glass, snacks och godis. Eftersom det endast finns ett litet utrymme (se nedan) för dessa livsmedel för att samtidigt ha hälsosamma matvanor är det bättre att föräldrarna tar ansvar för den delen. Det utrymme som finns för livsmedel rika på socker och (mättat) fett är 6 7 procent av det dagliga energiintaget för små barn, det vill säga ungefär 145 kalorier. Ett barn har alltså utrymme för att äta en sort per dag eller allt på en gång, en gång i veckan. Se nedan. Glass Småkakor Sockerkaka Godis (ej choklad) Choklad Läsk eller saft Snacks 70 g 1½ dl 30 g 3 st à 10 g bulle 45 g 1 liten skiva 40 g ½ dl 25 g 3 bitar 360 g knappt 2 glas 30 g ½ minipåse Födelsedagar och kalas Födelsedagar rekommenderas att firas vid ett gemensamt tillfälle varje månad. Barnens födelsedag kan uppmärksammas på annat sätt än med söta drycker, kakor etc. Mys med guldkant skall vi låta föräldrarna nyttja. Ex på andra sätt att fira en födelsedag: Födelsedagsbarnet får önska lunch Lekar där födelsedagsbarnet är huvudpersonen Födelsedagsbarnet får bära en krona Födelsedagsbarnet har en flagga vid sitt bord Föräldrar som vill uppmärksamma sitt barns födelsedag på förskolan bör/ombeds heller inte fira detta med sötsaker eller liknande. Traditioner Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98) ska svenska mattraditioner föras vidare. Vid påsk, midsommar och jul serveras traditionell mat. Mat från andra länder finns med i matsedeln och vid temaveckor. 7(9)

8 Utflykter matsäckspolicy Utflyktsmat som tas från köket ska tas med i kylväskor. Maten ska vara lika god och näringsriktig som hemma i förskolan och på ungefär samma tider. Hemlagad mjölkchoklad kan ibland tas med i termos. Rutiner ska finnas för barnens handhygien på utflykter. Då föräldrar skickar med maten: Även denna mat ska vara god och näringsriktig. Det som inte får förekomma på förskolan ska heller inte förekomma som utflyktsmat, alltså ska godis, läsk och andra sötsaker inte förekomma. Förslag på utflyktsmat Dryck: vatten, mjölk eller juice. Mat: pastasallad, pannkakor, wraps (fylld tortilla eller tunnbröd), piroger, smörgåsar med pålägg el. dylikt. Glöm ej frukt och grönsaker. Dessa förslag finns på ett separat papper. Måltidsmiljön Måltidsmiljön är en viktig del av den dagliga verksamheten. Måltiden ska ge en stunds lugn och ro och det är därför viktigt med en trivsam miljö. Se mer under den pedagogiska måltiden. Den pedagogiska måltiden Förskolans måltider fyller en viktig pedagogisk funktion och ger flera möjligheter till lärande. Barnen får träning i finmotorik, koncentration, gemenskap, hänsynstagande och att samtala. De får lära sig om mat och bordskick, om vikten av god hygien (att tvätta händerna innan maten). Barnen ges möjlighet att själva ta ansvar för sin måltid och har på så sätt inflytande över sin vardag i förskolan. Det är barnen själva som bestämmer hur mycket de vill äta, vilken smörgås de vill ha, vilka grönsaker osv. Måltiden ska vara en trevlig stund med personal och barn som goda förebilder. Personalen ska ha en positiv inställning till maten och måltiderna och vara medvetna om sitt viktiga pedagogiska uppdrag. De ska äta enligt tallriksmodellen Barn ska ges möjlighet att prova nya maträtter och livsmedel för att utöka sina erfarenheter av olika smaker. Nya maträtter och livsmedel kan behöva återkomma vid ett upprepat antal tillfällen (10-20 gånger) innan de accepteras av barnen. Det är viktigt med tålamod. Genom att få möjlighet att smaka och tid att vänja sig vid olika smaker ges goda förutsättningar till att utveckla en positiv inställning till mat (barnen blir mindre kräsna). En god omvårdnad och bra mat är viktiga förutsättningar för att barnen ska må bra, växa, lära och utvecklas. Föräldrainformation Kostpolicyn ska lämnas ut till föräldrarna när ett nytt barn börjar på förskolan. 8(9)

9 Personalinformation All ny personal ska informeras om kostpolicyn. Kostpolicyn bör regelbundet diskuteras i personalgruppen för att hållas vid liv. Kompetens Anställda som beställer och hanterar mat ska vara välinformerade och insatta i kostens betydelse för hälsan. Personal som tillagar maten ska ha god kompetens i matlagning och allergikost, hygienfrågor samt bemötande. Fortlöpande kompetensutveckling är nödvändig då det ständigt kommer ny forskning och nya rekommendationer. För alla som hanterar mat planeras utbildning i livsmedelshygien och specialkoster. För pedagoger planeras information om tallriksmodell och allergikost. Referenser: Bra mat i förskolan - råd för förskolan och familjedaghem, Livsmedelsverket (9)

10 Datum: Födoämnesöverkänslighet/annan specialkost Om barnet har födoämnesallergi/överkänslighet/annan specialkost, som det är viktigt för förskolan att känna till, fyll i detta formulär och lämna till förskolan. Namn Personnummer Förskola Avdelning Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2 Tel.nr hem/mobil Tel.nr hem/mobil Allergisk/överkänslig mot: (kryssa i aktuell ruta/rutor) laktos soja/baljväxter tomater råa komjölkprotein nötter tomater tillagade gluten (celiaki) mandel ärter ägg jordnötter citrusfrukter fisk annat Annan kost: lakto-ovo-vegetarian vegan utan griskött Medicin: Har barnet utretts av läkare för sin födoämnesöverkänslighet? Ja Nej Finns läkarintyg? (bifoga kopia) Ja Nej Finns risk för svåra akuta reaktioner? Mot vad? Beskriv Ja Nej Har barnet akutmediciner om det får i sig fel mat? vilka? Det är mycket viktigt att vårdnadshavaren informerar berörd personal på förskolan vid förändringar i barnets matöverkänslighet! Ort Datum Vårdnadshavarens underskrift - intyg om födoämnesöverkänslighet -

11 Datum: För ditt barns säkerhet kommer dessa uppgifter att finnas allmänt tillgängliga för personalen på förskolan samt för måltidspersonalen. Som en följd av detta kommer uppgifterna således inte att sekretessbeläggas. Övriga upplysningar utöver uppgifterna på blankettens framsida Detta kan barnet äta Detta kan barnet INTE äta Övrig info: Formuläret lämnas till förskolan för vidarebefordran till måltidspersonalen på respektive förskola. Vi strävar efter att skapa en trygg och säker mathantering för barn med allergier eller annan födoämnesöverkänslighet. Vi vill att kommunikationen mellan hemmet och förskolan fungerar bra. Hör gärna av er till kökspersonalen om ni har frågor eller funderingar angående kosten. - intyg om födoämnesöverkänslighet -

12 Tips för föräldrar på utflyktsmat för förskola Mat som skickas med av föräldrarna ska också vara god och näringsriktig precis i linje med den mat som serveras i förskolan. Det som inte får förekomma på förskolan ska heller inte förekomma som utflyktsmat, alltså ska godis, läsk och andra sötsaker inte förekomma. Förslag på utflyktsmat För en mindre utflykt För en mindre utflykt räcker det med en frukt om den inte ersätter något av dagens måltider. Förslag på utflyktsmat för den kortare utflykten som ersätter ett av dagens mellanmål: Smörgås med pålägg Frukt Morotsstavar Välj gärna bröd, smörgåsmargarin och pålägg som är nyckelhålsmärkta. Exempel på bra pålägg är skinka, kalkon, makrill, mjukost, ost, kaviar, messmör. Dryck: I första hand vatten (smaksätt gärna med gurka, citron, apelsin eller något annat) Ett mer mättande alternativ är en mjölkdrink baserad på lättmjölk, lättfil eller naturell lättyoghurt mixad med valfri frukt eller bär (ex banan och hallon). Drycker håller sig kall om man tillsätter is. Förslag på utflyktsmat för den längre utflykten som även ersätter dagens lunch: pastasallad med bröd annan typ av matig sallad (ex couscous, bulgur) pannkakor med fyllning wraps (fylld tortilla eller tunnbröd) piroger grillad kyckling/kalla köttbullar/kalla prinskorvar med potatissallad och morotsstavar smörgåsar med pålägg Glöm inte frukt och grönsaker. Dryck: vatten mjölk juice

Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem

Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem Reviderad upplaga 2010 05-27 Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem Bakgrunden till kommunens gemensamma kostpolicy för förskoleverksamheten är att: - erbjuda alla barn i förskoleverksamheten samma utgångspunkt

Läs mer

Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem

Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem B ARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN 2007-09-26 Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem Bakgrunden till kommunens gemensamma kostpolicy för förskoleverksamheten är att: - erbjuda alla barn i förskoleverksamheten

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Riktlinjer för mat i förskolan

Riktlinjer för mat i förskolan Riktlinjer för mat i förskolan Foton: Maria Månsson Omslaget visar grönsaker från Ås Trädgård Maten i förskolan Gemensamma riktlinjer om mat och måltider för förskola i Krokoms kommun. Innehållet är utarbetat

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten

Läs mer

Riktlinjer för mat i skolan

Riktlinjer för mat i skolan Riktlinjer för mat i skolan Foton: Maria Månsson Omslaget visar grönsaker från Ås Trädgård Maten i skolan och fritidshemmet Gemensamma riktlinjer om mat och måltider för skola och fritidshem i Krokoms

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd, datum

Läs mer

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i förskolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i förskolan är mycket viktiga i omsorgen om barnen.

Läs mer

MAT OCH MÅLTIDER INOM FÖRSKOLORNA I ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR

MAT OCH MÅLTIDER INOM FÖRSKOLORNA I ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR INFORMATION OM MAT OCH MÅLTIDER INOM FÖRSKOLORNA I ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/eav Förord Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning satsar på bra mat

Läs mer

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Uppdaterad: Hanna Liedgren, 2016-04-29 Rapporten

Läs mer

Mat och måltider. inom kommunala förskolor i Enskede-Årsta-Vantör

Mat och måltider. inom kommunala förskolor i Enskede-Årsta-Vantör Mat och måltider inom kommunala förskolor i Enskede-Årsta-Vantör Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Förskolan

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan".

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i Bra mat i förskolan. Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan". Det sunda mellanmålet Mjölk med smörgås, frukt och grönsak är en bra grund för eftermiddagsmellanmålet.

Läs mer

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun KOSTPOLICY för skolrestaurangerna inom förskola och skola i Gislaveds kommun Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2013-05-20, 55 1 VARFÖR KOSTPOLICY? Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Måltider i förskolan i Huddinge kommun Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i

Läs mer

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl. Centrum för folkhälsa Tillämpad näringslära Andrea Friedl andrea.friedl@sll.se Bild: TN/ÄT SMART//SLL/2005 Några % hit eller dit Standardmjölk Lättmjölk 383 kg fett eller 64 kg fett påp 70 år Energibalans

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Kostpolicy Skolornas fritidshem. Bakgrunden till kommunens gemensamma kostpolicy för skolornas fritidshem är att:

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Kostpolicy Skolornas fritidshem. Bakgrunden till kommunens gemensamma kostpolicy för skolornas fritidshem är att: BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kostpolicy Skolornas fritidshem Bakgrunden till kommunens gemensamma kostpolicy för skolornas fritidshem är att: - erbjuda alla barn i kommunens fritidshem samma utgångspunkt

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola I september 2012 antog Kommunfullmäktige en kostpolicy. Där framgår att måltidsverksamheten i Varbergs kommun ska bygga på tydligt kvalitets- och

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 34-52 2015

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 34-52 2015 ARBETSMATSEDEL Järfälla förskolor och familjedaghem Inom förskolan ger vi barnen 65-75% av energi och näringsbehovet per dag Kostkonsulenterna, Kostservice, Järfälla Kommun vecka 34-52 2015 Bra mat i förskolan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun Datum 2012-05-15 (Reviderad 2014-01-01) Bilaga 4 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Till överenskommelse mellan Barn och utbildningsförvaltningen och Kost och städservice avseende måltider

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan i Enskede-Årsta-Vantör ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan i Enskede-Årsta-Vantör ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING RIKTLINJER FÖR MAT OCH MÅLTIDER INOM FÖRSKOLAN I ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan i Enskede-Årsta-Vantör ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING 1 Mat och måltider

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider. inom Kungsholmens kommunala förskolor

Riktlinjer för mat och måltider. inom Kungsholmens kommunala förskolor Riktlinjer för mat och måltider inom Kungsholmens kommunala förskolor Mat och måltider i förskolan Innehåll: Mat 10 Inledning 3 Måltidsordning 10 Övergripande mål 4 Måltidsplanering 11 Ansvar 5 Måltidsinnehåll

Läs mer

MAT ÄR VIKTIGT! ETT KOSTPROGRAM för måltidsverksamheten inom barnomsorg och skola i SURAHAMMARS KOMMUN

MAT ÄR VIKTIGT! ETT KOSTPROGRAM för måltidsverksamheten inom barnomsorg och skola i SURAHAMMARS KOMMUN MAT ÄR VIKTIGT! ETT KOSTPROGRAM för måltidsverksamheten inom barnomsorg och skola i SURAHAMMARS KOMMUN Utarbetat av Restaurangchef Agneta Odehag på uppdrag av Barn och ungdomsnämnden. Reviderad den 1 januari

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER

KOSTPOLICY RIKTLINJER KOSTPOLICY RIKTLINJER INLEDNING Syfte med riktlinjerna Riktlinjerna är ett komplement till Kostpolicyn och syftar till att säkerställa en hög och jämn nivå i hela Kost skolas verksamhet. Vidare är syftet

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 1-23 2016

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 1-23 2016 ARBETSMATSEDEL Järfälla förskolor och familjedaghem Inom förskolan ger vi barnen 65-75% av energi och näringsbehovet per dag Kostkonsulenterna, Kostservice, Järfälla Kommun vecka 1-23 2016 Bra mat i förskolan

Läs mer

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på sina skolmåltider Hjälpa till att skapa

Läs mer

Kostverksamheten 2014-2016

Kostverksamheten 2014-2016 BSN/83/2013 Riktlinjer för Kostverksamheten 2014-2016 Barn- och skolnämnden 2013-12-12, 96 Riktlinjer för kostverksamheten Barn- och skolnämndens övergripande riktlinjer för kostverksamheten i pedagogisk

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad

Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BUN 58/2012 Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad Fastställd av barn- och utbildningsnämnden den 27 augusti 2012. Allmänt Riktlinjerna följer

Läs mer

Smarta skolkaféer i Halland

Smarta skolkaféer i Halland Smarta skolkaféer i Halland tips från vinnarna i tävlingen smartaste skolkaféet 1 Se möjligheterna i skolkaféet! Tänk vilka möjligheter det finns att erbjuda hälsosamma produkter i skolans kafeteria! Rätt

Läs mer

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 2 24 2013

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 2 24 2013 ARBETSMATSEDEL Järfälla förskolor och familjedaghem Inom förskolan ger vi barnen 65-75% av energi och näringsbehovet per dag. Kostkonsulenterna, Kostservice, Järfälla Kommun vecka 2 24 2013 Bra mat i förskolan

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom förskolan i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom förskolan i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom förskolan i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Reviderad av Lärande och kulturnämnden i Nybro kommun 2016-XX-XX

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17 Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy...

Läs mer

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola KOSTPOLICY mat i förskola och skola Denna broschyr är framtagen av Catarina Åsberg, konsult, i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och IDEFICS i Partille kommun under hösten 2011. Övriga källor:

Läs mer

Bra mellanmål på fritids

Bra mellanmål på fritids Bra mellanmål på fritids 7 april 2011 Nutritionist Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Hur kan fritids främja bra matvanor och hälsa? Kunskap Bra utbud Social miljö, KI 1 Tiderna

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

s matdagbok (Skriv barnets namn)

s matdagbok (Skriv barnets namn) s matdagbok (Skriv barnets namn) 030056 - Studie 2 1 (51) 030056 - Studie 2 2 (51) Hej! Det här är en matdagbok där du skriver upp ALLT som ditt barn äter och dricker under 4 efter varandra följande dagar.

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

När du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på och besvarar frågorna på riktigt!

När du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på  och besvarar frågorna på riktigt! CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Måltidsutbud Kategorin Måltidsutbud handlar om vilket grundutbud finns till lunch, samt om skolan erbjuder fler måltider än skollunchen. Erbjuds

Läs mer

s matdagbok (Skriv ditt namn)

s matdagbok (Skriv ditt namn) s matdagbok (Skriv ditt namn) 030056 - Studie 1 1 (51) 030056 - Studie 1 2 (51) Hejsan! Det här är din matdagbok där du skriver upp ALLT vad du äter och dricker under 4 efter varandra följande dagar. Det

Läs mer

6 h &udtips l 4 frukostar

6 h &udtips l 4 frukostar 6 huvudmål Lätta tips & Ungdom 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa dig att göra bra val kring mat och rörelse. Det är bra om du varje dag äter frukost, två huvudmål och ett till två små mellanmål, även

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet. Y C I L O P T KOS N U M M O K A K R Y K T O FÖR B Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.. 2 Vision Alla matgäster ska känna

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Kostenheten Uddevalla kommun

Kostenheten Uddevalla kommun Riktlinjer Kostenheten 1 Kostenheten Uddevalla kommun Riktlinjer Kostenheten 2 RIKTLINJER FÖR KOSTENHETENS VERKSAMHET I UDDEVALLA KOMMUN Senaste revideringen av dokumentet om riktlinjer: 2011-10-06 Målsättningen

Läs mer