Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola"

Transkript

1 Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

2 I september 2012 antog Kommunfullmäktige en kostpolicy. Där framgår att måltidsverksamheten i Varbergs kommun ska bygga på tydligt kvalitets- och servicetänkande i hela kedjan, från upphandling av livsmedel till servering. Kost- och måltidsverksamhet engagerar. Den är en viktig del i kommunens kärnverksamheter, förskola, skola och omsorg. Medvetenheten om kostens betydelse för vårt välbefinnande har ökat liksom att vi har blivit mer påminda om livsmedelsproduktionens påverkan på vår miljö och på vårt klimat. Måltiderna i Varbergs kommun ska bygga på livsmedelsverkets rekommendationer kring kosten för respektive målgrupp och på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor, oavsett ålder på matgästen. Varje dag serveras omkring lunchportioner i de kommunala verksamheterna. Med kostpolicyn och de dokument som följer i dess anda säkerställer Varbergs kommun att förutsättningar skapas för goda matvanor, säkra livsmedel och en god matmiljö med målet att uppnå en bättre folkhälsa. Här lanserar nu kostverksamheten i kommunen sitt första dokument i kostpolicyns anda. För att hålla en jämn och hög kvalitet på maten inom skola och förskola har gemensamma riktlinjer tagits fram i kommunen. Dokumentet som du håller i din hand heter Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola riktar sig till all personal inom kostverksamheten och ska vara ett stöd i arbetet med maten och måltiderna. Varberg april 2013 Anita Gidén Kost & Städchef

3 Måltiden inom skola och förskola Förskolan och skolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja bra levnadsvanor och hälsa. Utgångspunkten i arbetet för en bra folkhälsa är att stärka det som bidrar till god hälsa, men också att minska sådant som bidrar till ohälsa. Förutsättningar ska finnas för barn och elever att göra hälsosamma val där förskolan och skolan ska fungera som en stödjande miljö. Det är de Livsmedelsverkets råd om bra mat för skola, förskola samt de svenska näringsrekommendationerna (SNR) som ligger till grund för måltiderna i Varbergs kommun. I enlighet med skollagen skall eleverna erbjudas en näringsriktig skolmåltid.

4 Energi- och näringsbehov De svenska näringsrekommendationerna (SNR) ger näringsmässiga riktlinjer och underlag för planering av kost. Maten som serveras ska vara god, vällagad, näringsriktig och i tillräcklig mängd för att fylla näringsbehovet. En kost planerad enligt näringsrekommendationerna ger förutsättningar för god hälsa och minskar risken för kostrelaterade sjukdomar. Kostens sammansättning varierar från måltid till måltid och från dag till dag. Näringsrekommendationerna gäller en genomsnittlig kost under en vecka. Energi får vi från kolhydrater, fett och protein. Den rekommenderad fördelning av de energigivande näringsämnena kan ses i tabell 1. Tabell 1. Fördelning av de energigivande ämnena i procent. Näringsämne Barn 1-2 år Barn >2 år och vuxna Fett Kolhydrater Protein

5 Måltiden inom skola och förskola Energibehovet påverkas av bland annat ålder, kön, kroppsstorlek och fysisk aktivitet. Ett användbart verktyg för att äta en väl balanserad kost är tallriksmodellen, vars proportioner alltid är de samma oavsett portionsstorlek. Figur 1. Tallriksmodellen visar proportionerna mellan komponenterna i en måltid.

6 Måltidsordning Enligt näringsrekommendationerna fördelas det totala dagliga intaget på tre huvudmål och ett par mellanmål. Förskolan och/eller skolan kan för vissa barn/elever stå för så mycket som procent av det totala energibehovet under en hel dag. Det är viktigt att måltider serveras på regelbundna tider och det ska finnas tillräckligt med tid avsatt för att maten ska kunna ätas i lugn och ro. De minsta förskolebarnen (1-2 år) orkar inte äta så stora portioner, men har samtidigt ett stort energibehov. Det betyder att de kräver lite energirikare mat och att fettmängden behöver vara något större i deras mat. Det kan man enkelt åstadkomma genom att tillsätta extra matfett i maten (1 tsk matfett eller olja per portion). Det bör inte vara mer än 2-2,5 timme mellan måltiderna för de yngsta barnen, medan de större barnen på förskolan kan ha 3-3,5 timme mellan måltiderna. Mellanmålen är av större betydelse för småbarn än för vuxna då de inte kan äta så stora portioner. Utöver de vanliga måltiderna kan ett extra mellanmål på förmiddagen vara bra, som exempel frukt. De rekommenderade portionsstorlekarna är framtagna för att täcka näringsbehovet för respektive målgrupp. Fördelningen av dagens energiintag bör se ut enligt Tabell 2. Tabell 2. Dagens totala energiintag fördelat över måltiderna i procent. Måltid Procent (%) av hela dagens energiintag Frukost Lunch Mellanmål 5-15 Middag 25-35

7 Frukost Frukosten som serveras i förskolan och fritidsavdelningarna bygger på: Gryn/flingor/müsli samt bröd Magra naturella mejeriprodukter som lättfil/lättyoghurt/margarin och *mellanmjölk Nyckelhålsmärkt pålägg Frukt/grönsaker/ bär Lämpligt är att variera frukostarna så att alla barn kan känna igen sig någon dag i veckan. Frukostalternativ 1 Gröt med mellanmjölk och bär/mos/sylt Smörgås med pålägg Frukt/grönsaker/bär Frukostalternativ 2 Naturell lättfil/ lättyoghurt med flingor/müsli och bär/mos/sylt Smörgås med pålägg Frukt/grönsaker/bär En variant är att ha en frukostbuffé där båda frukostalternativen ingår för att tillgodose flera barn/elevers behov och önskemål. *Ett beslut finns i Varbergs kommun att mellanmjölk ska serveras.

8 Lunchen För att kunna erbjuda ett näringsriktigt intag sett över en längre period näringsvärdesberäknas matsedeln i ett kostdataprogram. Matsedeln arbetas fram tillsammans med kockarna och sträcker sig terminsvis. Matsedeln bygger på rekommenderad serverings-frekvens av huvudrätter. Fisk är rik på vitaminer och mineraler. Fet fisk innehåller omega 3-fett som de flesta behöver äta mer av. Kött är en viktig järnkälla, ju rödare kött desto mer järn innehåller det, dessutom i en form som kroppen lätt kan utnyttja. Det är bra att välja kött och färs med låg fetthalt då animaliskt fett till stor del är mättat. Soppa får serveras max två gånger under en fyra veckorsperiod och ska vara matiga och innehålla en tredjedels portion potatis/pasta/ris/gryn. Förskola Lunchen i förskolan ska vara komplett och bestå utav procent av det dagliga energi- och näringsbehovet, det vill säga innehålla en varmrätt, minst tre råa och/eller tillagde grönsaker samt hårt bröd och margarin. Som dryck serveras mellanmjölk och vatten. Hälften av grönsakerna bör vara grova som rotfrukter, vitkål och broccoli. Grönsakerna ska varieras efter säsong och finnas i tillräcklig mängd så att alla kan äta enligt tallriksmodellen. Traditionella tillbehör ska serveras.

9 Skola Lunchen i skolan ska vara komplett och bestå utav procent av det dagliga energi- och näringsbehovet, det vill säga innehålla en varmrätt, grönsaker samt hårt bröd och margarin. Som dryck serveras mellanmjölk och vatten. Traditionella tillbehör ska serveras. På skolorna ska det finnas en salladsbuffé med ett omväxlande utbud som lockar till större grönsakskonsumtion. Salladsbordet ska innehålla minst fem komponenter bestående av tre rotfrukter/kålsorter, en baljväxt samt en salladsgrönsak/frukt. Grönsakerna ska varieras efter säsong. Dressing baserad på olja är ett bra alternativ som tillbehör. Målet är att samtliga skolor ska erbjuda två alternativa varmrätter, varav en är vegetarisk.

10 Det vegetariska alternativet Det vegetariska alternativ som serveras i skolan är lakto-ovo-vegetariskt, det vill säga att den innehåller mjölkprodukter och ägg. Vegetarisk mat måste ibland kompenseras för brist på energitäthet och därför kan rapsolja med fördel används i matlagningen. Den kan även behövas särskild kompensation för brist på protein- och järnkälla, speciellt på de järnrika dagarna. Järn i vegetarisk mat tas inte upp lika lätt i kroppen, som järn i till exempel kött. C- vitamin underlättar upptaget, därför är det viktigt att måltiderna alltid innehåller C-vitaminrika livsmedel, som hjälper kroppen att tillgodogöra sig järn från grönsaker och baljväxter. Vitamin C finns i nästan alla färska grönsaker, rotfrukter, frukter och bär. Det är även viktigt att få i sig tillräckligt stor mängd D-vitamin, välj därför havreprodukter och matfett som är D-vitaminberikat.

11 Mellanmål På förskolan och fritidsavdelningarna serveras mellanmål. Maten är enkel att göra i ordning och lätt att variera. Mellanmål erbjuder bra tillfällen att lära sig kombinera vanliga livsmedel på nya sätt och låta sig inspireras. Mellanmål som serveras i förskolan och fritidsavdelningarna bygger på: Magra naturella mejeriprodukter som lättfil/lättyoghurt/margarin och *mellanmjölk Gryn/flingor/müsli Smörgås med pålägg Frukt/grönsaker/bär Ett förslag på mellanmål är att ha en buffé med följande val: Naturell lättfil/ lättyoghurt med bär Gryn/flingor/müsli Smörgås med pålägg och grönsak *Ett beslut finns i Varbergs kommun att mellanmjölk ska serveras.

12 Specialkost Allergier och födoämnesöverkänslighet ställer särskilda krav på hantering och servering av specialkost. Farorna i samband med allergier samt åtgärder och rutiner som säkerställer korrekt hantering ska finnas beskrivna i egenkontrollen. Genom specialkostblanketten ska köket få information om de barn och elever med specifika behov utifrån medicinska, etiska eller religiösa skäl. Blanketten ska vara undertecknad av barnets vårdnadshavare och kan behöva styrkas av läkare. Eftersom behovet av specialkost kan förändras när barnet växer, krävs kontinuerlig uppföljning. Därför fylls blankett i på nytt inför varje läsår och lämnas in till köket. Maten som erbjuds barn och elever med specifika behov är ett fullvärdigt alternativ som tillgodoser behovet av energi- och näringsämnen enligt gällande rekommendationer. Specialkoster ska i möjligaste mån alltid följa ordinarie matsedel för samtliga portionstyper. Måltidsverksamheten har inte möjlighet att tillhandahålla särskilda önskemål utifrån politisk, religiös eller filosofisk övertygelse. Specialkost till vuxna tillhandahålls inte. Då nötter, jordnötter och mandel kan utlösa svåra allergiska reaktioner serveras inte dessa i förskola och skola. Livsmedelsval Nyckelhålsmärkta produkter Vuxna och barn över 2 år rekommenderas att äta nyckelhålsmärkta livsmedel. Nyckelhålsmärkta produkter innehåller mindre mättat fett, socker och salt, men mer fibrer än andra livsmedel av samma typ. Nyckelhålsmärkta produkter ska i första hand väljas. Undantaget är bordsmargarin, där förskolebarn rekommenderas ett matfett med minst 70 procent fett och med högst en tredjedel mättat fett. Matfett i matlagningen Intaget av mättat fett är i allmänhet för stort, medan intaget av fleromättat fett är för litet. I matlagningen bör man använda ett matfett med bra fettsammansättning som är D-vitaminberikat. Välj med fördel olja, gärna rapsolja, flytande matfett eller blanda olja med ett fast matfett.

13 Mjölkprodukter *Mellanmjölk samt naturell lättfil och lättyoghurt ska väljas då de innehåller mindre fett och därmed mindre mättat fett. Under en hel dag behöver barn och elever få i sig 5 dl mjölk och mjölkprodukter. Mjölk och mjölkprodukter innehåller många vitaminer och mineraler som D-vitamin och kalcium. Ost bidrar också med kalcium, ju magrare ost desto högre kalciumhalt. Hårdost som serveras ska vara nyckelhålsmärkt och kan varieras med färskost, keso eller mjukost med en fetthalt på max 8 procent. *Ett beslut finns i Varbergs kommun att mellanmjölk ska serveras. Frukt och grönsaker Frukt och grönsaker innehåller många näringsämnen, bland annat vitaminer, mineraler och kostfibrer. För barn under 4 år gäller det att successivt öka intaget av frukt och grönsaker så att de i 4 års ålder kommer upp i den rekommenderade mängden av 400 gram fördelat på en hel dag. Det motsvarar ungefär två frukter och två rejäla nävar grönsaker. Barn från 10 års ålder och vuxna rekommenderas ett intag på minst 500 gram frukt och grönsaker per dag. Intaget bör vara jämt fördelat mellan frukt och grönsaker. Hälften av grönsakerna bör vara grova grönsaker, som morötter, broccoli, bönor, blomkål, kålrot eller vitkål. Grönsaker och rotfrukter väljs efter säsong.

14 Dryck Mellanmjölk och vatten ska serveras som måltidsdryck och som törstsläckare mellan måltiderna serveras vatten. Drycker innehållande socker ger mycket energi utan att tillföra kroppen andra näringsämnen och ska därför väljas bort. Bröd, gryn, flingor och pasta Rekommendationen för vuxna är gram kostfibrer per dag, medan barn behöver mindre än vuxna. Bröd som innehåller mycket fibrer mättar längre. Variera olika sorters hårt och mjukt bröd och välj med fördel osötade och nyckelhålsmärkta produkter. Variera gärna också mellan olika sorters gryn till gröten som mannagryn, grahamsgryn, havregryn, risgryn eller rågflingor. De yngre barnen kan med fördel äta spannmålsprodukter med lägre fiberhalt. Mängden mat som ett litet barn behöver få i sig för att få tillräckligt med energi kan bli för stor om maten innehåller mycket fibrer. Små barn kan därför äta större andel vitt bröd samt gröt och flingor med mindre fibrer. Det är osötad basmüsli och flingor som i första hand serveras. Fullkornsprodukter av ris, pasta, bulgur och couscous kan däremot med fördel väljas. Tomma kalorier Barn har stort behov av att få i sig tillräcklig mängd näringsämnen för sin tillväxt och har inte så stort utrymme för tomma kalorier. Tomma kalorier är livsmedel som är rika på socker och mättat fett och endast ger energi utan att bidra med näring. Om barnet äter nyttigt i övrigt finns det ändå endast plats för en liten del tomma kalorier per dag. Eftersom det finns så lite utrymme för dessa livsmedel så får föräldrarna ta ansvar för den delen. Förskolan och skolan ska främja en hälsosam livsstil och därför serveras inte söta produkter i förskolan och skolan. Sötningsmedel som förekommer i våra livsmedel är godkända som tillsatser, men det är onödigt att vänja unga vid söt smak vare sig den kommer från sötningsmedel eller socker. Produkter med sötningsmedel ska endast användas till diabetiker när övriga barn/ elever får motsvarande sötad produkt som sylt eller mos. Ett bättre alternativ är att erbjuda färska eller frysta bär och frukter.

15 Kryddor Saltintaget är idag generellt för högt för att vara hälsosamt och därför är det bra att redan som barn bli van vid lägre salthalt. Det är därför viktigt att salta ytterst måttligt i matlagningen. De kryddor som används är till stor del ekologiska och rena kryddor utan smakförstärkare. Färska örter bidrar till doft och smakupplevelser och är därför ett bra alternativ. Traditioner Ett av målen att uppnå i grundskolan samt enligt läroplanen på förskola är att ha en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska, nordiska och västerländska kulturarv. Maten är en del av vårt kulturarv, därför ska det vid påsk, midsommar och jul serveras traditionell svensk mat. Mat från andra länder och kultur ska främjas och finnas med löpande i matsedeln eller under temadagar.

16 Mat vid utflykt Vid utflykter ska barn och elever få lika god och näringsriktig mat som de hade fått om de var på förskolan eller skolan. Samma livsmedelsval gäller på utflykt som i förskolan eller i skolan. Miljömedvetenhet Kommunfullmäktige tog i september 2012 beslut att Varbergs kommun ska arbeta efter S.M.A.R.T - modellen. Denna modell är utformad för att främja och ta större hänsyn till hälsa, miljö, djur och natur samt att den globala rättvisan ökar. Ät S.M.A.R.T. bygger på de svenska näringsrekommendationerna i kombination med de svenska miljömålen. Större andel vegetabilier Det går åt mycket mer resurser för att producera kött än för att producera vegetabilier. Spannmål är en vegetabilie som kan användas på två sätt, antingen för att ätas direkt eller som foder till djur. Maten räcker till många fler om vegetabilierna äts direkt, jämfört med om det används till köttproduktion. Baljväxter ger samma typ av näring som kött. Både hälsan och miljö gynnas av att en del animalier byts ut mot vegetabilier. Trots att konsumtionen av animalier bör minskas finns det även flera skäl till att fortsätta äta kött i måttliga mängder, då kött är en bra källa för järn och zink. Vidare är våra värdefulla odlingslandskap beroende av betande djur

17 Minska andelen tomma kalorier En stor del av matkostnaderna läggs på varor som kroppen inte behöver som chips, godis och läsk. Dessa kallas tomma kalorier eftersom de innehåller mycket kalorier men har lågt eller inget innehåll av näringsämnen. Med mycket tomma kalorier minskar möjligheten att få i sig de näringsämnen som kroppen behöver. Konsumtionen av tomma kalorier är också en onödig miljöbelastning. Andelen ekologiskt ökas KRAV-märkt mat stödjer utvecklingen mot en giftfri miljö och kretsloppsjordbruk och produceras utan bekämpningsmedel och konstgödsel. Märket är en garanti för att maten är ekologiskt odlad och att det tas en större hänsyn till djurens naturliga beteenden. Valet av KRAV-märkt mat är extra motiverat för importvaror. Miljömärkta fisk - och skaldjurprodukter kan istället märkas med en MSC-certifiering (Marine Stewardship Council), för uthålligt och välskött fiske.

18 Rätt kött och grönsaker Betande djur som ko och lamm är en förutsättning för bevarandet av odlingslandskapets artrikedom och ett öppet landskap, däremot äter gris och kyckling kraftfoder som är gjort på spannmål och det hjälper inte till att bevara våra beteshagar. För hälsan och miljön är det bra att äta kött, men i måttliga mängder. Med rätt köttval avses en rimlig blandning av olika köttslag. Grövre grönsaker som baljväxter och rotfrukter ska i första hand väljas, då de ger mycket näring och är mer fördelaktiga ur ett ekonomiskt perspektiv. Dessutom är de mer resurssnåla än salladsgrönsaker som isbergssallad, tomat och gurka. Transportsnålt Transporternas omfattning är en del av matens miljöpåverkan som ganska enkelt kan påverkas. Genom att välja mat som inte rest så långt kan utsläppen av klimatpåverkande gaser minskas. Genom att säsongsanpassa ätandet blir det mer närproducerad mat och därmed mindre transporter.

19 Verksamhet: Kontaktuppgifter: Vill du veta mer? Kostpolicy för Varbergs kommun - (Sök på policyer i sökrutan, klicka på rubriken Policyer, därefter klickar du på rubriken Kostpolicy ) Svenska livsmedelsverket - - Bra mat i skolan (2007) - Bra mat i förskolan (2007) - Svenska näringsrekommendationerna, 2005 (SNR) - Handbok för vård, skola och omsorg - Lagstiftning och livsmedelshygien Folkhälsoguiden - - Ät S.M.A.R.T ett utbildningsmaterial om mat, hälsa och miljö - Säsongsguiden Marine Stewardship Council - KRAV -

20

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola

Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola Politiskt beslut Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola antagna av barn- och utbildningsnämnden den 17 april 2014 och av Torshälla stads

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun Datum 2012-05-15 (Reviderad 2014-01-01) Bilaga 4 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Till överenskommelse mellan Barn och utbildningsförvaltningen och Kost och städservice avseende måltider

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd, datum

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun KOSTPOLICY för skolrestaurangerna inom förskola och skola i Gislaveds kommun Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2013-05-20, 55 1 VARFÖR KOSTPOLICY? Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Uppdaterad: Hanna Liedgren, 2016-04-29 Rapporten

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i förskolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i förskolan är mycket viktiga i omsorgen om barnen.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola, rev

Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola, rev Barn- och utbildningsnämnden 2017-08-09 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2017:123 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för mat och måltider

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad

Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BUN 58/2012 Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad Fastställd av barn- och utbildningsnämnden den 27 augusti 2012. Allmänt Riktlinjerna följer

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Måltider i förskolan i Huddinge kommun Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:

Läs mer

Mat och måltider. inom kommunala förskolor i Enskede-Årsta-Vantör

Mat och måltider. inom kommunala förskolor i Enskede-Årsta-Vantör Mat och måltider inom kommunala förskolor i Enskede-Årsta-Vantör Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Förskolan

Läs mer

i förskolan på Södermalm

i förskolan på Södermalm Kostpolicymaten i förskolan på Södermalm Kostpolicy för maten i förskolan i Södermalms stadsdelsförvaltning har utarbetats av: Karin Wiberg matkonsult och leg dietist Hushållningssällskapet Uppsala 2008-10-05

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

MAT OCH MÅLTIDER INOM FÖRSKOLORNA I ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR

MAT OCH MÅLTIDER INOM FÖRSKOLORNA I ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR INFORMATION OM MAT OCH MÅLTIDER INOM FÖRSKOLORNA I ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/eav Förord Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning satsar på bra mat

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Kostpolitiskt program/strategi för måltider inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Kostpolitiskt program/strategi för måltider inom Barn- och utbildningsförvaltningen Kostpolitiskt program/strategi för måltider inom Barn- och utbildningsförvaltningen Antaget i Barn- och utbildningsnämnden 2011-03-24 32 Text: Kostekonom Marie Åkerström, Skolmåltider, i samarbete med

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Råd för en god hälsa

Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma

Läs mer

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet. Y C I L O P T KOS N U M M O K A K R Y K T O FÖR B Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.. 2 Vision Alla matgäster ska känna

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola KOSTPOLICY mat i förskola och skola Denna broschyr är framtagen av Catarina Åsberg, konsult, i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och IDEFICS i Partille kommun under hösten 2011. Övriga källor:

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Riktlinjer för mat i förskolan

Riktlinjer för mat i förskolan Riktlinjer för mat i förskolan Foton: Maria Månsson Omslaget visar grönsaker från Ås Trädgård Maten i förskolan Gemensamma riktlinjer om mat och måltider för förskola i Krokoms kommun. Innehållet är utarbetat

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på sina skolmåltider Hjälpa till att skapa

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

RIKTLINJER för måltidsverksamheten inom förskola och skola i Arboga kommun

RIKTLINJER för måltidsverksamheten inom förskola och skola i Arboga kommun RIKTLINJER för måltidsverksamheten inom förskola och skola i Arboga kommun Barn och utbildningsnämnden antaget 2010-12-08 52 Tekniska nämnden antagen 2011-02-02 10 2010-11-23 Innehåll 1 Inledning 5 2

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Riktlinjer för matverksamheten Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Inledning Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Syfte Syftet

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1

STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (6) 2013-01-07 BILAGA TILL DNR:2012-634-1.1. pm STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1 Bakgrund Ett angeläget område inom stadsdelens förskoleverksamhet

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem

Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem Reviderad upplaga 2010 05-27 Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem Bakgrunden till kommunens gemensamma kostpolicy för förskoleverksamheten är att: - erbjuda alla barn i förskoleverksamheten samma utgångspunkt

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl. Centrum för folkhälsa Tillämpad näringslära Andrea Friedl andrea.friedl@sll.se Bild: TN/ÄT SMART//SLL/2005 Några % hit eller dit Standardmjölk Lättmjölk 383 kg fett eller 64 kg fett påp 70 år Energibalans

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Hållbara måltider i Trosa kommun

Hållbara måltider i Trosa kommun 2012-10-08 Hållbara måltider i Trosa kommun www.trosa.se Vision Trosa kommun erbjuder Sveriges bästa offentliga måltider där matglädjen, människan och miljön står i centrum. Inledning Ett hållbart samhälle

Läs mer

Riktlinjer för mat i skolan

Riktlinjer för mat i skolan Riktlinjer för mat i skolan Foton: Maria Månsson Omslaget visar grönsaker från Ås Trädgård Maten i skolan och fritidshemmet Gemensamma riktlinjer om mat och måltider för skola och fritidshem i Krokoms

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider. inom Kungsholmens kommunala förskolor

Riktlinjer för mat och måltider. inom Kungsholmens kommunala förskolor Riktlinjer för mat och måltider inom Kungsholmens kommunala förskolor Mat och måltider i förskolan Innehåll: Mat 10 Inledning 3 Måltidsordning 10 Övergripande mål 4 Måltidsplanering 11 Ansvar 5 Måltidsinnehåll

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer