JAG BESTÄMDE MIG KAMPEN MOT CANCER. Cancer. Ett ord. Tusen reaktioner. Nätverket mot cancer Alla ska kunna få samma bra behandling.

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Februari 2013 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus I SAMARBETE MED LADDA NER TIDNINGEN (PDF) LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE. LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK! Nr. 9 KAMPEN MOT CANCER Nätverket mot cancer Alla ska kunna få samma bra behandling. Bengt Glimelius Viktigt att sjukvården ser värdet av den patientnära kliniska cancer-forskningen. JAG BESTÄMDE MIG FOTO: BILDBYRÅN FÖR ATT VÄLJA LIVET Klas Ingesson: Först blev allt svart, sen var jag stålmannen och tänkte att äsch, det här klarar jag galant det är inget att gnälla över. Cancer. Ett ord. Tusen reaktioner se/cancer en tjänst från Sveriges landsting och regioner

2 2 FEBRUARI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR I dag är det Världscancerdagen. Runt om i världen anordnas olika arrangemang för att uppmärksamma kampen mot cancer. VI REKOMMENDERAR Priset för min cancer! I Sverige arrangerar Nätverket mot cancer för fjärde året seminarium på Berns. Vi vill visa att det finns ett pris för cancer för patienter, anhöriga att betala, och vi menar att samhället och vården också måste kunna skjuta till resurser så att vi får den bästa möjliga cancervården. I den Nationella Cancerstrategin, finns tio minimikriterier för Regionala Cancercentrum (RCC). Där står uttryckligen att patientens inflytande ska stärkas, bland annat genom att erbjuda patienter konkreta valmöjligheter beträffande vård och behandling, men hälften av alla cancerpatienter känner inte till rätten att vara delaktig i behandlingsbeslutet. Om jag dessutom bor i ett landsting som har beslutat att vissa behandlingar är icke kostnadseffektiva och därmed inte ska användas, vilka valmöjligheter har jag då? Och hur framgångsrik är Cancerstrategin? Ett levande bevis Och hur blir det med alla fantastiska verksamhetsutvecklande idéer och förslag som arbetats fram gemensamt av RCC-personal och patientföreträdare om till exempel kontaktsjuksköterskans viktiga roll och patientens egen vårdplan? Når dessa förslag fram till dem som arbetar konkret på golvet, i linjen, med cancervården? En dag som denna, på Världscancerdagen går mina tankar framför all till alla dem som förlorat kampen mot cancer. För mig personligen föräldrar, syster och flera nära vänner. Själv är jag är ett levande bevis på en effektiv cancerbehandling som jag fick för mer än tjugo är sedan. Sedan dess har nya diagnostiska metoder och nya cancerbehandlingar sett dagens ljus. Katarina Johansson Samordnare Nätverket mot cancer. FOTO: EMELIE NYGREN-BONNIER MINA BÄSTA TIPS Ett samarbete Nätverket mot cancer är ett 1 samarbete mellan cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer på nationell nivå. Gemensamma frågor Vi arbetar för att lyfta 2 viktiga gemensamma frågor som rör cancervården i Sverige. Vi har tillgång till högspecialiserad medicinsk expertis inom onkologi, och samarbetar även med 1,6/2,6 miljonerklubben, Cancerfonden, SMART, SWEDPOS, med flera. Samarbete Vi välkomnar fler organisationer att ingå i Nätverket 3 och att samarbeta med oss. Tillsammans mot cancer! Nätverket mot cancer I dag ska vi, patienter och anhöriga, tillsammans med profession och beslutsfattare diskutera och sätta fokus på hur priset för cancer kan se helt olika ut för olika människor: Patientens pris som, trots överlevnad, kan få betala ett högt pris i form av biverkningar som för all framtid påverkar både det sociala livet och arbetslivet. Anhörigas pris, behov som finns utöver själva sjukdomen. Samhällets pris, kostnaden för cancerresan från misstanke, till diagnos, genom behandling, rehabilitering och sjukskrivning. Under åren har Nätverket mot Cancer vuxit och haft flera framgångsrika aktiviteter. Vi finns sedan 2010 på plats under politikerveckan i juli i Almedalen, Visby. Sommaren 2012 hade vi för andra året vår Solskola där de som önskade kunde få en bild av sitt ansikte tagen med en särskild UVkamera som visar var huden har fått för mycket UV-strålning, och vilka områden som bör skyddas. Sommarens seminarium handlade om tillgången till riktad cancerbehandling. Seminariet blev en succé. Det kom närmare 140 personer så hörsalen på Sigyn, som rymmer 125 personer, var fylld till bristningsgränsen. Fantastiskt bra diskussioner, det twittrades, bloggades och las upp på FB. Bästa debatten i Almedalen skrev tidningen Resumé på sin blogg! Det tackar vi för och återkommer till sommaren. Framgångståget Det var på Världscancerdagen 2009 som idén om Nätverket föddes av Lungcancerförbundet Stödet. Sedan dess har Nätverket utökats och utvecklats. I dag är vi sex cancerprofilerade patientorganisationer som ingår i nätverket. Framgångståget, har jag hört det kallas, vilket glädjer mig oerhört. Det handlar om samarbete, att sträva mot samma mål i gemensamma sakfrågor. Tillsammans mot cancer! Vi är alla berörda av cancer på något sätt. Därför vill vi med tidningen lyfta några av många viktiga frågor för att driva cancervården framåt. Claes König Projektledare Vi får våra läsare att lyckas! KAMPEN MOT CANCER NR 9, FEBRUARI 2013 Verkställande direktör: Joanna Hansson Redaktionschef: Martin Björinge Affärsutvecklare: Richard Waller Layout: Daniel Di Meo Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Claes König Tel: E-post: claes.konig@mediaplanet.com Distribution: Svenska Dagbladet, februari 2013 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Richard Waller Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. AMGEN - I LÄKEMEDELSUTVECKLINGENS FRONTLINJE För över 30 år sedan såg Amgen att molekylärbiologin kunde revolutionera behandlingen av många allvarliga sjukdomar och vi beslutade oss för att ta biotekniken från laboratoriet till patienter. Idag är Amgen det ledande bioteknikföretaget i världen. Vår starka entreprenörsanda och fokus på innovativ forskning gör oss till ett framtidsföretag. Amgen drivs av visionen att de främsta läkemedlen ska finnas tillgängliga den dag någon blir sjuk. I samarbete med hälso- och sjukvården hjälper Amgens läkemedel ett stort antal människor till ett bättre liv genom att bota eller lindra svåra sjukdomar. - Vi forskar och har läkemedel inom många områden, framförallt benskörhet, cancer-, hjärt/kärl- och njursjukdomar. Alla våra läkemedel har utvecklats med kliniska studier i Sverige, och det breda forskningsarbetet avser vi fortsätta med, säger Eva Dahl, Medicinsk chef Sverige. För oss är det viktigt att gedigen vetenskap, kompetens och ett stort engagemang genomsyrar allt vi gör. Genom att aldrig slå oss till ro och alltid ha modet att vara innovativa kommer Amgen att vara fortsatt engagerat i banbrytande och världsledande läkemedelsforskning. - Amgen strävar efter att tillhandahålla marknadens mest verksamma, och samtidigt kostnadseffektiva, läkemedel, berättar Anders Göransson, Sverigechef på Amgen. AMG-SWE-AMG January-P

3 Endast behandlingen är brådskande. För Dig har vi alltid tid. Docrates är Nordens enda cancersjukhus, specialiserat på diagnostik, behandling och uppföljning av olika cancersjukdomar. Vårt moderna sjukhus ligger i Helsingfors, vid havet och med kort båt- eller flygförbindelse från Sverige. Hos oss på Docrates är all behandling och service uppbyggd enligt patientens behov och utifrån ett helhetsperspektiv. Här kan Du snabbt och utan remiss få tid till en av våra erfarna specialister inom cancereller strålbehandling. Din egen läkare och ditt vårdteam är sedan tillgängliga under hela behandlingen och kan erbjuda det senaste inom behandlingsteknik och läkemedel. Ring så diskuterar vi mera: +358 (0) Komplett cancerbehandling med Dig i centrum Docrates Cancersjukhus Utterhällsstranden 2 FI Helsingfors, Finland Naturprodukter.se Hornsgatans Hälsokost Naturprodukter.se

4 4 FEBRUARI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Att leva med obotlig cancer Hur hittar man ljuset i tunnel när allting runt en blir svart? Hur fortsätter man leva med en dödlig sjukdom? LIVSGLÖD BLODCANCER Landsslagshjälten Klas Ingesson fick för tre år sedan chockbeskedet som förändrade hans liv. Han hade drabbats av kronisk blodcancer. Rullgardinen drogs ner men trots det svarta bestämde sig Klas för att välja livet. Endast 40 år gammal drabbades Klas Ingesson av vad som är mångas värsta mardröm. Smärtorna i ryggen, som han trodde var ryggskott, visade sig vara cancer. Och inte vilken cancer som helst utan den kroniska blodsjukdomen multipelt myelom. På en timme förändrades landslagshjältens liv och det tog tid innan han kunde förlika sig med sitt sjukdomstillstånd och få bort tankarna på att allt var slut. Att välja livet När jag fick beskedet blev allt svart. Jag har haft många i min släkt som drabbats av cancer så för mig var ordet lika med död. Men när chocken lagt sig bestämde jag mig för att välja livet, att kämpa och att göra det bästa utav min nya situation. Klas resa har inte varit en dans på rosor, och även om han nu vant sig vid sitt nya liv så har vägen hit varit minst sagt gropig. Först blev allt svart, sen var jag stålmannen och tänkte att äsch, det här klarar jag galant det är inget att gnälla över och sen kraschade jag totalt. Men jag tror att man måste krascha för att komma upp till ytan igen. Att hamna på botten för att därifrån börja bygga upp sig själv är viktigt. När vi pratar med Klas ligger han i en sjukhussäng och har precis genomgått sitt andra stamcellbyte. Något han hade hoppats skulle vänta några år men trots bakslaget vill han prata om sin sjukdom och hur han lärt sig att gå vidare. För mig är det bara skönt att få prata om det. Att få dela med mig och förhoppningsvis hjälpa någon som själv får ett tråkigt besked i livet. Man kan bli överkörd av bussen i morgon så det är bättre att försöka hitta det i livet som är värt att leva för, att ta vara på varje fin dag. Allt det jag tidigare tog för givet har blivit väldigt stort och viktigt. Familjen är viktigast Klas pratar varmt om sin familj, som numera är allt i hans liv, och hustrun Veronica och sönerna Martin, 18, och David, 13, gör vad de kan för att underlätta i vardagen. Innan jag fick cancer levde jag ett egoistiskt liv där fotbollen var viktigast. Nu är det bara familjen som gäller och allt det jag tidigare tog för givet har blivit väldigt stort och viktigt. Tidigare var jag rastlös och ville att det skulle hända saker hela tiden, nu är jag tvärtom. Älskar att vara hemma med Veronica och killarna och bara njuta av tillvaron då och där. Alla hanterar sin sjukdomssituation på sitt sätt och för Klas har det hjälpt att inte fördjupa sig i olika cancerhistorier och rapporter på nätet. Att gå in på nätet och Googla på överlevnadsprocent och annat kan verkligen vara förödande så för mig har det hjälpt PROFIL Klas Ingesson Född: 20 augusti 1968 i Ödeshög Yrke: Tidigare fotbollsproffs, nu tränare för Elfsborgs U19-lag. Familj: Hustrun Veronica, sönerna Martin 18 år och David 13 år. Meriter: 57 landskamper (13 mål), VM 1990, VM 1994 (laget tog VM-brons.) och EM Klubbar i karriären : IFK Göteborg, Mechelen, PSV Eindhoven, Sheffield Wednesday, Bari, Bologna, Marseille, Lecce. att inte sätta mig in i sjukdomen allt för mycket. Att prata med andra som drabbats kan vara skönt för du kommer inte undan, sjukdomen finns där och jag själv tycker om att prata om det. Känns avslappnat efteråt och jag kan sova bättre. Det är fantastiskt att prata med Klas och känna hans livsglöd och positiva sätt, men han lever trots allt med en dödlig, kronisk sjukdom och även om det känns motigt kommer vi in på hans tankar kring döden. Tacksam för mitt rika liv Dom dagar jag mår bra finns inte sjukdomen, då fokuserar jag på livet men visst finns det stunder då jag pratat med min hustru om olika åtgärder jag gjort om jag skulle gå bort hastigt. Jag vill också känna att jag har kontroll och vill planera vissa saker som konton och annat nu när jag fortfarande är helt klar i huvudet. Det har varit bra för mig att bocka av sådana punkter också, men att för den skull inte planera för döden utan mera in case of. För mig skapar det ett lugn. Det är snart tre och ett halvt år sedan cancern drabbade Klas och trots de tuffa veckor som ligger framför honom nu efter att den nya stamcellstransplantationen är genomförd är han den mest positiva person jag träffat på länge. För fan! Jag ska inte klaga, det finns dom som har det bra mycket värre och jag är tacksam för det rika liv jag har nu. Är man positiv så tror jag att man har mycket större chans att klara av sådana här sjukdomar, avslutar Klas och det är inte för inte jag starkt imponeras utav hans kämparglöd och jävlar anamma. MARIA ROSWALL Vi behöver Din hjälp för att bota fler patienter med lungcancer! Svenska Lungcancerstudiegruppens insamlingsstiftelse arbetar på att förbättra behandlingen av lungcancer genom kliniska studier och utbildning och samverkan mellan läkare inom området. Pg: Stödet startades 2004 av patienter, anhöriga och vårdpersonal. Lungcancer, som tar fl est liv av alla cancerformer i Sverige, saknade en patientorganisation. Sedan dess har Stödet varit med i arbetet för de nationella riktlinjerna för lungcancervård, och vårdprogrammet för lungcancer. Det har börjat ljusna litet för oss lungcancersjuka men det fi nns mycket kvar att göra. De regionala olikheterna i vården måste bort! Framtidens cancervård blir mer individuell och specialicerad och kräver mer av oss patienter. Stöd oss genom att sätta in 150 kr på vårt plusgironr och bli medlem. info@stodet.se Stödetlinjen Gratis telefon för stödsamtal

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET FEBRUARI FOTO: BILDBYRÅN BRA TIPS Möjligt med korta utredningstider Vården måste bli bättre på att utreda en patient med en cancerdiagnos så att patienter snabbare kommer till ett behandlingsbeslut. Och när detta beslut väl tagits måste vården också kunna starta den planerade behandlingen inom en rimlig tid, vilket ej bör överstiga två veckor. Detta menar Lars Påhlman, professor i kirurgi vid Uppsala universitet. Det går att korta ner remisstider. Vi vet hur många patienter vi har per år i en specifik diagnos i Sverige. Det innebär att varje sjukhus vet hur många cancerfall man tar hand om, vilket gör att en klinik bör kunna ha en beredskap att ta hand om en patient samma vecka som remissen kommer in. Skulle inte denna tid användas för den specifika sjukdom den var avsedd för, kan någon annan patient ta den tiden. Samma resonemang ska gälla för mottagningsbesök, eller tider till exempelvis strålbehandling eller operation, förklarar han ATT VÄLJA LIVET När jag fick beskedet blev allt svart. Jag har haft många i min släkt som drabbats av cancer så för mig var ordet lika med död. Men när chocken lagt sig bestämde jag mig för att välja livet, att kämpa och att göra det bästa utav min nya situation, berättar Klas. FOTO: BILDBYRÅN Viktigt med snabba besked Att färdigutreda en patient som fått en cancerdiagnos så fort som möjligt är sannolikt gynnsamt även för samhället då det kostar pengar eftersom många blir sjukskrivna under denna utredningstid.ur ett tumörbiologiskt perspektiv är det dock inte visat att någon månad hit eller dit spelar någon roll, men för den cancerdrabbade patienten måste det vara ytterst frustrerande att veta att man har en tumör som bara växer. Därför är det viktigt för patienternas välbefinnande att sjukvården snabbt ger patienten besked. LINDA KANTE ILCO är till för dig som har funktionsstörningar i tarm- och/ eller urinsystem på grund av sjukdom eller skada oavsett om du är stomiopererad eller ej. Ungefär hälften av våra medlemmar har någon form av tarm- eller urinvägscancer. Inflammatoriska tarmsjukdomar, medfödda tarm och urinvägsskador samt inkontinens är också stora grupper bland våra medlemmar. ILCO arbetar för att bevara och förbättra vårt system för hjälpmedel samt att tillgången på nya och innovativa produkter tillförs systemet för att säkerställa en hög livskvalitét för våra grupper. ILCO verkar även för att våra medlemmar och övriga drabbade skall få tillgång till sociala rättigheter och förmåner de är berättigade till. En viktig uppgift för organisationen är att förmedla kunskap och information samt skapa tillfällen för erfarenhetsutbyte både till våra medlemmar och samhället. ILCO Riksförbundet för stomi- Tel och reservoaropererade info@ilco.nu Box 1386, Sundbyberg Din gåva är värdefull! Hjälp oss att stödja forskningen! Blodcancerfonden Pg: KAN MAN SKYDDA SIG MOT GYNEKOLOGISK CANCER? Anmäl dig på ÄVEN FÖR DIG SOM DRABBATS, ÄR ANHÖRIG ELLER HAR FRÅGOR OM GYNEKOLOGISK CANCER

6 6 FEBRUARI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Nätverket mot cancer presenterar undersökningsresultat ENKÄTSVAR SVERIGE Under tre år har patientorganisationer genomfört en enkät med svar av cancerpatienter i Sverige. Syftet har varit att se hur vården uppfattas av cancerpatienterna, vad som blivit bättre och vad som kan förbättras ännu mer. Arja Leppänen som varit med och arbetat med undersökningen berättar om enkätens utfall, ett resultat som Nätverket mot cancer även presenterar på Världscancerdagen som hålls på Berns salonger i Stockholm den 4 februari. Berätta om undersökningen Enkäten har utförts mellan 2009 och 2012 och deltagare har varit patienter med alla sorters cancerformer. Ur dess resultat ska vi sedan plocka ut analyser på hur det kan se olika ut för olika cancerformer. 30% läkare under de första 12 månaderna. Är det någon cancerform som visat sig få bättre behandling än de övriga? Det har forskats mycket inom bröstcancer och det har också genererat att behandlingarna har blivit bättre. Hela 85 procent av de som drabbas av bröstcancer lever efter fem år, och så ser det inte ut för dem som får en hjärntumör eller de som drabbas av lungcancer. Vi hoppas att forskning inom de övriga diagnoserna kan öka så att man hittar nya och bra behandlingar för dem också. Hur visar undersökningen att patienterna har upplevt kontakten med vården i stort? Det har till exempel visat sig att det är många som träffar flera läkare under de första tolv FAKTA Namn på undersökningen: Cancer arbetslivet, Försäkringskassan och vården Syfte: Kartlägga sociala och ekonomiska konsekvenser efter cancer Deltagare: 1170 personer i 2012 Genomförare: Patientorganisationer genom digital eller postal enkät Enligt enkätsvar har 56 procent av lungcancerpatiente r och 33 procent av samtliga cancerpatienter träffat 6 eller fler läkare i samband med cancersjukdomen. Mindre än hälften av cancerpatienterna har en kontaktsjuksköterska. Enligt Cancerstrategin Enkäten har utförts mellan 2009 och 2012 och deltagare har varit patienter med alla sorters cancerformer. Arja Leppänen Ordförande i Anhörigfonden som ingår i Nätverket mot Cancer. FOTO: PRIVAT månaderna. Över 30 procent träffar sex eller fler läkare och den som har träffat allra flest har träffat hela 18 stycken. Här finns ett stort problem när det gäller förtroende och kontinuitet; istället för att få ha samma läkare som man skapar en närhet till blir det en otrolig belastning för den sjuke att gång på gång få berätta om sig själv och hur man mår. Dessutom har det visat sig att ska alla cancerpatienter få en skriftlig vårdplan, och pr. I dag är det cirka 70 procent som inte får det. Bara 1 av 10 patienter har fått en rehabiliteringsplan. Bara var tredje cancerpatient som rökte vid diagnos har erbjudits hjälp att sluta röka. Anhörigstöd och samtalsstöd till anhöriga efterfrågas. Cancerpatienter önskar flexibilitet i arbetstid under sin sjukdomsperiod, men enligt enkätsvar är det väldigt svårt att hitta flexibla individuella lösningar och det är väldigt få som erbjuds det. Majoriteten av cancerpatienterna önskar delta i kliniska studier, men väldigt få blir erbjudna. trots att Hälso och sjukvårdslagen säger att alla ska erbjudas en individanpassad information så är det nästan 70 procent av cancerpatienterna som inte får en sådan. Regeringen har beslutat en nationell cancerstrategi och bl.a. ska alla cancerpatienter få en individuell vårdplan samt en kontaktsjuksköterska vilket är väldigt positivt för patienterna. Vi måste se till att alla ska kunna få samma bra behandling, oavsett bostadsort, ålder och etisk bakgrund och utbildning. Hur går ni vidare med resultatet? Vi måste se till att alla ska kunna få samma bra behandling, oavsett bostadsort, ålder och etisk bakgrund och utbildning. Det som i ett landsting bedöms vara en given behandling för att förlänga ett liv, används över huvud taget inte i ett annat. Det är inte acceptabelt att landstingen ska få ta egna beslut på hur länge ett liv ska kosta pengar och vad prislappen är just i deras landsting för behandling och läkemedel. Staten måste ta över finansieringen för att utrota orättvisorna som finns vid högkvalificerad cancervård. LINDA KANTE FOTO: SVENSKA ÖDEMFÖRBUNDET Margareta Haag Förbundsordförande för Svenska Ödemförbundet. Ökad kompetens minskar riskerna Fråga: Vilken är den vanligaste biverkningen av cancerbehandling och vad kan man som patient göra för att förebygga dessa biverkningar? Svar: Lymfödem är en mycket vanlig biverkning i samband med och efter cancerbehandling. Det är ett kroniskt tillstånd som kan drabba cancerpatienter fl era år efter avslutad behandling. Lymfödem kan förebyggas med hjälp av rutinkontroller före, under och efter avslutad cancerbehandling. Undersökningar visar att en riskutvärdering före operation kan minska bröstcancerpatienters risk att drabbas av lymfödem från 25 till 7 procent. För att förebygga biverkningar krävs ett holistiskt förhållningssätt och rätt kompetens kring lymfödem hos den vårdpersonal patienten möter. Tidig upptäckt och tidigt insatt information, behandling och patientutbildning minskar risken för lymfödem. Vid Lunds universitetssjukhus pågår för närvarande ett forskningsprojekt där vårdpersonal genomför regelbundna kontroller innan, under och efter cancerbehandling. Svensk sjukvårdspersonal har överlag en alltför låg kompetens vad gäller lymfödem. Det resulterar i att många tidigare cancerpatienter får fel diagnos eller ingen diagnos alls på ett tidigt stadium då det fortfarande går att förebygga och behandla denna kroniska åkomma, säger Margareta Haag, förbundsordförande för Svenska Ödemförbundet. ANNIKA WIHLBORG Hjälp till Sveriges barn och vuxna med cancer. Ge Ditt stöd genom Cancerhjälpen STÖD MILJÖRELATERAD CANCER- OCH ALLERGIFORSKNING. Ditt Bidrag gör skillnad! Insamlingsstiftelsen Cancer- och Allergifonden Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen

7 En svullen arm kan vara ett tecken på lymfödem Skadade lymfkörtlar är en vanlig komplikation i samband med bröstcancerbehandling. När lymförtlarna inte kan ta vara på lymfvätskan ansamlas den i armens vävnader. mediven armstrumpor med korrekt tryckgradient motverkar effektivt svullnad. Med perfekt passform kan du leva ett normalt liv, utan begränsningar. Mer information på Skräddarsydd behandling Rätt läkemedel till rätt patient Skräddarsydd behandling innebär att vi kan hitta de patienter som har störst nytta av ett visst läkemedel. Genom tester ser vi hur den enskilde patientens sjukdom ser ut på gen- eller molekylnivå. Det visar vilka patienter som bäst svarar på ett visst läkemedel: Rätt läkemedel till rätt patient. Inom Roche utvecklar vi både tester och nya bättre läkemedel. Roche är ledande inom skräddarsydd behandling Inom bröstcancer, hudcancer, lungcancer och hepatit har vi redan både tester och läkemedel. I mer än 160 pågående projekt arbetar vi för att hitta fler skräddarsydda behandlingar. SE.ROC.1208:01 Roche AB Telefon:

8 8 FEBRUARI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER VI MÅSTE ENAS NATIONELLT Hur mycket anser samhället att det är värt att betala för ett cancerläkemedel som kan förlänga patienters liv några månader? Det är grundfrågan i debatten om dyra läkemedel menar Anders Blanck, vd för LIF. LÄKEMEDEL Vi måste hitta en konstruktiv väg framåt och gemensamt erkänna att det i dag finns flera behov inom cancervården som ej blir tillgodosedda. Men går det att skapa en reell nationell samordning kring cancervården när landstingen i de flesta fall vill agera individuellt, frågar han sig. Även om de flesta nya läkemedel bedöms av nationell myndighet så är det ändå upp till de individuella landstingen om de väljer att i praktiken använda dem eller inte. Detta upplever jag som grundkritiken idag. Det ser alltså annorlunda ut beroende på vart i landet du bor. Vi på LIF vill minska dessa skillnader så att vi får en mer jämlik cancervård i hela landet, säger Ander Blanck. Enorma framsteg har gjorts Läkemedelsfrågan är en viktig fråga för hela cancerområdet, alla ifrån patienter och läkare till forskare och läkemedelsföretag berörs. Under senare år har enorma framsteg gjorts inom cancerforskningen och därför finns det i dagsläget ett stort behov av nya och skräddarsydda behandlingar så att de nya forskningsrönen kan omsättas i riktiga behandlingar till nytta för patienterna. Problemet är att dessa behandlingar ofta upplevs som för dyra av sjukvården. Läkemedelforskning och utveckling är dyrt och komplicerat, och läkemedelsföretagen bekostar alla utvecklingsstegen för ett nytt läkemedel. När ett nytt läkemedel sedan ska prissättas så kommer kostnaden, i de allra flesta fall, att bli högre än för äldre läkemedel. Det är i detta läge sjukvården ställer sig frågan: Är det värt det? Anders Blanck Vd för LIF. FOTO: GUNILLA LUNDSTRÖM Viktigt att se helheten Ur ett patientperspektiv är det ett enkelt ställningstagande; självklart vill man ha den bästa tänkbara vården. När man lyfter in den medicinska professionen blir det ett mer komplext beslut. Det går troligtvis inte att ena alla kring vilken behandling som är den bästa. Och även om detta skulle vara möjligt så kvarstår ändå frågan om hur mycket en behandling får kosta. I en perfekt värld finns det ingen gräns för hur mycket god vård får kosta, men i verkligheten finns det en gräns för vad systemet klarar av att hantera, förklarar Anders Blanck. LIF menar att om det skapas en nationell samordning av cancervården i Sverige så blir det också sannolikt enklare att angripa det finansiella problemet. Samtidigt som man ser till varje individ och enskild patient för att försöka ge denne bästa tillgängliga vård måste man också koppla vad som är rimligt att betala för detta det handlar om att se helheten. Cancerområdet går idag före många andra områden i utvecklingen av den svenska sjukvården. Dessutom är en bra cancervård central för att vi rent allmänt ska kunna säga och känna att vi har en god sjukvård i landet. SKL arbetar idag för en nationellt samordnad cancervård men deras utgångspunkt är inte att det i första hand är en samordning på statlig nivå. Istället vill de att samtliga landsting ska gå ihop för att försöka lösa problemet. Snabbare tillgång Detta gör frågorna ytterligare komplexa. Det handlar alltså om 21 olika landsting och regioner som alla kan ha olika uppfattning när det gäller vilka prisnivåer som är rimliga och acceptabla. Men l äkemedel gör ingen nytta om de inte används. Därför måste vi nationellt enas om hur nya cancerläkemedel ska introduceras, hur prissättningen ska ske och hur vi följer upp att de levererar det värde som vi förväntar oss. Lyckas vi med det kan patienter i Sverige förhoppningsvis få snabbare tillgång till nya och effektivare läkemedel. LINDA KANTE Nytt läkemedel minskar biverkningar vid cellgiftsbehandling PledPharma är ett svenskt läkemedelsbolag som utvecklar läkemedelet PledOx för att förebygga svåra biverkningar vid bland annat cellgiftsbehandlingen FOLFOX av tjocktarmscancer. Under 2012 godkände svenska Läkemedelsverket (LV) fas 2 prövningen och nyligen har även amerikanska motsvarigheten (FDA) godkänt PLIANT studien. Vi screenar för närvarande patienter till studien på Uppsala Akademiska Sjukhus och Karolinska Sjukhuset i Stockholm och kommer snart starta den processen på Linköpings Universitetssjukhus samt under nästa del av studien även på Östra Sjukhuset i Göteborg, säger Jacques Näsström, vd på PledPharma.PledOx har bland annat visat sig kunna minska reduktionen av vita blodkroppar, vilket är den vanligaste svåra biverkan av cellgifter. PledOx har även potential att minska den kanske allvarligaste biverkan av FOLFOX, nämligen smärtsamma känselnervs störningar i framförallt händer och fötter som kan ge upphov till mycket långvariga obehag och där det idag inte finns något botemedel. PledOx är definitivt ett läkemedel med stor potential, det kan inte bara minska biverkningarna i samband med cellgiftsbehandling, det kan också vara läkemedlet som avgör om en cancerpatient kan fortsätta sin cellgiftsbehandling, säger Jacques Näsström.

9 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET FEBRUARI TILLGÅNG Utredningen har tagit fram ett förslag som leder till att cancerpatienter kan få snabbare tillgång till nya cancerläkemedel, säger Gunilla Gunnarsson. FOTO: THINKSTOCK Sverige har inte en statlig sjukvård ALLA BERÖRS Läkemedelsfrågan är en viktig fråga för hela cancerområdet, alla ifrån patienter och läkare till forskare och läkemedelsföretag berörs, säger Anders Blanck. FOTO: THINKSTOCK I dagsläget är cancervården inte jämlik. Olika cancerpatienter i olika delar av landet får tillgång till olika sorters läkemedel. LÄKEMEDEL För ett par år sedan inrättade Sveriges landsting NLT-gruppen för Nya Läkemedelsterapier ett sätt för landstingen att ha ett gemensamt rådgivande organ för läkemedel. Detta är ett första steg mot en nationell samordning kring läkemedel i cancervården. Genom att landstingen har gemensamma procedurer för hur cancerläkemedel ska introduceras kan vi spara både arbetstid och kraft som vi istället kan lägga på annat, säger Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare vid SKL. Hon menar att dagens situation inte är hållbar, men att ett förstatligande av läkemedelsinköp knappast är en lösning. Gunilla Gunnarsson Cancersamordnare vid SKL. FOTO: SKL Vare sig man menar att man vill förstatliga sjukvården i stort eller om man vill bryta ut läkemedelsbiten och förstatliga den enskilt så är detta inte en lösning på problemet. Vi har ingen statlig vård idag i Sverige och vi har heller inte sett något tecken på att staten vill ta över ansvaret för nya läkemedel. Samverka med varandra Dessutom så uppstår det ju frågor som till exempel: Ska vi endast förstatliga cancerläkemedel och låta övrig vård ligga på landstingen? Utmaningen och fokus menar vi istället ligger på att få 21 landsting och regioner att samverka med varandra. Detta kommer att bli den svåraste biten i denna process. Men jag är fullkomligt övertygad om att landstingen tillsammans blir en mycket starkare förhandlingspart än om endast en aktör förhandlar. På så vis tror jag att priserna kan pressas mer än vad som görs idag. Däremot är Gunilla Gunnarsson och SKL, liksom sina debattmotståndare, fast beslutna om att bland annat en förbättring av uppföljning av läkemedel måste ske. Det är mycket vi är ense om. Vi är också överens om vikten av att studier bedrivs så att nya läkemedel kan prövas. Och naturligtvis vill vi ha en snabb introduktion av bra läkemedel så att patienter kan behandlas effektivt. Tidigare har verksamhetscheferna i onkologi starkt markerat att man önskar en samordning vid introduktion av nya läkemedel. Det var bland annat mot denna bakgrund som SKL 2012 kom överens med staten att göra en utredning i frågan. En arbetsgrupp tillsatt av Regionala cancercentrums samverkansgrupp och med professor Jan Liliemark som ordförande har utfört utredningen som presenteras i månadsskiftet januari-februari. Snabbare tillgång Utredningen har tagit fram ett förslag som leder till att cancerpatienter kan få snabbare tillgång till nya cancerläkemedel och också visar hur vi ska gå till väga för att det ska bli en mer jämlik cancervård landstingen emellan. Jag hoppas att vår utredning kan bli pilot för ett arbete gällande läkemedel i ett större perspektiv. Jag anser att såväl patienterna som landstingen och industrin vinner på nationell gemensam introduktion av läkemedel, avslutar Gunilla Gunnarsson. LINDA KANTE

10 10 FEBRUARI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER I Stockholms län drabbas ungefär kvinnor av bröstcancer varje år. Oro för framtidens bröstcancervård Fråga: Hur fungerar bröstcancervården i Stockholms län? Svar: Här har vi världens bästa överlevnad bland bröstcancerpatienter, en bit över 90 procent, men vi är ändå oroade för framtiden. VÅRD Det säger Maria Wiklund Karlsson, ordförande i Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholms län. Diagnostiken och kirurgin fungerar bra, men onkologin har inte hängt med. Vi är stolta över vår bröstcancervård, där Stockholms är bäst. Målet är att ingen kvinna ska dö i bröstcancer. Men just nu är vi mycket oroade över planerna på att flytta ut bröstcancervården från Nya Karolinska sjukhuset. Om detta sker innebär det stora Maria Wiklund Karlsson Ordförande i Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholms län. FOTO: TORSTEN SUNDBERG negativa konsekvenser för framtidens bröstcancervård. Närheten till forskningen förloras och det finns varken plats eller beredskap för patienter som behöver högkvalitativ vård. Nära koppling till forskning och avancerad sjukvård är avgörande för att bröstcancervården ska fortsätta vara bäst i Sverige. Tre viktiga faktorer för bröstcancervården: Bra och högkvalitativ forskning och vård i anslutning till universitetssjukhus. Att patienter motiveras att fullfölja sina antihormonella behandlingar och att resurser avsätts till att följa patienterna under lång tid efter avslutad behandling. Ökad information om tät bröst vävnad som ökar risken för att t umörer inte upptäcks tidigt. Dessa tumörer är oftare mer elakartade. Idag saknas konsensus om vilka undersökningar, utöver mammografi, som en kvinna med tät bröstvävnad bör genomgå. Det är inte heller självklart att kvinnan får information om detta. Kvinnor får kämpa för nödvändiga kompletterande undersökningar och många kvinnor dör i onödan. Det är svårt att få en second opinion i tveksamma fall. I dag saknas konsensus om vilka undersökningar, utöver mammografi, som en kvinna med tät bröstvävnad bör genomgå. Omfattande stödverksamhet Det är viktigt att också i framtiden kunna ge snabba besked till kvinnor som inte är drabbade. De privata bröstmottagningarna drivs av mycket kompetent personal och ger god service med besked samma dag. I Stockholms län drabbas ungefär kvinnor av bröstcancer varje år. GÖSTA LÖFSTRÖM FOTO: THINKSTOCK Viktigt med god munhälsa Fråga: Varför är god munhälsa viktigt hos en patient som genomgår cytostatika? Svar: Har en patient sår eller infektioner i munnen är det perfekta inkörsporter för munhålans bakterier att nå ut i blodet. Och med tanke på att patienten ofta har ett sänkt immunförsvar så kan detta vara ödesdigert. MUNHÄLSA Beroende på hur starka cellgifter cancerpatienter får, eller vid vissa olika kombinationer av flera olika cellgifter till en och samma patient så påverkas dennes munhälsa mer eller mindre. Det är viktigt att infektioner i tänderna åtgärdas innan cytostatikabehandlingen inleds om möjligt. Vanliga biverkningar är muntorrhet, smakförändringar och oral mukosit som är en skada med inflammation i munslemhinnan. Mukosit är egentligen något som troligen drabbar samtliga som får starka cellgifter, men alla får inte symptom. I dagsläget kan vi dock inte förebygga mukosit tillräckligt. Sug på isbitar Förutom en direkt skada på slemhinnan sätts en inflammationskaskad igång och detta är ett förlopp som vi heller inte kan hejda. Men ett råd jag brukar ge till mina patien ter är att de ska suga på isbitar. Då dämpas bland annat inflammationskaskaden och vi har sett att man får mindre problem med sår i munnen, förklarar Karin Garming Karin Garming Legert Biträdande övertandläkare Karolinska Institutet och Käkkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. FOTO: JÖRGEN JÖNSSON Legert, Biträdande övertandläkare Karolinska Institutet och Käkkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Samtliga patienter som ska genomgå högdos cytostatika ska remitteras från sjukvården till tandläkare bland annat hit till Käkkirurgen. Vi följer sedan vårdprogram utvecklat för dessa behandlingar som i sin tur anpassas efter individen samt vilken typ eller dos av cytostatika patienten behandlas med. Gå inte på för hårt Precis som i vanliga fall är det viktigt att man sköter egenvården. Däremot bör man vara försiktigt med att inte ta i för hårt med tandborstningen så att tandköttet rivs sönder. Tandköttet liksom den övriga munslemhinnan är ofta skörare hos dessa patienter För att inte öppna upp munslemhinnan för munhålans bakterier att leta sig in i ska man inte gå på för hårt; byt ut eltandborsten mot en mjuk vanlig extramjuk tandborste, använd en mildare tandkräm och undvik att fila för mycket med tandtråd, tipsar Karin Garming Legert. Ökar risken för hål i tänderna När det gäller muntorrhet är detta svårare att behandla för det är inget som vi kan förebygga. Men vad många inte tänker på att de faktiskt förlorar den smörjande funktionen också som saliven har i munnen när de är muntorra. Det räcker alltså inte att dricka massa vatten då utan det är även viktigt att tillsätta en smörjande komponent som till exempel kan inhandlas på apoteket. När man är muntorr en längre tid är det också viktigt att lägga till fluor eftersom muntorrhet ökar risken för hål i tänderna. LINDA KANTE NY BEHÅ? VI SER DET DU INTE KÄNNER Var 9:e kvinna i Sverige drabbas av bröstcancer. När du går på mammografi kan vi se det du inte känner. Nästa år drabbas nära kvinnor i Stockholm av bröstcancer. Tack vare forskningen överlever många. Hjälp oss att rädda fler. SKÄNK 100:- DIREKT SMS:A CANCER 100 TILL STOCKHOLMARNAS CANCERFONDER Cancerföreningen i Stockholm - Konung Gustaf V:s Jubileumsfond SILIMA bröstproteser & underkläder rekommenderas av våra bröstopererade modeller som vill sprida budskapet Titta här, livet känns härligt igen! SILIMA har ett brett sortiment av kompressionsprodukter, bröstproteser, bröstvårtor och BH:ar Mer information och ILLUSTRATIONEN VISAR GENOMSNITTLIG STORLEK PÅ TUMÖRER/FÖRÄNDRINGAR SOM KAN HITTAS: 1 När du själv undersöker dina bröst. 2 När en läkare undersöker dina bröst. 3 När du kommer på din första mammografi. 4 När du går på regelbunden mammografi.* * Vid regelbundet återkommande hälsokontroll finns dina tidigare röntgenbilder att jämföra med vilket gör det lättare att upptäcka nya förändringar. Har du frågor eller funderingar? Ring oss på eller 1177.se

11 Immunicum utvecklar läkemedel för immunbaserad behandling av cancer. Bolagets viktigaste vaccin INTUVAX bygger på den Nobelprisade upptäckten av dendritiska celler och deras centrala roll vid det specifika immunsvaret. Farmac euter och CHRISTINA KLINIKEN * Livskvaliteten i fokus Det har gjorts stora framsteg inom bröstcancervården de senaste åren. Behandlingsmetoderna har successivt förbättrats och biverkningarna har kunnat begränsas. Majoriteten av patienterna överlever på lång sikt. Och med de många olika behandlingsmöjligheter, som finns idag, kan de ha ett liv med god kvalitet. På Bröstmottagningen Christinakliniken på Sophiahemmet i Stockholm kan man erbjuda ett individualiserat sjukvårdsalternativ med personlig omvårdnad i en lugn atmosfär. Man är även den enda kliniken i Sverige, utanför landstingssjukhusen, som ger cytostatikabehandling. Här arbetar sju onkologer, en psykiatriker och två onkologsjuksköterskor, både med patienter som kommer via landstinget, samt de som har en privat sjukförsäkring. Ordet rehabilitering spelar en nyckelroll då man lägger fokus på ett rehabiliteringstänk redan från början av behandlingen. Det finns många fördelar med den mindre enheten. Christinakliniken erbjuder sina patienter kontinuitet i kontakten med vårdpersonalen samt en hög tillgänglighet vilket skapar trygghet. Här får Du alltid en professionell bedömning och snabbt svar. EN BARRIÄR MOT SMÄRTA Smärta, svårigheter att äta, svälja, tala och sova är vanligt vid oral mukosit, ett inflammatoriskt tillstånd i munslemhinnan som ofta uppkommer som en biverkan vid cancerbehandling. episil ger snabb smärtlindring och skyddar munslemhinnan vid oral mukosit och andra tillstånd med blåsor och sår i munnen. episil är enkel att applicera, saknar kända biverkningar och har en smärtlindrande effekt i upp till åtta timmar. episil är utvecklad av Camurus AB och registrerad som medicinteknisk produkt inom EU. Mer information, kontaktuppgifter och hur du gör beställningar hittar du på episil.se Valhallavägen 91, STOCKHOLM, Fax broestmottagningen@sophiahemmet.se Camurus AB, Ideon Science Park, Lund episil@camurus.com

12 12 FEBRUARI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION FRÅGA & SVAR Forskarna bör styra riktningen Svensk sjukvård kan erbjuda cancervård av absolut världsklass, men den klinisk -onkologiska forskningen lämnar en del övrigt att önska. FORSKNING UPPSALA För att kunna bedriva banbrytande onkologisk forskning krävs en kombination av klinisk och translationell forskning på många olika cancertyper och mer grundläggande forskning, säger Bengt Glimelius, professor i onkologi vid Uppsala universitet. Svensk cancerforskning är mångsidig och täcker in många områden i samband med diagnos samt under och efter behandling. Bengt Glimelus menar att andelen translationell forskning bör öka. Det är grundläggande forskning som kommer klinikerna och patienterna tillgodo. Efterlyser ökad samverkan Bengt Glimelius anser att Sverige behöver stärka sin ställning inom behandlingsforskning. Trots att den svenska sjukvården ligger i framkant internationellt sett är dess strukturer inte optimala utifrån ett forskningsperspektiv. Decentraliseringen av den svenska sjukvården gagnar inte cancerforskningen. Klinisk behandlingsforskning utgör i dagsläget en svag länk i det svenska forskningssystemet. Landstingens struktur, med ett ofta begränsat patientunderlag som råder över sin egen budget gör det svårare att inkludera patienter i den omfattning som forskarna ofta behöver. I dagsläget överger många läkemedelsföretag Sverige, åtminstone ur forskningssynpunkt. De söker sig istället till länder som kan erbjuda mer gynnsamma förutsättningar för onkologisk forskning, bland annat i form av mycket omfattande patientunderlag som ofta är en förutsättning för framgångsrik onkologisk behandlingsforskning. Jag efterlyser en ökad samverkan mellan sjukvård och forskare, det är viktigt att sjukvården ser värdet och inser vikten av den patientnära kliniska cancerforskningen. Svensk sjukvård bör vara öppen för forskningssamarbete med såväl läkemedelsbolag som med fristående forskargrupper, säger Bengt Glimelius. Utifrån egna intressen Inriktningen på den onkologiska forskningen bör i första hand avgöras av forskarna själva. Forskare som styrs av överordnades beslut riskerar att förlora sin drivkraft och prestera sämre forskningsresultat, det är därför viktigt att forskarbegåvningar med en välutvecklad innovativ förmåga tillåts välja forskningsområde utifrån sina egna intressen. I dagsläget avgörs cancerforskningens inriktning till stor del av slumpen, många forskare attraheras av forskningsområden där dynamiska och framstående forskare är verksamma, säger Bengt. OLA HANSON FAKTA Svensk klinisk cancerforskning fokuseras i stor utsträckning på ett antal cancerdiagnoser. Leukemi och lymfom är exempel på områden där det bedrivs relativt mycket forskning. Det beror, enligt Bengt Glimelius, bland annat på att det är relativt lätt att analysera tumörcellerna genom att ta blodprov eller ett benmärgsprov på dessa patienter. Genom att koppla ihop forskning om immunsystemet och lymfom-leukemier har mycket viktig kunskap uppnåtts. Bröstcancer är ytterligare ett exempel på en cancerform som det forskas mycket på. Det bedrivs också relativt mycket forskning på prostata cancer och tjockoch ändtarmscancer, som Inriktningen på den onkologiska forskningen bör i första hand avgöras av forskarna själva. Bengt Glimelius Professor i onkologi vid Uppsala universitet. FOTO: UPPSALA UNIVERSITET är den vanligaste och tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Däremot forskas det relativt sett mindre på lungcancer, den fjärde vanligaste cancerformen. Bukspottskörtelcancer är en av de cancerformer som är mest förbisedd utifrån forskningsperspektiv. Drygt 800 patienter drabbas årligen av bukspottskörtelcancer och dödligheten är mycket hög. Här saknas stora forskningssatsningar som undersöker varför många cancerläkemedel inte har någon större effekt på just bukspottskörtelcancer, hur det kommer sig att dessa patienter går ner i vikt fortare än andra cancerpatienter och vad man kan göra för att förbättra prognosen för de som drabbas av denna cancerform, säger Bengt Glimelius. Livet efter en prostataoperation Vilka svårigheter kan uppstå efter en operation mot prostatacancer? Varje operation och varje patient är till delar unika vilket gör att eventuella problem också vari erar. Många uppfattar det initiala urinläckaget som jobbigt. På Karolinska sjukhuset genomförs årligen cirka 500 operationer och överläkare Leif Haendler vet hur viktiga förberedelserna och vården efter, operation är. Efter operation uppstår regelmässigt viss inkontinens och sämre erektionsförmåga. Hur lång rehabiliteringen blir beror på flera faktorer. Åldern inverkar givetvis liksom att god fysik är en fördel för läkningsprocess och hur snabbt patienten återhämtar sig, förklarar Leif Haendler. Går det att förbereda sig för en operation och på så sätt minska riskerna för komplikationer efter behandlingen? Absolut, se till att allmänkonditionen är så bra som möjligt. Är man rökare så sluta rök åtminstone två månader före operation. Det är också bra att träna musklerna i bäckenbotten genom exempelvis knipövningar. Komplikationer kan påverka livskvalitén negativt. Vilken hjälp går att få och vad kan patienten göra själv? Det viktiga är att patienten är välinformerad, har rätt förväntningar inför en operation och får stöd och hjälp efter ingreppet. Det är ett multidisciplinärt samarbete mellan läkare, uroterapeut och kontaktsjuksköterska. Problem med inkontinens går till del att träna bort genom bäckenbottenträning och knipövningar. I svårare fall finns såväl mediciner som kirurgiska ingrepp att tillgå som gör att inkontinensen försvinner eller minskar. För erektionshjälp finns vissa erektionsmediciner att tillgå men det gäller även att träna upp lusten till att åter ha sex. OLA HANSON Micropos Medical AB är listat på AktieTorget under aktiesymbolen MPOS. För ytterligare information: , info@micropos.se

13 Forskning kring cancer i bukspottkörteln. Stöd forskningen! Bukspottkörtelcancer orsakar vart fjärde dödsfall i cancer Ta möjligheten att kunna göra en riktad insats för en bättre framtid. Stöd bukspottkörtelcancerforskningen genom bidrag till Lunds universitet, PG , märk talongen Bukspottkörtelcancer Läs mer på Kontakt Donatorrelationer, Lunds universitet: Helena.Perhag@rektor.lu.sewww.lu.se/innovationsamverkan/ge-till-lunds-universitet Professor Roland Andersson (roland.andersson@med.lu.se) Ny behandling inom räckhåll Vid Lunds universitet finns forskare som arbetar för ökad kunskap om cancer i bukspottkörteln samt dessa tumörers spridning och tillväxt. Målet är att utveckla nya och skräddarsydda behandlingar. Flera av forskarnas fynd kan börja användas kliniskt medan andra nya behandlingsinsatser kräver betydligt fler försök samt kliniska tester. Studierna är lovande och antyder att nya effektiva diagnosmetoder, bromsmediciner och cellgiftsbehandlingsalternativ finns inom räckhåll. Forskarna behöver din hjälp för att nå dit! LUNDS UNIVERSITET Helena Perhag helena.perhag@rektor.lu.se Nya utmaningar när cancer blir en kronisk sjukdom Bo Björkstrand De senaste årens framgångar inom cancerforskningen har lett till att cancer i många fall är på väg att bli kroniska tillstånd, sjukdomar man kan leva med. Det gäller redan vissa former av leukemi där sjukdomen kan hållas i schack med tabletter. Som medicinsk chef på Novartis Onkologi och, inte minst som läkare och docent i hematologi, gläds jag förstås åt utvecklingen. En annan stor utmaning nu gäller kvinnor med bröstcancer som spridit sig till andra delar av kroppen. De kan inte botas, men många kan tack vare forskning och nya behandlingar leva länge med cancer som kronisk sjukdom, kanske tio eller tjugo år. Här behövs ett nytt nationellt register så att vården, behandlingarna och långtidsöverlevnaden kan följas upp. Vi måste mäta och jämföra resultat för att ytterligare kunna förbättra behandling och överlevnad. Cancerforskningen har förändrats i grunden på senare år: Idag är vi inte lika fokuserade på var i kroppen cancern sitter som av vilken typ av tumörer det handlar om. Det är bakgrunden till att en behandling som utvecklas för en specifik cancerform kan visa sig vara effektiv mot även andra cancerformer. Men effektiv läkemedelsutveckling kräver möjlighet till kliniska prövningar och här vet vi att Sverige har halkat efter det har flera larmrapporter visat. Nu är det viktigare än någonsin att ta fasta på de unika svenska fördelarna med nationella register och biobanker för att återta vår position som en toppnation även inom klinisk cancerforskning. Våra nationella kvalitetsregister är en sorgligt underutnyttjad guldgruva. Kliniska prövningar som utförs i Sverige innebär både att läkare ökar sin kunskap om nya möjligheter och att patienter får tillgång till bättre behandlingar med hög säkerhet och tidig tillgång till nya, bättre läkemedel. Helt enkelt att större kunskap och kompetens i vården kommer patienterna tillgodo. Inom Novartis Onkologi har vi valt att satsa särskilda resurser för att kunna erbjuda effektiva behandlingar mot ovanliga cancersjukdomar. Ett exempel på detta är den ovanliga blodcancerformen myelofibros där utveckling av alltmer skräddarsydda behandlingsformer har skett. Vår forskningsportfölj är en av branschens mest välfyllda och innehåller substanser i alla utvecklingsfaser, från prekliniska studier i tumörcellinjer till omfattande kliniska prövningsprogram. För oss är det en självklarhet att sträva efter att patienter med sällsynta sjukdomar ska ha tillgång till diagnos, högkvalitativ vård, behandling, rehabilitering och effektiva särläkemedel. Docent Bo Björkstrand Medicinsk chef, Novartis Onkologi Novartis Sverige AB Box TÄBY Tel Fax ONC :8

14 14 FEBRUARI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PERSONLIG INSIKT Maria Hellbom Yrke: Leg psykolog och fil dr samt ansvarig för cancerrehabilitering i Regionalt Cancercentrum syd. Är också chef för sektionen för cancerrehabilitering vid Skånes Onkologiska Klinik. Aktuell: En av redaktörerna för en antologi om cancerrehabilitering som kommer ut på Natur och Kultur i vår, det är den första boken om cancerrehabilitering i Sverige. REHABILITERING Priset är högt för en cancersjukdom. Onödigt högt, tycker jag och alla vi som arbetar med att utveckla cancerrehabilitering. Vi vill att alla ska ha tillgång till rehabilitering utifrån behov. Vi kan göra mycket! Erik har fått behandling för prostatacancer. Nu lever han med ständigt urinläckage, och är impotent. Han och hustrun glider ifrån varandra allt mer. Klara har behandlats för bröstcancer. Nu har hon svårt att koncentrera sig, och är ofta så utmattad att hon måste sova flera timmar mitt på dagen. Jobbet klarar hon med nöd och näppe trots att hon numera bara jobbar halvtid. Tindras mamma får behandling för något som Tindra tror är cancer i bröstet. Tindra är jätterädd. Tänk om mamma dör? Hennes mamma verkar trött och ledsen, så Tindra låtsas vara glad och som vanligt för att inte göra det jobbigt för henne. Olof har behandlats för tarmcancer. Nu har han täta avföringsträngningar, och det kommer ibland i kläderna när han inte hinner till toaletten. Han går knappt utanför dörren längre. Allt det här är exempel på vad vi kallar rehabiliteringsbehov och det vet vi att vi kan åtgärda. Visst, det är inte alltid vi kan ta bort problemen som kan finnas under och efter en cancerbehandling, men vi kan göra mycket: Erik kan få träffa en uroterapeut och han och hans hustru kan få råd och stöd kring sexuella problem. Klara kan få information om uttalad trötthet, så kallad fatigue, hjälp att anpassa sin arbetssituation och stöd för fysisk träning. Tindra och hennes mamma kan få stöd och hjälp för att prata med varandra om cancern och sin oro. Olof kan få hjälp med medicin och skydd så att han inte behöver vara i ständig närhet till en toalett. Se hela människan Cancerrehabilitering handlar om att se hela människan, de som finns runtom, och det sociala sammanhang där de alla finns och behövs. Rehabilitering ska finnas från det att det finns en välgrundad misstanke om cancer och framåt och alla ska få den hjälp de behöver med krisstöd, sociala insatser och fysisk rehabilitering. FOTO: CHRISTIAN ÖSTERLIND Visst låter det som något som alla självklart ska få. Ändå är det fortfarande inte så. Men det håller på att bli bättre. Du som är patient och anhörig kan hjälpa till genom att fråga efter vilken rehabilitering som planeras för just dig. Rehabilitering inklusive psykosocialt stöd är något som alla cancerpatienter ska tillförsäkras. Det är det Regionala cancercentrumen i landet som ska se till att det blir så, men det är hela cancervårdens ansvar. Du som är patient och anhörig kan hjälpa till genom att fråga efter vilken rehabilitering som planeras för just dig. Fråga om det finns kurator, sjukgymnast eller dietist om du skulle behöva det. Ingen ska behöva betala ett onödigt högt pris för sin cancer. MISSA INTE! Lindra ditt håravfall Vad kan man som patient göra för att lindra besvären med håravfall i samband med cytostatikabehandling? Håravfall är en av de vanligaste biverkningarna i samband med cytostatikabehandling. Cytostatikabehandligens syfte är att döda cancerceller, men eftersom även friska celler påverkas är håravfall en vanligt förekommande biverkning. Håravfallet beror vanligtvis på att cellförnyelsen i hårsäckarna skadas av cytostatikabehandlingen. Patienter som behandlas med cytostatika märker ofta av håravfallet efter mellan två och tre veckors behandling. Individer reagerar olika på cytostatikabehandling, somliga får tunnare hårväxt, några tappar enbart hår på huvudet, medan andra tappar hår även på andra Trygg omvårdnad Vilken trygghet kan ASIH, avancerad sjukvård i hemmet, ge för mig som patient? ASIH, avancerad sjukvård i hemmet, är ett alternativ till att bli inlagd på sjukhus och innebär att du som patient istället vårdas hemma av ett skräddarsytt specialistteam. För att få tillgång till ASIH behöver du en remiss från din läkare. Beroende på var i landet du bor kan du som patient ofta själv välja vilken enhet din läkare ska skicka remissen till. ASIH-enheten sätter ihop ett team med olika kompetenser som behandlar dig utifrån ett helhetsperspektiv på din fysiska, psykiska och sociala hälsa. I ett ASIH-team finns ofta sjuksköterskor, kuratorer, dietister, arbetsterapeuter och läkare, delar av kroppen, exempelvis ögonbryn och ögonfransar. Ett sätt att mildra håravfallet är att använda en ismössa i samband med cytostatikabehandlingen. Med ismössan på kyls hårbotten ner, vilket minskar blodcirkulationen. Det kan minska cytostatikans påverkan på hårsäckarna. Tvätta håret med ett milt schampo och undvik gärna färgning och hårvårdsprodukter, det kan minska håravfallet. Efter avslutad cytostatikabehandling växer håret ut igen. Tills dess har du rätt att få hjälp att prova ut en peruk via en remiss som din läkare skriver ut. Remissen kan du ta med dig till en frisör, som hjälper dig att prova ut en peruk. ANNIKA WIHLBORG men även andra kompetenser kan kopplas in utifrån patientens individuella behov. Att få avancerad vård i hemmet och få vara kvar i sin hemmiljö istället för att bli inlagd på sjukhus innebär ofta en trygghet för dig som patient. Den som är svårt sjuk uppskattar ofta att få slippa byta miljö och istället stanna kvar i sin hemmiljö. ASIH-teamet kan erbjuda lika tekniskt avancerad vård som på ett sjukhus. Teamet är ofta tillgängligt dygnet runt, vilket också är en trygghet för dig som patient. ASIH-teamet fäster ofta stor vikt vid att ge stöd till patientens närstående. ANNIKA WIHLBORG 1. Ring & boka tid. Vi rekommenderar att du besöker oss innan ev. håravfall, eller tar med dig ett nytaget kort till oss för att vi på bästa sätt ska kunna hjälpa dig att hitta den frisyr & färg som du önskar. Tänk på! Ta med din rekvisition när du kommer. 2. Perukutprovning. Du kan välja bland över 100 olika perukmodeller. 3. Få din peruk. Har vi din peruk hemma får du den direkt! Annars kan vi oftast leverera inom någon dag eller upp till 1-2 veckor. Varmt välkommen! STOCKHOLM, GÖTEBORG, MALMÖ HELSINGBORG, JÖNKÖPING OCH KALMAR carlmlundh.se Välkommen till Enheten för onkologisk rehabilitering vid Röda Korsets Sjukhus Efter behandling av cancersjukdom är det värdefullt att få möjlighet till rehabilitering som underlättar återgång till vardag och ibland arbetsliv. Att uppnå en så god livskvalitet som möjligt är ett viktigt mål. Vi erbjuder ett två veckors rehabiliteringsprogram som anpassas individuellt och innehåller fysisk aktivitet, information och samtal inklusive avspänning och mindfulness. Bra möjlighet att möta andra människor med liknande erfarenheter. Vacker natur ger avkoppling och möjlighet till återhämtning. Mer Information på eller tel Cancerrehabilitering i en unik miljö Vi erbjuder ett rehabiliteringsprogram med syfte att ge ökad kunskap om sjukdomen, reaktioner i samband med denna samt verktyg att hantera livssituationen. Föreläsningar och gruppdiskussioner varvas med aktiviteter såsom mindfulness, stavgång, taktil massage och bad i 34 vatten. Du bor i eget rum i någon av villorna i parken och har naturen in på knuten. Har du behov av cancerrehabilitering? Be din kurator eller läkare om en remiss till oss. Axess Medica, Spenshult sjukhus, Oskarström Tel: E-post: cancerrehabilitering@axessmedica.se Certifierad ISO 9001 ISO 14001

15 Vård hemma ger trygghet och ökad livskvalitet Stockholms Sjukhem erbjuder avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) dygnet runt veckans alla dagar till patienter med kvalificerade vårdbehov. Hemsjukvården ska i princip kunna ersätta vård på sjukhus för dig som har en allvarlig kronisk sjukdom, t ex en cancersjukdom, hjärtsjukdom, KOL eller ALS. ASIH kan även ge vård i hemmet vid livets slut. Stockholms Sjukhem ingår i vårdvalet och erbjuder ASIH till personer som bor på Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Östermalm, Lidingö, Solna, Bromma, Hässelby-Vällingby, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista, Sundbyberg och Sollentuna samt inom Ekerö kommun. Läs mer om oss och den vård vi erbjuder på Varian s mission is to explore and develop radiation technology that protects and saves lives. Our goal is to help save the lives of more cancer patients this year. To meet this challenge, we are arming the world s cancer fighters with radiotherapy and radiosurgery products designed to improve the outcome, quality, and affordability of their care. VÅR KOMPETENS, DIN TRYGGHET Varian Medical Systems Scandinavia A/S Herlev, Denmark Phone info.europe@varian.com Så öppnade jag upp mitt hjärta Förra året i januari upptäckte jag en mjuk knöl på min hals. Jag googlade och tyckte mig se att det var inget att oroa sig för. Först i april gick jag till vårdcentralen och sen gick det snabbt: skiktröntgen, läkarbesök, två operationer och sen beskedet: skivepitelcancer i lymfan. Ny undersökning och sedan inlagd för strålbehandling i sex veckor under sommaren. Jag har fått vara med om en fantastisk resa inom svensk akutvård när den fungerar som bäst. Inte en enda gång har jag varit orolig, bitter eller undrat varför just jag. Jo, jag har vandrat i dödsskuggans dal några gånger. Men det är inte synd om mig. Varför? Jag backar tillbaka till året Jag var mitt uppe i livet, chefredaktör för Hälsa, nordens största hälsotidning. Men något fattades i mitt liv, jag kände ingen tillfredsställelse med det jag gjorde. Jag hade mött läkaren Bengt Stern flera gånger tidigare, när vi återsågs på en hälsomässa. Bengt var som alltid frispråkig, såg på mig och sa direkt: Fan, Per som du ser ut, du borde gå en kurs hos mig. Men det vågar du inte! Jag blev förbannad på Bengt, men han berörde mig och fortsatte att utmana. Jag var som en trotsig tonåring när jag tog steget att delta på Möt dig själv, en veckolång kurs som dag för dag skalade av alla föreställningar om vem jag var och löste upp varför min relation till mina föräldrar kändes som en våt tung filt. Sista dagen vågade jag mig fram till Bengt och tackade. Ge fan i att tacka mig, sa han, anmäl dig till Steg två istället. Då blev jag förbannad på honom igen. Men jag var redan berörd. Jag var redan på väg, jag var nyfödd, skör, arg och längtade efter mer. Jag gick steg två. Sista dagen på den kursen satt jag och några kursdeltagare i bastun och pratar, in kommer Bengt. Nu var jag stark, jag vågade se honom rakt i ögonen och sa: Bengt, det här var den bästa kursen i hela mitt liv. Jaha, svarade han, men det vågar du inte skriva i Hälsa?. Jag vågade. Och jag vågar säga att de två stegen på Mullingstorp förändrade mitt liv helt. Jag fick ett helt annat fokus, en helt ny livsglöd och parallellt en pånyttfödd relation med min fru Monica. Så här i efterhand, och trettiotalet kurser senare i personlig utveckling vet jag att det är Mullingstorps kurser som öppnade upp mitt hjärta och gav mig en helt ny förståelse av vem jag verkligen är. Om du känner dig berörd av det jag delat här, så börja med att läsa Bengts Sterns bok Att må dåligt är en bra början. Per Frisk, fd chefredaktör på tidningen Hälsa, grundare av Vattumannens bokhandel och Energica Förlag med hustrun Monica. Beställ boken/talboken & information om kurser: Tel: E-post: info@mullingstorp.com Hemsida:

16 Modern cancerbehandling Alla människor är unika! En behandling som fungerar för dig kan vara effektlös för din granne. Hur vet man om en behandling passar just mig? KRAS-genen är ett exempel på en biomarkör som kan tala om huruvida en viss typ av behandling kan hjälpa eller inte. Idag används KRAS-test för att avgöra vilken typ av behandling som ska användas mot tjock- och ändtarmscancer. Detta är ett av många exempel på modern cancervård. Tarmcancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige och behovet av information och kunskapsförmedling om sjukdomen är betydande. Vill du lära dig mer om tarmcancer och KRAS-genen besök Stomiguide online Livet med stomi är ofta förenat med osäkerhet och väcker många öppna frågor. Gå till och få online-information om hur det är att få stomi från tiden före operationen till livet med stomi. Det interaktiva, internetbaserade utbildningsprogrammet är avsett för människor med stomi och deras anhöriga. Du kan hitta praktisk information och ta del av andra människors erfarenheter. FÖRE OPERATIONEN SJUKHUSVISTELSEN ÅTERHÄMTNING LIVET SE.ON Merck AB I Box 3033 I Solna I Tel Merck Serono is a division of Merck Mellan procent av de som genomgår strålbehandling för bröstcancer får hudreaktioner. Dessa varierar från rodnad till kraftiga reaktioner inkluderande blåsbildning och avlossning av huden. Mölnlycke Health Care presenterar ny behandling av strålreaktioner På Mölnlycke Health Cares strålningsdagar i september i år presenterade man ett resultat av en studie vars syfte var att ta reda på om ett förband med så kallad Safetac-teknologi kunde skydda mot dessa hudreaktioner utan att påverka strålningsbehandlingen negativt. Dessutom ville man ha svar på om de var effektivare än standardbehandling med krämer. Resultatet visade på att förbanden minskade hudreaktionerna med hela 30 procent. återhämtning och läkning. De har nämligen förmågan att bevara mikroklimatet i huden, samtidigt som sårvätskan evakueras upp i förbandet utan att spridas och irritera oskadad hud. Förbandet är formbart vilket innebär minskad friktion mot kläder och hudveck. De är Dessutom behöver de inte bytas så ofta. Mölnlycke Health Care är världsledande inom avancerad sårvård med innovativa produkter som fokuserar på att reducera smärta och trauma vid sårbehandling. Deras produkter används idag över hela världen. Mölnlycke Health Care AB Göteborg Mail: info.se@molnlycke.com