Världscancerdagen 2013 på Berns Sammanfattning av föredrag och paneldiskussioner

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världscancerdagen 2013 på Berns Sammanfattning av föredrag och paneldiskussioner"

Transkript

1 Världscancerdagen 2013 på Berns Sammanfattning av föredrag och paneldiskussioner Obs! Detta är en endast sammanfattning av dagen och texten gör inte anspråk på att vara en fullständig återgivning av samtliga föredrag och diskussioner. Felaktigheter kan förekomma i texten på grund av missförstånd och svårigheter att uppfatta allt som sades och av vem Världscancerdagen inleds. Nätverkets samordnare Katarina Johansson inleder med att berätta om Nätverket mot cancer och visar en kort presentation om Nätverkets bakgrund, huvudfrågor, medlemmar och samarbetspartners. Nätverket mot cancer välkomnar alla cancerrelaterade patientföreningar som medlemmar. Katarina Johansson presenterar därefter dagens moderator, Anne Lundberg. [Ann Lundberg] Varmt välkomna ska ni alla vara till Världscancerdagen, en viktig dag att uppmärksamma eftersom cancer berör oss alla! Det är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för personer under 75 år och antalet människor som drabbas har ökat konstant de senaste 20 åren. Idag beräknas var tredje svensk få cancer under sin livstid kommer det att vara dubbelt så många. [Ann Lundberg] Temat för den här eftermiddagen är Priset för min cancer ur patientens, den anhörigas och samhällets perspektiv. Patientens pris som, trots överlevnad, kan vara ett högt pris i form av biverkningar som för all framtid påverkar både det sociala livet och arbetslivet. Anhörigas pris, där den psykiska påfrestningen att se en nära anhörig blir sjuk kräver insatser utöver själva sjukdomen. Samhällets pris, kostnaden för cancerresan från misstanke, till diagnos, genom behandling, rehabilitering och sjukskrivning Priset för min cancer ur patientperspektiv Resultat från den nya patientundersökningen Cancerenkäten presenteras. Nätverket mot cancer har gjort en undersökning bland mer än 1000 cancerpatienter som belyser hur man som patient påverkas såväl ekonomiskt som socialt. En panel bestående av patienter och anhöriga ställer frågor och diskuterar resultaten.

2 [Ann Lundberg] Vi är väldigt duktiga, svensk cancervård är outstanding, men det betyder inte att vi inte kan bli bättre. Vi behöver identifiera de områden där en förbättring kan ske. Vi ska nu presentera resultat från den nya patientundersökningen, Cancerenkäten, som alltså presenteras idag, på Världscancerdagen Moderatorn välkomnar Nätverket mot cancers patient- och anhörigföreträdare upp på scenen: Arja Leppänen (Anhörigfonden), Kerstin Holmberg (Blodcancerförbundet), Christina Christofferson (ILCO), Tommy Björk (Lungcancerförbundet Stödet), Therese Kärrman (Nätverket mot gynekologisk cancer), Alex Johansson (Svenska hjärntumörföreningen) och Margareta Haag (Svenska Ödemförbundet). [Ann Lundberg] Berätta lite om enkäten, bakgrunden till den och resultaten. [Arja Leppänen] Enkäten började 2008 som ett EU-projekt och 11 länder deltog. En ny gjordes 2010 och nu senast genomfördes den Enkäten inkluderar nästan 70 frågor. Resultaten visar att vi har en väldigt bra cancervård men att den kan bli bättre. [Ann Lundberg] Enligt enkätsvaren har över hälften, 56 %, av lungcancerpatienter och en tredjedel av alla cancerpatienter träffat sex läkare eller fler i samband med cancersjukdomen. Är detta acceptabelt? [Tommy Björk] Nej, givetvis inte. Det finns två typer av patienter som får en diagnos de som uppfattar sin cancer som en chock och de som misstänkt att de varit sjuka. Båda grupperna påverkas negativt av de osäkerhetskänslor som många läkare medför. Jag misstänker att det mer beror på dålig organisation än personalbrist. [Alexander Johansson] Är inte förvånad, men beklämd. Brist i organisationen troligt orsak. En bättre organisation skulle hjälpa. Inte organisationsstrukturen som är fel, utan själva organiserandet. Bättre anpassade ledigheter med mera skulle hjälpa. [Ann Lundberg] Vad kan göras åt detta? [Tommy Björk] Kontaktsjuksköterska skulle vara till stor hjälp. Detta är många föreningar överens över. [Ann Lundberg] Färre än hälften av cancerpatienterna har en kontaktsjuksköterska. Varför är det viktigt för patienterna att ha en kontaktsjuksköterska? [Arja Leppänen] Det underlättar verkligen, det är ofta kaos hos dem som saknar en. Kontaktsjuksköterskorna kan stötta, förstår vårdapparaten, kan tolka resultat, biverkningar som uppstår och annat. Jag hoppas att minst 80 % har en nästa år då ny enkät görs. [Gunilla Gunnarsson, SKL, Samordnare för Nationella cancerstrategin, från publiken] Jag undrar hur enkäten är genomförd. Är det bara frivilligt och uppsökande, det vill säga kan många missnöjda sökt upp enkäten och uttryckt sig? Tror det faktiska resultatet kan vara bättre än vad vi ser. Jag har sett tidningsartiklar om detta. På ett par års sikt har vi bättre siffror.

3 [Arja Leppänen] Den har genomförts digitalt, på sajter och så vidare. Medverkan har skett på de medverkandes initiativ. [Gunilla Gunnarsson] Då tänker jag att det inte är ett dåligt resultat. Vi vet inte om de är representativa för helheten. Att nästan hälften har en kontaktsjuksköterska är ett bra resultat, som jag ser på saken. Jag ser att det ökar för varje månad. Förra veckan var det tre bra artiklar i tidningarna om att områden skaffat kontaktsjuksköterskor. [Ann Lundberg] Enligt Cancerstrategin ska alla cancerpatienter få en skriftlig vårdplan. Idag är det väldigt få som får det. Varför är det viktigt att få en skriftlig individuell vårdplan? Tre fjärdedelar saknar behandlingsplan som man ska ha enligt lag [Kerstin Holmberg] Det är viktigt med en behandlingsplan, som patient är man paralyserad vid ett cancerbesked, man har svårt att ta in information. Man bör få ett dokument med behandlingsplan, kontaktuppgifter, diagnos, återbesökstid osv. Planen ska sedan vara med under hela resan och fyllas på vart eftersom. Man ska ha en tidsplan som sträcker sig framåt, så man kan planera sin övriga tid efter behandlingen. [Gunilla Gunnarsson] Detta resultat är inte bra, utan förvånansvärt dåligt. Här har vi ett riktigt stort arbete att utföra. [Ann Lundberg] Bara var tredje cancerpatient som rökte vid diagnos har erbjudits hjälp att sluta röka. Vad kan man göra med detta? [Tommy Björk] Bedrövligt att det är så. Läkare har uttryckt att de vill att patienter har rökstopp en månad innan någon planerad operation genomförs. Det är ett bra initiativ och bör genomföras. Det finns lungcancermediciner som man måste ge i dubbla doser till rökare för att de ska verka. Viktigast är dock att unga människor aldrig börjar röka. [Ann Lundberg] Cancerpatienter önskar större flexibilitet i arbetstid under sin sjukdomsperiod, men det är väldigt få som erbjuds det. Borde fler patienter personligen få träffa sina handläggare hos försäkringskassan? [Alexander Johansson] Istället för att behöva välja mellan att jobba fullt eller vara helt sjukskriven behövs mer flexibilitet. Att bara vara hemma och stirra in i väggen och känna sig sjuk är inte bra för rehabiliteringen. Det är bättre att folk ges möjlighet att jobba så mycket de orkar. [Eva Ekstrand, Blodcancerförbundet (från publiken)] Jag har varit sjukskriven allt mellan 20 % och 70 % i Norge, där jag bodde när jag insjuknade. Jag gick upp och ner i sjukskrivningsgrad utifrån vad jag orkade för stunden. Systemet med rejäl flexibilitet finns i Norge och borde även finnas här.

4 [Någon i publiken] I Sverige kan man endast jobba 25/50/75/100 %. [Arja Leppänen] Det är en bättre situation i andra länder, mer flexibelt, patienten styr mer själv. I Sverige är upplägget mer byråkratiskt, systemlagarna går före patienternas önskemål. Flexibiliteten som finns utomlands saknas i Sverige. Detta ska vi ta upp med Försäkringskassan. [Ann Lundberg] Majoriteten av cancerpatienterna önskar delta i kliniska studier, men få erbjuds det. Varför är det viktigt för patienterna att få möjlighet att delta? [Therese Kärrman] Alla som vill bör erbjudas att ta del av studier, i alla fall alla som är i en sådan situation att de kan delta. Ett system för att föra samman lämpliga patienter med lämpliga studier bör finnas. En ansvarig läkare bör hjälpa patienten med detta, hjälpa till med att hitta lämpliga kliniska studier. [Roger Henriksson, RCC Stockholm/Gotland, från publiken] Orsakerna till detta varierar, det är kulturella skillnader mellan kliniker där alla kliniker inte vill delta i studier, organisatoriska orsaker osv. Men ökan samverkan mellan enheter krävs så patienter kan delta. Ansvaret är allt från den enskilda doktorn till större frågor. [Beatrice Melin, RCC Norr, från publiken] Många patienter är tyvärr inte lämpliga för studier, lider av andra sjukdomar som diabetes, hjärtproblem osv. [Ann Lundberg] Nätverket kräver en Patienträttighetslag. I dagarna presenterades en utredning om stärkt ställning för patienten. Men ni är inte nöjda, varför inte? [Christina Christoffersson] Dagens patienträttigheter är för svaga, det finns inga möjligheter att överklaga. Det är lite som kejsarens nya kläder. Den nya lagen är ganska tunn. Nu har vi en patientlag på gång, inte en patienträttighetslag. Nu kommer det inte att gå att pröva ärenden i domstolen. Jag citerar Göran Hägglund som uttryckt sig om detta: vi har inte tradition av rättighetslagar och möjlighet att kräva ersättning i domstol. Nu kan rättigheter endast hävdas demokratiskt. Slutcitat. I nya lagen är det lite bättre än innan men ytterligare förbättringar behövs. [Ann Lundberg] Alla patientorganisationer får inte statsbidrag, varför är det så Tommy? [Tommy Björk, Stödet] Nuvarande regler är från början riktade till handikappsföreningar, människor som har ett livslångt handikapp. Perspektiv som rehabilitering, att man kan bli frisk, är inte med i bilden. Verkligheten för patientföreningar är en annan, reglerna passar inte för patientföreningar. Representanter från cancerföreningar dör och då är det svårt att hålla föreningarna flytande. [Alexander Johansson] Min förening (Svenska hjärntumörföreningen) blev nekad statsbidrag. Vi hade inte de synnerliga skäl som krävdes. Nu måste man ha minst 600 patienter med livslånga handikapp, svårt att nå upp till sådana mål. Det finns en stor efterfrågan på patientföreningar idag, våra åsikter och insikter, men något stöd får vi inte. Nu går vi runt på ideellt arbete och privata bidrag. Det är en icke hållbar situation.

5 Samhället är inte i ett läge där anhörigorganisationer inte behövs och så länge vi behövs så bör vi få stöd. Vi måste börja tjata, högre och hårdare, för att få politiker att förstå att regelverk, riktlinjer och lagar behöver förändras. [Birgit (från publiken)] Det här är ett jättestort problem, för både stora och små patientorganisationer. Nu är styrelserna fulla av pensionärer, eftersom arbetsföra inte har möjlighet att delta. Inte bara nationella pengar är att önska, utan även landstingspengar till lokala patientföreningar. Jag hoppas att RCC kan hjälpa till att driva frågan. [Gunilla Gunnarsson, SKL, från publiken] Det är svårt att få till en särlagstiftning om just cancer. För det här handlar ju inte bara om cancer, utan överlag. Men vi driver detta mot bland annat socialdepartementet. [Lars Holmberg, RCC Uppsala/Örebro, från publiken] Cancervården ska bli bättre på riktigt lång sikt. Då behövs bättre organisationer. [Julia Mjörnstedt, Ung Cancer (från publiken)] Det är konstigt att bidrag baseras på hur många medlemmar/patienter som man har nu och inte hur många man kan nå ut till eller hur många som drabbas av just en viss sorts cancer. Medlen som avsätts bör vara i relation till hur stora patientgrupperna är. [Ann Lundberg] Nu avslutar vi diskussionen om patientens perspektiv och går vidare till de anhörigas perspektiv. Jag tackar er så länge! Priset för min cancer - ur anhörigperspektiv Anhörigfonden vill uppmärksamma de anhörigas situation vid en cancersjukdom. Nya ordförande Arja Leppänen berättar om fonden. Monika Nyström, anhörig som också bloggat om sina erfarenheter, berättar om hur hon och hennes familj påverkades då hennes man drabbades av obotlig cancer. [Ann Lundberg] Förutom den psykiska påfrestningen, sorgen och alla praktiska problem när en anhörig blir sjuk, kan det finnas andra behov. Anhörigfonden är en stiftelse som samlar in pengar till forskning för att förbättra för de anhörigas situation vid en cancersjukdom. Nu ska dess nya ordförande Arja Leppänen berättar mer om fonden. [Arja Leppänen] Jag är nytillträdd som ordförande sen i höstas. Jag hade själv en bror som drabbades av en hjärntumör 2002 och minns hur jobbigt det var. Jag har även själv drabbats av cancer. Arja Leppänen visar en kort presentation av Anhörigfonden och situationen som anhörig.

6 [Ann Lundberg] Är det bättre att samla alla anhöriga till cancersjuka i en förening, än att dela upp föreningarna efter cancertyp? [Arja Leppänen] Ja, oavsett cancer så är anhörigsituationen i stort sett den samma. Nu vill jag presentera Monika Nyström och hennes upplevelser som anhörig. [Monika Nyström] Jag blev änka 33 år gammal, har två små barn, min man gick bort i cancer för 3,5 år sedan. Jag ska berätta om hur det är att vara anhörig, hur det känns när den som står en närmast rycks bort från en. Ingen såg hela patienten i min man; både mig som anhörig och våra barn. Minns inga frågor från sköterskorna om barnen, de ansågs vara för unga för att förstå. Men min fyraåring frågade efter första operationen: tror du min pappa kommer dö nu? Kan inte tänka mig en mer skrämmande tillvaro för en 4-åring; en rädd och ledsen mamma, en far som ligger på sjukhus. Jag är glad att han frågade, glad att jag vågade svara ärligt. För ett barn är det alltid en trygghet att få reda på sanningen, för ett barn kan fantasin vara mycket värre. Under 1,5 år behandlades min man. Jag jobbade heltid, tog ansvar för allt i familjen. Försökte vara en trygg mamma och en stöttande fru. Häpnades över att det inte fanns något stöd för mig. Jag var inte sjuk, men tyngden inom mig var enorm. Jag sökte själv hjälp, gick till psykolog. Men för barnen fanns ingenting, inga leksaker, inga förklarande barnböcker, inga kritor på avdelningen att rita med. För sjuka barn finns mycket hjälp, men för barn som är anhöriga ingenting. Med små medel kan mycket göras bättre. Hade räckt att någon sett dem, satt sig på huk till min tvååring och pratat med honom. Man behöver få synas i varje känsla och detta är extra viktigt för barn som inte kan ställa krav. De har inte verktygen som krävs. Vem är ansvarig för att se barnens behov? Den sjuke eller den närmast anhörige kanske inte klarar det. Det är inte alla som har ett socialt skyddsnät. Barnen har förlorat sin pappa. Men vi har låtit barnen vara med under hela resan. De har sovit hos sin far på sjukhuset, sett blodpåsar, lekt doktor, tittat på strålningsutrustningen. Det fanns plats för den viktiga leken. Jag som alltid haft ett stort kontrollbehov fick släppa på kontrollen. En enda gång berättade jag att jag var livrädd för att bli lämnad ensam. Min man var livrädd för att inte få vara med och se sina barn växa upp. Barnen såg tydligt det vi vuxna såg, men det var svårt att tala om. Vad händer när döden närmar sig? Den 29 juni tog resan slut, min man dog i mina armar. Barnen var med ända till dödsögonblicket och vi stannade kvar efter att döden inträffat. Även om vi vill undvika döden var det bra att vara med ända till slutet. Där slutar den historien, och en annan, mycket längre, tar vid.

7 (Långa applåder) [Ann Lundberg] Utifrån din berättelse och resa, vad har du nått för insikter, vad anser du bör göras? Hur känner du inför anhörigföreningar? [Monika] Det är viktigt att man vågar prata med barnen. Att man sätter sig ner och pratar på deras nivå, inte uppifrån och ner. Man ska inte vara rädd för att prata med barn. Det vore bra med anhörigförening och gärna en allmängiltig sådan. Då särskilt för barnen att träffa barn i samma situation, andra barn som förlorat en förälder. Rädslan växer med ju mindre man vet och det är viktigt att alla, anhöriga liksom barn, får sätta sig in i vad sjukdomen och vården innebär och ställa frågor. [Bengt Sjöberg, Cancercenter i Umeå, från publiken] Jag jobbar med att kalla patienter till sjukhuset. Och det är ofta så, att man kallar just bara patienten och inte anhöriga. Det är viktigt att man har med barnen till behandlingarna, låta dem se vad det handlar om. Det är viktigt med information. [Ann Lundberg] Tack Monika och alla andra! PAUS Se del 2.

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010 Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

Nätverket mot cancer. En återblick 2009-2014

Nätverket mot cancer. En återblick 2009-2014 Nätverket mot cancer En återblick 2009-2014 Nätverket startade som ett projekt 2009 i syfte att genom opinionsbildning och kunskapshöjande aktiviteter lyfta gemensamma frågor för de cancerprofilerade

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Världscancerdagen 4 februari 2014

Världscancerdagen 4 februari 2014 Världscancerdagen 4 februari 2014 TILLSAMMANS MOT CANCER! JÄMLIK VÅRD OCH RÄTT TILL REHABILITERING! Sammanfattning av föredrag och paneldiskussioner 13.00-13.20 Världscancerdagen - inledning Nätverkets

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Verksamhetsrapport för år 2012 1:a verksamhetsåret

Verksamhetsrapport för år 2012 1:a verksamhetsåret Verksamhetsrapport för år 2012 1:a verksamhetsåret 1. Om Nätverket mot cancer (NMC) Fakta: Föreningsform: Ideell förening Organisationsnummer: 802462-2238 Postadress: Nätverket mot cancer, Box 85, 280

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Minnesanteckningar från patientrådets möte 130507

Minnesanteckningar från patientrådets möte 130507 Minnesanteckningar från patientrådets möte 130507 Närvarande Anna-Lena Sunesson Birgitta Larsen Christer Aronsson Ewa Jonsson Helena Bucht (via video) Katja Vuollet Carlsson Malin Andersson Margareta Sundsten

Läs mer

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Rehabilitering vid cancersjukdom. Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr www.spiggbloggen.com

Rehabilitering vid cancersjukdom. Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr www.spiggbloggen.com Rehabilitering vid cancersjukdom Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr www.spiggbloggen.com Fler lever längre med cancer En av tre svenskar får cancer under sin livstid Snart varannan 2030-situationen Sex

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Tillsammans för Cancerrehabilitering - ett sätt för oss att möta framtiden? Patrik Göransson Ordförande, SWEDPOS ordforande@swedpos.se @Psyprik

Läs mer

VÄRLDSCANCERDAGEN 2015 SAMMANFATTNING

VÄRLDSCANCERDAGEN 2015 SAMMANFATTNING Årets tema: Mot cancer för cancerberörda! Text: Therese Lindé, Nätverket mot cancer På Nätverket mot cancers årliga konferens i samband med Världscancerdagen den 4 februari 2015 samlades en stor skara

Läs mer

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Rapport 2012 2 (6) Sammanfattning Alla cancerpatienter ha tillgång till en kontaktsjuksköterska eller motsvarande, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER EN LITEN BOK OM LUNGCANCER Faktagranskad av professor Roger Henriksson, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Text och projektledning: Mix Public Relations Grafisk formgivning och produktion: Narva Tryck:

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

/(',01'2-+'&33&+'2-+'2-)%'4-"4&+5 6(+'78.&+#-,'9('�"01:,#%'042',04:-3%; <&+$%%-':'.8+'("9&+,*#":"=>

/(',01'2-+'&33&+'2-+'2-)%'4-4&+5 6(+'78.&+#-,'9(':,#%'042',04:-3%; <&+$%%-':'.8+'(9&+,*#:=> /(',01'2-+'&33&+'2-+'2-)%'4-"4&+5 6(+'78.&+#-,'9('�"01:,#%'042',04:-3%;

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

1. Val av justerare Marie Robertsson. 2. Godkännande av föregående protokoll Godkändes. 3. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes

1. Val av justerare Marie Robertsson. 2. Godkännande av föregående protokoll Godkändes. 3. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes Minnesanteckningar Patient & Na rsta endera det vid Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland Tid: 6 november 16.00 19.00 Plats: Regionalt Cancercentrum, Va stgo tagatan 2, - lokal: Edsviken Deltagare:

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Verksamhetsrapport för år 2013

Verksamhetsrapport för år 2013 Verksamhetsrapport 2013 Verksamhetsrapport för år 2013 2:a verksamhetsåret 1. Om Nätverket mot cancer Fakta: Föreningsform: Organisationsnummer: Postadress: E-post: Hemsida: Bankgiro: Bankgiro för gåvor:

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Blodcancerföreningen i Stockholms län

Blodcancerföreningen i Stockholms län Verksamhetsdag minnesanteckningar Datum och tid: 2012-09-15 kl 10.15-15.00 Möteslokal: hos Anne-Charlotte Bennerstam i Högdalen Närvarande: Anne-Charlotte Bennerstam Annica Onsjö Bengt Johansson Birgitta

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Anhörigstöd - Barn som anhörig

Anhörigstöd - Barn som anhörig Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Uppmärksamma, information, råd och stöd... 2 Delaktighet... 4 Före besöket... 4 Direkt före besöket (enhetens personal)...

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt?

Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt? Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt? Berätta i vår undersökning! Enkäten utförs av Tack för att du tar dig tid att besvara detta frågeformulär. Syftet med undersökningen

Läs mer

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före PSYK-E-bas En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa Namn Datum Före Efter Följande påståenden rör din inställning till och erfarenhet av att hjälpa personer med psykiska problem. Markera efter

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 131105 Närvarande Anna-Lena Sunesson Birgitta Larsen Christer Aronsson Eva Lundeborg-Karlsson Ewa Jonsson Katja Voullet Carlsson Kjerstin Helgstrand Malin

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Anhörigstöd - Efterlevande barn Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Verksamhetsberättelse för RCC Norrs patientråd för 2015

Verksamhetsberättelse för RCC Norrs patientråd för 2015 Verksamhetsberättelse för RCC Norrs patientråd för 2015 1 Patientrådets sammansättning Patient- och närståenderepresentanter i patientrådet ska ha egen erfarenhet av cancer, som patient eller närstående.

Läs mer

1. Om Nätverket mot gynekologisk cancer (nedan kallat Nätverket)

1. Om Nätverket mot gynekologisk cancer (nedan kallat Nätverket) Nätverket mot gynekologisk cancer Verksamhetsrapport för år 2012 1. Om Nätverket mot gynekologisk cancer (nedan kallat Nätverket) Fakta Föreningsform: Ideell förening Postadress: Nätverket mot gynekologisk

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Ångestlandet. Avdelning m 47 har låsta dörrar, främst för att gagna tryggheten i avdelningsmiljön.

Ångestlandet. Avdelning m 47 har låsta dörrar, främst för att gagna tryggheten i avdelningsmiljön. Ångestlandet Avdelning m 47 har låsta rrar, främst för att gagna tryggheten i avdelningsmiljön. Av samma trygghetsskäl får vassa föremål eller liknande ej förekomma på avdelningen. det finns ingenting

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol MEDLEMSANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP OCH NER, OCH VÄCKER

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att...

Dagens tema 20160312: För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att... Utskrivet av: Region Jamtland Harjedalen den 14 mars 2016 14:09:50 Namn: Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det sjä... Sidan 1 av 7 Från: "Ulf Bittner" den 12 mars

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Utgångspunkter LSS och FNs konvention

Utgångspunkter LSS och FNs konvention Utgångspunkter LSS och FNs konvention Föräldrar har det huvudsakliga ansvaret för sina barns vård och fostran även då barnet har omfattande funktionsnedsättningar. Enligt Lag (1993:387) om stöd och service

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

KVARNDUNGENS FÖRÄLDRAKOOPERATIV

KVARNDUNGENS FÖRÄLDRAKOOPERATIV KVARNDUNGENS FÖRÄLDRAKOOPERATIV Kvarndungens föräldrakooperativ ligger naturskönt beläget med dungen och Borgundaberget alldeles inpå knuten. Föräldrakooperativ startade 1988. Vår förskola har den lilla

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Betraktelser från tvåmanstält

Betraktelser från tvåmanstält Betraktelser från tvåmanstält Anna Lindblad, leg läk Kungsgatan 86 112 27 Stockholm Anna.lindblad@ki.se Tel. 0733-80 66 26 Skeppsbruten Jag är en av de där kvinnorna i vitt som skyndar förbi i sjukhuskorridoren.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer