MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 634 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Trejde lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet SV SV

2 Inledning Kommissionens lägesrapporter 1 om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet 2 visar på en uthållig tendens och en stadig ström av resultat inför de talrika utmaningarna. Ett centralt mål för uttalandet är att knäcka smugglarnas affärsmodell som går ut på att utnyttja migranters och flyktingars vilja att riskera livet under irreguljära överfarter från Turkiet till Grekland. Den betydande minskningen av både antalet resor och dödsfall sedan uttalandet trädde i kraft vittnar om ett effektivt genomförande. Men eftersom vissa fortsätter att korsa havet, medan återvändandena från Grekland till Turkiet fortsätter långsamt, sätts ytterligare press på mottagningsanläggningarna på de grekiska öarna. Det totala flödet mot Grekland är visserligen fortfarande mycket lägre än före uttalandet, men noggrann övervakning krävs. Det har också gjorts framsteg med andra delar av uttalandet. Det finns nu strukturer som borde göra det möjligt att faktiskt återvända till Turkiet när den formella och materiella prövningen av asylansökningen har slutförts. Vidarebosättningen av syriska flyktingar från Turkiet pågår i allt snabbare takt. EU har nu tilldelat över 2,2 miljarder euro av de 3 miljarder euro som anslagits till faciliteten för flyktingar i Turkiet. Under den period som denna rapport omfattar skakade ett kuppförsök Turkiet den juli, vilket ledde till att 241 människor omkom och omkring människor skadades. Det misslyckade kuppförsöket var ett direkt angrepp på demokratin i Turkiet. EU fördömde statskuppen i starka ordalag och uttryckte sitt fulla stöd och sin solidaritet med Turkiet och landets demokratiska institutioner, i dess egenskap av kandidatland och central partner för EU, och uppmanade också de turkiska myndigheterna att iaktta högsta tänkbara normer i fråga om rättssäkerhet och grundläggande rättigheter. I ett antal besök på hög nivå, särskilt under den politiska dialogen på hög nivå den 9 september, redogjorde EU för denna ståndpunkt och bekräftade sin avsikt att fortsätta att samarbeta med ett demokratiskt, inkluderande och stabilt Turkiet på alla områden. Samarbetet på migrationsområdet diskuterades aktivt med de turkiska motparterna, som bekräftade Turkiets beslutsamhet att fortsätta genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet. Denna beslutsamhet återspeglas i den utveckling som beskrivs i denna rapport. Här beskrivs också de kontinuerliga framstegen och de åtgärder som krävs för att fördjupa genomförandet av uttalandet och befästa arbetet ytterligare. 1. Nuläge Sedan den andra rapporten lades fram den 15 juni 2016 har totalt personer ankommit från Turkiet till de grekiska öarna 3, vilket motsvarar i genomsnitt ungefär 81 personer om dagen. Även om antalen ökade i augusti är de dock låga jämfört med sommaren 2015 (i juniseptember 2015 anlände i genomsnitt nästan personer om dagen) och jämfört med månaden före genomförandet av uttalandet (när det i genomsnitt anlände över personer om dagen). I samband med detta är de 11 dödsfallen i Egeiska havet sedan uttalandet COM(2016) 231 final av den 20 april 2016 (nedan kallad den första rapporten) och COM(2016) 349 final av den 15 juni 2016 (nedan kallad den första rapporten). Uppgifter från Frontex som avser 1 juni 22 september. 2

3 20/3 - EU-Turkiet-uttalandet visserligen mycket beklagliga, men de utgör en betydande minskning av förlusten av människoliv, med tanke på att över 270 personer omkom Irreguljära gränspassager till sjöss från Turkiet till Grekland 2016 per vecka Förbättrad samordning och samarbete Kommissionens EU-samordnare fortsätter att sköta den löpande uppföljningen med de grekiska och turkiska myndigheterna, EU-byråerna, de internationella organisationerna och de andra medlemsstaterna. EU-byråerna ger omfattande och viktigt stöd. Men de är starkt beroende av att experter sänds ut från medlemsstaterna, och detta sker hela tiden i långt ifrån tillräcklig grad för att täcka behoven. Den 26 september hade Europeiska stödkontoret för asylfrågor placerat ut 83 tolkar i Grekland och 70 experter från medlemsstaterna varav 41 i mottagningscentrumen. Eftersom behovet är 100 experter i mottagningscentrumen saknas för närvarande 59 experter för att stödja genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet. När det gäller gränsstöd hade Frontex den 25 september 699 tjänstemän utstationerade i Grekland, varav sammanlagt 675 tjänstemän 4 som ägnade sig åt att genomföra uttalandet från EU och Turkiet. Det saknas emellertid fortfarande personal för september december Den höga personalomsättningen måste beaktas, kunnande försvinner och resurser måste läggas på utbildning. Europol har stationerat ut 8 specialister i Grekland för att bistå i utredningar om migrantsmuggling. Dessutom har nyligen 10 gästtjänstemän utstationerats av medlemsstaterna för att utföra sekundära säkerhetskontroller vid mottagningscentrumen. Medan denna nivå anses tillräcklig för de nuvarande kraven, måste behovet av justeringar efter flödenas framtida utveckling övervakas noga. EU ger ekonomiskt stöd till den turkiska kustbevakningen för att förebygga och motverka irreguljära migrationsströmmar, bl.a. genom upphandling av sex räddningsfartyg och den därtill hörande utbildningen. Det första fartygen är tänkta att levereras i februari Uppgifterna omfattar insamling av fingeravtryck och registrering, utfrågning, kontroll, tolkning, inledande och avancerad dokumentkontroll, gränsövervakning (patrullering på land), säkerhet och Frontexstödtjänstemän i mottagningscentrumen på Lésvos, Chios, Samos, Leros och Kos samt återtagandeexperter och ledsagare på Lésvos och Chios. För september 2016 behövs fortfarande sammanlag 17 återtagandeexperter/polisbeledsagare, och samma sak gäller oktober För november och december 2016 behövs fortfarande totalt 80 återtagandeexperter/polisbeledsagare för varje månad. 3

4 Trots förändringar av de brottsbekämpande myndigheterna, militären och den offentliga förvaltningen efter kuppförsöket däribland en omorganisering av det turkiska gendarmeriet och kustbevakningen så att de hamnar under civil kontroll förefaller de behöriga turkiska myndigheternas patrullering pågå i liknande omfattning. Den turkiska kustbevakningen har även fortsatt att svara på hjälpanrop från de grekiska myndigheterna. De turkiska sambandsmännen på de grekiska öarna återkallades efter kuppförsöket. De har ännu inte återvänt. En turkisk sambandsman i Nederländerna samverkar också med Europol inom bl.a. människosmuggling. Frontex samarbete med Nato i Egeiska havet Nato bidrar till internationella insatser mot olaglig människohandel och irreguljär migration genom underrättelseverksamhet, övervakning och spaning i Egeiska havet. Frontex och Natos pågående insatser omfattar verksamhet för tidig varning och bevakning och spridning av operativa underrättelser till de grekiska och turkiska kustbevakningarna. Frontex och Natos marinstab enades om standardrutiner i juli 2016 och håller på att ta fram en samlad lägesbild. Målet är att Natos insatser i Egeiska havet ska kunna användas för att öka den redan höga upptäcktsgraden ännu mer och påskynda informationsutbytet om incidenter, rutter och metoder i migrantsmugglingen. Informationsinsatser Arbetsgruppen för migrantinformationsstrategi, som kommissionen har inrättat, har kartlagt de informationskällor som flyktingar och migranter använder i syfte att utforma och målinrikta de huvudsakliga budskapen och utarbeta och sprida material. Tillsammans med ett högprofilerat mediekonsortium förbereds ett informationsnav på nätet som ska nå miljontals flyktingar och tas i drift i början av nästa år. I samarbete med EU:s byråer, Internationella organisationen för migration, FN:s flyktingkommissariat och de grekiska myndigheterna organiserade kommissionen en informationskampanj mellan den 25 juli och den 5 augusti 2016: 101 sessioner anordnades på de fem grekiska öarna, där man informerade över migranter och deras familjer om asylförfarandet i Grekland för personer som anlänt från Turkiet efter den 20 mars, om återvändande till Turkiet inom ramen för uttalandet från EU och Turkiet samt om stöd vid självmant återvändande. Utmaningar och nästa steg Medlemsstaterna bör snarast möjligt öka sitt stöd till Grekland genom EU-byråerna. Dagens brist på 59 experter till Europeiska stödkontoret för asylfrågor och bristerna till och med slutet av 2016 för Frontex (så mycket som 194 experter under hela perioden) måste täckas före Europeiska rådets möte den oktober. Experterna bör stationeras ut längre för att trygga kontinuiteten. Samarbetet måste fördjupas för att optimera användningen av underrättelser från EU:s, Natos, Greklands och Turkiets samtliga myndigheter. 4

5 2. Återsändande av alla nya irreguljära migranter från Grekland till Turkiet Enligt uttalandet ska man återsända alla nya irreguljära migranter och asylsökande vars asylansökning avvisats eller avslagits och som tar sig från Turkiet till de grekiska öarna efter den 20 mars. Dessa åtgärder genomförs i strikt överensstämmelse med EU-rättens och folkrättens krav och med full respekt för principen om non-refoulement. Nuläge Sedan den andra rapporten lades fram den 15 juni 2016 har 116 personer som tagit sig till Grekland irreguljärt återsänts inom ramen för uttalandet 6, varav 22 syrier, vilket innebär att totalt 578 migranter återvänt till Turkiet efter uttalandet från EU och Turkiet. Andra nationaliteter var bl.a. pakistanier, algerier, egyptier, marockaner, yemeniter, irakier, libaneser och palestinier. De återsända hade fått avslag på sina asylansökningar (inklusive avslag efter överklagande), hade dragit tillbaka ansökan eller hade inte ansökt om asyl. Målet att garantera återvändande enligt uttalandet har främst hämmats av den långsamma handläggningen av asylansökningar i första instans av den grekiska asylmyndigheten (även med hjälp av Europeiska stödkontoret för asylfrågor) och handläggningen av överklaganden vid den nyligen inrättade grekiska överklagandemyndigheten. Framsteg med att inrätta lämpliga organ och rutiner för att hantera det stora antalet asylansökningar har hindrats av resursbrist (bl.a. på utfrågare från Europeiska stödkontoret för asylfrågor). Ytterligare ansträngningar krävs omgående från den grekiska förvaltningen för att bygga en avsevärt ökad och varaktig kapacitet att återsända migranter, vilket anses vara den viktigaste avskräckande faktorn för irreguljära migranter och smugglare. Återtagandena och återvändandena avbröts tillfälligt efter kuppförsöket i Turkiet men återupptogs i början av september. I avsaknad av turkiska sambandsmän på öarna (se ovan) har arbetet samordnats direkt med de turkiska myndigheterna. Arbetet fortsätter med målet att öka antalet självmana återvändanden från öarna. Med EU-stöd genom Internationella organisationen för migration till programmet för stöd vid självmant återvändande sedan den 1 juni har migranter återvänt frivilligt från Grekland till sina ursprungsländer, varav 230 från de grekiska öarna. Sammanlagt har migranter utnyttjat programmet från Grekland under Juridiska åtgärder Grekland har antagit lagstiftning om den nya överklagandemyndigheten och de nya överklagandekommittéerna som överprövar överklaganden som ingetts sedan den 20 juli av den grekiska asylmyndighetens beslut i första instans 7. Dessa kommittéers arbete är av största vikt för att säkerställa rättssäkerhet vid bedömningen av ansökningar om asyl i enlighet med EU-rättens och folkrättens krav. Överklagandekommittéerna behöver nu få de resurser som krävs för att arbeta i full fart och påskynda handläggningen av överklagandena så att de uppfyller målet att handlägga omkring 500 ärenden per månad (100 ärenden per kommitté). 6 7 Sammanlagt har över irreguljära migranter återsänts från Grekland till Turkiet 2016, varav 70 personer återsändes den 26 september från Lesvos. Varje ny överklagandekommitté består av tre ledamöter: två domare från förvaltningsdomstol och en grekisk medborgare med bakgrund inom juridik, statskunskap, humanitär verksamhet eller samhällsvetenskap och med relevant erfarenhet (föreslås av FN:s flyktingkommissariat eller den nationella kommittén för mänskliga rättigheter). 5

6 De bör prioritera asylärenden från de grekiska öarna som omfattas av uttalandet från EU och Turkiet. De första avgörandena av överklaganden lämnades i mitten av augusti. Men processen har gått långsamt. Enligt de senaste uppgifterna 8 uppgick det totala antalet överklaganden av asylmyndighetens beslut i första instans på grund av ogiltighet och sakförhållanden till Av de 311 beslut som hittills fattats om överklaganden på grund av ogiltighet har sex beslut i andra instans bekräftat 9 den första instansens beslut om ogiltighet. I 305 beslut i andra instans ändrades den första instansens beslut om ogiltighet. Vad gäller prövning i sak har 40 beslut i andra instans bekräftat den första instansens negativa beslut i sak, medan två har ändrat sådana negativa beslut. De nya överklagandekommittéerna har hittills fattat minst 35 beslut om ärenden på öarna minst tre om ogiltighet 10 och 32 i sak 11. Ett överklagande till den grekiska högsta förvaltningsdomstolen har nu ingetts av en syrier som ifrågasätter beslutet att inrätta överklagandekommittéer. I Turkiet omfattar utvecklingen på det rättsliga området de nya reglerna om arbetstillstånd som lett till ungefär ansökningar om arbetstillstånd från syriska medborgare. Mer än har godkänts hittills, en fördubbling av antalet för hela När det gäller återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet har inga framsteg gjorts med genomförandet av bestämmelserna om tredjelandsmedborgare. Den turkiska regeringen har ännu inte fattat något beslut som gör att dessa bestämmelser kan tillämpas. Vissa framsteg har gjorts i genomförandet av bestämmelserna i återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet när det gäller återtagande av turkiska medborgare. Operativa åtgärder Den stabila men betydligt lägre tillströmningen av migranter och de långsamma återsändandena har utsatt mottagningskapaciteten på öarna för allt större påfrestningar 12. Det får till följd att trångboddheten ökar på de grekiska mottagningscentrumen, vilket skapar svåra och ibland riskfyllda villkor, som nyligen vid en brand på Lesvos. Det totala antalet migranter på öarna var den 27 september , betydligt fler än mottagningskapaciteten på endast Situationen kan endast förbättras genom att färre personer vistas på öarna. Först och främst krävs snabbare handläggning av asylansökningar enligt det förfarande som gäller för ansökningar på öarna, så att fler kan sändas tillbaka till Turkiet om deras asylansökningar avvisas eller avslås. Den nuvarande trångboddheten visar också på behovet av en snabb utbyggnad av mottagningsanläggningarna, inbegripet vinterboning. Ensamkommande barn bör utan dröjsmål överföras till särskilda anläggningar: ensamkommande barn högprioriteras av Läget den 18 september. Minst tre av dessa beslut har överklagats till grekisk förvaltningsdomstol. Bekräftande av första instansens beslut om ogiltighet. Bekräftande av den första instansens negativa beslut i 31 ärenden och ändring i ett fall. Även om alla åtgärder som avser utvisning, återtagande eller återvändande av sökanden enligt lag inhiberas mellan överklagandet av ett beslut i första instans och delgivningen av ett beslut i andra instans, har överklagaden till Greklands förvaltningsdomstolen inte automatiskt inhiberande verkan. 6

7 kommissionen, som har tillhandahållit medel för ytterligare mottagningskapacitet och har uppmuntrat medlemsstaterna att omplacera ett större antal ensamkommande barn. De grekiska myndigheterna har utsett en chef för mottagnings- och identifieringstjänsten. Men på lokal nivå fortsätter förvaltningen av mottagningscentrumen att hämmas av att det inte utsetts några permanenta grekiska samordnare för mottagningscentrumen vilket planerats sedan början av Detta krävs omgående för den övergripande förvaltningen av mottagningscentrumen, även ur säkerhetssynpunkt. Det är också viktigt att officiellt anta nya standardrutiner för mottagningscentrumen, med fullständigt beaktande av uttalandet från EU och Turkiet. Europeiska stödkontoret för asylfrågor genomförde en heltäckande säkerhetsbedömning av sina arbetsområden i tre mottagningscentrum för att identifiera de viktigaste områden där säkerheten kan förbättras. Det är bl.a. fråga om att anlita ett privat säkerhetsföretag, infrastruktur för att säkra en yttre inhägnad samt tillhandahållande av förbandslådor och brandsläckare. De grekiska myndigheterna uppger att det finns sammanlagt över registrerade migranter i hela Grekland. Mellan den 9 juni och den 30 juli förhandsregistrerades migranter på det grekiska fastlandet i asylförfarandet, varav ensamkommande barn. Detta var en avsevärd administrativ ansträngning av de grekiska myndigheterna, med stöd av EU-medel och sakkunskap från Europeiska stödkontoret för asylfrågor, FN:s flyktingkommissariat och Internationella organisationen för migration 13. EU:s ekonomiska stöd till Grekland Sedan den andra rapporten den 15 juni 2016 har kommissionen tilldelat mer än 90 miljoner euro i nödfinansiering inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet för att förbättra Greklands mottagningskapacitet och stöd till migranter och flyktingar 14. Detta senaste nödbistånd tillkommer utöver tidigare tilldelade medel för nödåtgärder: sedan början av 2015 har omkring 352 miljoner euro anslagits genom dessa EUmedel till stöd för åtgärder i Grekland. Genom de nationella programmen har 509 miljoner euro anslagits till Grekland för perioden , och de här programmen håller på att ses över för att anpassas till Greklands nuvarande behov. Betydande EU-medel (omkring 198 miljoner euro) ges till humanitära partner genom EU:s nyinrättade krisstödinstrument. Detta stöd ska täcka flyktingarnas och migranternas grundläggande humanitära behov, bl.a. logi, hygien och kupongsystem för att köpa mat och andra förnödenheter. Detta inkluderar särskilt stöd till barns skolgång och ensamkommande barn. Utmaningar och nästa steg Att påskynda behandlingen av asylansökningar från registrering till överklagande, i enlighet med EU-rätten och folkrätten. Att snarast öka takten för återvändande till Turkiet. Att bygga ut och vinterbona mottagningskapaciteten i den grekiska övärlden. Att de grekiska myndigheterna antar standardrutiner för mottagningscentrumen och utser Syrier utgjorde 54 % av de förhandsregistrerade asylsökandena, afghaner 27 % och irakier 13 %. Dessa EU-medel har bl.a. gått till projekt för byggande, logi samt hälso- och sjukvård med partner som inkluderar ministeriet för inrikes frågor och förvaltningsreformer, försvarsministeriet och hälsoministeriet. 7

8 permanenta samordnare för mottagningscentrumen. Att ensamkommande barn förs över till särskilda anläggningar. Att Turkiet ser till att bestämmelserna om tredjelandsmedborgare i återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet kan börja tillämpas. 3. Vidarebosättning från Turkiet till EU enligt principen ett till ett Nuläge Enligt de senaste uppgifterna hade den 26 september syrier blivit omplacerade till EU enligt ett-till-ett-principen, vilket innebär att EU tar emot en syrier från Turkiet för varje syrier som återsänds till Turkiet från de grekiska öarna. Av dessa har sedan den andra rapporten den 15 juni 2016 totalt syrier vidarebosatts från Turkiet till 12 medlemsstater (Belgien, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Portugal, Spanien och Sverige) 15. Därmed är antalet medlemsstater som tar emot vidarebosatta inom ramen för systemet Vidarebosättningen avbröts dessutom i mitten av juli efter kuppförsöket men återupptogs i augusti. Antalet personer som har genomgått de förfaranden som krävs och är redo att vidarebosättas är 509. Till följd av detta har vidarebosättningens tempo ökat avsevärt jämfört med återvändandena från de grekiska öarna. Och tempot måste hållas. Medlemsstaterna är redo för fler vidarebosättningar. Den 2 september lämnade de turkiska myndigheterna till FN:s flyktingkommissariat en lista på syriska flyktingar för eventuell vidarebosättning (men alla dessa kandidater kommer inte att faktiskt vidarebosättas, bl.a. på grund av dubbletter och avhopp). FN:s flyktingkommissariat räknar med att lämna in de första 300 ärendena till medlemsstaterna i slutet av september. Betydelsen av att kontinuerligt tillhandahålla nya kandidater har tagits upp med de turkiska myndigheterna, som har svarat att de arbetar på nästa lista. Juridiska åtgärder Som stöd för genomförandet av uttalandet lade kommissionen i mars 2016 fram ett förslag för att göra det möjligt för medlemsstaterna använda sina outnyttjade omplaceringsplatser för att ta emot syriska medborgare i tydligt behov av internationellt skydd i Turkiet genom vidarebosättning eller andra former av laglig inresa 17. Enligt förslaget ska också de medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet få ekonomiskt bidrag i form av ett schablonbelopp på euro per syrier från Turkiet som lagligen tas emot på deras territorium. Efter Europaparlamentets yttrande den 15 september 2016 står rådet i begrepp att anta förslaget 18. Operativa åtgärder EU:s arbetsgrupp för vidarebosättning vid EU:s delegation i Ankara fortsätter att samordna och stödja medlemsstaternas insatser i samarbete med Internationella organisationen för migration, FN:s flyktingkommissariat och det turkiska generaldirektoratet för migrationshantering. Alla parter har samarbetat för att hantera eventuella tekniska problem Denna tredje rapport omfattar personer som vidarebosatts mellan den 14 juni och den 26 september Luxemburg hade deltagit under den föregående rapporteringsperioden. COM(2016) 171 final. Antagandet planeras till mötet i rådet (konkurrenskraft) den 29 september. 8

9 under processen som kan leda till förseningar av vidarebosättningarna och påverkan det totala antalet flyktingar som vidarebosätts i EU. Det gemensamma intervjucentrumet i Ankara underlättar intervjuer med syriska kandidater för vidarebosättning. Utmaningar och nästa steg Upprätthålla tempot i vidarebosättningen. Att rådet antar kommissionens förslag om de outnyttjade platserna. 4. Hindra att nya rutter för irreguljär migration uppkommer till sjöss eller på land Insatserna för att kontrollera migrationsströmmarna i Egeiska havet har hittills inte lett till att särskilt många alternativa rutter från Turkiet uppstått. Det faktum att det fortfarande finns en betydande ström av människor som anländer i medlemsstater som Österrike och Tyskland visar dock att det fortfarande är möjligt att finna en väg ut ur Turkiet. Några båtar har gjort den längre resan till andra medlemsstater: 24 båtar från Turkiet nådde Italien under rapporteringsperioden. På land har antalet upptäckta irreguljära gränspassager vid Turkiets landgränser med Bulgarien och Grekland ökat. Det är därför viktigt att kontinuerligt övervaka situationen och vidta förebyggande åtgärder. Att stärka kommunikationen och informationsutbytet mellan de turkiska myndigheterna och deras motsvarigheter i EU kommer att vara en viktig faktor för att bemöta eventuella nya risker. Inom EU har åtgärder vidtagits för att skydda sårbara gränser. Efter de bulgariska myndigheternas begäran om mer hjälp har exempelvis Frontex successivt stärkt sin närvaro längs Bulgariens gräns till Turkiet (och till Serbien). Den 26 september hade 177 experter stationerats ut i Bulgarien, men det är fortfarande långt från de 345 experter som man enats om behövs. Kommissionen fortsätter att uppmana alla medlemsstater att bidra till att tillgodose Frontex begäran. Kommissionen har dessutom nyligen tilldelat 108 miljoner euro i krisstöd till Bulgarien för att stärka gränskontroller och migrationshantering vid Bulgariens yttre gränser till Turkiet, Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Nya ansökningar från Bulgarien om ytterligare krisstöd på upp till 52 miljoner euro är fortfarande under behandling. Det nära förestående inrättandet av den europeiska gräns- och kustbevakningen torde fungera som ett viktigt stöd för verksamma och enhetliga insatser vid EU:s yttre gränser. 5. Frivilligt humanitärt mottagandesystem Diskussioner om standardrutiner för frivilligt humanitärt mottagande pågår i rådet, i nära samarbete med kommissionen, Europeiska stödkontoret för asylfrågor, FN:s flyktingkommissariat och Internationella organisationen för migration. Turkiets synpunkter i juni på standardrutinerna diskuterades i rådet och följdes upp med ett tekniskt möte i Ankara. Ytterligare utbyten mellan medlemsstaterna och Turkiet kommer att äga rum för att slutföra standardrutinerna. När standardrutinerna väl är godkända bör en bedömning göras av huruvida förutsättningarna för att tillämpa systemet föreligger. Enligt uttalandet från EU och Turkiet kommer systemet att tas i drift när de irreguljära inresorna från Turkiet till EU har upphört eller åtminstone varit betydligt och långsiktigt på nedgång. Att införa systemet skulle sätta ny fart på 9

10 genomförandet av uttalandet, och ge syrierna ett tryggt och lagligt alternativ till irreguljär migration till EU. 6. Viseringsliberalisering När det gäller genomförandet av färdplanen för viseringsliberalisering anges i den andra lägesrapporten av den 15 juni 2016 sju mål som ska vara uppfyllda: Att utfärda biometriska resehandlingar helt kompatibla med EU:s standarder. Att anta åtgärden för förebyggande av korruption enligt färdplanen. Att ingå ett avtal om operativt samarbete med Europol. Att se över lagstiftning och praxis om terrorism i linje med europeiska normer. Att anpassa lagstiftningen om skydd av personuppgifter till EU:s normer. Att tillhandahålla effektivt straffrättsligt samarbete till alla EU-medlemsstater. Att genomföra återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet till samtliga delar. Kommissionen har uppmuntrat Turkiets ansträngningar för att slutföra arbetet med alla kvarstående mål i färdplanen för viseringsliberalisering så snart som möjligt 19. Kommissionen och Turkiet har fortsatt en aktiv dialog för att finna lösningar, inbegripet de ändringar av lagstiftning och förfaranden som behövs, på alla kvarstående mål. Diskussionerna fortsatte samtidigt mellan rådet och parlamentet rörande kommissionens förslag 20 om att stärka den befintliga upphävandemekanismen, som fastställer vilka omständigheter som leder till upphävande av viseringsfria resor för medborgare från alla länder som omfattas av viseringsliberalisering. 7. Faciliteten för flyktingar i Turkiet Sedan den andra rapporten den 15 juni 2016 har det totala belopp som anslagits inom faciliteten för både humanitärt och annat bistånd nått 2,239 miljarder euro för perioden Detta utgör en stor andel av det totala beloppet på 3 miljarder euro. Av de anslagna medlen har de kontrakterade beloppen nu ökat till 1,252 miljarder euro. Av de kontrakterade medlen gör kommissionen allt för att se till att utbetalningarna inom faciliteten, numera 467 miljoner euro, snabbas på 21. Sedan den andra rapporten den 15 juni 2016 har kommissionen fortsatt sina ansträngningar för att ta sig an flyktingarnas och de turkiska värdsamhällenas mest akuta behov. Inom facilitetens anslag för humanitärt bistånd 22 har 595 miljoner euro anslagits hittills, varav 512 miljoner euro har kontrakterats. Av detta belopp har 407 miljoner euro betalats ut. I juni offentliggjorde kommissionen en humanitär genomförandeplan. Inom planen har, utöver de Bl.a. vid högnivåmöten den 30 juni med kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans, den 1 september med kommissionsledamot Dimitris Avramopoulos och den 9 september som ett led i EU:s och Turkiets politiska högnivådialog under ledning av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordförande Federica Mogherini och kommissionsledamot Johannes Hahn. COM(2016) 279 final av den 4 maj Som ett led i facilitetens utåtriktade verksamhet visar en interaktiv karta projektens läge och förväntade resultat: Det humanitära biståndet inom faciliteten fortsätter att ges enligt EU-lagstiftningen om humanitärt bistånd och enligt principerna i det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd. 10

11 74 miljoner euro som hade kontrakterats i slutet av juli för att öka insatserna i fråga om skydd, vinterboning, hälsa och utbildning, ett kontrakt på 348 miljoner euro undertecknats med Världslivsmedelsprogrammet, som kommer att arbeta i partnerskap med turkiska organisationer för att införa ett socialt nödskyddsnät, EU:s hittills största humanitära program 23. Genom detta kommer så många som en miljon av de mest utsatta flyktingarna att få betalkort som laddas med förutbestämda, månatliga belopp för deras grundläggande behov av mat, bostad och utbildning, ett system som är kostnadseffektivt och värdigare för de berörda personerna. Genomförandet av programmet har högsta prioritet de kommande månaderna i denna region, tillsammans med vinterboning, skydd, icke-formell utbildning och hälsa. Med hjälp av anslagen för icke-humanitärt bistånd antog kommissionen i juli 2016 en särskild åtgärd om utbildning, hälsa, kommunal infrastruktur och socioekonomiskt stöd till flyktingar i Turkiet på totalt 1,415 miljarder euro. Två större kontrakt har nu undertecknats med det turkiska hälsoministeriet och det turkiska utbildningsministeriet på sammanlagt 600 miljoner euro 24. De kommer att ge långsiktig tillgång till utbildning och vård för flyktingarna. De kompletterar två kontrakt som undertecknades i augusti: ett direktavtal med det turkiska generaldirektoratet för migrationshantering på 60 miljoner euro för att stödja migranterna när de återvänder från Grekland till Turkiet 25, och avtalet med Internationella organisationen för migration på 20 miljoner euro för att utveckla den turkiska kustbevakningens kapacitet för sök- och räddningsinsatser (se ovan). Ytterligare projekt för att bygga skolor, sjukhus och vatten- och elledningar kommer att undertecknas under de kommande månaderna. Sammanlagt har omkring 1,6 miljarder euro hittills anslagits till icke-humanitärt bistånd, varav 740 miljoner euro har kontrakterats ut. Av detta har 60 miljoner euro redan betalats ut, medan förskotten inom de nya kontrakten om hälsa och utbildning är på väg att öka detta belopp till 240 miljoner euro i slutet av oktober 26. Nästa steg omfattar bl.a. förberedelser för upphandling av delegeringsavtal med internationella finansinstitut för att stödja kommunal och social infrastruktur samt lokalt förankrade projekt inom ramen för EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien på nya områden, t.ex. ökad tillgång för flyktingar till högre utbildning, yrkesutbildning och arbetsmarknad. Utmaningar och nästa steg Säkerställa en snabb behandling av samtliga program. Säkerställa ett effektivt och ekonomiskt sunt genomförande i nära samarbete med de turkiska myndigheterna Se Faciliteten kommer att stödja driftskostnaderna och endast ersätta faktiska kostnader på grundval av verifikat i en solid verifieringskedja. Alla avtal med de turkiska myndigheterna är förenliga med EU:s regler och innebär inte att de turkiska myndigheterna anförtros något ansvar för budgetgenomförande, utan kommissionen ansvarar även i fortsättningen för hela processen. För utgifter som uppkommit sedan den 4 april genom tillhandahållandet av mat, hälso- och sjukvård samt logi. En detaljerad översikt över de finansierade projekten: 11

12 8. Förstärkning av tullunionen Tullunionen mellan EU och Turkiet har utgjort grundvalen för de nära ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser som gjort Turkiet till EU:s femte största handelspartner i världen, och EU till Turkiets ojämförligt viktigaste handelspartner. Vid den första ekonomiska dialogen på hög nivå mellan EU och Turkiet i april betonades möjligheten att gå ännu längre för att ta vara på den outnyttjade potentialen i bilaterala förmånliga handelsförbindelser och förbättra tullunionens funktion. Förberedelserna inför förhandlingar om att modernisera och utvidga tullunionen utvecklas väl. Under det nyligen hållna offentliga samrådet framfördes starkt stöd för att uppgradera tullunionen och förbättra dess funktion 27, och detta kommer att tjäna som underlag för en konsekvensbedömning om möjligheterna för framtiden och ett eventuellt förslag till förhandlingsdirektiv som ska läggas fram av kommissionen före slutet av Anslutning Anslutningsförhandlingarna om kapitel 33 (finansiella bestämmelser och budgetbestämmelser) inleddes den 30 juni i enlighet med uttalandet från EU och Turkiet. Förberedelserna fortsätter inför öppnandet av ytterligare fem kapitel, utan att det föregriper medlemsstaternas ståndpunkter enligt gällande regler. På centrala områden som rättsväsende och grundläggande rättigheter samt rättvisa, frihet och säkerhet (kapitlen 23 och 24) håller kommissionen på att uppdatera dokumenten enligt den senaste tidens utveckling. Dessa kapitel omfattar en rad frågor av avgörande betydelse, såsom grundläggande rättigheter, yttrandefrihet, rättsväsende, korruptionsbekämpning, migrationoch asylpolitik, visumregler, gränsförvaltning, polisiärt samarbete samt kampen mot organiserad brottslighet och terrorism. EU förväntar sig att Turkiet iakttar högsta möjliga krav på demokrati, rättsstat och respekt för de grundläggande rättigheterna, inbegripet yttrandefrihet. Kommissionen kommer att övervaka händelseutvecklingen noga och granska den ingående i en kommande rapport om Turkiet, som ska läggas fram i november som en del av utvidgningspaketet. Detta bygger på det förberedande arbete som gjorts av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om energi (kapitel 15), utbildning och kultur (kapitel 26) samt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik (kapitel 31). 10. Humanitära förhållanden i Syrien Den humanitära situationen i Syrien förblir svår. Enligt FN har 4,8 miljoner syrier flytt landet och 6,1 miljoner har tvingats fly inom landet, så att uppskattningsvis 13,5 miljoner människor behöver hjälp i Syrien i dag. Av dessa bor omkring 5,5 miljoner människor i svårtillgängliga områden och över en halv miljon i områden som för närvarande är under belägring, bl.a. i de östra delarna av Aleppo. Att tillgodose de här människornas humanitära behov är i hög grad beroende av samarbetet mellan EU och Turkiet och gränsöverskridande leveranser av bistånd från grannländer som Turkiet och Jordanien. EU har varit särskilt aktivt med att ge gränsöverskridande bistånd från Turkiet i norra Syrien: Under 2015 anslogs över 43 miljoner euro för gränsöverskridande insatser från Turkiet till

13 belägrade eller svårtillgängliga områden. Under 2016 anslogs ytterligare 140 miljoner euro till livräddande verksamhet i Syrien utförd av partnerorganisationer inom sektorer såsom vård, skydd, utbildning och akuta nödinsatser, med inriktning på de mest utsatta områdena. Kommissionen finansierar ett system av akuta nödinsatser, som gör det möjligt för partnerna att snabbt mobilisera utplacerade lager för att leverera bistånd i områden som nyligen öppnats eller reagera på plötsliga folkfördrivningar, t.ex. med biståndskonvojer. Den senaste tidens händelser har tydligt visat att en varaktig vapenvila i Syrien fortfarande är svårfunnen och att humanitärt bistånd fortfarande når fram endast med svårighet och sporadiskt, trots att fri lejd vanligen garanteras inom ramen för den septemberplan för gemensamma konvojer som Syriens regering godkänt. Särskilt upprörande är det direkta angreppet på FN:s och syriska Röda halvmånens humanitära konvoj nära Aleppo den 19 september, i uppenbar strid mot humanitär folkrätt, som utgör ett oacceptabelt prejudikat och äventyrar säkra leveranser av humanitärt bistånd i hela världen. EU och Turkiet kommer att fortsätta samarbeta för att se till att tillträde ges omedelbart längs alla tänkbara vägar. 11. Slutsatser Trots svåra omständigheter har genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet fortsatt att fördjupas och påskyndas. De färre försöken att ta sig över Egeiska havet och det lägre antalet dödsfall till sjöss sedan uttalandet från EU och Turkiet har bekräftat den grundläggande tanken bakom EU:s och Turkiets beslut att underteckna uttalandet. Framsteg har även gjorts inom andra områden. Myndigheterna i både Turkiet och medlemsstaterna har med framgång infört ett system som leder till vidarebosättningar i jämnt tempo av syrier från Turkiet. Faciliteten för flyktingar i Turkiet har allokerat merparten av sina anslag på 3 miljarder euro, och betydande belopp har redan kontrakterats och utbetalats. Systemet för att tillämpa bestämmelserna om återvändande för irreguljära migranter och asylsökande från Grekland till Turkiet är nu etablerat, även om den tid som krävs för att slutföra asylförfaranden och överklaganden har lett till betydande förseningar i starten av återsändanden av personer vars ansökningar är ogiltiga eller ogrundade. Den humanitära situationen i Syrien och de svåra förhållanden som möter migranter på de grekiska öarna är påminnelser om att uttalandet måste genomföras, att dess genomförande måste påskyndas och att det måste till resultat. Följande är därför viktigt: Att resurser omedelbart tillhandahålls för en effektiv behandling av asylansökningar på de grekiska öarna, och att medlemsstaterna fullt ut besvarar uppmaningarna från Europeiska stödkontoret för asylfrågor att stödja arbetet i första instans, och att de grekiska myndigheterna ser till att överklagandekommittéerna kan arbeta snabbt och att tempot i återvändandena ökar. Att det höga tempot i kontrakteringen inom faciliteten för flyktingar i Turkiet och genomförandet av projekt för att stödja flyktingar på fältet fortsätter. Turkiet bör vidta de åtgärder som krävs för att uppnå de återstående målen för viseringsliberalisering så snart som möjligt så att EU kan häva visumplikten för turkiska medborgare. Kommissionen kommer att fortsätta att föra arbetet framåt och kommer att lägga fram sin fjärde lägesrapport i december