RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2015) 58 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Femte rapporten om uppföljningen av viseringsliberaliseringen för länderna på västra Balkan i enlighet med kommissionens uttalande av den 8 november 2010 (Text av betydelse för EES) SV SV

2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Femte rapporten om uppföljningen av viseringsliberaliseringen för länderna på västra Balkan i enlighet med kommissionens uttalande av den 8 november 2010 (Text av betydelse för EES) 1. INLEDNING Medborgare i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien, som innehar ett biometriskt pass, har sedan december 2009 kunnat resa till EU:s medlemsstater (med undantag av Irland och Storbritannien) utan visering i enlighet med förordning (EG) nr 539/ Medborgare i Albanien och Bosnien och Hercegovina har på samma villkor kunnat resa utan visering sedan december Viseringsfriheten är fortfarande ett av huvudresultaten av dessa länders arbete för att integreras med EU. I sitt uttalande av den 8 november 2010 i rådet (rättsliga och inrikes frågor) betonade kommissionen att det viseringsfria systemet är beroende av att varje land på västra Balkan fortsätter genomföra åtgärderna i sin färdplan för viseringsliberalisering. För att utvärdera hållbarheten i de reformer som det viseringsfria systemet bygger på har kommissionen inrättat en mekanism för uppföljning av viseringsliberaliseringen. Detta är den femte rapporten om uppföljningen av viseringsliberaliseringen sedan Den innehåller en översikt över uppföljningsmekanismens utveckling, en granskning av hur det viseringsfria systemet fungerar och rekommendationer om reformer som ska förebygga en upprepning av de problem som systemet har varit förenat med sedan FÖRSTÄRKT MEKANISM FÖR UPPFÖLJNING AV VISERINGSLIBERALISERINGEN Dialogen mellan kommissionen och länderna på västra Balkan om det viseringsfria systemet sker inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen och anslutningsförhandlingarna om kapitlen 23 och 24. Kommissionens tjänstemän besökte Albanien i april 2014, Bosnien och Hercegovina i maj, juli och november 2014, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i november 2013, Montenegro i februari, mars, juli och oktober 2014 och Serbien i februari Med hjälp av experter från medlemsstaterna undersökte de hur långt reformerna avseende det viseringsfria systemet hade kommit och vilken kvalitet de höll. Dessa reformer beskrivs närmare i Europeiska kommissionens utvidgningspaket I december 2012 började varje land på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet lämna regelbunden statistik till kommissionen om migrationsströmmarna till EU. I november 2014 lämnade de länder som omfattas av viseringsfrihet en uppsättning rapporter som beskrev vilka åtgärder som vidtagits för att begränsa den irreguljära migrationen till EU. Med hjälp av västra Balkans nätverk för riskanalys har Frontex hittills utfärdat 47 varningsrapporter. I Frontex kvartalsvisa riskanalyser för västra Balkan sammanfattas de senaste tendenserna i fråga om gränskontroll och irreguljär migration från regionen. Europol och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) ger också varje månad ut rapporter över asyltendenser samt en årsrapport om asylsituationen i EU. Dessa rapporter innehåller Rådets förordning (EG) nr 539/2001. De tidigare rapporterna har följande beteckningar: SEC(2011) 695, SEC(2011) 1570, COM(2012) 472 och COM(2013) 836. COM(2014)

3 förfinade bedömningar av migrationsutvecklingen när det gäller länderna på västra Balkan och av de åtgärder som EU:s medlemsstater och de länder som omfattas av viseringsfrihet vidtar för att förhindra asylmissbruk. 3. HUR DET VISERINGSFRIA SYSTEMET FUNGERADE UNDER 2013 OCH DE FÖRSTA TRE KVARTALEN Översikt över utvecklingen Antalet asylansökningar i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna från medborgare i de fem länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet har ökat stadigt sedan viseringsliberaliseringen 2009 och nådde 2013 sin högsta nivå med ansökningar (figur 1). 4 Antalet ansökningar de första nio månaderna 2014 var 40 % högre än under de första nio månaderna 2013, vilket tyder på att alla tidigare rekord kan komma att slås Antalet medborgare i de länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet i procent av det totala antalet asylsökande i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna har också ökat sedan viseringsliberaliseringen. Efter rekordhöga 11,4 % de första tre kvartalen 2012 nådde siffran 10,7 % bara under de första nio månaderna 2014 (figur 2). 5 Tillströmningen av asylsökande från västra Balkan pågår nu året runt, med minitoppar i januari, mars och juli 2014 mellan vintertopparna i oktober 2013 och oktober 2014 (figur 3). Mellan dessa vintertoppar förblev antalet asylansökningar högt, vilket innebar att antalet ansökningar de första tre kvartalen 2014 var 87 % av det totala antalet under hela Antalet upprepade ansökningar dvs. nya ansökningar efter den första i procent av det totala antalet har också ökat sedan början av 2013 och uppgick i september 2014 till 37 %, vilket är nytt rekord (figur 3). Det betyder att nästan 4 av 10 sökande från västra Balkan den månaden redan hade lämnat in en asylansökan i EU och sedan gjorde en ny ansökan. Tyskland är fortfarande den största mottagaren av asylsökande från de länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet (figur 4). 6 Tysklands andel av de asylsökande från västra Balkan ökade från 12 % 2009 till 75 % de första nio månaderna Denna utveckling fick Tyskland att i september 2014 anta lagstiftning varigenom Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Bosnien och Hercegovina sattes upp på en förteckning över säkra ursprungsländer. 7 Det är för tidigt att bedöma effekten av denna åtgärd. I oktober 2014 ökade antalet asylansökningar i Tyskland från samtliga länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet, vilket tyder på att en ny vintertillströmning är att vänta. Under tiden låg ansökningarna i Sverige kvar på samma nivå. Tysklands asylreform kan med tiden leda till en betydande omfördelning av tillströmningen av asylsökande i EU. Serbiska medborgare förblev den största gruppen asylsökande i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna från de länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet (42 % 2013), men deras regionala andel har minskat sedan viseringsliberaliseringen (figur 5). Medborgare i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Albanien stod tillsammans för 21 % av de asylsökande från västra Balkan 2013, men Albaniens andel har ökat stadigt och f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens andel har minskat sedan viseringsliberaliseringen. Medborgare i Bosnien och Hercegovina utgjorde Källa: Eurostat. Källa: Eurostat. Källa: Eurostat. Gesetz zur Einstufung weiterer Staaten als sichere Herkunftsstaaten und zur Erleichterung des Arbeitsmarktzugangs für Asylbewerber und geduldete Ausländer, 5 november

4 ytterligare 14 % av de asylsökande från västra Balkan 2013, och deras andel har ökat sedan viseringsliberaliseringen. Montenegros andel förblev försumbar och låg på 2 % Medborgare i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien var 2013 mest benägna att söka asyl i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna, med fem sökande per invånare (figur 6). Albanska medborgare var näst mest benägna, med fyra sökande per invånare. Medborgare i Serbien, Bosnien och Hercegovina och Montenegro kom på tredje, fjärde respektive femte plats, med tre, två respektive en sökande per invånare. Den geografiska kopplingen mellan ursprungs- och destinationsländer har i större utsträckning än tidigare år vridits mot Tyskland (figur 7). Tidigare sökte sig det stora flertalet av de asylsökande från Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Bosnien och Hercegovina till Tyskland, de flesta ansökningar från albaner lämnades in i Frankrike, Sverige, Storbritannien eller Belgien, och sökande från Montenegro sökte sig till Frankrike, Luxemburg eller Sverige hade Tyskland blivit den främsta destinationen för medborgare från samtliga länder på västra Balkan. Andelen godkända asylansökningar 8 i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna fortsatte att minska för alla medborgare från de länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet, vilket tyder på att de allra flesta ansökningar fortfarande var ogrundade (figur 8). En viss variation rådde dock 2013 mellan de fem länder som omfattas av viseringsfrihet. Andelen godkända ansökningar sjönk till 3,7 % för montenegrinska medborgare, 2,7 % för serbiska medborgare och 1 % för medborgare från f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Samtidigt beviljades 8,1 % av de albanska sökande och 5,9 % av medborgarna från Bosnien och Hercegovina internationellt skydd i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna, vilket tyder på att en något större andel de sökande från dessa två länder bedömdes vara berättigade till internationellt skydd. Enligt Frontex låg förhållandet mellan ogrundade asylansökningar och återvändanden nära 4:1 hela det senaste året i de fem populäraste medlemsstaterna och till Schengenregelverket associerade länderna. 9 Det tyder på att medlemsstaterna fortfarande har begränsad förmåga att skicka tillbaka personer som inte anses berättigade till internationellt skydd. Metoden för att skicka tillbaka sökande fortsatte att variera mellan de främsta destinationsländerna: Tyskland och Schweiz skickade tillbaka flertalet sökande genom ofrivilligt återvändande (dock inte under vintermånaderna, då Tyskland stoppade ofrivilliga återvändanden), medan Belgien, Luxemburg och Sverige valde frivilliga metoder. I Frontex årliga riskanalys för västra Balkan 2014 identifierades två migrationsrisker när det gäller rörligheten från västra Balkan till EU: den sekundära förflyttningen av irreguljära migranter som tar sig in i EU över den grekisk-turkiska gränsen och passerar genom västra Balkan, och missbruket av EU:s viseringsfria system av medborgare i länderna på västra Balkan. Den första risken tog sig främst uttryck i olaglig passage över gröna gränser gränsavsnitt mellan gränsövergångsställen mellan länderna på västra Balkan och över gränser mellan dessa länder och EU. Den andra risken tog sig uttryck i asylmissbruk, olagliga vistelser i medlemsstaterna och dokumentförfalskning av medborgare i länderna på västra Balkan. 10 Frontex såg en ökning med 27 % av antalet olagliga gränspassager över de gröna gränserna mellan länderna på västra Balkan och över gränser mellan dessa länder och EU Av Andelen godkända asylansökningar beräknas som antalet positiva beslut (avseende flyktingstatus, status som skyddsbehövande i övrigt eller humanitärt skydd) av det sammanlagda antalet beslut i första instans. Frontex, Post-Visa Liberalisation Monitoring Mechanism, Report No 46. Frontex, Western Balkans Annual Risk Analysis

5 omkring olagliga gränspassager rörde det sig i fall om icke-europeiska migranter som passerade genom västra Balkan, och i fall om medborgare från västra Balkan, inklusive Kosovo. * Hälften av alla upptäckter gjordes vid den serbisk-ungerska gränsen, främst under första halvåret Detta var sannolikt en följd av att Ungern under första halvåret 2013 upphörde med sin praxis att hålla kvar asylsökande, vilket ledde till en exceptionell ökning av antalet olagliga gränspassager och asylansökningar från tredjelandsmedborgare, däribland medborgare från västra Balkan. Enligt Frontex ökade antalet upptäckta fall där medborgare från länderna på västra Balkan vistades olagligt i EU med 5 %, till , mellan 2012 och Medborgare från länder på västra Balkan, inklusive Kosovo, utgjorde 11 % av alla upptäckta fall i EU förra året, jämfört med 10 % Medborgare från Albanien, Serbien och Kosovo stod för 42 %, 25 % respektive 16 % av de olagliga vistelserna i EU Mer än hälften av alla upptäckta fall rapporterades av Grekland, Tyskland, Frankrike och Ungern. Frontex konstaterade också att antalet dokumentförfalskningar ökade med 18 % i EU Trots att antalet upptäckta fall minskade med 14 % 2013 var albanerna fortfarande den största grupp tredjelandsmedborgare som försökte resa in i EU med falska handlingar. De utgjorde 85 % av de medborgare från länder på västra Balkan som använde sig av falska handlingar, följda av medborgare från Serbien (8 %) och Kosovo (4 %). De vanligaste typerna av falska handlingar som användes av albanska resenärer var grekiska och italienska identitetshandlingar Pådrivande faktorer för asylmissbruk och åtgärder mot dem De vanligaste pådrivande faktorerna för asylmissbruket i västra Balkan var fortfarande eftersatthet, arbetslöshet, diskriminering, bristande tillgång till hälso- och sjukvård, sociala förmåner och utbildning och, för albaner, blodsfejd. 11 För att ta itu med dessa frågor rekommenderade kommissionen förra året att de länder som omfattas av viseringsfrihet ska öka det riktade stödet till minoritetsbefolkningar, särskilt romer, stärka det operativa samarbetet och informationsutbytet med de angränsande länderna, EU-medlemsstaterna och behöriga EU-organ, utreda och lagföra personer och organisationer som underlättar irreguljär migration, förstärka gränskontrollerna med iakttagande av medborgarnas grundläggande rättigheter och organisera informationskampanjer om det viseringsfria systemet. Vart och ett av länderna på västra Balkan har vidtagit åtgärder på dessa områden: Albanien fortsatte att genomföra ett antal kampanjer för att informera medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter inom det viseringsfria systemet. Man gjorde också betydande förbättringar av stödprogrammet för romer, skärpte utresekontrollerna och utredde ett antal personer eller organisationer som underlättar irreguljär migration. Albaniens införande av strängare lagstiftning, som bara ger medborgarna rätt till en enda namnändring och förbjuder namnändring för personer som begått migrationsöverträdelser, ledde enligt Frontex till att antalet ansökningar minskade från nästan 600 i månaden i januari 2013 till omkring 35 i månaden i december Bosnien och Hercegovina genomförde flera mediekampanjer för att informera medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter inom det viseringsfria systemet, * Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring. Dessa frågor beskrivs närmare i Easos Asylum Applicants from the Western Balkans, I Albanien är blodsfejd i praktiken mycket ovanligt, men företeelsen används ändå fortfarande ibland som förevändning för asylansökningar. Frontex, Western Balkans Annual Risk Analysis

6 bl.a. i byar där ett stort antal medborgare reste till EU för att lämna in asylansökningar. Dessutom hölls en rad möten med företrädare för de största destinationsländerna, däribland Tyskland och Sverige, om personer och organisationer som underlättar irreguljär migration. 22 icke godkända gränsövergångsställen till Montenegro blockerades, och en handlingsplan för integration av romerna på medellång sikt antogs. Därutöver har två handlingsplaner antagits inom ramen för strategin för romerna, en som avser romernas utbildningsbehov och en som specifikt gäller sysselsättning, bostäder och hälso- och sjukvård. Insatserna för att tillgodose romernas bostadsbehov har också stärkts. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien förbättrade integrationen av den romska befolkningsgruppen med avseende på utbildning, folkbokföring, sysselsättning och hälso- och sjukvård. Gemensamma brottsbekämpningscenter öppnades tillsammans med Serbien och Kosovo, och ett antal gemensamma patruller organiserades. Samarbetet med Frontex förstärktes och ett informationsutbyte inleddes via Europols plattform Siena, och flera personer eller organisationer som underlättar irreguljär migration lagfördes. Enligt Frontex stärkte f.d. jugoslaviska republiken Makedonien gränskontrollerna avsevärt, vilket ledde till att antalet fall där utresa nekades ökade med 41 % Montenegro fortsatte att genomföra strikta gränskontroller, bl.a. kontroller vid utresa till angränsande länder, och anpassade strategin för integrerad gränsförvaltning till EU:s modell. Strafflagstiftningen tillämpades mot personer eller organisationer som underlättar irreguljär migration, vilket resulterade i två större polisinsatser mot 27 medborgare. Ett operativt avtal ingicks med Europol. Stipendier infördes för romska studenter, och mottagningskapaciteten förstärktes för asylsökande och irreguljära migranter. Serbien förstärkte sitt stödprogram för romerna med avseende på sysselsättning, folkbokföring och inflytande för lokala myndigheter när det gäller social integration. Man delade ut broschyrer och inrättade en webbplats med myndighetsinformation om medborgarnas rättigheter och skyldigheter inom det viseringsfria systemet, lagförde flera personer eller organisationer som underlättar irreguljär migration och förbättrade informationsutbytet med de mest drabbade medlemsstaterna och till Schengenregelverket associerade länderna. I Frontex rapport 2014 påpekades också att Serbiens strängare gränskontroller varit framgångsrika Attraktionsfaktorer för asylmissbruk och åtgärder mot dem De viktigaste attraktionsfaktorerna för asylmissbruket i västra Balkan förblev oförändrade. Det rör sig om förekomst av emigrantgrupper i mottagarstaterna, asylförfarandets längd, kontantförmånernas storlek, möjligheter till tiggeri eller tillgång till den illegala arbetsmarknaden samt kunskap om andelen godkända asylansökningar i tidigare ärenden gavs flera exempel på hur medlemsstaterna försökte begränsa effekten av dessa faktorer: Ungern förstärkte gränskontrollerna mot Serbien 2013 och nekade serbiska medborgare inresa, vilket var 65 % fler än året innan. I nästan tre fjärdedelar av fallen nekades inresa till Ungern på grund av för långa vistelser, för att försörjningskravet inte var uppfyllt eller för att ändamålet med vistelsen inte kunde uppges. Förra året nekade de serbiska gränsmyndigheterna utresa för mer än serbiska medborgare som inte kunde uppge något ändamål med vistelsen i EU. Sammanlagt stoppade de Frontex, Western Balkans Annual Risk Analysis Frontex, Western Balkans Annual Risk Analysis

7 två ländernas gränsmyndigheter inresa till Schengenområdet för nästan 5 av 1000 resenärer, en betydligt högre andel än vid något annat avsnitt av EU:s yttre gräns. 15 Tyskland reviderade sitt asylförfarande den 29 september 2014 och lade till Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Serbien på förteckningen över säkra ursprungsländer. Med tanke på att det stora flertalet sökande från västra Balkan valde Tyskland som sitt främsta destinationsland 2013 kommer denna lagändring sannolikt att påverka migrationsströmmarnas fördelning på medellång sikt. Flera medlemsstater, däribland de största destinationsländerna i EU med undantag av Sverige, har antagit nationell lagstiftning där vissa länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet betecknas som säkra ursprungsländer, i enlighet med direktivet om asylförfaranden: Albanien, vars medborgare främst sökte asyl i Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Sverige och Belgien 2013, betecknas som ett säkert ursprungsland av Österrike, Belgien, Frankrike, Luxemburg och Storbritannien. Bosnien och Hercegovina, vars medborgare främst sökte asyl i Tyskland, Frankrike, Sverige och Schweiz 2013, betecknas som ett säkert ursprungsland av Österrike, Belgien, Tjeckien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Storbritannien. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien, vars medborgare främst sökte asyl i Tyskland, Belgien, Sverige och Frankrike 2013, betecknas som ett säkert ursprungsland av Österrike, Belgien, Tjeckien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Storbritannien. Montenegro, vars medborgare främst sökte asyl i Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Sverige 2013, betecknas som ett säkert ursprungsland av Österrike, Belgien, Tjeckien, Frankrike, Luxemburg, Slovakien och Storbritannien. Serbien, vars medborgare främst sökte asyl i Tyskland, Sverige, Belgien och Frankrike 2013, betecknas som ett säkert ursprungsland av Österrike, Belgien, Tjeckien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Storbritannien. Användningen av begreppet säkert ursprungsland bör kombineras med andra åtgärder för att begränsa asylmissbruk. Easo har sammanfattat andra reformer som framgångsrikt har begränsat asylmissbruket de senaste åren, med respekt för sökandenas grundläggande rättigheter: Besök på hög nivå till de berörda länderna och informationskampanjer via tryckta och elektroniska medier, i samarbete med lokala icke-statliga organisationer och kommuner, för att upplysa medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter i samband med viseringsfria resor. Fortsatt operativt samarbete med myndigheterna i de berörda länderna. Minskade kontantförmåner, såsom fickpengar och ekonomiskt bistånd i samband med återvändande, för att minska de ekonomiska incitamenten till asylmissbruk. Förkortade asylförfaranden genom att fler anställda bedömer asylärenden vid stor tillströmning eller genom ett påskyndat förfarande som gör det möjligt att snabbt behandla ansökningar vid stor tillströmning eller för medborgare i vissa länder. 15 Frontex, Western Balkans Annual Risk Analysis

8 3.4. Övrig utveckling i samband med EU:s viseringsfria system Europaparlamentet och rådet antog ett reviderat direktiv om asylförfaranden(direktiv 2005/85/EG) i juni Genom direktivet, som träder i kraft i juni 2015, införs nya verktyg för att förhindra missbruk av asylsystemet. Exempelvis begränsas en sökandes rätt att stanna kvar i ett land om sökandens andra asylansökan inte innehåller några nya uppgifter jämfört med den första, eller om den andra ansökan lämnas in för att undvika omedelbar avvisning. Enligt direktivet kan rätten att stanna kvar begränsas även för sökande som har lämnat in en tredje eller efterföljande asylansökan. Dessa regler är inte ett undantag från principen om non-refoulement, som alltid ska följas. Europaparlamentet och rådet ändrade också viseringsförordningen (förordning (EG) nr 539/2001) i december 2013 genom att införa en ny upphävandemekanism för att i undantagsfall tillfälligt kunna upphäva viseringsfriheten för tredjelandsmedborgare. Denna mekanism får endast tillämpas som en tillfällig åtgärd och kan endast utlösas i en nödsituation. Ingen medlemsstat har ännu begärt att upphävandemekanismen ska aktiveras. 4. NÄSTA STEG Det stora flertalet medborgare från de länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet är resenärer med ärligt uppsåt som har ett legitimt syfte med sina resor till EU. Det viseringsfria systemet har fyllt sitt syfte: det har stärkt kontakterna mellan människor på västra Balkan och i EU, bland annat med emigrantgrupperna i medlemsstaterna, stärkt företagens möjligheter och det kulturella utbytet samt gett medborgarna i de berörda länderna möjlighet att bättre lära känna EU. Alla länderna på västra Balkan vill fortsätta genomföra de reformer som krävs för att medborgarna ska kunna resa utan visering. Asylmissbruket har dock fortsatt att påverka det viseringsfria systemet sedan viseringsliberaliseringen genomfördes. Situationen är fortfarande ohållbar och kräver reformer både i de länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet och i de populäraste EU-medlemsstaterna och till Schengenregelverket associerade länderna. Kommissionen uppmanar varje land på västra Balkan att stödja sina politiska åtaganden för viseringsfria resor med ändamålsenliga strategier på lägre nivå. Varje land som omfattas av viseringsfrihet måste kunna uppvisa en hållbar nedåtgående trend i det totala antalet asylsökande. Kommissionen rekommenderar att vart och ett av länderna på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet fortsätter med följande åtgärder: (1) Öka det riktade stödet till minoritetsbefolkningar, särskilt romer. Syftet bör vara att på lång sikt öka deras socioekonomiska integrering genom utbildnings-, sysselsättnings- och yrkesutbildningsprogram, bland annat genom nationella strategier och bistånd från myndigheterna i de berörda länderna, med hjälp av tillgängligt EU-stöd och bilateralt stöd från medlemsstaterna. (2) Stärka det operativa samarbetet och informationsutbytet med de angränsande länderna, EU-medlemsstaterna och de till Schengenregelverket associerade länderna, Europeiska kommissionen och, när så är lämpligt, Frontex, Europol och Easo, i fråga om gränsförvaltning, migration, asyl och återtagande i enlighet med EU:s lagstiftning och nationell lagstiftning. (3) Utreda personer och organisationer som underlättar irreguljär migration och lagföra dem som möjliggör missbruk av det viseringsfria systemet, i nära samarbete med de brottsbekämpande myndigheterna i EU-medlemsstaterna och de till Schengenregelverket associerade länderna och med Europol. 8

9 (4) Förstärka gränskontrollerna och utveckla ett närmare samarbete med EUmedlemsstater som har direkt ansvar för förvaltningen av EU:s yttre gränser, med strikt iakttagande av medborgarnas grundläggande rättigheter. (5) Stärka riktade informationskampanjer för att ytterligare förtydliga vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för viseringsfritt resande, bl.a. ansvaret för eventuellt missbruk av rättigheter inom det viseringsfria systemet. Slutligen rekommenderar kommissionen även att de EU-medlemsstater och till Schengenregelverket associerade länder som har tagit emot flest ogrundade asylansökningar från västra Balkan överväger att vidta ytterligare åtgärder på följande områden: (1) Där så är lämpligt, överväga att rationalisera asylförfarandena för medborgare i de fem länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet, bl.a. genom att fler anställda bedömer asylärenden vid stor tillströmning eller genom ett påskyndat förfarande som gör det möjligt att snabbt behandla ansökningar vid stor tillströmning eller för medborgare i vissa länder. Där så är lämpligt, överväga att använda begreppet säkert ursprungsland som ett led i reformerna av nationella asylförfaranden. (2) Överväga en försiktigare och mer selektiv användning av kontantförmåner, såsom fickpengar och ekonomiskt bistånd i samband med återvändande, för att minska de ekonomiska incitamenten till asylmissbruk. (3) Anordna besök på hög nivå till de berörda länderna och informationskampanjer via tryckta och elektroniska medier, i samarbete med lokala icke-statliga organisationer och kommuner, för att informera om rättigheter och skyldigheter i samband med viseringsfria resor. (4) Stärka det operativa samarbetet och informationsutbytet med myndigheterna i de berörda länderna, bl.a. med hjälp av sambandsmän. Kommissionen kommer att fortsätta bedöma genomförandet av dessa åtgärder genom den nuvarande mekanismen för uppföljning av viseringsliberaliseringen och ska rapportera till Europaparlamentet och rådet

10 5. STATISTIK Figur 1: Asylansökningar i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna från medborgare i länder på västra Balkan som omfattas av viseringsfrihet Figur 2: Totalt antal asylansökningar i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna, med andelen för länderna på västra Balkan 10

11 Figur 3: Säsongsfördelning för asylansökningar från västra Balkan sedan 2009 Figur 4: Största mottagare av asylansökningar från västra Balkan bland EU:s medlemsstater och de till Schengenregelverket associerade länderna 11

12 Figur 5: Fördelning av asylsökande från västra Balkan i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna 12

13 Figur 6: Benägenhet för medborgare från länderna på västra Balkan att söka asyl i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna 16 Figur 7: Största destinationsländer bland EU:s medlemsstater och de till Schengenregelverket associerade länderna för asylsökande från västra Balkan 16 Beräknat som antalet asylansökningar i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna dividerat med befolkningens storlek. 13

14 14

15 15

16 Figur 8: Andel godkända asylansökningar från medborgare i länderna på västra Balkan i EU och de till Schengenregelverket associerade länderna 16