Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 1 BILAGA. till

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 1 BILAGA till meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan Genomföranderapport för den gemensamma handlingsplanen för EU och Turkiet SV SV

2 Genomföranderapport för den gemensamma handlingsplanen för EU och Turkiet Inledning Rapporteringsperiod: 17 december januari 2016 Vid toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november 2015 aktiverades den gemensamma handlingsplan som man enats om via ett ad referendum-avtal den 15 oktober Syftet med handlingsplanen är att stärka samarbetet mellan parterna för att stödja de syriska flyktingar som står under tillfälligt skydd och deras värdsamhällen i Turkiet, samt att motverka de irreguljära migrationsströmmarna till EU. Med andra ord antas genomförandet av den gemensamma handlingsplanen skapa viss ordning i migrationsströmmarna och hjälpa till att stoppa den irreguljär migrationen. Syftet med denna genomföranderapport, den andra i ordningen, är att visa på vilket sätt Turkiet och EU följer upp sina respektive åtaganden efter den första rapporten, publicerad den 17 december 2015, och två månader efter att genomförandeåtgärderna inletts. Dessa rapporter ingår i en övergripande insats för att bevaka utvecklingen. 1. Del Statistiska uppgifter från EU Ett av de viktigaste syftena med den gemensamma handlingsplanen är att uppnå konkreta resultat, särskilt i fråga om att motverka irreguljära inresor. Antalet människor som reser irreguljärt till EU från Turkiet är fortfarande högt för den här tiden på året, när vintervädret normalt kan förväntas minska antalet inresor. Följande uppgifter gäller för den 46 dagar långa rapporteringsperioden (dvs. 17 december 31 januari). Totalt irreguljära migranter kom till EU havs- eller landsvägen (dvs. via Grekland och Bulgarien). De flesta personer eller 99,2 % kom via Egeiska havet. I genomsnitt kom personer per dag irreguljärt till EU via Grekland och 19 personer per dag via Bulgarien, vilket är totalt personer per dag. I genomsnitt kom personer per vecka irreguljärt till EU via Grekland. Uppgifterna kan jämföras med statistik från de föregående månaderna: Från Turkiet till Grekland kom i september 2015 totalt irreguljära migranter, i oktober totalt , i november totalt och i december totalt I januari 2016 kom totalt irreguljära migranter till Grekland. Under samma period var det dagliga genomsnittet irreguljära migranter i september, i oktober, i november, i december och i januari. I följande diagram visas antalet irreguljära inresor havsvägen från Turkiet till Grekland i december och januari. Diagram 1 visar antalet irreguljära inresor per dag och diagram 2 antalet irreguljära inresor per vecka 1. 1 Liksom i den första genomföranderapporten för den gemensamma handlingsplanen visar de här diagrammen bara inresorna från Turkiet till Grekland, eftersom de utgör över 99 % av alla inresor. 2

3 01-déc. 02-déc. 03-déc. 04-déc. 05-déc. 06-déc. 07-déc. 08-déc. 09-déc. 10-déc. 11-déc. 12-déc. 13-déc. 14-déc. 15-déc. 16-déc. 17-déc. 18-déc. 19-déc. 20-déc. 21-déc. 22-déc. 23-déc. 24-déc. 25-déc. 26-déc. 27-déc. 28-déc. 29-déc. 30-déc. 31-déc. 01-janv. 02-janv. 03-janv. 04-janv. 05-janv. 06-janv. 07-janv. 08-janv. 09-janv. 10-janv. 11-janv. 12-janv. 13-janv. 14-janv. 15-janv. 16-janv. 17-janv. 18-janv. 19-janv. 20-janv. 21-janv. 22-janv. 23-janv. 24-janv. 25-janv. 26-janv. 27-janv. 28-janv. 29-janv. 30-janv. 31-janv. Diagram 3 visar antalet irreguljära inresor per månad från Turkiet till Grekland mellan september 2015 och januari Diagram 4 visar antalet irreguljära inresor under samma period, dvs. september 2015 januari 2016, uppdelat efter de vanligaste nationaliteterna (baserat på vad migranterna har angett när de kommit till EU). De flesta är alltså (i fallande ordning) syriska, afghanska eller irakiska medborgare. Vid jämförelse med det totala antalet visar uppgifterna på en minskande andel syrier (från 69 % till 38 %) och en växande andel afghaner (från 18 % till 24 %) och irakier (från 8 % till 15 %) Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland per dag, december 2015 till januari 2016 Diagram 1: Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland per dag, december 2015 och januari Källa: Frontex Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland per vecka Totalt Diagram 2: Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland per månad, december 2015 och januari Källa: Frontex 3

4 Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland per månad Total 0 sept.-15 oct.-15 nov.-15 déc.-15 janv.-16 Kommissionens diagram 3: Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland per månad, september 2015 januari Källa: Frontex nätverk för riskanalys (2015) och programmet för överföring av information om gemensamma insatser (JORA) (januari 2016), från den 8 februari Uppgifterna från JORA-programmet är preliminära operativa uppgifter som alltså kan komma att ändras Antalet upptäckta fall av irreguljära inresor per nationalitet vid den grekisk-turkiska sjögränsen sept.-15 oct.-15 nov.-15 déc.-15 janv.-16 Totalt TR-hav-GR Syrier Afghaner Irakier Övriga nationaliteter Kommissionens diagram 4: Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland efter nationalitet (syrier, afghaner, irakier), september 2015 januari Källa: Frontex nätverk för riskanalys (2015) och programmet för överföring av information om gemensamma insatser 4

5 (JORA) (januari 2016) från den 8 februari Uppgifterna från JORA-programmet är preliminära operativa uppgifter som alltså kan komma att ändras. Även om det totala antalet irreguljära inresor från Turkiet till Grekland håller på att minska, visar uppgifterna på ett varierande flöde (se diagram 2 och 3). Minskningen har dessutom motsvarat den förväntade minskning som hänger samman med rådande väderförhållanden vintertid. Med hänsyn till väderförhållandena är antalet fortfarande högt för den här tiden på året. De lagstiftningsåtgärder och operativa åtgärder som de turkiska myndigheterna genomfört för att ta itu med den irreguljära migrationen verkar ha haft en första, om än begränsad, effekt på migrationsströmmarna. Det är dock alltför tidigt för att säga något om de mer exakta kortsiktiga effekterna. På grund av de allt svårare väderförhållandena har fler irreguljära migranter förolyckats när de försökt korsa den grekiska gränsen Statistiska uppgifter för Turkiet Turkiet har för närvarande syriska flyktingar 3 som har garanterats tillfälligt skydd i egenskap av grupp. Denna status ger flyktingarna tillgång till offentliga tjänster, t.ex. utbildning och hälso- och sjukvård. Sedan den 15 januari ger statusen på vissa villkor även tillgång till arbetsmarknaden (mer om detta längre fram i rapporten). Den 22 januari beräknades av dessa syrier befinna sig i flyktingläger, där de erbjuds flera olika stödåtgärder. Efter att den första genomföranderapporten för den gemensamma handlingsplanen gavs ut den 17 december 2015, beslutade EU att samla in uppgifter från EU och Turkiet om genomförandet av handlingsplanen inom ramen för EU-arrangemanget för integrerad politisk krishantering (IPCR). I detta syfte, och efter diskussioner mellan EU och Turkiet, gick Turkiet den 22 januari med på att utifrån en överenskommen mall lämna uppgifter inom ett antal indikatorer om genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för EU och Turkiet. De turkiska myndigheterna lämnade därför följande uppgifter den 22 januari: syriska barn med tillfälligt skydd har skrivits in i skolor spädbarn har fötts (fram till den 22 januari). Den 18 januari hade Turkiet registrerat icke-syrier, och ytterligare personer väntade på registrering. Den 1 15 januari kom syrier till Turkiet på laglig väg, och syrier lämnade Turkiet. Motsvarande antal för iranska migranter var personer som kom till landet och som lämnade det; för irakier, personer som kom till landet och som lämnade det; för libaneser, personer som kom till landet och som lämnade det, och för jordanier, personer som kom till landet och som lämnade det. Beroende på visum kan utlänningar stanna i Turkiet mellan 30 och 90 dagar. Utlänningar som har rätt att komma in i Turkiet utan visum kan stanna i landet i upp till 90 dagar under en period om 180 dagar. 2 Enligt Internationella organisationen för migration dog 244 migranter i Egeiska havet 1 28 januari Antalet registrerade syriska flyktingar enligt Turkiets utrikesministerium den 3 februari. 5

6 Den 1 15 januari lämnade Grekland 322 förfrågningar om återtagande till Turkiet. Bulgarien lämnade inga sådana förfrågningar. Turkiet håller för närvarande på att handlägga de grekiska förfrågningarna 4. Under samma period, 1 15 januari, stoppade de turkiska gränskontrollerna migranter som försökte komma in i EU irreguljärt från Turkiet havsvägen, och migranter som försökte komma in i EU irreguljärt via land. Det registrerades asylansökningar i Turkiet 2015 ( ansökningar lämnades in av afghanska medborgare och av irakiska medborgare) 5. Under samma år avslutades bara 459 asylärenden, antingen genom att den sökande fick flyktingstatus eller genom att ansökan avslogs. De övriga ärendena väntar fortfarande på en lösning. Den 1 15 januari genomförde den turkiska kustbevakningen, polisen och gendarmeriet sju gemensamma insatser i syfte att gripa irreguljära migranter, personer som hjälper irreguljära migranter och människosmugglare, och för att förhindra irreguljära avresor. Det ledde till att 230 smugglare greps. Dessutom har Turkiet angett att landets brottsbekämpande myndigheter har ökat insatserna för att förhindra irreguljära avresor, arrestera smugglare och rädda migranter till havs. Turkiet har angett att man i december 2015 upptäckte i genomsnitt 514 irreguljära migranter per dag, vilket kan jämföras med 450 migranter per dag i november Totalt arresterades smugglare under Den turkiska kustbevakningen, gendarmeriet och de övriga brottsbekämpande myndigheterna har en viktig roll i arbetet för att upptäcka irreguljära migranter och smugglare. Turkiet lovade att lämna in ytterligare uppgifter enligt den mall som avtalades i februari. Del 2: Genomförandet av Turkiets åtaganden i enlighet med den gemensamma handlingsplanen Den 8 januari införde Turkiet visumtvång för syrier som reser till en turkisk flygplats eller hamn från ett tredjeland. Syftet var att minska transitmigrationen till EU. Detta hade omedelbar effekt: antalet syrier som tilläts komma in i Turkiet från Libanon eller Jordanien minskade dramatiskt efter att åtgärden infördes, och antalet resenärer gick från syrier under de sista åtta dagarna innan åtgärden (1 8 januari) till syrier under de påföljande tio dagarna (9 18 januari). Det är alltså en minskning med över personer. Den 15 januari antog Turkiet en förordning som ger syrier med tillfälligt skydd faktiskt tillträde till arbetsmarknaden, även om det sker under vissa villkor och begränsningar. Därmed uppfylldes en av de viktigaste åtgärderna i den gemensamma handlingsplanen. Syftet är att göra Turkiet mer attraktivt som asylland för syrier och på så sätt ta itu med en av de största anledningarna till att syrier försöker ta sig till EU irreguljärt på jakt efter en bättre 4 Enligt det bilaterala protokollet om återtagande mellan Grekland och Turkiet har mottagarstaten upp till 75 dagar på sig att handlägga förfrågan. Efter ett godkännande från båda sidor bör återtagandet ske inom 15 dagar. Samma protokoll instiftar ett förenklat förfarande genom vilket mottagarstaten ska återta en person som arresteras i ett gränsområde inom en vecka från att landet har underrättats om anhållan. 5 Enligt den turkiska lagstiftningen är det bara personer som har flytt från Syrien som automatiskt får internationellt skydd i egenskap av grupp vid registrering. Medborgare från andra länder måste lämna in individuella asylansökningar och få flyktingstatus efter en preliminärundersökning och enligt beslut av generaldirektoratet för migrationshantering. 6

7 framtid. Enligt förordningen kan en syrier ansöka om arbetstillstånd först ett halvår efter att ha beviljats tillfällig skyddsstatus. Arbetstillstånd kan bara beviljas inom de regioner där den flykting som har fått tillfälligt skydd har rätt att bosätta sig. I förordningen anges inga begränsningar till särskilda sektorer. Däremot anges en gräns på 10 % för flyktingar från Syrien, med undantag för jordbruk och djurhållning. Förordningen har omedelbar verkan, men eftersom den är relativt allmän kan det krävas ytterligare genomförandebestämmelser. Det faktum att förordningen har antagits är onekligen ett steg i rätt riktning, men för att den ska få en faktisk effekt krävs att den tillämpas effektivt och så snart som möjligt. Turkiet har förberett ett lagförslag om skydd av personuppgifter som har lämnats in till parlamentet. Om förslaget följer uppfyller europeiska villkor kan lagstiftningen erbjuda Turkiet en möjlighet att arbeta närmare med Europol, Eurojust och EU-ländernas brottsbekämpande organ. Det nuvarande lagförslaget behöver dock fortfarande genomgå förbättringar, särskilt i fråga om dataskyddsmyndighetens oberoende och undantaget från lagen för brottsbekämpande myndigheter och underrättelseverksamhet. EU har meddelat Turkiet sina betänkligheter och hoppas att dessa kommer att åtgärdas vid det parlamentariska förfarandet. Den 8 januari lämnade den turkiska regeringen in trepartsavtalet mellan Turkiet, Bulgarien och Grekland till parlamentet för ratificering. Turkiet angav att man är villig att förbättra genomförandet av sina återtagandeutfästelser i avtalet med Grekland och skapa fler återtagandeplatser, utöver den som finns i Dikili. Det största problemet vid genomförandet av detta bilaterala avtal är fortfarande de långa förseningarna i hanteringen av återtagandeansökningarna från Grekland. Under senare delen av december 2015 och i slutet av januari 2016 besökte turkiska tjänstemän Aten för att tillsammans med de grekiska myndigheterna diskutera om hur det bilaterala återtagandeavtalet ska kunna genomföras på ett mer effektivt sätt. I januari ordnade den turkiska polisen en informationskampanj i Bodrum, en turistort i södra Turkiet. Den regionala polisen tog fram broschyrer som delades ut för att stoppa flyktingar från att inleda den farliga resan till Europa. Man har tryckt cirka broschyrer på turkiska, arabiska och engelska som ska delas ut av gendarmeriet. Del 3: Genomförande av EU:s åtaganden i enlighet med den gemensamma handlingsplanen Den 24 november antog kommissionen ett beslut att inrätta en flyktingfacilitet för Turkiet samt en samordningsmekanism för de åtgärder från EU och dess medlemsstater som ska hjälpa Turkiet att ta hand om de över 2 miljoner syriska flyktingar som har kommit dit. Kommissionen och medlemsstaterna har åtagit sig att under 2016 och 2017 inledningsvis bidra med 3 miljarder euro som distribueras via flyktingfaciliteten. Staterna ställde sig positiva till faciliteten, men samtidigt underströks kopplingen mellan Turkiets genomförande av dess åtaganden i enlighet med den gemensamma handlingsplanen och det finansiella stödet. Man beslutade att 1 miljard euro till faciliteten ska tas från EU-budgeten och de återstående 2 miljarderna ska betalas av medlemsstaterna, i enlighet med deras BNI-andel. Den 3 februari avtalade medlemsstaterna om finansieringen av faciliteten och dess verksamhetsvillkor, och kommissionen ändrade därefter sitt beslut så att det överensstämmer med avtalet. Det är kommissionen som ansvarar för att förvalta de resurser som koordineras genom flyktingfaciliteten. Detta görs med hjälp av de finansiella verktyg för externt bistånd 7

8 som bäst passar den typ av stöd som ska ges. Flyktingfaciliteten förvaltas av en styrgrupp med kommissionen som ordförande, EU-länder utgör gruppens medlemmar och Turkiet innehar observatörsstatus. Styrgruppen sammanträder för första gången den 17 februari. Flyktingfacilitetens verksamhet ska komma igång så snart som möjligt och har som främsta syfte att erbjuda stöd i arbetet med att på ett värdigt sätt försöka uppfylla de grundläggande behoven hos de mest utsatta flyktingarna i Turkiet. Detta inkluderar mat, tillfälligt tak över huvudet, akutvård och skydd. I kombination med mer långsiktiga lösningar kommer man även att erbjuda informell utbildning för att undvika att en hel generation syriska barn går miste om möjligheten att utbilda sig. I dag är det cirka syriska barn som inte kan gå i skolan. Det här är en viktig pushfaktor som inte bara äventyrar barnens omedelbara välbefinnande, utan även deras möjligheter att bygga en framtid. I slutet av 2015 inledde kommissionen, i samarbete med de turkiska myndigheterna, en utredning av vilka behov som finns för syrier med tillfälligt skydd i Turkiet. En första översikt från denna behovsutredning förväntas i mitten av februari, och utredningen bör vara helt klar i början av våren. Behovsutredningen kommer att göra det enklare att identifiera vilka projekt som bör finansieras genom flyktingfaciliteten. Samtidigt har kommissionen redan kunnat konstatera att stödbehovet är akut inom bl.a. utbildning, hjälp att förbättra de syriska flyktingarnas anställbarhet och vidarebosättning (se prioriterade insatsområden i bilagan). Enligt den aktuella preliminärbedömningen skulle en tredjedel av stödet kunna användas till humanitära behov, medan två tredjedelar kan användas till utbildningsmöjligheter (högprioriterat), lokal infrastruktur och arbetstillfällen. Den 11 januari besökte kommissionens vice ordförande Frans Timmermans Turkiet för att diskutera hur den gemensamma handlingsplanen ska tillämpas på ett effektivt sätt. I samband med den politiska högnivådialogen den 25 januari diskuterade utrikesrepresentanten Federica Mogherini med kommissionär Johannes Hahn genomförandet av den gemensamma handlingsplanen. Den 28 januari träffade en EU-delegation de turkiska myndigheterna i Ankara för att besluta om konkreta metoder för att genomföra den gemensamma handlingsplanen på ett effektivare sätt och minska migrationsströmmarna. Där identifierades tolv åtgärder som måste prioriteras och utredas närmare på en gång. Detta omfattar bland annat följande: Turkiets möjligheter att genomföra återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet från och med den 1 juni 2016 ska underbyggas. Turkiet ska träffa återtagandeavtal med de länder varifrån irreguljära migranter kommer till Turkiet och EU. Det bilaterala avtalet mellan Grekland och Turkiet ska genomföras på ett bättre sätt. Turkiet ska anta lagstiftning om skydd av personuppgifter som uppfyller de europeiska villkoren, ett krav för att Turkiet ska kunna samarbeta närmare med Europol, Eurojust och EU-ländernas brottsbekämpande myndigheter. Turkiets kustbevakning ska stärkas. Turkiets lagstiftning, åtgärder och samarbete med EU-länderna ska effektiviseras som del av kampen mot smuggling och smugglare. Turkiet ska få stöd för ett effektivare gränsarbete vid sina östra gränser. 8

9 Det ska genomföras mer omfattande informationskampanjer som uppmanar migranterna att avstå från den farliga resan till Europa. Turkiet ska få hjälp att på ett bättre sätt identifiera falska eller förfalskade resedokument och andra styrkande dokument. EU bistår redan med stöd inom flera av de ovannämnda punkterna, särskilt genom EUinstrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) och EU-instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Det sistnämnda instrumentet behöver antagligen tas i bruk tidigare än beräknat. Den 2 februari höll de båda parterna ett första uppföljningsmöte i fråga om ovanstående prioriteringar. Kommissionen och Turkiet fortsätter diskussionerna kring prioriteringarna för 2016 års program för stöd från IPA II, med fokus på att öka det finansiella stödet till Turkiet för att uppfylla de krav som framkommit vid dialogen om viseringsliberalisering (programuppdrag för GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar 9 11 december). Samtidigt har EU fortsatt att erbjuda omedelbar hjälp i Turkiet. Sedan krisens början har totalt 365 miljoner euro från EU-budgeten använts för omedelbar hjälp till syriska flyktingar och de turkiska värdsamhällena. Av detta har hittills 71 miljoner euro gått till humanitärt bistånd via relevanta humanitära organisationer, i första hand för att hjälpa de flyktingar som befinner sig i Turkiet. I maj 2015 godkändes ett första insatsprogram till ett värde av 18 miljoner euro från IPA II. Programmet godkändes av styrelsen för EU:s förvaltningsfond med anledning av Syrienkrisen och är menat för de syriska flyktingarnas omedelbara behov av utbildning och tryggad livsmedelsförsörjning i Turkiet. I september 2015 slöts avtal med Unicef och Världslivsmedelsprogrammet (WFP). Under 2015 har totalt cirka 173 miljoner euro förmedlats från IPA II via EU:s förvaltningsfond. Den 1 december 2015 antog styrelsen för EU:s förvaltningsfond för Syrien nya finansiella beslut för totalt 150 miljoner euro för åtgärder i Turkiet. I slutet av 2015 allokerades 165 miljoner euro som riskerade att återtas från 2012 års IPA II-fonder till förvaltningsfonden, inklusive 25 miljoner euro i samfinansiering från Turkiet. Pengarna har avsatts för projekt i Turkiet. För närvarande håller ett projektprogram på att sättas ihop, med 21 projekt till ett värde av totalt 383 miljoner euro. Utifrån den behovsutredning som för närvarande håller på att sammanställas (se ovan) ska man identifiera vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas i Turkiet. Dessutom fortsatte EU att ge ett betydande stöd till syriska flyktingar i Libanon, Jordanien och Irak samt till internflyktingar i Syrien. Med anledning av Syrienkrisen avsatte EU:s förvaltningsfond, vid sitt andra styrelsemöte den 1 december 2015, 350 miljoner euro för akuthjälp till 1,5 miljoner flyktingar och överbelastade värdsamhällen i Libanon, Turkiet, Jordanien och Irak. Den 7 december antog EU den årliga handlingsplanen för Turkiet 2015 genom IPA II. Detta innebar att Turkiet fick ytterligare stöd för att bättre kunna bekämpa människosmugglingen. Detta ska framför allt göras genom att förstärka patrullerings- och övervakningskapaciteten hos den turkiska kustbevakningen med tjugo uppblåsbara båtar och sex mobila radarenheter, samt genom stöd till andra relevanta turkiska myndigheter. Programmet bidrar även med hjälpmedel för att stärka kapaciteten hos den turkiska kustbevakningens ledning att bekämpa den irreguljära migrationen och organiserade brottsligheten till havs. Syftet är framför allt att rädda fler liv och upptäcka fler irreguljära migranter. Ett aktuellt projekt inom ramen för IPA II ska hjälpa Turkiet att erbjuda säkra biometriska pass. 9

10 EU har avslutat rekryteringen av en sambandsperson från Frontex som ska utplaceras i Turkiet. Del 4 Slutsatser och rekommendationer Sedan oktober 2015 har det totala antalet irreguljära migranter som kommer till EU från Turkiet sjunkit. Dock är antalet fortfarande högt för den här tiden på året. För att åtgärda detta måste Turkiet omedelbart bli bättre på att hindra migranter och flyktingar att avresa irreguljärt från landet. Det är särskilt viktigt att stärka insatserna på land för att förhindra irreguljära avresor. Av de irreguljära migranter som kommer till Turkiet har andelen icke-syrier (t.ex. afghaner, pakistaner, iranier, marockaner och bangladeshier) ökat sedan oktober. Av den anledningen måste Turkiet snarast vidta ytterligare åtgärder för att anpassa sin visumpolitik till EU:s, och då prioritera de länder varifrån de irreguljära migranterna kommer till EU. Turkiet måste även säkerställa att förfarandena genomförs effektivt, på det sätt som anges i den nationella lagstiftningen; genom antingen ett tydligt godkännande eller ett avslag på ansökan om flyktingstatus. Turkiet måste dessutom se till att de irreguljära migranter som inte anses vara i behov av internationellt skydd, inte avreser irreguljärt till EU. Turkiet ombes se över det lagförslag om lagen för skydd av personuppgifter som för närvarande ligger hos parlamentet och att anpassa det helt till de europeiska villkoren. Om Turkiet antog passande lagstiftning för skydd av personuppgifter, skulle landet kunna föra ett närmare samarbete med Europol, Eurojust och EU-ländernas brottsbekämpande organ. Det krävs ett bättre samarbete vid gränskontrollerna mellan Turkiet och Grekland för att bekämpa människosmugglingen och genomföra det bilaterala avtalet om återtagande mellan Turkiet och Grekland på ett effektivt sätt. Turkiet uppmanas att förbereda tillämpningen av återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet för medborgare från tredjeländer, som ska inledas den 1 juni Turkiet uppmanas dessutom att förstärka sina insatser mot människosmuggling i kustområdena, även i samarbete med berörda EU-länder. Så snart avtalet om flyktingfaciliteten för Turkiet är klart måste EU, å sin sida, snarast möjligt börja erbjuda hjälp och tillgodose flyktingarnas behov genom faciliteten. Dessutom bör kommissionen och Turkiet vara redo att omprioritera de befintliga stödprogrammen för Turkiet inom migration, för att snabbt kunna svara på eventuella nya behov. Såsom anges i bilagan, har man konstaterat att de största behoven av finansiellt stöd för flyktingarna i Turkiet finns inom följande områden: humanitärt bistånd, utbildning, integration på arbetsmarknaden, hälso- och sjukvård och social inkludering, kommunal infrastruktur och hantering av migrationsströmmar. Den pågående behovsutredningen kommer att ge en detaljerad analys över luckorna och visa var finansieringen behövs som mest inom samtliga sektorer. Styrgruppen för flyktingfaciliteten kommer att bidra med strategisk vägledning och besluta om specifika åtgärder, belopp och vilka finansiella instrument som är lämpligast. Styrgruppens första möte hålls den 17 februari

11 Turkiet och EU måste fortsätta insatserna inom de tolv prioriterade åtgärder som man kom överens om den 28 januari för att genomföra den gemensamma handlingsplanen på ett effektivt sätt, och arbetet måste bli operativt. Sammanfattningsvis uppmanas Turkiet att fortsätta med, och även utveckla, åtgärderna för att genomföra den gemensamma handlingsplanen fullständigt och på ett effektivt sätt. Det är viktigt att effekten från EU:s och Turkiets koordinerade arbete snabbt ger resultat, särskilt vad gäller förhindrandet av irreguljära inresor. Kommissionen fortsätter arbetet med att säkerställa att den gemensamma handlingsplanen för EU och Turkiet genomförs snarast möjligt och på ett effektivt sätt. Man kommer även att regelbundet granska genomförandet av handlingsplanen och rapportera om detta. 11

12 BILAGA Förteckning över nuvarande prioriterade insatsområden och möjliga projekt inom ramen för flyktingfaciliteten för Turkiet Prioritet 1: 1.1 Humanitärt bistånd Uppfylla grundläggande behov Allt humanitärt bistånd kommer att administreras och fördelas med full respekt för de humanitära principerna och det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd. Mål: Tillgodose de mest akuta humanitära behoven inom de fem viktigaste områdena: mat och andra varor, hälso- och sjukvård, skydd, boende, vatten, sanitet och hygien samt möjligheten till utbildning. Möjliga projekt: De humanitära åtgärder som EU för tillfället driver handlar framför allt om att överföra resurser dit där de behövs. Detta görs med hjälp av ett relativt stort antal samarbetsaktörer och är särskilt inriktat på behovet av mat och andra varor, skydd, hälso- och sjukvård samt åtgärder som ger möjlighet till utbildning i Turkiet. De här överföringarna av resurser kan bli ännu mer omfattande och på så sätt nå ut till en miljon människor. Ett skyddsnät för nödsituationer måste förberedas, dvs. ett multifunktionellt resursöverföringssystem inriktat på att tillgodose grundläggande behov (bl.a. mat och andra varor, skydd), för att minska de pushfaktorer som tvingar fram en andra tvångsförflyttning av flyktingarna. Ett sådant system gör det möjligt för flyktingarna att tillgodose sina grundläggande behov, t.ex. behovet av mat och andra dagligvaror, på ett värdigt sätt. Även övriga bistånd, utöver de finansiella, ska upprätthållas, tillsammans med ett långtgående skyddssystem (fonder för särskilda behov, ärendehantering, juridiskt stöd, remisser, uppsökande arbete och program för skydd av barn och mot könsrelaterat våld) och insatser för att knyta samman katastrof-, återanpassningsoch utvecklingsbistånd. Målgrupp: En stor andel av de mest sårbara, framför allt syriska, flyktingarna i Turkiet. Det uppskattade antalet flyktingar i behov av humanitärt bistånd ligger så högt som 1 miljon. Prioritet 2: Socioekonomiskt bistånd 2.1 Utbildning Trots de insatser som redan görs, är det fortfarande så mycket som barn som ska tillbaka till skolbänken under läsåren 2015/2016 och 2016/2017. Dessutom ges det endast mycket lite stöd för bättre tillgång till gymnasieutbildning, särskilt yrkesutbildning, och nästan inget stöd alls till högskoleutbildning för unga flyktingar. Mål: Möjlighet för alla barn som kommer från Syrien att skaffa sig primärutbildning (det handlar om barn som ska tillbaka till skolbänken under läsåren 2015/2016 och 2016/2017). Tillgång till sekundärutbildning, särskilt yrkesutbildning. Tillgång till högskoleutbildning. 12

13 Möjliga projekt: Stödja alla barns tillgång till utbildning. Stödja tillgången till sekundärutbildning, inklusive yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar. Uppmuntra flyktingar att ansöka till utbildningar och bekämpa tidiga avhopp från skolan, vid behov även genom språkutbildning. Stödja tillgången till högskoleutbildning. Stödja en anpassning av utbildningarna så att de överensstämmer med arbetsmarknadens behov. Tillhandahålla infrastrukturer för utbildning i de regioner där det har skett eller sker betydande demografiska förändringar för att det kommer flyktingar dit. Målgrupp: Barn och unga flyktingar, särskilt flickor 2.2 Tillgång till arbetsmarknaden Flyktingar bör få hjälp att utnyttja den möjlighet att arbeta som de erbjuds genom den nya lagstiftningen om flyktingarnas tillgång till arbetsmarknaden, även genom möjligheten att bättra på eller anpassa kompetenser och färdigheter. Detta torde ge flyktingarna ett starkt incitament att arbeta och på så sätt även bli en tillgång för den turkiska ekonomin. Mål: Tillgång till arbetsmarknaden. Möjlighet att starta eget eller starta företag, i synnerhet mikroföretag. Möjliga projekt: Stödja utredningar av arbetsmarknadens behov. Tillhandahålla individuell vägledning och hjälp. Stödja en förbättring av färdigheter och kompetenser, särskilt genom fortbildning och omskolning. Ta fram system som gör det möjligt att jämföra kvalifikationer. Stödja egenföretagande, bl.a. genom mikrolån. Målgrupp: Vuxna flyktingar, särskilt de lågutbildade 2.3 Hälso- och sjukvård och social inkludering Primärhälsa, psykisk rehabilitering, postoperativ vård för krigsskadade, reproduktiv hälsa och mental hälsa är områden där behovet av mer resurser är mycket stort. Lokala kontaktpunkter är ett effektivt sätt att erbjuda t.ex. råd och hjälp i juridiska frågor, administrativ vägledning, utbildning för kvinnor, informell och inledande utbildning för barn, medicinsk rådgivning och remisser till läkare och sjukhus för behandling. Mål: Tillgång till hälso- och sjukvård och grundläggande socialtjänster. Möjliga projekt: Tillhandahålla hälso- och sjukvård. Tillhandahålla psykologiskt stöd. Underlätta tillgången till grundläggande sociala tjänster, t.ex. administrativ och juridisk rådgivning. Tillhandahålla infrastruktur för hälso- sjukvårdstjänster samt socialtjänster. 13

14 Målgrupp: Flyktingar och värdsamhällets befolkning, med fokus på de mest utsatta 2.4 Den kommunala infrastrukturen Den absoluta majoriteten av flyktingarna i Turkiet (85 %) bor inte i något av landets 25 flyktingläger. Lägren hyser runt personer. Det här flödet av människor till de mindre utvecklade delarna av landet har satt stor press på infrastrukturen i vissa av byarna, särskilt i fråga om lokala vägar, tillgång till vatten, avlopp och avloppsvattenrening samt avfallshantering. Dessutom bör de sociala tjänster som erbjuds flyktingarna även, där så behövs, erbjudas den lokala befolkningen, för att inte öka redan befintliga tendenser till fientlighet. Mål: Minska migrantflödets påverkan på den lokala infrastrukturen. Möjliga åtgärder: Stödja återuppbyggnaden, förstärkningen eller konstruerandet av lokala kommunala infrastrukturer, särskilt i fråga om vattentillgång, avfallshantering, lokaltransport och kommunala tjänster. Målgrupp: Flyktingar och värdsamhällets invånare Prioritet 3: Stöd till de nationella och lokala myndigheterna för att hantera följderna till flyktingmottagandet i Turkiet 3.1 Hanteringen av migrationsströmmarna De regionala och lokala myndigheter som har det administrativa ansvaret för de flyktingar som inte kommer till flyktingläger behöver stärka sin kapacitet och få operativt stöd. Även de nationella myndigheter som ansvarar för registreringen av flyktingarna och migrationshanteringen har problem med bristande kapacitet som måste åtgärdas. Mål: Förbättra kapaciteten hos lokala, regionala och nationella myndigheter att hantera strömmarna av migranter och flyktingar. Möjliga projekt: Bygga upp kapaciteten för migrationshantering. Erbjuda relevant utrustning. Målgrupp: Lokala, regionala och nationella myndigheter 14