Dialogmöte om havsplanering - möjligheter och utmaningar i Västerhavet

Transkript

1 Dokumentation från dialogmöte 21 mars 2013 Dialogmöte om havsplanering - möjligheter och utmaningar i Västerhavet Hotell Tylösand Västra Götaland, Halland & Skåne 1

2 Kontaktuppgifter Havs- och vattenmyndigheten Eva Rosenhall nationell projektledare havsplan Västerhavet Tel: (Växel) Länsstyrelsen Västra Götalands län Ingela Isaksson regional projektledare havsplan Västerhavet Markus Klingberg samordnare IT uppdraget samt GIS & planeringsunderlag Jesper Adolfsson samordnare regional nulägesbeskrivning Tel: (Växel) Länsstyrelsen Hallands län Anna Nilsson samordnare Hallands län Tel: (Växel) Länsstyrelsen Skåne län Per Pärsson samordnare Skåne län Tel: 040/ Provins Fem AB Torbjörn Svensson Henrik Samuelberg Tel: (Växel) 2

3 Va lkomstha lsning och inledning Eva Rosenhall från Havs- och vattenmyndigheten - nationell projektledare samt Ingela Isaksson från Länsstyrelsen i Västra Götalands län - regional projektledare för Havsplan Västerhavet hälsade tillsammans med Länsstyrelserna i Skåne och Halland, alla välkomna till dagens dialogmöte - det första steget för en gemensam process med havsplanering. Havsplanområde Västerhavet utgör tillsammans med Östersjön och Bottniska Viken tre havsplanområden i Sverige. Illustration: Karta med indelning av havsplanområden Eva och Ingela poängterade att innevarande dialogmöte utgör startskottet för en process som Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna vill genomföra gemensamt med inbjudna kommuner, regioner och övriga deltagare. Denna krets av deltagare kommer att utvidgas med ytterligare intressenter och aktörer så småningom. De betonade betydelsen av att samtligas erfarenheter och kunskaper är viktiga för oss alla att ta del av samt lyfte fram syftet med dagen. 3

4 Dialogmötets syfte är att: o inleda en dialog o delge och ta del av kunskap o börja bygga nätverk o delge och ta del av information Därefter lämnades ordet över till Lisbeth Schultze Länsråd i Hallands län. Lisbeth hälsade alla varmt välkomna till Halland. Hon gav oss en inledande bild över betydelsen av fysisk planering av vårt gemensamma hav där många intressen ska samsas om utrymmet. Exempelvis sjöfart, fiske och turism med mera. Planeringen kan ge stöd, förebygga och lösa konflikter samt ge insyn för medborgare och näringar i planeringsprocessen. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att förbereda havsplaneringen och att stödja kommuner med flera. Lisbeth såg positivt på att så många kommuner aktivt vill delta i processen och betonade att kommunernas inflytande över det öppna havet troligen kommer att stärkas. Lisbeth Schultze, länsråd i Hallands län hälsar alla varmt välkomna Havsplaneringsutredningen föreslår åtgärder för förbättrad kunskapsförsörjning där en långsiktig förvaltning och planering av haven för utveckling och bevarande bör gå hand i hand. Lisbeth betonade betydelsen av att integrera miljöfrågorna i olika politikområden. Avslutningsvis konstaterade Lisbeth, från sin erfarenhet som jolleseglare som liten, att det är inte alltid den rakaste vägen som är den rätta vägen, ibland behöver man kryssa för att komma fram. 4

5 Uppstart runt borden Ciceroner (vägvisare) för dagen, Henrik Samuelberg och Torbjörn Svensson från Provins fem AB, gav oss helikopterperspektivet på vilka som deltog i dagens möte. Geografisk representation fördelat på Skåne, Halland och Västra Götaland. Respektive fördelning med representanter från kommuner, länsstyrelser, övriga statliga myndigheter, universitet, intresseorganisationer, näringsliv och massmedia. Vi kunde konstatera en god fördelning med representanter från hela kuststräckan och en representation från samtliga tre kustlänsstyrelser, 15 av Västerhavets totalt 22 (27 1 ) kommuner, samt tre av områdets fyra regioner/ regionala förbund. Fångat i håven - förväntningar på dagen: En första fråga att fundera över var vilka förväntningar som finns bland deltagarna på dagen. Nedan följer några av de förväntningar som lyftes fram: o Behov av verktyg för havs- och kustplanering hur gå vidare i processen? o Behov av förtydligande havsplan kontra kommunal planering o Kunskapstörstande o Lyssna & lära o Utbyta erfarenheter o Knyta kontakter o Gränslös samverkan o Hitta samarbetsmöjligheter o Koppling till klimatanpassning o Förståelse för processen o Vad är det förväntade innehållet i den kommande havsplanen? o Planeringsunderlag och behovet av dessa o Möjlighet att ge inspel i ett tidigt stadium o Nätverka, hitta och se varandra o Säkerställa en hänsyn till den biologiska mångfalden i kommande havsplan o Behov av att arbeta på olika skalor samtidigt exempelvis att arbeta från ett EUperspektiv FÖP fjord (fördjupad översiktsplan) o Få klargjort roller o Underlätta havsplaneringen o Knyta ihop land och hav 1 Enligt havsplaneringsutredningen går gränsen mellan havsplan Västerhavet och havsplan Östersjön vid Kullen, men alla Skånes kommuner längs Öresund bjöds in till mötet. 5

6 Havsplaneringsprocessen i sitt sammanhang Eva Rosenhall och Ingela Isaksson gav en inledande presentation kring varför Sverige nu ska havsplanera. Många intressen ska samsas, så som fredningsområden för fiske, skjutområden, nationalparker, riksintressen med flera. Eva Rosenhall, Havs- och vattenmyndigheten inleder ämnet om varför vi ska havsplanera Varför havsplanering? o Haven uppnår idag bara delvis god miljöstatus o Anspråken på att använda haven ökar o Nya användningar och anspråk tillkommer o Stora behov av olika former av skydd o Grannländerna börjar planera Havsplanering är till nytta för att: o Pröva anspråk och skydd o Förenkla myndigheternas tillståndsprövning o Ge företag och intressenter förutsägbarhet o Bidra till samarbetet med våra grannländer o Kommunicera och informera om havet o Vara ett verktyg i genomförande av havsmiljödirektivet 6

7 Helhetsperspektivet! Den statliga havsplaneringen kommer att ge ett helhetsperspektiv på användningen av havet och ska vara ett stöd i den kommunala planeringen. EU-kommissionen i Bryssel la den 13 mars fram ett förslag till direktiv för fysisk planering i kust- och havsområden samt integrerad förvaltning av kustområden med fokus på gränsöverskridande samarbete, och stöd för blå tillväxt och utveckling. Tanken är att medlemsstaterna ska utföra fysisk planering och integrerad förvaltning enligt nationell och internationell lagstiftning. Havsplanering är på gång i flera länder runtom i världen och Sverige deltar i gränsöverskridande samarbete med våra grannländer, till exempel i EU-projekt som Hav möter Land och PartiSEApate. Internationell dialog kring havsplanering sker även inom de regionala havsmiljökommissionerna Helcom och Ospar, samt inom Vasab som är en planeringsorganisation för Östersjöområdet. Arbetet med havsplanering sker med utgångspunkt i havsplaneringsutredningens betänkanden: Planering på djupet - fysisk planering av havet Kunskap på djupet- kunskapsunderlag för havsplanering Regeringskanslier bereder för närvarande en ny lagstiftning för havsplanering. Utgångspunkter för arbetet är ekosystemansatsen, integrerade konskevensbedömningar, kommunikation och samverkan, samt kvalitetssäkring av process och dokument. Under 2013 är arbetet fokuserat på att ta fram en nulägesbeskrivning genom att samla in planeringsunderlag nationellt och regionalt och göra ett tolkat underlag. Till hösten planeras fler och utvidgade dialogmöten för diskussioner av nulägesbeskrivningen som i förlängningen kommer att bilda utgångspunkt för den fortsatta planeringen. Utöver detta kommer en havsplaneringsportal att lanseras på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, med syfte att informera om havsplaneringsarbetet och presentera och visualisera så mycket relevant planeringsunderlag som möjligt för havsplaneringen. En del av detta underlag kommer också vara möjligt att hämta hem från portalen. Produkten för arbetet är tre havsplaner men både Eva och Ingela betonade att processen är det viktiga! Arbetet med havsplanering tar sin utgångspunkt från helhetsperspektivet: Holistiskt Samverkan Förankring Koppling ÖP - havsplan 7

8 Sveriges 14 kustlänsstyrelser har samma regeringsuppdrag och tre av dessa kustlänsstyrelser har en samordnande roll - Västra Götaland, Kalmar, Västernorrland en i varje havsplanområde, Västerhavet, Östersjön respektive Bottniska viken. Kustlänsstyrelserna ska bygga upp kompetens och rutiner för att bistå Havs- och vattenmyndigheten samt samordna och stödja kommunerna. Västra Götalands län har ett särskilt uppdrag för att samordna IT-system, datainsamling och bearbetning av planeringsunderlag och att bistå Havs- och vattenmyndigheten i detta arbete. Havsplanen är statlig och förväntas stödja kommunens planering. Kommunernas ÖP (översiktsplanering) överlappar den föreslagna statliga havsplanen geografiskt. Överlapp Vattenförvaltningsförordningen 1nm (nautiska mil) ut, havsmiljöförordningen in till strandlinjen, kommunal planering 12nm ut, Havsplan från 1nm till 188nm till och med ekonomisk zon. Illustration: Överlappning mellan olika slags planering och förvaltning i vatten. Ingela gav även exempel på hur Norge, Danmark och Sverige har fördelat planeringsansvaret olika mellan olika administrativa nivåer. I Sverige ligger planeringsansvaret hos kommunerna som sedan 1987 har både skyldighet och rättighet enligt PBL (Plan- och Bygglagen), att översiktsplanera ut till territorialgränsen, men få av landets 85 kustkommuner har gjort det. Ingen har hittills planerat ekonomisk zon (EEZ) i Sverige. I havsplaneringsutredningen föreslås ett statligt ansvar för planeringen från och med 1nm utanför baslinjen till och med EEZ. Det vill säga överlappning med det kommunala planeringsansvaret. 8

9 I Norge har kommunerna möjlighet att planera ut till baslinjen (grunnlinjen), därefter tar staten över till och med EEZ. I Danmark har staten ansvaret att planera från strandlinjen till och med EEZ. Detta ställer krav på samarbete mellan olika administrativa nivåer vid gränsöverskridande samarbete mellan de tre nordiska länderna. Frågor och svar: Erfarenheter och kunskaper från andra länder, hur tillvaratas detta? Eva och Ingela svarar att samarbete finns, HaV följer arbetet och deltar i exempelvis Helcom och Ospar. På västkusten genomförs bland annat ett samarbete mellan tre länder inom ramen för Interregprojekt Hav möter Land, där en arbetsgrupp från Sverige, Norge och Danmark arbetar med olika fokusområden inom Kust- och havsplanering. Koppling Havsförvaltning, Vattenförvaltning och Havsplan? o Åtgärdsprogram enligt havsmiljöförordningen Effekter på kort sikt år 2020 Utformas för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus Omfattar geografiska skyddsåtgärder Anger operativa mål för genomförandet som kan gälla alla sektorer o Havsplanen utgör del i Havsförvaltningen ett långsiktigt underlag för framtida beslut. ska vara vägledande, styrande och/eller bindande för beslut ska ange inriktning för användningen av havsområden och havets resurser ska förutse och förebygga skador på ekosystemens struktur och funktion beslutas av regeringen Havs- och vattenmyndigheten ska enligt havsplaneringsutredningen minst vart fjärde år pröva om en ny havsplan behöver tas fram för ett havsplanområde Kommunala planer mot nationella planer Eva svarar att havsplanen troligtvis ska vara överordnad ÖP, men lagstiftningen finns inte på plats än Kommunerna måste vara med i arbetet och har möjlighet att göra inspel och påverka processen Kommunernas detaljeringsnivå på underlag - Svar från Ingela och Markus; den regionala rapporten kommer använda underlag som samlas in från ÖP mm. GIS-underlag kan så småningom hamna i havsplaneringsportalen. 9

10 In- och utblickar pa havsplanering Bengt Gustafsson fysisk planerare, Sotenäs kommun Delregionalt kommunöverskridande perspektiv Bengt Gustafsson, fysisk planerare från Sotenäs kommun gav oss en inblick i gränsöverskridande samarbete och inledande delregionalt arbete med gemensam Blå Översiktsplan. Samarbetet mellan de fem nordligaste kustkommunerna i Bohuslän Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil och Munkedal började Sistnämnda kommunen är inte med i nuvarande arbete med Blå översiktsplan på grund av att de i det närmaste har en avsaknad av kust. Bakgrunden till samarbetet var ett oerhört tryck på att konsumera mark och vattenresurser. Styrgruppen för arbetet består av både kommunalråd och oppositionsråd vilket skapar kontinuitet även efter val. Kommuncheferna är adjungerade till Styrgruppen för att säkerställa genomförandet och kopplingen mellan politiken och tjänstemännen. Adjungerad till styrgruppen har även dåvarande samhällsbyggnadsdirektör på Länsstyrelsen varit, vilket gett en tydlig koppling av samarbete mellan statlig och kommunal nivå. Befolkningsmässigt växer Strömstad, Tanum stampar på samma befolkningsmängd medan Lysekil och Sotenäs minskar skrivna i dessa fyra kommuner medan man sommartid härbergerar mellan människor. Tillsammans utgör kommunerna ca 10 mil kuststräcka och på denna kuststräcka återfinns 27 % av alla gästnätter för båtlivet i Sverige. Samarbetet inleddes med framtagande av en gemensam strategisk plan för utveckling av besöksnäring detta ledde till starten av att integrera den fysiska planeringen och besöksnäringen. 10

11 Inom ramen för kustzonsprojektet ( ), fem kommuner togs en gemensam strukturbild fram indelad i öppet hav, skärgård, kustnära områden, inland och infrastruktur. Detta ledde efter flera år av samarbete fram till en gemensam politisk överenskommelse som samtliga kommunfullmäktige tagit beslut om. Läs mer om projektet på Tillväxt norra Bohuslän. Strukturbilden saknar kommungränser och orter utgör en enkel bild som underlättar för en konstruktiv dialog. Nyckelord för framgång i arbetet är erfarenhetsutbyte, samarbete och uthållighet. Samverkansplan för värdefulla kust- och havsområden (nationellt projekt som initierades av Naturvårdsverket och som genomfördes under perioden med fem kustlänsstyrelser som huvudmän tillsammans med respektive pilotområdes kommuner) integrerades med kustzonprojektet 2008 och utgör en grund till arbetet med den kommande Blå ÖP:n Sveriges första delregionala gemensamma Blå ÖP. Bengt visade på de värden som identifierats i området naturen, landskapsbild, kulturhistoria och levande kustsamhällen. Tilläggas ska att norra Bohuslän har Sveriges högsta marina biodiversitet! Bengt visade sedan fram exempel på underlagskartor och sammanställd kunskap om pågående verksamheter, samt gav exempel på åtgärder för en förbättrad havsmiljö som tagits fram i samarbete med intressenter och aktörer inom området. Erfarenheter från processarbete med fördjupad översiktsplan (FÖP) för Åbyfjorden en gemensam fjord mellan två kommuner, på remiss nu, utgör grunden för arbetsprocessen för det kommande Blå ÖP arbetet mellan de fyra kommunerna. Ett arbete som delvis genomförts inom ramen för Interregprojekt Hav möter Land. Arbetet med blå ÖP inkluderar maritim näringslivsstrategi där Västra Götalandsregionen har en tydlig stödjande roll att spela. Målet med Blå ÖP är att skapa en samsyn på nyttjande och bevarande, kommunerna ska ha möjlighet att styra och ta initiativ till utvecklingen, och utgöra grund för dialog. Avslutningsvis kommenterade Bengt att vi, kommuner, har sedan 1987 haft ansvaret på oss att göra även en blå ÖP och nu är det dags! Möjligt nu också att göra integrerat med statens havsplaneringsuppdrag. Bengt lyfte sedan fram exempel på tillfällen då behovet funnits för en blå ÖP: o Vid efterfrågan av yttrande i samband med förslag på gasledning från Norge längs västkusten över kommunernas område o Vid planering inför etablering av havsbaserade vågkraftverk 11

12 Anders Carlberg Regionutvecklingskontoret, Västra Götalands-regionen Regionalt perspektiv Anders Carlberg från regionutvecklingskontoret på Västra Götalandsregionen lyfte fram näringslivsperspektivet. Det maritima klustret sysselsätter personer i Västra Götaland och minst i hela landet. De maritima verksamheterna är en viktig del av kustens identitet men de påverkar och det uppstår ofta konflikter kring dem. Västra Götalandsregionen arbetar tillsammans med GU (Göteborgs Universitet)/ CTH (Chalmers Tekniska Högskola) och särskilt de vetenskapscenter och motsvarande, för en kunskapsbaserad utveckling och en större ekologisk hållbarhet. Anders poängterade att det finns en god tillväxtpotential för maritima sektorn och den behöver mer utrymme; sjöfart, maritima underleverantörerer, marina livsmedel, marin energi, marin bioteknologi, maritim besöksnäring/rekreation utvecklingspotential i att ställa om till förnybar energi och mindre miljöpåverkan. Detta är inget västsvenskt särintresse. Som exempel kan nämnas att: o 3 miljarder omsätts i Kungshamn/Smögen för beredd fisk, och lika mycket i fiskauktionen i Göteborg för färsk fisk o Havsbaserad vind planeras att lösa Europas förnybara energiproduktion, särskilt i Östersjön o Maritim besöksnäring där planen är att öka från 500 miljoner till 1 miljard år Avslutningsvis betonade Anders att Västra Götalandsregionen gärna ser utökat samarbete med andra regioner. 12

13 Några punkter uppsnappat från diskussion i grupper: Det finns för lite kunskap i kommunen, underlagsmaterialet som norra Bohuslän har finns inte hos andra. Tiden att arbeta med det finns inte heller. Resurser för att göra botteninventeringar och veta vad vi har för värden finns inte heller. Länsstyrelserna behöver ta fram detta underlag. Vi kan inte blunda för olika anspråk för att kunna säkra en hållbar utveckling behöver vi kunskapsunderlaget så att vi väljer rätt. Gruppdiskussioner vid borden Frågor och svar: Hur ska kommunerna kunna havsplanera med bristande resurser och kompetens? Svar från Bengt: stöd från länsstyrelsen och regionen har varit viktigt flera kompetenser är nödvändiga. Skillnaden när flera kommuner planerar ihop? Svar: att det blir något gjort överhuvudtaget! Hur klarar man av prestigen: Svar: det är inte alltid alla har varit överens, samarbete kräver tid och engagemang. Har lagt sex år på att lära sig arbeta tillsammans. Vad gäller när ÖP står i strid med havsplanen? kommer att förtydligas i den kommande lagstiftningen. 13

14 När det var dags att sträcka på benen gick vi två våningar för lunch, där köket antagit utmaningen att servera en lunch baserad på temat hållbart nyttjande av marina resurser med bäring på lokal producerat och hållbart fiske på livskraftiga bestånd. Lunchen intogs med vidunderlig utsikt ut mot Tylön där vädrets makter tog oss från solsken till lätt snöyra. Vy över Tylön Deltagarna äter lunch i restaurangen 14

15 Va sterhavet 2025 Vi flyttade nu fokus till vår tidslinje, lyfte blicken framåt och la funderingarna på Västerhavet Hur ser det ut då? Gruppdiskussion om framtiden Alla tankar och funderingar dokumenterades 15

16 Funderingarna var många och varierande. o Någon tanke var att en kollaps har lett till medvetande och nytänkande. Havet ses som en länk, nätverk, vi ser vår historia. Bevarande av landskapet, fiskelägen, kustens själ. o Andra lyfte fram att havsplanering är lika självklar som arbete med översiktsplanering idag. o Avvägningar mellan olika intressen har gjorts genom havsplanering. Men samtidigt en utmaning: Långsiktigt hållbart nyttjande, och att lyckas att göra avvägningar/prioritering. o Någon framhöll att man har ett gediget kunskapsmaterial att jobba med. Att det finns en koppling mellan forskning & havsplanering. o Men frågan kom upp om havsplanen är en exploateringsplan eller bevarandeplan? o Det finns en bättre tydlighet i Natura MKN 2025 är uppfyllda och att skyddade områden finns. o Havet är rikt på liv. Upphört trålfiske sparar våra bottnar och man fiskar på havets villkor. Kanske har vi ett minskat fiske. o Vi har en hållbar matproduktion (musselodling, hållbar fiskodling möjlig) och möjligheter till multifunktion genom anläggningar till havs. Torsk går återigen att fiska från land. o Någon kommenterade att vi år 2025 har en förändrad miljö. o Besöksnäring leder till hållbart hav. Ökat marint friluftsliv. Andra lyfte fram ex. ökad turism: ökad inkomst, ökat tryck (ökade problem) Ökat behov av planering. Underhavet turism, gemeneman vet hur det ser ut under havet till exempel snorkelleder. o Hållbara transporter (även persontransporter). Klimatanpassat. Vi har slutna kretslopp. Hållbar energiproduktion och förnybar energi Resurs o Kanske har vi större kommuner = mer samverkan, demokrati; men samtidigt fanns funderingen om Stor = styrka? 16

17 Ytterligare in- och utblick Jan Schmidtbauer Crona havsplaneringsenheten, Havs- och Vattenmyndigheten Ekosystemansatsen utgångspunkten för hållbar havsplanering Jan Schmidtbauer Crona tog oss in i begreppet ekosystemansatsen. Ekosystemansatsen är en strategi för att bevara och hållbart nyttja våra naturresurser där grunden utgår från de 12 Malawiprinciper, vilka bland annat är att samhällets intressen bestämmer förvaltningens mål, att vi måste förstå det ekonomiska värdet av ekosystemen, ekosystemens struktur och funktion ska upprätthållas, försiktighetsprincipen ska råda, förändring ska accepteras med mera. I havsplaneringsutredningen har man tagit steget vidare och fokuserat på behoven av att decentralisera och involvera, inte överutnyttja ekosystemen, analysera kunskapsläget, koppla till välfärdsmål, avgränsa medvetet och vara flexibel. Havs- och vattenmyndigheten har gjort en tabell för att visa hur havsplaneringen följer ekosystemansatsen, bland annat kopplat till havsmiljöförvaltningen och miljömålen. Samhällsekonomisk nytta ska bedömas. Det finns två rapporter om ekosystemansatsen i havsplaneringen respektive konsekvensbedömningar i havsplaneringen dessa återfinns på Havs- och vattenmyndighetens hemsida. Jan avslutade med att framhålla att ekosystemansatsen kan ses som en förälder att hålla i handen. 17

18 Va sterhavet idag det ha r go r vi! Efter sessionen med post-it lappar på en tidslinje om hur situationen är år 2025 började deltagarna bli varma i kläderna. Efter att ha lyssnat till Jan Schmidtbauer Crona (HaV) om Ekosystemansatsen och hållbar havsplanering tog nästa arbetspass vid som handlade om Västerhavet idag och vilka aktiviteter som pågår i nutid. Tidslinje för Västerhavet 2013 och vägen fram till 2025 Gruppsammansättningen var fortsatt mixad runt borden med olika aktörer som representerade olika organisationer. Syftet med detta arbetspass var att dela med sig av olika erfarenheter från sina respektive verksamheter. Intresset och aktiviteten runt borden gick inte att ta miste på och listan över olika pågående och avslutade aktiviteter började snabbt växa. En del av diskussionerna handlade också om de brister man ser idag, alltså vad som saknas i form av underlag och samarbeten i dagens planering av haven. Diskussionerna fortsatte i grupperna kring borden 18

19 Många av deltagarna konstaterade att samarbetet över kommungränserna behöver intensifieras för att komma framåt och att nya samarbeten behöver initieras på flera nivåer, på såväl politisk- som tjänstemannanivå. Många översiktsplaner, naturvårdsplaner och beskrivningar av riksintressen är av äldre datum och är i behov av översyn och revidering. Flera av deltagarna tyckte också att rollfördelningen, vem som gör vad inom planeringen av havet behöver förtydligas. Ett problem som lyftes var att lagstiftning för havsplanering ännu inte är på plats vilket försvårar arbetet med planeringen av processen. Det är fortfarande oklart hur förhållandet kommun/stat kommer att se ut liksom avgränsningar i planområden och vad som kommer att omfattas i havsplanerna. Samtidigt lyftes mycket av det goda arbete fram som utförs idag. Det handlade mycket om saker som miljöövervakning, åtgärder för att minska övergödning, klimatanpassning, dagvattenutredningar och sanering av sediment. Även saker som fördjupade översiktsplaner (FÖP) och strategier av olika slag arbetas det med inom flera kommuner. Det pågår också mycket miljörelaterad forskning om det marina växt- och djurlivet i havet. Havsmiljöinstitutet gav oss flera exempel på studier som utförts i den marina miljön, t.ex. om larvtransporter i havet ett arbete som initierats av Havs- och vattenmyndigheten och OSPAR och som genomförs delvis inom ramen för Interregprojekt, Hav möter Land. Det arbete som utförs inom den svenska Vattenförvaltningen lyftes också fram i gruppdiskussionerna. Flera deltagare ansåg att de redan etablerade vattenråden och vattenvårdsförbunden som idag arbetar med marina miljörelaterade frågor skulle kunna fylla en viktig roll i framtidens havsplanering. Representanter från den regionala nivån gav oss goda inblickar i arbetet med den näringslivsutveckling som pågår idag. Det handlade om frågor som energiproduktion, transporter, turism, fiske, vattenbruk med flera näringar i kust och havsområdet. Länsstyrelserna förde fram det arbete som pågår med områdesskydd av olika slag men även frågor om hållbart fiske. Exempelvis Brattenområdet i Västra Götalands län, som är aktuellt just nu och utgör ett exempel på praktisk tillämpning av fysisk planering i ekonomisk zon. Ett arbete som genomförs inom ramen för Hav möter Land där tre länder, Danmark, Sverige och Norge i samarbete med förvaltande myndigheter, intressenter och aktörer tar fram en gemensam förvaltningsplan för ett hållbart nyttjande av en gemensam marin resurs. Det var också flera goda exempel på pågående samarbeten och lokala projekt som lyftes fram i diskussionerna. Bland annat nämndes kommunsamarbetet i norra Bohuslän liksom projekt 8-fjordar som omfattar de mellersta kommunerna i Bohuslän. Göteborgsregionen (GR) fanns också representerad och pratade om de samarbeten och projekt som pågår i regionen, bland annat om gröna och blå strukturer. Andra projekt och arbeten som nämndes var t.ex. Greppa näringen handlar om att reducera näringsämnesläckage från jordbruket genom rådgivning till jordbrukarna. Lokala projekt som finansierats med LOVA-medel (Lokala åtgärder i vatten), framför allt spolplattor och sugtömningsstationer nämndes också. 19

20 Riktning frama t fortsatta steg Efter att deltagarna fått en bensträckare och lite kaffe till livs omgrupperades det runt borden och gruppernas sammansättning var nu fokuserade på den regionen/delregion man representerade. Nya grupper gav upphov till nya diskussioner Frågor som diskuterades under detta arbetspass var saker som brister i kunskapsunderlag och behovet av att få fram mer och förfinat underlag. Det diskuterades också olika roller som politikens, näringslivets, staten, kommunernas och regionernas olika roller. Samverkan, nätverk och samarbeten över kommungränserna var också frågor som återkom under denna sittning. Gemensamma blå översiktsplaner var också ett återkommande tema i diskussionerna liksom långsiktig förvaltning. Det efterlystes också tydligare direktiv från statligt håll om vad som förväntas och av vem inom havsplaneringen. Ett antal samarbeten och projekt som redan pågår idag lyftes fram och vikten av att dessa får fortgå och utvecklas samt länkas samman betonades. Det handlade t.ex. om det arbete som utförs inom projekt 8-fjordar, GR:s strukturbild för gröna kilar och kustzonen, näringslivsstrategier, vattenbruksplaner, kommunsamarbetet i norra Bohuslän, fiskevårdsplaner mm. World Maritime University, WMU, bistår för närvarande vid uppbyggnaden av en havsplaneringskurs som Blekinge Tekniska Högskola planerar. WMU bidrar med kunskap, metodutveckling och kritisk granskning. WMU tydliggör kopplingen mellan marina näringar och planering i gemensamma förvaltningsprocesser. WMU deltar även i andra samarbeten kring metodutveckling; aktuellt är ett samarbete med Region Skåne inom EU-projektet PartiSEApate. Havsmiljöinstitutet, HMI, fungerar gärna som bollplank i havsplaneringsprocessen. HMI kan bistå vid utbildning, samt som granskande oberoende part. HMI:s verksamhet inkluderar metodutveckling, uppdragsutbildningar och projektansökningar. Man var också enig om behovet av att öka intresset för havsplaneringen från politiskt håll. Det är politikerna som beslutar om resurserna. Ett förslag som lades fram från en av grupperna var att ta fram ett presentationsmaterial för havsplaneringen riktat till politiker. 20

21 Vid den avslutande diskussionen i plenum kunde man urskilja två frågor som berörde deltagarna lite extra och där det fanns lite olika åsikter. Det handlade om framtidens energiproduktion och om vattenbruk. Vad gäller havsbaserad vindkraft så fanns både förespråkare och de mer tveksamma representerade i församlingen. Förespråkarna menade att det kommer att krävas att även havets yta tas i anspråk i större utsträckning för att klara framtidens energibehov. De mer skeptiska menade att det är för många andra intressen som påverkas vid en utbyggnad av havsbaserad vindkraft så som skyddsvärda marina naturvärden. Man menade också att vindkraftverken stör bilden av orörd kust vilket får negativ inverkan på turism och friluftsliv. För frågan om vattenbruk fanns det de som menade att vi måste satsa på en större utbyggnad av hållbart vattenbruk för att tillgodose vårt behov av fisk och skaldjur i framtiden. Andra menade att om vi vårdar våra fiskeresurser på ett hållbart sätt så ska det inte behövas något vattenbruk (fiskodlingar) i större skala i framtiden och att vattenbruket har en negativ påverkan på miljön. Att det finns olika uppfattningar i dessa och andra frågor som rör havsplanering är i grunden positivt. Det skapar engagemang i frågorna och olika aspekter kan lyftas och dryftas för att göra kloka avvägningar och komma fram till hållbara lösningar. Det finns alltid för och nackdelar, effekter och bieffekter av alla verksamheter och användning av havsområdena. Det viktiga är att få upp alla fakta, underlag och åsikter på bordet för att få igång dialogen. Det är då havsplaneringsprocessen kan börja på riktigt! Kanske utgör konferensens dokumentation en del av framtida planeringsunderlag? Avslutningsvis vill vi som arbetat med planeringen av detta dialogmöte tacka alla deltagare för visat intresse och stort engagemang under denna dag. Tack för att ni ville dela med er av era kunskaper och erfarenheter men även ta till er av den kunskap andra deltagare förmedlade under detta dialogmöte. Vi hälsar er varmt välkomna att delta i den fortsatta processen och ser fram emot ett fördjupat samarbete och erfarenhetsutbyte! 21

22 Deltagarlista Namn Agneta Blidnäs Anders Carlberg Andrea Morf Anna Nilsson Anna Skrapste Ann-Charlotte Abrahamsson Bengt Gustafsson Cecilia Lindgard Dea Carlsson Elisabeth Thysell Ellinor Tjernström Elsie Hellström Emelie Greiff Erik Hansson Eva Rosenhall Fredrik Cederholm Friederike Eimer Goncalo Carneiro GunMarie Stenström Hanna Tornevall Hans Bergfast Henrik Nilsson Henrik Samuelberg Ingela Danielsson Ingela Isaksson Jacob von Post Jan Johansson Jan Schmidtbauer Crona Jesper Adolfsson Joacim Johannesson Johan Risholm Johanna Egerup Karl-Axel Jansson Karna Nilsson Katja Norén Kristina Bell Lars Ohlsson Lena Boman Lene Larsson Lisa Rönnberg Lisbeth Schultze Madeleine Holm Magnus Sjeldrup Maria Kilnäs Organisation Region Halland/ Projekt Hav möter Land Västra Götalandsregionen Havsmiljöinstitutet Länsstyrelsen i Hallands län Öckerö kommun Halmstads kommun Sotenäs kommun Laholms Kommun Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Hallands län Halmstad kommun Tillväxt norra Bohuslän Lysekils kommun Varbergs kommun Havs- och vattenmyndigheten Stenungsunds kommun Eco-Logic AB World Maritime University Region Halland Vattenmyndigheten i Västerhavet Länsstyrelsen i Hallands län World Maritime University Provins fem AB Falkenbergs kommun Länsstyrelsen i Västra Götalands län Höganäs kommun Sportfiskarnas Hallandsdistrikt Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län Havs- och vattenmyndigheten Falkenbergs kommun Havsmiljöinstitutet Laholms kommun Varbergs kommun IVL Svenska Miljöinstitutet Båstads kommun Halmstad Kommun/ Nissans vattenråd kommunerna norra Bohuslän Tjörns kommun Båstads kommun Länsstyrelsen i Hallands län Eco-Logic AB Båstads kommun Länsstyrelsen i Västra Götalands län 22

23 Markus Klingberg Martina Pihl Fritsi Mauritz Sandholm Mila Sladic Moa Paulin Hansson Monica Dahlberg Neva Leposa Niclas Åberg Niklas Kåwe Patrik Lund Per Ingvarsson Richard Åkesson Robin Sjöström Sandra Cornmark Sandra Brantebäck Sofia Hedberg Broberg Solveig Fossum Svante Sjöstedt Sven Arne Svensson Torbjörn Svensson Ulf Bjerstaf Ulrika Marklund Åsa Lindborg Länsstyrelsen i Västra Götalands län Halmstads kommun Länsstyrelsen i Hallands län Höganäs kommun Länsstyrelsen i Skåne Göteborgsregionens kommunalförbund School of Global Studies, Göteborgs Universitet 8-fjordar Länsstyrelsen i Hallands län Kävlinge kommun Sportfiskarnas Hallandsdistrikt Höganäs kommun Öckerö kommun Laholms kommun Vattenmyndigheten Västerhavet Falkenbergs kommun Naturskyddsföreningen Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Sportfiskarnas Hallandsdistrikt Provins fem AB Strandmiljö Laholm Orust kommun Landskrona stad Presentationer från dialogmötet den 23 mars 23