Internationella programkontorets rapportserie nr 33. Internationella utbyten för högre utbildning 2010 Internationella programkontoret

Transkript

1 Internationella programkontorets rapportserie nr 33 Internationella utbyten för högre utbildning 2010 Internationella programkontoret

2 LU representanter i samspråk med flickor i en moské i Damaskus. foto: carina jensen-

3 Internationella programkontorets rapportserie nr 33 Internationella utbyten för högre utbildning 2010 Internationella programkontoret

4 Här planerar man mycket noga innan en produktion startar. Hemma gör vi tvärtom: vi startar direkt, gör misstag och börjar sedan planera. Felipe Fornaziera, Brasilien, IAESTE-praktikant på Scania. Läs mer på sid

5 Kvalitet i fokus under 2010 Den flora av program som Internationella programkontoret erbjuder inom högre utbildning ger möjlighet till aktiviteter som student- och lärarutbyten, personalutbildning för anställda vid lärosätena, kurs utvecklingsprojekt, stipendier för fältstudier, praktikutbyten och intensivprogram. Under 2010 reste cirka studenter och drygt lärare från svenska lärosäten till lärosäten/ arbetsplatser i länder i Norden, Europa eller övriga världen för studier eller praktik med hjälp av de möjligheter Internationella programkontoret erbjuder för högre utbildning. Student- och lärarmobilitet, likväl som mobilitet för annan personal på lärosäten, är ett av flera viktiga verktyg i arbetet för en ökad internationalisering av svensk högre utbildning. Internationella programkontoret har under året som gått fokuserat aktiviteter och utvecklingsinsatser på internationaliseringens betydelse för utbildningens kvalitet. Att kunna erbjuda en internationell studiemiljö med hög kvalitet blir allt viktigare, inte minst mot bakgrund av införandet av studieavgifter för studenter utanför EU/EES. Utbytesprogrammen innebär för Sverige en kontinuerlig närvaro i ett stort antal länder runt om i världen, och studenter och lärare som deltar i våra program spelar en viktig roll i marknadsföringen av svensk utbildning utomlands. Hur ökad global kunskap genom deltagande i utbytesprogram och internationell närvaro på svenska lärosäten kan bidra till att stärka utbildningens kvalitet var den centrala frågan på det årliga evenemanget Programdagarna. Genom föreläsningar och diskussionsfora gavs det under dessa dagar möjlighet till inspirerande samtal om internationaliserings arbetet på Sveriges lärosäten. För att synliggöra effekterna av internationellt utbyte för den enskilde studenten och för att ta reda på hur arbetsgivare ser på betydelsen av utlandsstudier och praktik har Internationella programkontoret genomfört två studier under året. Den ena undersökningen, som gjordes i samarbete med Svenskt Näringsliv, visar att det finns ett samband mellan vilka egenskaper arbetsgivare efterfrågar och vilka förmågor studenter tillgodogör sig under en utlands vistelse, till exempel kommunikativ förmåga, social kompetens, anpassningsbarhet och initiativförmåga. Slutsatsen är att studenter som studerat eller praktiserat utomlands ökar sin anställningsbarhet då utlandserfarenhet ingår i en svensk examen. Den andra studien, som var en enkätundersökning bland deltagare i stipendieprogrammen Minor Field Studies (MFS) och Sidas resestipendium, gav resultat som pekar i samma riktning. Studien visar att MFS och Sidas resestipendium upplevs av stipendiaterna som en merit som höjer anställningsbarheten och som ger kvalificerade erfarenheter som de har nytta av i sin nuvarande befattning i hög utsträckning. Under året har två nya verksamheter kommit igång inom ramen för högre utbildning; mobilitetssatsningen för lärare och studenter samt utbytesprogrammet ASEM-DUO Sverige. Båda programmen har varit mycket populära trots snabb lansering och begränsad tid för informationsinsatser. Deltagande lärosäten ska rapportera det slutliga utfallet först efter satsningens slut 2012, varpå regeringen fattar beslut om en eventuell fortsättning. Interimrapporteringen i december 2010 indikerade att programmen har fyllt det syfte de var avsedda för. I samband med införande av studieavgifter för studenter utanför EU/EES beslöt regeringen att inrätta ett stipendieprogram för avgiftsskyldiga studenter som Internationella programkontoret administrerar. Programmet är mycket flexibelt och lärosätena har stora möjligheter att använda det strategiskt, som en del av sitt totala internationaliseringsarbete. Med förhoppning om inspirerande läsning. Visby mars 2011 Carina Hellgren Enhetschef Högskoleenheten

6 Innehåll INLEDNING 3 MOBILITET 7 ASEM-DUO Fellowship 7 Ut- och inresande studenter 7-8 Comenius assistenter 10 Erasmus 12 Erasmus studentutbyten 12 Erasmus lärarutbyten och personalfortbildning 15 Erasmus Intensive Language Course (EILC) 19 IAESTE 21 IAESTE studentutbyte 21 Minor Field Studies (MFS) 24 Utresande studenter 24 Hemvändarseminarier, handledarresor och uppföljningsseminarier 25 Mobilitetssatsningen 28 Sidas resestipendium 31 Utresande studenter 31 Översikt av lärosätenas programdeltagande 2009/ PROJEKT 37 Erasmus Erasmus intensivprogram (IP) 37 Erasmus Mundus 39 EU-tredje land 41 Svenskt deltagande i programmen EU-tredje land 41 Linnaeus-Palme 42 Linnaeus-Palme studentutbyten 42 Linnaeus-Palme lärarutbyten 43 Nordplus 46 Nordplus Högre utbildning 47 Nordplus Horisontal och Nordplus Nordiska Språk och Kultur 48 Tempus 50 Gemensamma projekt (JP) 50 Strukturella åtgärder (SM) 51 Centraliserade projekt LLP 53 Projekt och nätverk 53 Kompletterande åtgärder 53 Tvärgående programmet 53 INFORMATIONSAKTIVITETER 55 Svenska Bolognaexpertgruppen 55 Tempus Tempus kontaktseminarium 55 Tempus Information Day och Tempusakuten 56 Linnaeus-Palme/MFS-seminarium 56 Programdagarna Bok- och Biblioteksmässan 57 KVALITETSARBETE UNDER ÅRET 59 Samordning av externt bedömningsarbete 59 Minor Field Studies (MFS) Förberedelsekurs 59 Result Based Management (RBM) 59 Forum för internationalisering 59 Referensgrupper 60 Erasmus referensgrupp 60 Tempus referensgrupp 60 Svenska Bolognaexpertgruppen 60 Rapporter och information från Internationella programkontoret Rapporter 61 KONTAKTPERSONER 63 Kontaktpersoner på Högskoleenheten 63 BILAGA Sammanställning av Internationella programkontorets program för högre utbildning 64

7 Knäckebröd, lakrits och mjölkchoklad på EILC-kursen 5 fick utbytesstudenterna riktiga smakprov på Sverige. foto: pierre mens

8 Studenter på Campus vid IUST, International University of Science and Technology, i södra Syrien. foto: carina jensen 6

9 Mobilitet I tabell 1 och 2 nedan ges en samlad bild av mobiliteten i programmen för högre utbildning på Internationella programkontoret under Av tabell 1 framgår att Erasmus är det program som står för merparten av de cirka utresande studenterna under 2010, följt av MFS och Nordplus. Könsfördelning avspeglar könsfördelningen inom högre utbildning, med ungefär en tredjedel män och två tredjedelar kvinnor. När det gäller lärare är inte Erasmus lika dominerande, även om det är det klart största programmet. Mobilitetssatsningen, det nya programmet för lärarmobilitet, går in som ny tvåa, tätt följt av Linnaeus- Palme. Även inom Nordplus reser ett stort antal lärare ut (tabell 2). Könsfördelningen bland de knappt lärare som reste ut med Internationella programkontorets program för högskolan under 2010 är jämnare än bland studenter, dock med en övervikt av män som står för cirka 60 procent av de utresande. ASEM-DUO Fellowship Under 2010 gick Sverige in som aktiv part i ASEM- DUO Fellowship, ett samarbetsprogram för högre utbildning mellan EU och Asien. Svenska studenter söker stipendiet i par tillsammans med en asiatisk student vid det värduniversitet som utbytet ska ske med. Tidigare har svenska studenter endast kunnat delta genom andra delprogram som DUO-Korea, DUO- Thailand eller DUO-Singapore och då har dessa fått konkurrera med studenter från övriga Europa. Under 2010 beviljades en svensk student i respektive delprogram stipendium. Inom ramen för ASEM-DUO Thailand fördelades även stipendier för lärarutbyten. Totalt nio lärarpar beviljades stipendium, svenska lärare deltog i tre av dessa utbyten. I och med Sveriges aktiva roll i ASEM-DUO har fler svenska studenter fått möjlighet till utbyte med lärosäten i Asien. Observera att den statistik som här redovisas för 2010 än så länge är preliminär då slutrapporter kommer att lämnas under Ut- och inresande studenter I den första ansökningsomgången för programmet avseende läsåret 2010/11, som skedde i april maj 2010, inkom 42 ansökningar från 11 olika svenska lärosäten. Av dessa tilldelades 12 ansökningar medel motsvarande 24 stipendier, där varje stipendiepar får dela på euro (tabell 3). Tabell 1. Mobilitet studenter läsåret 2009/10 Sidas rese- Mobilitets ASEM-DUO Comenius Erasmus LP* Nordplus MFS* IAESTE** stipendium** satsning*** Sverige*** assistenter Utresande totalt varav kvinnor i.u varav män i.u Inresande totalt i.u Ej aktuellt 27 Ej aktuellt Ej aktuellt 12 Ej aktuellt varav kvinnor i.u. 159 i.u. Ej aktuellt 3 Ej aktuellt Ej aktuellt 7 Ej aktuellt varav män i.u. 108 i.u. Ej aktuellt 24 Ej aktuellt Ej aktuellt 5 Ej aktuellt * = Preliminära siffror. Siffrorna gäller kalenderåret 2010 ** = Sifforna gäller kalenderåret 2010 ***= Preliminära siffror. Siffrorna gäller beslut 2010 i.u = Informationen saknas Tabell 2. Mobilitet lärare läsåret 2009/10 Erasmus LP Nordplus MFS handledarresor* Mobilitetssatsning** Tempus kontaktresemedel* Utresande totalt varav kvinnor 197 i.u. i.u varav män 317 i.u. i.u Inresande totalt i.u Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt varav kvinnor i.u. i.u. i.u. Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt varav män i.u. i.u. i.u. Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mobilitet 7

10 Då stipendierna ansöks på individbasis, gjordes nomineringen av stipendierna i första hand utifrån de ansökande studentparens gemensamt genomförda helårsstudier. Detta innebar att av de elva svenska lärosäten som ansökte för sina studenters räkning var det fem som hade studenter som beviljades utbyten till partneruniversitet i Asien. Fyra studenter från Stockholms universitet respektive Örebro universitet, två studenter från Uppsala universitet samt en student från Linköpings universitet respektive Högskolan i Jönköping tilldelades stipendiet. Av de beviljade studentparen är fem utbyten med Korea, fem med Kina och två utbyten med Japan. Rapportering av genomförda aktiviteter sker under Populära destinationer och ämnesområden Då programmet lanserades så sent som cirka en månad innan sista ansökningsdag kan man tolka antalet inkomna ansökningar (42 studentpar) som att det finns ett stort intresse bland svenska studenter för studier i Asien. Av de 42 ansökningarna som inkom var Kina det land som lockade mest med 15 ansökningar, därefter kom Korea och Singapore med 10 ansökningar vardera och slutligen 7 ansökningar till Japan. Ekonomi och samhällsvetenskap är de ämnesområden de flesta svenska studenter önskar studera. Bland de asiatiska studenterna var det nästan en tredjedel som önskade läsa samhällsvetenskapliga kurser i Sverige och något färre inom ekonomi. Tabell 3. Antal beviljade ut- och inresande studenter inom ASEM-DUO Sverige 2009/10* Antal projekt Utresande totalt varav kvinnor 3 varav män 9 Inresande totalt varav kvinnor 7 varav män 5 *preliminära siffror. Siffrorna gäller beviljade utbyten 2010 rapport lämnas INTERVJU ASEM DUO Sofia Hilding Utbytet ger nytt perspektiv och du breddar dig själv Du får ett nytt perspektiv på de ämnen du studerar och du breddar dig själv, ditt kontaktnät och ditt CV. Jag rekommenderar alla att studera utomlands en period! Det säger Sofia Hilding, som varit utbytesstudent på Hong Kong Baptist University genom ASEM-DUO Fellowship. I Sverige har hon läst civilekonomprogrammet vid Stockholms universitet och nu praktiserar hon på en PR-byrå. Hon har alltså redan haft användning av erfarenheterna från Hongkong. Tack vare min erfarenhet från 8 Mobilitet Asien får jag arbeta med PR-byråns internationella engagemang. Byrån har också flera kontor utomlands, i Kina och Indien. Jobbet är roligt och det ger mig ännu mer erfarenhet för framtiden. Kommer in i vardagslivet Sofia Hilding läste marknadsföring i Hongkong under fyra månader, en tillräckligt lång tid för att komma in i samhället och bli en del av vardagslivet. Visst ger det mycket att resa, men detta är en helt annan sak. Det blir en del av ens eget liv och man hinner lära sig en hel del om kulturen. Hongkong är en tättbefolkad stad,

11 och Sofia Hilding bodde trångt. Hon delade studentrum med en tjej från Australien som hon lyckosamt kom så bra överens med att de blev bästa vänner. Badrummet delade de med två kinesiska studenter. Det var något av en kulturchock, vi hade olika syn på hur ett badrum används. Men också det gick att överbrygga. Det är nyttigt att lära sig förstå hur olika vi ser på saker och ting. foto: istockphoto Kinesiskt perspektiv på marknadsföring Ämnet marknadsföring hade i princip samma innehåll som i Sverige, även om perspektivet var mer kinesiskt. Sättet att studera skiljde sig däremot åt. På Sofia Hildings beskrivning framgår det att det är mer av korvstoppning, jämfört med det svenska sättet att undervisa. Det var något av en kulturchock, vi hade olika syn på hur ett badrum används. Alla studier skedde på universitetet, det var obligatorisk undervisning på alla lektioner. Studierna var lärarledda i klassrum, som här hemma på gymnasiet. Och vi hade många grupparbeten. Man förväntades vara med hela tiden, det var inte alls lika fritt som här hemma, berättar Sofia Hilding och tilllägger: Å andra sidan var det mycket mindre kurslitteratur att läsa in. I slutet av terminen var det dags för examination, den enda tentan under hela perioden. Jag är van vid att tenta av varje kurs för sig, en i taget, så det kändes ovant och lite jobbigt. Men jag blev överraskad över att det ändå var relativt enkelt, då de flesta var flervalstentor, berättar hon. Vilket sätt att plugga är då bättre lite friare som i Sverige eller mer bundet Det finns ett stort intresse bland svenska studenter för studier i Asien. Kina lockar mest. och lärarlett som i Hongkong? Sofia Hilding drar lite på svaret innan hon säger: Det beror nog helt och hållet på vilken personlighet man har. Att det blev just Hongkong hon valde berodde på att hon ville få mer erfarenhet av Asien. Det fanns två möjligheter Korea och Hongkong hon sökte båda och fick plats i Hongkong. Det kändes bra, många vänner har pluggat där och verkligen rekommenderat det. Också Sofia Hilding kommer att rekommendera utbyte med Hongkong. Och inte bara Hongkong: Jag tror att alla studenter har nytta av att läsa utomlands. Oavsett till vilket land man kommer, säger hon, själv mycket nöjd med utbytet. n Internationella programkontorets kontaktperson: Therese Lindström, tel: , therese.lindstrom@programkontoret.se Mobilitet 9

12 Comenius assistenter Comenius assistenter ger lärarstuderande och nyutexaminerade lärare möjlighet att under 3 9 månader praktisera vid en skola i ett annat europeiskt land. Målet är att kompetensutveckla blivande lärare och ge inblickar i andra utbildningssystem. Assistenterna deltar i första hand i undervisningen i sina ämnen men ska även integreras i hela skolans verksamhet. På motsvarande sätt tar svenska skolor emot europeiska lärarstudenter. Det är dubbelt så många inkommande som utresande lärarassistenter i Sverige. Deltagandet i programmet har successivt ökat något (tabell 4) över åren. Flera som beviljats bifall i urvalsprocessen lämnar av olika skäl återbud. Några får sitt första lärarjobb eller fortsätter att studera. Det ger möjlighet för andra på reservlistan att ta denna plats. Matchning mellan assistenter och skolor pågår som mest intensivt mellan april och juni men fortsätter ytterligare ett drygt halvår. Vad gäller könsfördelningen speglar den väl lärarstrukturen inom svensk skola. Tabell 4. Antal Comeniusassistenter 2006/ / / / / /10 Antal bifall enl. urvalsbeslut i.u varav kvinnor i.u varav män i.u Slutligt deltagande varav kvinnor varav män INTERVJU Comenius assistenter Lars Schöpf En bred erfarenhet för att jobba som lärare Mitt sätt att arbeta som lärare har utvecklats samtidigt som jag har förbättrat min tyska. Den här tiden har gett väldigt mycket, konstaterar Lars Schöpf, som deltog i Comenius assistenter förra läsåret på en skola i Tyskland. Skolan Frère-Roger-Schule i Augsburg nära München, är en skola för elever med autism och andra diagnoser samt för barn med dåliga hemförhållanden. Lars Schöpf var assistent för elever i klass 3 och bodde på skolan som är ett internat. Att få vara lärare i ett annat land och i en helt annan kontext var spännande. Jag har ju praktiserat som lärare hemma också, men det här gav en betydligt bredare erfarenhet. Han fick följa med i de andra lärarnas undervisning, och konstaterar att undervisningen i Tyskland är betydligt mer formell, med en lite strängare ton och mycket Herr och Frau. Barnen ska veta sin plats. Han fick hålla i egna lektioner Det var en utmaning att försöka göra undervisningen så spännande att de lyssnade, det är svårare att fånga de här elevernas intresse än en vanlig klass. Jag provade att interagera mina ämnen och kombinerade bild och engelska. De andra lärarna tyckte att det var Att göra undervisningen spännande, att fånga elevens intresse, var en utmaning. foto: istockphoto 10 Mobilitet

13 foto: okänd Lars Scöpf är numera utexaminerad förskollärare som i framtiden vill kombinera teoretiska och estetiska ämnen. en spännande lösning och det gjorde faktiskt eleverna mer intresserade. Nyttiga erfarenheter för en lärare Han upptäckte också hur viktigt det är att vara konkret i undervisningen: ett barn med autism tar till exempel allt bokstavligt. Jag ville exempelvis att de skulle lyssna till musik och måla det de kände. Men den uppmaningen var för luddig, barnen såg ut som frågetecken. Det gäller att precisera sig och säga exakt vad de ska måla, säger Lars Schöpf och konstaterar att han kommer att ha stor nytta av de här erfarenhetarena i jobbet som förskollärare. Undervisningen i Tyskland är betydligt mer formell, med en strängare ton och mycket Herr och Frau. Barnen ska veta sin plats. Hans pappa är från trakterna runt München i Tyskland, så Lars Schöpf kände sig ganska hemma i området redan innan. Och han kunde en hel del tyska redan. Men jag kan språket betydligt bättre nu. I dag skulle jag kunna förklara att det var stopp i avloppet, det kunde jag inte i början när det blev stopp en dag Lars Schöpf är numera utexaminerad förskollärare. Nu läser han sociologi på Göteborgs universitet, men har fortfarande som mål att arbeta som lärare. Och då vill han fortsätta försöka kombinera estetiska ämnen med teoretiska ämnen. Som att lyssna till engelsk musik och samtidigt lära sig engelska. Jag skulle absolut inte vilja vara utan de erfarenheter jag fick under de fyra månaderna på Frère-Roger-Schule, konstaterar han. n Internationella programkontorets kontaktperson: Gwendolyn Schaeken, tel: gwendolyn.schaeken@programkontoret.se Mobilitet 11

14 Erasmus Erasmus är det största och äldsta av de europeiska mobilitetsprogrammen. Erasmus är en del av EU:s stora program för livslångt lärande (LLP). Sedan starten 1987 har över två miljoner europeiska studenter deltagit i programmet, varav cirka svenska. Målet för Erasmusprogrammet är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom den högre utbildningen genom att uppmuntra till samarbete mellan europeiska lärosäten. För att delta i Erasmus krävs att lärosätet beviljats en Erasmus University Charter (EUC) av EU-kommissionen. Erasmusprogrammet består av decentraliserade och centraliserade delar. Programmets decentraliserade delar omfattar: Student-, lärarutbyten och personalfortbildning (SM och ST). Organisering av mobilitet (OM) Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) Intensivprogram (IP) De centraliserade delarna inom Erasmus är: Multilaterala projekt Erasmusnätverk Kompletterande åtgärder Internationella programkontoret administrerar de decentraliserade delarna av Erasmus och informerar om och sprider resultat från de centraliserade delarna. Under läsåret 2010/11 deltar 38 svenska universitet och högskolor i Erasmus (läsåret 2009/10 deltog 40 lärosäten). Minskningen förklaras av att högskolan i Kalmar och Växjö universitet gemensamt har bildat Linnéuniversitetet och av att ett av de lärosäten som var med året innan missade att söka medel för läsåret 2010/11. Sammanlagt beviljade Internationella programkontoret cirka 80 miljoner kronor för läsåret 2009/10 till de svenska lärosäten som deltar i programmet. Av de Erasmusmedel lärosätena blev tilldelade har de utnyttjat cirka 97 procent. Totalt blev cirka 2 miljoner kronor oförbrukade. Erasmus studentutbyten Antalet utresande svenska Erasmusstudenter ökade kraftigt från det att Sverige började administrera Erasmusprogrammet till och med 1998/99 då trenden bröts. Sedan dess stabiliserades antal utbyten på en nivå kring studenter per år. Läsåret 2009/10 vände dock trenden och antalet ökade till studenter. Erasmuspraktik, som var en ny aktivitet under läsåret 2007/08, tilldrog sig stort intresse. Under första läsåret deltog 193 studenter, vilket ökade till 271 studenter året efter. Även om ökat intresse har rapporterats från lärosätena så minskade deltagandet marginellt till 269 praktikanter läsåret 2009/10. Gruppen inresande Erasmusstudenter fortsätter att växa. Läsåret 2008/09 var antalet inresande Erasmusstudenter över tre gånger så många som de Tabell 5. Antal ut- och inresande studenter inom Erasmus 2006/ / / / / /10 Utresande studenter Studier varav kvinnor varav män Praktik* varav kvinnor varav män Utresande totalt Inresande studenter Studier i.u. Praktik i.u. Inresande totalt i.u. * Läsåret 07/08 var första året då praktik var möjligt inom Erasmus i.u. = ingen uppgift utresande (tabell 5). Siffror för inresande studenter under läsåret 2009/10 finns ännu inte tillgängliga. Könsskillnaden i antal utresande kvinnliga och manliga studenter är ungefär lika stor under de fyra jämförda åren. Variationen i antal utresande studenter och lärare mellan lärosätena är stor (tabell 6) och beror inte enbart på lärosätets storlek. Också relationen mellan antal utresande lärare och studenter skiljer sig åt. Till exempel har vissa lärosäten ett stort antal utresande studenter men inga eller mycket få utresande lärare. Populära destinationer och ämnesområden De svenska Erasmusstudenterna valde läsåret 2009/10 att åka till alla länder som omfattas av programmet, förutom Liechtenstein. Studenterna åkte främst för att 12 Mobilitet

15 Tabell 6. Utresande studenter inom Erasmus 2009/10 per lärosäte Lärosäte Studier Praktik Antal totalt Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Dans- och cirkushögskolan 3 3 Ersta Sköndal högskola 2 2 Försvarshögskolan Göteborgs universitet** Gymnastik- och Idrottshögskolan Handelshögskolan i Stockholm Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle 9 9 Högskolan i Halmstad** Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar * Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde 8 8 Högskolan Väst Högskolan på Gotland Karlstads universitet Karolinska Institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan 1 1 Kungl. Musikhögskolan 8 8 Kungliga Tekniska högskolan Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola Röda Korsets högskola Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Teaterhögskolan Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet * Örebro teologiska högskola Örebro universitet Tabell 7. Utresande studenter inom Erasmus 2009/10 per land Länder Studier Praktik Totalt Belgien Bulgarien 3 3 Cypern 1 1 Danmark Estland 1 1 Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Lettland Liechtenstein Litauen Luxemburg 1 1 Malta Nederländerna Norge Polen Portugal Rumänien 4 4 Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern Österrike TOTALT n <100 n n n >300 TOTAL * 2010 slogs Högskolan i Kalmar och Växjö universitet ihop till Linnéuniversitet. ** Från konsortiet WiTEC åkte 17 studenter (15 från Göteborgs universitet och 2 från Högskolan i Halmstad) studera i Frankrike, Storbritannien, Spanien och Tyskland (tabell 7). Den interna rangordningen bland dessa länder ändrades dock då både Storbritannien och Tyskland tappade ett steg i statistiken jämfört med de tidigare åren. Mönstret är ungefär detsamma mellan studentutbyte, studier och praktik. De fyra mest populära länderna för praktik har dock en annan inbördes ordning. För praktik är de populäraste länderna Tyskland, Storbritannien, Spanien och Frankrike. Ett fåtal ämnesområden dominerar liksom tidigare. Cirka 57 procent av studenterna studerar samhällsveten skap, ekonomi eller juridik (figur 1). När det gäller praktik utomlands tycks det locka samma grupp. 42 procent av studenterna som gjorde praktik utomlands studerade samhällsvetenskap, ekonomi eller juridik. Figur 1. Utresande studenter inom Erasmus student utbyten 2009/10 per ämnesområde Naturvetenskap Ingenjörsvetenskap, teknologi Jordbruksvetenskap Medicin, hälsovård Andra studieområden Undervisning, lärarutbildning Humaniora Samhällsvetenskap, ekonomi och juridik Mobilitet 13

16 INTERVJU Erasmus studentutbyte Frida Lindqvist Internationell kompetens en fördel i mitt cv Bättre språkkunskaper. Nya erfarenheter. Ökad självkänsla. Breddat kontaktnät och förhoppningsvis ett plus i meritförteckningen. Så beskriver Frida Lindqvist vad ett läsår som Erasmusstudent i Tyskland gav henne. Jag har lärt mig att lita på min egen förmåga. Jag klarade mig helt på egen hand i ett annat land och det har gjort att jag växt som människa, säger Frida Lindqvist, som sökte Erasmusstipendium för att läsa statsvetenskap och tyska. Hon läste vid universitetet i Münster första terminen. Under vårterminen gjorde hon sedan praktik på ett litet företag i Stuttgart som arbetar med politisk rådgivning. Pluggandet var tufft: alla kurser lästes parallellt och sedan tentades samtliga av i slutet av terminen. Under terminen gjorde studenterna dessutom många presentationer. Det var en utmaning att plugga på ett främmande språk, och det var ännu mer pressande att hålla föredrag på tyska. Men det fungerade och jag klarade av det! säger Frida Lindqvist stolt. Lärde känna den tyska affärskulturen Inför praktikterminen hade hon tänkt söka till en ambassad eller ett stort företag men föll i stället för en liten byrå som sysslade med politik, media och kommunikation. Företaget hade tidigare tagit emot studenter från hemuniversitetet i Växjö. Jag är intresserad av de ämnesom- Bodde i kollektiv med tysktalande I Münster sökte sig Frida Lindqvist till ett studentkollektiv. Jag ville lära mig tyska även i vardagen och lyckades hitta ett kollektiv med tre tysktalande studenter. Jag fick tala mycket, levde med kulturen och fick lära mig sånt som skiljer oss åt kulturellt. För visst har vi lite olika värderingar: som att det ansågs märkligt att jag bar mina böcker i en tygkasse, medan de i sin tur tyckte det var OK att snyta sig högt och ogenerat på föreläsningarna. Pluggandet var tufft: alla kurser lästes parallellt och sedan tentades samtliga av i slutet av terminen. 14 Mobilitet Erasmusstudenten Frida Lindqvist vid Europaparlamentet i Strasbourg. foto: matthias pickel

17 rådena och det var verkligen lärorikt. Eftersom byrån var liten fick jag testa det mesta av deras arbete, som att göra research, ge information till kunder och politiker och inte minst sköta telefonsamtal på tyska. Dessutom fick hon en inblick i den tyska affärskulturen. Oj, så hierarkiskt det är! Inte så att någon är elak, men alla vet självklart sin plats, säger hon och konstaterar att hon kan ha stor nytta av den kunskapen i framtiden: Tyskland är ju vår främsta handelspartner. Nu har hon återvänt hem till Växjö och Linnéuniversitetet för att avsluta sina studier. Hon skriver på en kandidatuppsats i statsvetenskap. Först ville hon egentligen skriva utifrån de erfarenheter hon gjort under tiden som Erasmusstudent i Tyskland men istället föll valet på ett annat stort intresse, säkerhetspolitik. Men en sak är säker: i framtiden vill hon jobba med internationella frågor, endera i Sverige eller utomlands och då gärna i ett tysktalande land. Jag är evigt tacksam för mitt Erasmusstipendium. En vanlig utbildning ger visserligen mycket, men det här gav så mycket extra. Det var hög kvalitet på utbildningen och min internationella kompetens har ökat. Det blir en fördel i mitt cv, säger Frida Lindqvist och uppmanar andra studenter: Våga söka stipendium och res ut! Du utvecklas och samlar erfarenhet för livet. n Internationella programkontorets kontaktpersoner: Helena Nicolaou, tel: helena.nicolaou@programkontoret.se Linda Nilsson, tel: linda.nilsson@programkontoret.se Jari Rusanen, tel: jari.rusanen@programkontoret.se Erasmus lärarutbyten och personalfortbildning Antalet utresande Erasmuslärare har ökat kontinuerligt sedan 1997/98, med undantag för läsåren 2001/02 och 2004/05. Ökningen fortsatte under läsåret 2006/07 då 522 lärare åkte på utbyte (tabell 8). Under läsåret 2007/08 var det färre som åkte ut än läsåret innan, vilket berodde på en ändring i rapport eringsrutinerna. Under 2008/09 ökade lärarutbytet igen till 521 lärare, och året efter (2009/10) minskade detta till 514 lärare vilket orsakades, åtminstone delvis, av askmolnen från Island som gjorde flygresorna omöjliga under en del av våren Till skillnad från studentutbyten finns det en relativ balans mellan in- och utresande lärare. Personalfortbildningen ökade i början kraftigt bland lärosätena (tabell 8) men har vänt ner under läsåret 2009/10. Även denna minskning kan delvis bero på askmolnen från Island. Göteborgs universitet är det lärosäte som skickade flest personer på personalmobilitet (lärarutbyten och personalfortbildning) medan Lunds universitet är på andra plats (tabell 9). Däremot var det Kungliga Musikhögskolan, Dans och cirkushögskolan, Teaterhögskolan samt Linnéuniversitetet som skickade den största andelen av sina lärare på Erasmusmobilitet. Av alla högskolelärare i Sverige deltog 1,48 procent i Erasmus under 2009/10. Populära destinationer och ämnesområden När det gäller spridningen av länder bland lärarutbyten och personalfortbildning är den jämnare än för studenterna, vilket framgår av figur 2. Stor britannien är den mest populära destinationen för lärare/personal. I synnerhet är landet populärt som mål för personalfortbildning, 29 procent av dem åkte till Storbritannien. Den absoluta majoriteten av dem som åkte på personalfortbildning gjorde det till ett annat lärosäte. Endast tolv personer åkte till ett företag eller organisation 2009/10, vilket dock är en ökning från tre personer året innan. Ingen personalfortbildning genomfördes från ett utländskt företag till ett svenskt lärosäte under 2009/10. Tre ämnesområden (medicin, samhällsvetenskap och humaniora) står för 65 procent av alla lärarutbyten (figur 3). Tabell 8. Antal ut- och inresande lärare/personal inom Erasmus 2006/ / / / / /10 Utresande lärare (undervisning) Utresande personal (fortbildning) Utresande totalt Inresande lärare (undervisning) i.u Inresande personal (fortbildning) i.u Inresande totalt i.u Mobilitet 15

18 Figur 2. Utresande lärare/personal inom Erasmus 2009/10 per land n 1 9 n n n >30 Länder lärare personal Totalt Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Lettland Liechtenstein Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Norge Polen Portugal Rumänien Slovakien 2 2 Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern Österrike TOTALT Tabell 9. Utresande lärare/personal inom Erasmus 2009/10 per lärosäte Lärosäte lärare personal totalt Blekinge tekniska högskola 6 6 Chalmers tekniska högskola Dans- och cirkushögskolan 5 5 Ersta Sköndal högskola Försvarhögskolan Göteborgs universitet Gymnastik- och Idrottshögskolan Handelshögskolan i Stockholm 1 1 Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad 5 5 Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar * Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Högskolan på Gotland Karlstads universitet Karolinska Institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Kungliga Tekniska högskolan Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola Röda Korsets högskola Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Teaterhögskolan i Stockholm Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet * Örebro teologiska högskola 1 1 Örebro universitet Totalt * 2010 slogs Högskolan i Kalmar och Växjö universitet ihop till Linnéuniversitet. Figur 3. Utresande lärare inom Erasmus 2009/10 per ämnesområde Andra studieområden 12 st Medicin, hälsovård 107 st Undervisning, lärarutbildning 47 st Jordbruksvetenskap 3 st Humaniora 110 st Ingenjörsvetenskap, teknologijuridik 56 st Naturvetenskap 64 st Samhällsvetenskap, ekonomi och juridik 115 st 16 Mobilitet

19 INTERVJU Erasmus personalfortbildning Elisabeth Funkquist Resan till Skottland ändrade sättet att arbeta Fyra administratörer från Linnéuniversitet reste till Skottland under fem dagar genom Erasmus personalfortbildning. Det var mycket lärorikt att se hur våra skotska kollegor handskas med liknande utmaningar som vi har. Vi har till en del ändrat vårt sätt att jobba efter studieresan, berättar Elisabeth Funkquist, informatör vid samhällsvetenskapliga institutionen vid Linnéuniversitetet i Växjö. En kontaktperson på University of the West of Scotland hade förberett det fullmatade programmet. Och lärdomar fanns att dra, som hur universitetet använder sig av tidigare utbytesstudenter för att marknadsföra universitetet när de är tillbaka i sina hemländer. Vi har nu börjat arbeta mer aktivt på vår institution med utbytesstudenterna, utifrån de idéer vi fick i Skottland. Framförallt ska våra lärare när de åker utomlands ta kontakt med studenter som varit här, som de gör på det skotska universitetet. De anlitar utbytesstudenterna på mässor men de arrangerar också lokala aktiviteter och bjuder in tidigare utbytesstudenter, när personal reser utomlands. Uppskattat av lärare och studenter Det här ger mycket och är värt att ta efter. Det är uppskattat av studenterna och lärarna får i sin tur tillgång till studenternas kontaktnät på deras hemuniversitet. Det blir ett givande möte för alla inblandade och man upprätthåller kontakten och nätverket även efter studietiden, berättar Elisabeth Funkquist. Universitetet i Skottland arbetar mål medvetet för att göra Skottland synligt för potentiella studenter utomlands, och då inte bara genom att anlita de tidigare utbytesstudenterna. Man anlitar också till exempel lokala agenturer för att locka studenter, då framför allt i Kina och Indien. Hur detta skulle fungera konkret är något som diskuteras vidare på Linnéuniversitetet. Vi har börjat arbeta mer aktivt på vår institution med utbytesstudenterna, utifrån de idéer vi fick i Skottland. Ökat samarbete mellan forskning och marknadsföring Ett sätt att jobba som Elisabeth Funkquist tagit med sig hem är hur skotska universitetet arbetar tätt ihop med näringslivet och synliggör sin forskning genom regelbundna nyhetsbrev och en forskningstidning samt inbjudningar till olika nätverk och träffar. Det här har bidragit till att öka samarbetet mellan forskningsavdelningen och marknadsavdelningen. Här ligger man i framkant jämfört med andra uni- En viktig lärdom är att bli bättre på att hålla kontakten med utbytesstudenter som rest hem. De marknadsför universitetet i sina hemländer. Mobilitet 17 foto: istockphoto

20 versitet i området, det är ett prioriterat område. Det var en av anledningarna till att utbytet skedde just med det skotska universitetet Linnéuniversitetet strävar nämligen också efter att utveckla sin forskningskommunikation. Vi tar lärdom av en hel del av skottarnas sätt att jobba. Vi planerar nu att bygga upp föreläsningsserier och bjuda in organisationer och näringsliv. Men det kommer också att gå att boka in forskare som åker ut och berättar om sin forskning. Också här har vi en tidning, men den är för hela universitetet. Nu funderar vi på hur vi kan bryta ner detta till institutionsnivå för att synliggöra vår forskning ytterligare, berättar Elisabeth Funkquist. Hon är ytterst nöjd med vad hennes resa gav: Jag kan varmt rekommendera andra att åka på personalfortbildning inom Erasmus om man får möjligheten. Vi lärde oss otroligt mycket. De fyra som reste är informatörer och forskningssekreterare på den samhällsvetenskapliga institutionen respektive universitetets Ekonomihögskola. n Internationella programkontorets kontaktpersoner: Helena Nicolaou, tel: helena.nicolaou@programkontoret.se Linda Nilsson, tel: linda.nilsson@programkontoret.se Jari Rusanen, tel: jari.rusanen@programkontoret.se INTERVJU Erasmus lärarutbyten Ingalill Gumaelius Internationellt utbyte är roligt och ger en bred erfarenhet Undervisningen hemmavid blir intressantare när du kan använda de erfarenheter du fått. Internationellt utbyte ger både djupare och bredare kunskap. Dessutom är det roligt! säger Ingalill Gumaelius från Karlstads universitet, som reste sju dagar på undervisningsuppdrag till Graz i Österrike genom Erasmus lärare. 18 Mobilitet Enligt högskolelagen ska biomedicinska analytiker när de tar examen ha uppnått mål som rör självständighet, förmåga till lagarbete, självkännedom och empatisk förmåga. Den internationella erfarenheten bidrar till att uppnå dessa komplexa mål, menar Ingalill Gumaelius. Hon besökte Graz, cirka tio mil från Wien. Där undervisade hon i biomedicin och biomedicinsk laboratorievetenskap, de ämnen hon undervisar i på Karlstads universitet. Det är ovärderligt för lärarrollen att lära känna ett nytt lärosäte och se hur de erbjuder kvalitet i undervisningen. Laboratoriemiljön på Joanneum University of Applied Science i Graz är imponerande och välutrustad. Nu kan jag berätta för mina studenter hur man genom avel kopplar bort vissa gener i en mus för att det ska vara relevant för olika forsknings projekt. De har också frikostigt med lärare i laboratorieundervisningen i grundkurserna där det är särskilt värdefullt. Hon minns speciellt den studieresa till Wien hon gjorde med studenterna, till ett laboratorium som föder upp praktiskt taget alla försöksmöss och råttor som används för forskningen i Europa. Nu kan jag berätta för mina studenter hur man genom avel kopplar bort vissa gener i en mus för att det ska vara relevant för olika forskningsprojekt. Eller hur problematiskt det kan bli när en vanlig stadsmus förirrar sig in i lokalerna och besöker de institutionsbundna mössen! Tillbaka i Karlstad berättade hon om sina erfarenheter på ett avdelningsmöte. Det bidrog till att fakultetens kansli och ledning valde att besöka