Program för högre utbildning 2009 Internationella programkontoret (IPK)

Transkript

1 Internationella programkontorets rapportserie 26 Program för högre utbildning 2009 Internationella programkontoret (IPK) Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box Stockholm Tel: Fax:

2 Internationella programkontorets rapportserie nr 26 Program för högre utbildning 2009 Internationella programkontoret (IPK)

3 Rapportserie 26 Internationella programkontoret 2010 Intervjuer: Karin Andrén, Helena Cho Györki, Jessica Olson, Lalla Lindström Tryck: E-print, Stockholm 2009

4 Förord Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) är en myndighet under Utbildnings departementet. Vi är programkontor för EU:s utbildningsprogram och andra internationella program och projekt som regeringen beslutar om. Genom dessa program främjar vi internationellt utbyte, samarbete och lärande. Verksamheten har fyra målgrupper: skola, yrkesutbildning, högskola och vuxenutbildning. Vi vill integrera det internationella perspektivet i våra målgruppers verksamhet genom att: Handleda och informera om möjligheterna till internationellt utbyte och samarbete. Fördela stöd till individer och organisationer för aktiviteter inom ramen för utbytes- och samarbetsprogram. Stödja utbildningsinsatser för internationalisering genom att föra ut erfarenheter och resultat från programverksamheten. Samverka med andra myndigheter, organisationer och nätverk regionalt, nationellt och globalt. Under 2009 har IPK haft ansvaret för ett 60-tal olika program och delprogram. Hit hör för högskolans del till exempel EU-programmen Erasmus och Tempus, de nordiska programmen inom Nordplus som vänder sig till den högre utbildningen, de Sidafinansierade programmen Linnaeus-Palme och Minor Field Studies samt det delvis nationellt finansierade praktikprogrammet IAESTE. Rapporten presenterar IPKs verksamhet inom högre utbildning under Vi fokuserar på lärosätenas faktiska deltagande inom olika program, på hur många lärare och studenter som deltagit, hur många intensivkurser inom Erasmus som gått av stapel och så vidare. Likaså presenteras ett antal goda exempel på genomförda internationella utbyten, projekt med mera. På det sättet kompletterar den här rapporten vår årsredovisning i flera avseenden. Med förhoppning om inspirerande läsning. Stockholm, 26 april 2010 Ulf Melin Generaldirektör Carina Hellgren Enhetschef Högskoleenheten

5

6 Innehåll INLEDNING 8 MOBILITET 9 Comenius assistenter 9 Erasmus 10 Erasmus studentutbyten 10 Erasmus lärarutbyten och personalfortbildning 13 Erasmus intensivprogram 16 Erasmus Intensive Language Course (EILC) 16 IAESTE 18 IAESTE studentutbyten 18 Linnaeus-Palme 19 Linnaeus-Palme studentutbyten 20 Linnaeus-Palme lärarutbyten 22 Minor Field Studies 26 Utresande studenter 26 Hemvändarseminarier, handledarresor och uppföljningsseminarier 27 Sidas resestipendium 28 Utresande studenter 28 RAPPORTER OCH INFORMATION FRÅN INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET 50 Information 50 Rapporter 50 BILAGOR 51 Bilaga a. Sammanställning av IPK:s program för högre utbildning 51 Bilaga b. Översikt över lärosätenas programdeltagande KONTAKTPERSONER PÅ HÖGSKOLEENHETEN 55 PROJEKT 33 Tempus 33 Erasmus Mundus 35 ÖVRIGA PROGRAM 37 EU-tredje land 37 Svenskt deltagande i programmen EU-tredje land 37 Nordplus 38 Nordplus Högre utbildning 38 Nordplus Horisontal och Nordplus Nordiska Språk och Kultur 39 PLATSBESÖK 41 Erasmus 41 Linnaeus-Palme, MFS & Sidas resestipendium 41 INFORMATIONSAKTIVITETER 43 Svenska Bolognaexpertgruppen 43 Riksomfattande marknadsföringskampanj för Erasmus 43 Erasmuskonferens 44 Tempus 44 Tempus information day och Tempusakuten/ Tempus Application Preparation Day 44 Linnaeus-Palme/MFS-seminarium 44 Programdagarna SAMRÅD OCH REFERENSGRUPPER 48 Programråd 48 Erasmus referensgrupp 48 Tempus referensgrupp 48 Svenska Bolognaexpertgruppen 48

7 1. Inledning Den flora av program som IPK erbjuder inom högre utbildning ger möjlighet till aktiviteter som student- och lärarutbyten, personalutbildning för anställda vid lärosätena, kursutvecklingsprojekt, stipendier för fältstudier, praktikutbyten och intensivprogram. Under 2009 reste drygt studenter och knappt 800 lärare från svenska lärosäten till lärosäten/arbetsplatser i länder i Norden, Europa eller övriga världen för studier eller praktik med hjälp av de program som högskolenheten administrerar. Student- och lärarmobilitet, likväl som mobilitet för annan personal på lärosäten, är ett av flera viktiga verktyg i arbetet för en ökad internationalisering av svensk högre utbildning. Effekterna av deltagande i olika mobilitetsprogram är dock inte alldeles enkla att utvärdera. Tack vare de ökade resurser till uppföljning och utvärderingen som IPK har sedan något år tillbaka har vi kunnat fokusera på effekter av deltagande i de program vi administrerar i högre grad än tidigare. Ett uttryck för det är den studie om internationella erfarenheter inom högre utbildning som publicerades 2009 (Gustavsson m fl). I denna deltog 378 personer som administrerar programmen Linnaeus Palme och Minor field studies på lärosätena. Förväntningarna på deltagandet i programmen är höga och rör aspekter som i mycket hög utsträckning relaterar till Politik för Global Utveckling (PGU), så som att söka det ömsesidiga utbytet som med för ett lärande för båda parter, fördjupa kunskaperna om utvecklingsfrågor och utvecklingsländer, att bli bättre rustade för ett mångkulturellt samhälle och öka sin interkulturella kompetens. Att man lägger stor vikt vid den akademiska kompeten sen hos samarbetsinstitutionen visar sig genom att institutionens inriktning och kompetens rangordnas högt av de svarande när det gäller prioriteringar vid val av samarbetspartner. De svarande är tydliga med att programmen ger mest på individnivå och att nya vinklingar på undervisningen och nya professionella kontakter är de främsta bidragen på institutionsnivå. Effekter på internationaliseringen på hemmap lan utgörs bland annat av ökad global kunskap i undervisningen. I studien är det utbytesprogram som vänder sig mot utveck lingsländer som är i fokus, program som i visst avseende skiljer sig från utbytesprogram inom Europa eller Norden, samtidigt som det i andra avseenden har stora likheter. I skrivande stund har vi inte någon studie att presentera som inkluderar även övriga program för högre utbildning men en sådan genomförs våren 2010 och beräknas publiceras i början av sommaren. Mera långsiktiga effekter på individnivå av deltagandet i utbytesprogram är ar betsmarknadsmässiga: Var på arbetsmarknaden tidigare deltagare återfinns ett antal år efter deltagandet och i vilken utsträckning deltagandet påverkat karriären. Två av de Sida-finansierade programmen som IPK administrerar har som en av flera målsättningar att bidra till att det finns en resursbas av välutbildade människor med god kännedom om utvecklingsfrågor och utvecklingsländer i Sverige (Sidas resestipendium och MFS). Båda programmen har funnits länge men effekterna i resursbas-termer har inte utvärderats. Därför vet vi inte i vilken utsträckning stu denter som gjort praktik på någon av EU:s eller FN:s institutioner med hjälp av Sidas resestipendium eller fältarbete med hjälp av MFS återfinns i internationella sammanhang, i Sverige eller utomlands. IPK genomförde därför under hösten 2009 en effektstudie i syfte få en uppfattning om sådana effekter av deltagande i programmen. Även denna rapport beräknas publiceras i början av sommaren Vi fortsatte under 2009 den omfattande Erasmuskampanjen som påbörjades 2008, för att öka det svenska deltagandet och på sikt nå regleringsbrevets mål utresande studenter och 700 utresande hög skolel ärare. Utfallet inom Erasmus år 2009 var utresande studenter och 521 utresande högskolelärare, vilket är fler än åren innan, om än inte lika många som målsättningen anger. Kampanjen fortsätter under 2010 och vi räknar med att se stora effekter av kampanjen först nästa år. Informationsaktiviteter är en viktig del av IPK:s verksamhet. Vi sprider erfarenheter från olika utbyten och projekt för att främja internationalisering i sig och för att få nya ansökare och ansökningar av god kvalitet till våra program. Det enskilt största arrangemang som IPK anordnade inom högre utbildning under 2009 var den internationella Erasmus-konferens som arrangerades i samarbete med Generaldirektoratet för utbildning och kultur vid Europeiska kommissionen. Programmet har varit och fortsätter att vara en drivande kraft för förändring av europeisk högre utbildning. Närmare 400 personer deltog i konferensen. Ett annat stort arrangemang under 2009 var Program dagar för högskolan, som fokuserade på det europeiska årets tema innovation och kreativitet. Målgruppen är lärare, studievägledare, prefekter och admini stratörer inom högskolan och med mer än 100 deltagare var det ett av högskoleenhetens största arrangemang Nya verksamheter har kommit till under 2009, det enskilt största tillskottet är den tidsbegränsade satsning på ökad mobilitet bland studenter och lärare inom högre utbildning. Satsningen är på två år och skall utvärderas. Utlysningen av medel gjordes hösten 2009 och utfallet av denna presenteras nästa år. Satsningen är en av de åtgärder som följde av förslagen i propositionen Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid och svarar mot målen att den internationella rörligheten bland lärare och studenter i högskolan ska öka.

8 2. Mobilitet Tabell 1. Mobilitet studenter, läsåret 2008/09 Erasmus LP* Nordplus MFS* IAESTE** Sidas resestipendium** Comenius assistenter Utresande totalt i.u varav kvinnor i.u varav män i.u Inresande totalt i.u 257 i.u Ej aktuellt 20 Ej aktuellt Ej aktuellt varav kvinnor i.u 135 i.u Ej aktuellt 6 Ej aktuellt Ej aktuellt varav män i.u 122 i.u Ej aktuellt 14 Ej aktuellt Ej aktuellt * = Preliminära siffror. Siffrorna gäller kalenderåret 2009 ** = Sifforna gäller kalenderåret 2009 i.u = Informationen saknas Tabell 2. Mobilitet lärare läsåret 2008/09 Erasmus LP Nordplus MFS handledarresor* Tempus kontaktresemedel Utresande totalt i.u varav kvinnor i.u i.u 7 varav män i.u i.u 17 Inresande totalt i.u 201 i.u Ej aktuellt Ej aktuellt varav kvinnor i.u 91 i.u Ej aktuellt Ej aktuellt varav män i.u 110 i.u Ej aktuellt Ej aktuellt *Preliminära siffror. Siffrorna gäller för kalenderåret 2008 i.u = Informationen saknas I tabell 1 och 2 ges en samlad bild av mobiliteten i högskoleenhetens program under Av tabell 1 framgår att Erasmus är det program som står för merparten av de cirka utresande studenterna under 2009, följt av MFS. Könsfördelning avspeglar könsfördelningen inom högre utbildning, med ungefär en tredjedel män och två tredjedelar kvinnor. När det gäller lärare så är inte Erasmus lika dominerande, även om det är det klart största programmet även när det gäller denna grupp, med Linnaeus-Palme som god tvåa (tabell 2). Könsfördelningen bland de knappt 800 lärare som reste ut med IPK:s program för högskolan under 2009 har en jämnare könsfördelning än bland studenter, med en övervikt män inom Erasmus. Comenius assistenter Comenius assistenter är ett stipendium som lärarstuderande och nyutexaminerade lärare kan få för att praktisera som assistenter vid en skola i ett annat europeiskt land. Målet är att kompetensutveckla blivande lärare och att höja kvaliteten i skolundervisningen. Assistenterna deltar i första hand i undervisningen i sina ämnen men ska integreras i hela skolans verksamhet. Deltagandet är för programmet i nivå med 2007 (tabell 3). Antalet deltagare är i stor utsträckning beroende av om det är möjligt att ta in reserver på de platser där personer som beviljats en plats av olika skäl lämnar återbud, varför antalet fluktuerar något över åren. Vad gäller könsfördelningen speglar den väl lärarstrukturen inom svensk skola.

9 10 Program för högre utbildning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Tabell 3. Antal Comeniusassistenter Deltagande totalt* varav kvinnor varav män * = beviljat antal deltagare, ej slutligt antal Kontaktperson för Comenius assistenter: Gunnel Rydholm Olsson Tel: gunnel.rydholm.olsson@programkontoret.se Erasmus Erasmus är det största och äldsta av de europeiska mobilitetsprogrammen. Från starten 1987 har över två miljoner europeiska studenter deltagit i programmet, varav nästan svenska. Målet för Erasmusprogrammet är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom den högre utbildningen genom att uppmuntra till samarbete mellan europeiska lärosäten. För att delta i Erasmus krävs att lärosätet av kommissionen har beviljats ett Erasmus University Charter (EUC) (mer detaljerad information finns på IPK:s hemsida). IPK administrerar de decentraliserade delarna av Erasmus och informerar om och sprider resultat från de centraliserade delarna. Programmets decentraliserade delar omfattar: Studentmobilitet, lärarutbyten och personalfortbildning (SM och ST) IPK fördelar medel till lärosätena som i sin tur handlägger ansökningar från studenter, lärare och annan personal. Organisering av mobilitet (OM) Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) Intensivprogram (IP) De centraliserade delarna inom Erasmus är: Multilaterala projekt Erasmusnätverk Kompletterande åtgärder Under läsåret 2009/10 deltar 41 svenska universitet och högskolor i Erasmus. Under året har Försvarshögskolan och Stockholms musikpedagogiska institut kommit med i programmet samtidigt som Växjö universitet och Högskolan i Kalmar gemensamt har bildat Linnéuniversitetet. Sammanlagt beviljade IPK cirka 80 miljoner kronor för läsåret 2008/09 till de svenska lärosäten som deltar i programmet. Av de Erasmusmedel lärosätena blev tilldelade har de utnyttjat ca 99 % av stipendiemedlen för Erasmusstudier, 96 % av medlen för praktik, 96 % för lärarutbyten, 95 % för personalfortbildning, 83 % för intensivprogram (IP) och 100 % av medlen för EILC. Totalt blev ca 2 miljoner kronor oförbrukade. Erasmus studentutbyten Antalet utresande svenska Erasmusstudenter ökade kraftigt från det att Sverige kom med i Erasmus till och med 1998/99 då trenden bröts. Sedan dess har antalet utbyten stabiliserats på en nivå kring studenter. Erasmuspraktiken som var en ny aktivitet under läsåret 2007/08 tilldrog sig stort intresse. Under första läsåret deltog 193 studenter vilket ökade till 271 studenter året efter. Intresset är fortsatt stort och antalet förväntas öka de kommande åren. Gruppen inresande Erasmusstudenter fortsätter att växa. Läsåret 2007/08 var antalet inresande Erasmusstudenter över tre gånger så många som de utresande (tabell 4). Siffror för inresande studenter under läsåret 2008/09 finns ännu inte tillgängliga. Könsskillnaden i antal utresande kvinnliga och manliga studenter är ungefär lika stor under de fyra jämförelseåren. Tabell 4. Antal ut- och inresande studenter inom Erasmus 2005/ / / / / /09 Utresande studenter Studier varav kvinnor varav män Praktik* varav kvinnor varav män Utresande totalt Inresande studenter Studier i.u. Praktik i.u. Inresande totalt i.u. * Läsåret 07/08 var första året då praktik var möjligt inom Erasmus i.u = Informationen saknas Variationen i antal utresande studenter och lärare mellan lärosätena är stor och beror inte enbart på lärosätets storlek. Också

10 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Program för högre utbildning relationen mellan antal utresande lärare och studenter skiljer sig åt, till exempel har vissa lärosäten ett stort antal utresande studenter men inga eller mycket få utresande lärare. Tabell 5. Utresande studenter inom Erasmus 2008/09 Lärosäte Studier Praktik Antal totalt Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Danshögskolan Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet Handelshögskolan i Stockholm Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Högskolan på Gotland Gymnastik- och Idrottshögskolan 0 0 Karlstads universitet Karolinska Institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Kungliga Tekniska högskolan Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola Röda Korsets högskola Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Örebro teologiska högskola Örebro universitet TOTALT Populära destinationer och ämnesområden De svenska Erasmusstudenterna valde läsåret 2008/09 att åka till alla länder som omfattas av programmet, förutom Liechtenstein och Luxemburg. Studenterna åkte liksom de senaste åren främst till Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Spanien (figur 1). Mönstren är ungefär de samma inom studentutbyte studier och praktik. Tendensen är emellertid att Tyskland är populärare som destination för praktik än för studentutbyte studier. Det omvända förhållandet gäller för Spanien. Figur 1. Utresande studenter inom Erasmus 2008/09 Länder Studier Praktik Totalt Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Lettland Liechtenstein Litauen Luxemburg 0 0 0

11 12 Program för högre utbildning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Länder Studier Praktik Totalt Malta Nederländerna Norge Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern Österrike TOTALT praktisera utomlands så tycks det locka samma grupp. Drygt hälften av studenterna som gjorde praktik utomlands studerade samhällsvetenskap, ekonomi eller juridik. Figur 2. Utresande studenter inom Erasmus 2008/09 per ämnesområde Naturvetenskap 134 st Jordbruksvetenskap 20 st Ingenjörsvetenskap, teknologi 410 st Medicin, hälsovård 240 st Andra studieområden 29 st Undervisning, lärarutbildning 58 st Humaniora 269 st Ett fåtal ämnesområden dominerar liksom tidigare. Ca 57 procent av studenterna studerar samhällsvetenskap, ekonomi eller juridik (figur 2). När det gäller den nya möjligheten att åka och Samhällsvetenskap, ekonomi och juridik 1523 st Arkitektstudenten fick idé till examensarbete i Italien Bättre än så här kan det knappast bli, säger Carl-Henrik Barnekow om halvåret som utbytesstudent på universitetet Politecnico di Milano. Studierna, det italienska språket, den sociala samvaron allt utföll till största belåtenhet. Trots att han inte alls hade planerat att åka. Det var en slump att Carl-Henrik kom iväg till Italien. En vän upplyste honom att tiden att söka stipendier gick ut dagen efter. Så han sökte. Det blev Italien och ett av de universitet som Blekinge tekniska högskola har utbyte med. Jag är kvartsitalienare och ville lära mig italienska, säger han. Han blev smått förskräckt när tidigare studenter sa att alla kurser var på italienska. Så han åkte till Perugia och läste en EILC-intensivkurs (Erasmus Intensive Language Course) i italienska. Sedan uppdagades det att Politecnico faktiskt hade kurser på engelska. Jag valde några av de engelska kurserna. Annars hade jag varit tvungen att koncentrera mig för mycket på språket. Carl-Henrik hade ett absolut mål med resan: han skulle resa för att lära sig något, inte för att bara ha kul och festa. Kurserna på Politecnicos arkitekturfakultet i Milano hade andra inriktningar än de han läste i Sverige och det ville han tillgodogöra sig. Han pluggar till arkitekt på BTH och valde att läsa kurser inriktade mot konflikthantering, urban etnografi och en projektkurs kring social planering. Kurserna har bland annat gett honom underlag till det examensarbete han nu planerar en studie i Neapel kring infrastrukturfrågor.

12 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Program för högre utbildning En av arkitektstudenten Carl-Henrik Barnekows egna bilder från livet som utbytesstudent på Politecnico di Milano i Italien Dessutom har jag lärt känna Italien och fått mer förståelse för hur olika våra kulturer är. Där är det mera låt gå-mentalitet. När CSN krävde att jag skulle ordna fram dokument sa de på Politecnico att det inte behövdes. Det blir en del intressanta kulturella krockar. Jag fick också stor förståelse för hur det känns att komma utifrån, att vara utlänning, säger Carl-Henrik och berättar att sedan han kom tillbaka har han börjat umgås mer med utbytesstudenterna på BTH. Erasmus lärarutbyten och personalfortbildning Antalet utresande Erasmuslärare har ökat kontinuerligt sedan 1997/98, med undantag för läsåren 2001/02 och 2004/05. Ökningen fortsatte under läsåret 2006/07 då det åkte ut 522 lärare (tabell 6). Under läsåret 2007/08 var det färre som åkte ut än läsåret innan vilket berodde på en ändring i rapporteringsrutinerna. Under 2008/2009 ökade lärarutbytet igen till 521 lärare. Till skillnad mot studentutbytet så finns det en relativ balans mellan in- och utresande lärare. Personalfortbildningen har rönt stort intresse bland lärosätena (tabell 6). Emellertid kom flera lärosäten igång sent så antalet deltagare var något lägre än förväntat. Intresset är dock stort varför antalet kan antas öka under nästkommande läsår. Tabell 6. Antal ut- och inresande lärare/personal inom Erasmus 2005/ /09 Utresande lärare (undervisning) Utresande personal (fortbildning) 2005/ / / / Utresande totalt Inresande lärare (undervisning) Inresande personal (fortbildning) i.u i.u Inresande totalt i.u

13 14 Program för högre utbildning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Lunds och Göteborgs universitet är de lärosäten som skickade flest på personalmobilitet (lärarutbyten och personalfortbildning, tabell 7). Däremot så var det Kungliga Konsthögskolan, Röda korsets högskola och Högskolan Dalarna som skickade den största andelen av sina anställda på Erasmusmobilitet. Tabell 7. Utresande lärare/personal inom Erasmus 2008/09 per lärosäte Lärosäte Lärare Personal Totalt Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Danshögskolan Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet Handelshögskolan i Stockholm Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Högskolan på Gotland Gymnastik- och Idrottshögskolan Karlstads universitet Karolinska Institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Kungliga Tekniska högskolan Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola Röda Korsets högskola Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Örebro teologiska högskola Lärosäte Lärare Personal Totalt Örebro universitet TOTALT Populära destinationer och ämnesområden När det gäller spridningen av länder bland lärarutbyten och personal fortbildning så är den jämnare än för studenterna, vilket framgår av figur 3. Emellertid är Storbritannien den populäraste destinationen även för lärare/personal. I synnerhet är landet populärt som mål för personalfortbildning, över en femtedel av dem som åkte ut på personalfortbildning åkte till Storbritannien. Den absoluta majoriteten av dem som åkte på personalfortbildning gjorde det till ett annat lärosäte. Endast tre åkte till ett företag eller organisation. Ingen person kom till ett svenskt lärosäte från ett utländskt företag. Figur 3. Utresande lärare/personal inom Erasmus 2008/09 Länder lärare personal totalt Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike

14 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Program för högre utbildning Länder lärare personal totalt Grekland Irland Island Italien Lettland Litauen Malta Nederländerna Norge Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Turkiet Tyskland Länder lärare personal totalt Ungern Österrike TOTALT Tre ämnesområden (medicin, samhällsvetenskap och humaniora) står för 65 % av alla lärarutbyten (figur 4). Figur 4. Utresande lärare inom Erasmus 2008/09 per ämnesområde Lärarna som deltagit i kursen blir bättre ambassadörer för lärarutbyte Hur kommer erfarenheter från internationellt lärarutbyte bäst till nytta? För att i större utsträckning ta tillvara ny kunskap och nya idéer, och för att göra lärarutbytet mer meriterande för dem som deltar, anordnar Umeå universitet sedan 2009 en särskild kurs för sina utresande lärare. Motivet till att vi drog igång kursen var att lärare känt sig lite snopna efter ett utbyte. De har tyckt att de fått många nya erfarenheter med sig, men att erfarenheterna inte riktigt fångats upp på hemmaplan. Det säger Katarina Winka, universitetslektor vid Umeå universitet och kursens initiativtagare. Kursen Lärarutbyte en projektbaserad universitetspedagogisk fördjupningskurs omfattar såväl teori som praktiskt arbete. Den inleds med ett seminarium inför lärarutbytet, där man diskuterar syftet och målet med resan. Tyngdpunkten ligger dock på att efter hemkomsten göra ett eget projektarbete kopplat till sitt utbyte. Arbetet kan se mycket olika ut beroende på person och ämnesområde. Det kan handla om att skriva en mer traditionell rapport som belyser någon aspekt av utlandserfarenheten. Men även som för en av deltagarna om ta fram en handbok kring vad man bör tänka på inför ett lärarutbyte. Kursen avslutas med att deltagarna presenterar sin rapport för de andra deltagarna och för sin institution eller någon annan avdelning på universitetet, säger Katarina Winka. Totalt förväntas lärarna lägga cirka åttio timmar, eller två arbetsveckor, på kursen. Utöver projektarbetet ingår även teori i form av litteratur och seminarium på temat högskolepedagogik. För lärare som avslutar kursen utfärdas ett intyg på genomförd kurs, vilket motsvarar två veckors kompetensutveckling. Totalt har hittills åtta lärare från de samhällsvetenskapliga,

15 16 Program för högre utbildning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) humanistiska och medicinska fakulteterna deltagit. Än så länge rör det sig bara om ett pilotprojekt, men Katarina Winka skulle gärna se kursen bli ett fast inslag på universitetet. Vad vinner ni på den här kursen? Jag tror att lärarna som deltagit blir bättre ambassadörer för lärarutbyte och kan motivera sina kollegor mer. Deras erfarenheter sprids också lättare till andra lärare och studenter här på universitetet i och med att de skriver ner dem. Katarina Winka, universitetslektor vid Umeå universitet, är initiativtagare till ett projekt för att bättre ta tillvara erfarenheter från lärarutbyten. Erasmus intensivprogram (IP) Erasmus intensivprogram samlar studenter och lärare från olika länder för att de ska kunna träffas och delta i undervisning som de annars inte har tillgång till. Kurserna varar mellan tio dagar och sex veckor och deltagarna ska komma från lärosäten i minst tre länder. Dessa kan vara på kandidat-, magister- eller doktorandnivå. Finansieringen av intensivprogrammen täcker först och främst mobilitetskostnaderna (resa och uppehälle) för studenter och lärare i samband med kursen. Inom intensivprogram deltar svenska aktörer både som samordnare och som partners i ett antal projekt. Ansvaret att administrera Erasmus intensivprogram ligger hos de nationella kontoren från och med läsåret 2007/08. Programkontoret tar emot och bedömer ansökningarna samt beslutar om finansieringen av svensksamordnade projekt. Antalet svensksamordnade IP har ökat stadigt de senaste åren. Läsåret 08/09 beviljades tolv svensksamordnade intensivprogram. I dem deltog 247 studenter (97 kvinnor, 150 män) och 97 lärare (30 kvinnor, 67 män). Antalet svenskkoordinerade IP beräknas vara stabilt i framtiden. Erasmus Intensive Language Course (EILC) EILC (Erasmus Intensive Language Course) är intensivkurser i mindre utbredda språk, både på nybörjar- och fortsättningsnivå. Kurserna vänder sig till studenter som ska studera eller praktisera i ett annat land genom Erasmus. Intensivkurserna betonar värdet av språkkunskaper, gör dem synliga och stimulerar studenter till att lära sig främmande språk. Kurserna ger studenter möjlighet att studera värdlandets språk under två till sex veckor innan de påbörjar sina Erasmusstudier/praktik i landet. Studenten ska ha antagits som Erasmusstudent och ansöker om EILC vid sitt hemlärosäte, som sedan vidarebefordrar ansökan till det organiserande lärosätet. Språkkurserna är kostnadsfria. Studenterna kan också få extra stipendiemedel för kurstiden. IPK bjöd i början av 2010 in alla lärosäten samt eventuella andra språkkursanordnare till att organisera EILC 2010/11. Intresset bland svenska lärosäten för att anordna EILC ligger på en relativt stadig nivå, det har dock minskat en aning men IPK beviljade finansiering för fler grupper 2010/2011 än året innan. Fler studentgrupper hade dock kunnat finansieras om fler ansökningar hade kommit in. Under 2009/10 organiserade åtta svenska lärosäten intensivkurser i svenska. Totalt 861 studenter ansökte om en EILC-plats i Sverige för läsåret 2009/10, en ökning med två procent jämfört med 2008/09. Deltagarantalet ökade däremot med 41 % jämfört med läsåret innan. Ökningen berodde på ökat anslag från EUkommissionen. Antalet utresande svenska studenter som deltog i EILC minskade nästan till hälften under läsåret 2008/09 (tabell 8). Det är oklart vad som ledde till den kraftiga minskningen men det är möjligt att informationen om kurserna inte nått studenterna. Nedgången har dock vänt och antalet utresande har ökat från 48 studenter 2008/2009 till 57 studenter 2009/10 enligt interimsrapporteringen i april 2010.

16 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Program för högre utbildning Tabell 8. Antal utresande och inresande studenter för Sverige inom EILC under 2005/ / / / / / /10 Utresande * Inresande *preliminär siffra Kontaktpersoner för Erasmus: Jari Rusanen Sandra Boisseau Tel: Tel: Linda Nordenhem Nadège Nicolet Tel: Tel: Erasmus EILC på Mittuniversitetet en språklig högtrycksdusch Man kan säga att vår kurs är som en språklig högtrycksdusch. Studenterna utsätts verkligen för svenskan dygnet runt. Det säger Hans Åhl, sedan slutet av 1990-talet ansvarig för den intensivkurs i svenska som Mittuniversitetet i Härnösand anordnar för utländska utbytesstudenter. Mittuniversitetets EILC (Erasmus Intensive Language Course) startade 1999 med ett provår. Den blev genast mycket uppskattad, och efter ett årslångt uppehåll permanentades kursen år Totalt deltar omkring 30 europeiska utbytesstudenter årligen under de två veckorna i augusti. Eftersom långt ifrån alla universitet och högskolor i Sverige ger egna EILC-kurser kommer studenter som efteråt ska plugga på lärosäten runt om i landet. Målsättningen är att deltagarna när kursen är slut ska ha uppnått en vardaglig kommunikativ förmåga, och att de dessutom ska känna till en hel del om svensk kultur och det svenska samhället, säger Hans Åhl. För att allt det ska hinnas med på två veckor gör kursen verkligen skäl för benämningen intensiv. Språkstudier på dagtid som bland annat genomförs i ett avancerat språklabb, helt anpassat efter lärmiljön följs av svensk kultur på kvällstid. Det kan handla om allt från att se på svenska filmer till att fira traditionell surströmmingsskiva. Studenterna får också, två och två, göra helgbesök och bo över på bondgårdar runt om i mellersta Norrland. Inför varje kursstart ber vi studenterna börja med att ta reda på vad ordet tillsammans betyder. För det ordet är liksom mottot för hela kursen. Hans Åhl och hans kollegor har skapat en webbplats på Internet, där man från första dagen lägger ut bilder från kursen och information om vad gruppen gör. På så vis kan studenternas familjer och vänner i hemlandet kontinuerligt följa deras förehavanden i Sverige. De utländska studenterna kommer från alla delar av Europa. Hur mycket svenska de efter examen kan tala och förstå beror förstås på individuella förutsättningar. Men vi har haft exempel på studenter som gått kursen och som sedan valt att genomföra sina studier på svenska, trots att de från början tänkt läsa på engelska.

17 18 Program för högre utbildning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) IAESTE IAESTE, som är en internationell ideell organisation, förmedlar sedan 1948 praktikplatser för främst teknologer och naturvetare. IAESTEs verksamhet bygger på ett ömsesidigt utbyte. Det vill säga om Sverige lämnar tre platser till Kanada så får Sverige tre platser i Kanada för svenska studenter. Antalet platser i Sverige har minskat under de senaste tio åren. Orsaken till detta är bland annat att svenska studenter genom Sveriges inträde i EU fått många fler möjligheter till en utlandsvistelse, både genom praktik och genom att studera i ett annat land. En annan orsak är också den stora omstrukturering av svensk industri som pågått under en lång tid med förändrat produktionssätt, slimmade organisationer, flytt av företag till andra länder och ont om tid för att ta hand om praktikanter. Mer detaljerad information om resultaten för 2009 finns i IAESTE:s egna verksamhetsberättelse. IAESTE studentutbyten Under 2009 reste 34 svenska studenter ut och 20 kom till Sverige för en kortare eller längre praktikperiod (tabell 9). Praktikplatserna delas in i tre olika kategorier; forskning och utveckling (D), ingenjörspraktik (P) och miljöpraktik (W). Fördelningen 2009 var: 58 procent D, 24 procent P och 18 procent W. Miljöpraktiken, som är mera manuell praktik i till exempel produktionen för tillverkning av lastbilar har minskat under årens lopp och det är inte så stor efterfrågan på sådana platser, eftersom detta inte heller längre ingår som en obligatorisk del i undervisningen. Av tabell 9 framgår att det är en jämnare könsfördelning när det gäller utresande än vad det är för de inresande praktikanterna. Tabell 9. Antal ut- och inresande studenter inom IAESTE Utresande totalt varav kvinnor varav män Inresande totalt varav kvinnor varav män Eftersom IAESTE-praktikanterna främst är teknologer och naturvetare är det ett litet antal svenska lärosäten representerade (tabell 10). Tabell 10. Utresande studenter inom IAESTE 2009 per lärosäte Lärosäte Antal studenter Blekinge tekniska högskola 1 Chalmers tekniska högskola 10 Kungliga Tekniska högskolan 5 Linköpings universitet 3 Luleå tekniska universitet 1 Lunds universitet 8 Malmö högskola 1 Mälardalens högskola 2 Uppsala universitet 3 TOTALT 34 Populära destinationer och ämnesområden Spridningen över länder är stor, även om USA är det absolut dominerande landet för utresande IAESTE-praktikanter, vilket framgår av tabell 11. När det gäller ämnesområden är koncentrationen av teknologer tydlig. Av totalt 54 utresande studenter hör hela 51 st hemma inom kategorin ingenjörsvetenskaper, medan 3 st är arkitektstuderande. Tabell 11. Utresande och inkommande studenter inom IAESTE 2009 per land Länder Antal ut Antal in Australien 1 Belgien 1 1 Bosnien och Herzegovina Brasilien 1 Danmark 3 Frankrike 1 1 Ghana 2 1 Japan 1 1 Kanada 4 1 Kina 1 1 Makedonien 1 1 Mexiko 1 1 Nederländerna 1 Polen 1 Ryssland 1 1 Schweiz 1 2 Sierra Leone 1 Spanien 1 1 Sydkorea 1 1

18 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Program för högre utbildning Länder Antal ut Antal in Turkiet 1 Tyskland 2 5 USA 6 1 Vietnam 1 1 Kontaktperson för IAESTE: Carola Barhammar Tel: carola.barhammar@programkontoret.se Många har varit väldigt duktiga Det är ett viktigt samhällsansvar att ta emot praktikanter. Genom att vi tar emot en utländsk IAESTEpraktikant här får ju en svensk också chansen att åka ut i världen. Det säger Alexander Broniewicz, sektionschef på Miljö- och Strömningscentrum på Volvo Personvagnar i Göteborg. Volvo Personvagnar har en lång erfarenhet av att ta emot IAESTE-praktikanter. Alexander Broniewicz har själv haft hand om praktikanter från olika delar av världen under elva år. Fortfarande har han kontakt med många av dem. Jag tycker att praktikanterna har berikat oss mycket, framför allt på det mänskliga planet. De kommer från en annan kultur med andra erfarenheter. Genom att ha dem här får vi veta hur andra upplever Sverige och får på så vis perspektiv på vår egen vardag. Han tycker även att åtskilliga av de IAESTE-praktikanter han mött under årens lopp tillfört Volvo Personvagnar mycket på det tekniska planet. Alexander Broniewicz har haft hand om IAESTE-praktikanter från hela världen under elva år. Han har fortfarande kontakt med många av dem. Nivån på deras kunskaper har ju varierat. Men många har varit väldigt duktiga och bidragit till att utveckla vår verksamhet. En del har också fått jobb på företaget efteråt. Just nu har jag till exempel en före detta IAESTE-praktikant här och en annan är kvar inom företaget på en högre befattning. Linnaeus-Palme Linnaeus-Palme ska stimulera ett ömsesidigt samarbete mellan högskolor och universitet i Sverige och i utvecklingsländer. Det övergripande målet är att fördjupa de globala kontakterna och kunskapen om utvecklingsländer inom högskolevärlden. Medel kan sökas för planeringsresor och lärar/studentutbyten. Deltagande i Linnaeus-Palme skapar möjligheter till jämlika möten mellan akademiker i Sverige och i utvecklingsländer. Ansökan om deltagande i programmet sker en gång per år. Vilka länder som är giltiga partnerländer, för närvarande 117 länder, beslutas av Sida och utgår från OECD:s DAC-lista. Läsåret 2008/09 beviljade IPK drygt 41 miljoner kronor till lärosätena, vilket är drygt en miljon kronor mer än läsåret 2007/08. Av 343 ansökningar läsåret 2008/09 beviljades 245.

19 20 Program för högre utbildning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Linnaeus-Palme studentutbyten I tabell 12 redovisas antalet ut- och inresande studenter inom Linnaeus-Palme och även om strävan efter reciprocitet är klart uttryckt i intentionerna med programmet ser man en klar tendens att antalet inresande studenter ökar mer än antalet utresande. Antalet utresande studenter har ökat högst måttfullt under de fyra jämförelseåren. Troligen beror detta på att svenska studenter har många möjligheter att välja mellan när det gäller utlandsstudier, medan Linnaeus-Palme ofta är den enda utbytesmöjligheten för studenter i partnerländerna. Andelen kvinnor bland de utresande studenterna varierar mellan 60 och 75 procent under de fyra åren. Bland de inresande ligger den på cirka 60 procent samtliga år. Detta speglar fördelningen mellan könen på de deltagande institutionerna någorlunda. Tabell 12. Antal ut- och inresande studenter inom Linnaeus-Palme 2005/ / / / / /09 Utresande totalt varav kvinnor varav män Inresande totalt varav kvinnor varav män Medier, censur och yttrandefrihet utbyte som öppnar för ökad interkulturell förståelse Wu Qi studerar journalistik & kommunikation på Peking Universitetet i Beijing i Kina. Han kommer ursprungligen från en liten stad i en medelstor provins som heter Hunan. Därifrån har han tagit sig till landets toppuniversitet i en stenhård konkurrens. Nu är han utbytesstudent inom programmet Linnaeus-Palme och studerar interkulturell kommunikation på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Under sin utbytesperiod skriver Wu Qi även på sin examensuppsats. Den handlar om personer som är anställda av en kinesisk organisation för att censurera webbsajter. Utifrån fältstudier och djupintervjuer undersöker han hur dessa personer ser på sig själva och möjligheten till yttrandefrihet i Kina. Varför valde du journalistik? Jag växte upp som enda barnet och TV:n var min ständiga följeslagare, den dominerade min barndom och var som en kontakt till den yttre större världen. Jag ville bli en del av den världen: TV-stationerna, programmen och artiklarna. Jag ville uppleva det som de gjorde. Men nu, efter flera års journaliststudier, är mina intentioner att förändra. Jag funderar mer och jag observerar mer kritiskt. Jag vill prata med människor från olika delar av Kina, från olika platser och med olika kulturer. Jag har en möjlighet att sprida deras historier, att påverka hur de tänker. Och Kina är ett stort land, man hittar alltid något intressant att berätta. Vad handlar din examensuppsats om? Alla talar om censur, men långt ifrån alla ser hur media fungerar, och få befinner sig i organisationer som jobbar med censur. Vi pratar om hur regeringen utövar censur, men det är mer komplicerat än det kinesiska folket kan ana. Jag vill försöka visa hur dessa människor ser på sitt jobb, hur de ser på Kinas framtid och internet. Vi behöver förstå de här personerna innan vi kan förstå demokrati. Vilka kommer att vara intresserade av ditt examensarbete? Andra akademiker. Uppsatsen ger inte några förslag på hur

20 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Program för högre utbildning vi ska förändra, den ger mer en bild av hur det ser ut, den är ett akademiskt arbete. Jag vill prata om mitt arbete i en akademisk kontext. Din uppsats handlar till stor del om självcensur. Vad säger du om föreställningen att kinesisk censur bygger på j ournalisters och ansvariga utgivares självcensur? Jag håller med. Reglerna för den kinesiska censuren är väldigt diffusa och det är media medvetna om. Det finns ett flexibelt utrymme som är tillåtande ibland. Vi kan se en förbättring nu. Folk uttrycker sig även om förhållandena inte är bra, de är medvetna om att de måste förändra. Hur är det med din egen självcensur? Jag tror att självcensuren kan vara en del av det kinesiska folket, som en vana, de är vana att regeringen styr dem. Även jag, som är utbildad enligt västerländsk standard, ställer frågorna till mig själv när jag skriver artiklar: Är det här för känsligt? För farligt? Det har jag insett. Hur upplever du att det är att ha fri tillgång till all slags information, exempelvis på internet, här i Sverige? I Kina har vi våra egna sätt att hitta information. Det är såklart en dålig känsla att det finns förbjuden information, men när du har någonting, som här och nu, då känner du inte att det är något speciellt. Hur ser du på bilden av västerländsk öppenhet kontra kinesisk censur? Media består av stereotyper. Jag kan inte förändra den västerländska bilden, men de i västerlandet måste läsa och prata med oss för att förstå bilden. Min koordinator exempelvis har varit i Kina, det gör det möjligt för honom att förstå. Kina består av många olika provinser och det speglar samhället. Vi måste jobba på att bli ett mer civiliserat samhälle, men även små förändringar hos politiker och vetenskapsmän är bra. Jag vill att vi förstår att förändring är möjlig och att det redan pågår förändringar. Vad lär du dig av utbytesstudierna här? Jag går en kurs i interkulturell kommunikation och skriver om begreppet tolerans: folk blir mer öppna och vågar bete sig annorlunda om de befinner sig i tillfälliga sammanhang. Där finns möjligheten att kommunicera bättre och viljan att förstå andra. Sverige är annorlunda än vad jag förväntade mig, det är som om jag känner igen mig. Det är en sorts globalisering som är en del av det jag påbörjade redan i Kina när jag läste om västerländska länder. Jag gör framsteg, jag kan skriva även för en västerländsk publik. Jag funderar på hur samhället kan bli bättre, kanske vi måste Utbytet inom Linneaus-Palme har fått Wu Qi att fundera mycket kring innebörden av begreppet censur i Sverige kontra Kina. vara öppna i Kina och iaktta, inte nödvändigtvis kopiera, men ta och lära av det som är bra. Hur kan Kina bli bättre i framtiden? Vi måste diskutera, titta på vår vardag, förstå systemet. Och sen vill jag se mer, USA, Japan, jag vill resa mer. Hur kan du använda den kunskap och erfarenhet du fått här? Jag har ett exempel: min koordinator talade om för mig att Sverige har filmcensur. Det fick mig att tänka att det inte alltid är fel med censur, att varje land i någon utsträckning använder censur inom något område, att censur är något som vi inte behöver skämmas för hela tiden. Det handlar om vad du förbjuder ditt folk att se. Ibland kan det vara så att folk håller med. Slutligen, vad har du för planer för framtiden? Jag vill doktorera, kanske i Sverige eller i USA. Här i Sverige har jag tid och utrymme att reflektera. Jag kan se hur ett liv i västerlandet skulle kunna bli, hur man skapar sin egen livsstil. Jag känner tillförsikt, att jag har potential att skapa ett bättre liv. Kanske jag får en omvänd kulturchock när jag kommer tillbaka till Kina. Det är då jag kommer se hur jag har förändrats.

21 22 Program för högre utbildning 2009 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Linnaeus-Palme lärarutbyten Under året har det tydliggjorts att den kapacitetsbyggande effekten av Linnaeus-Palme är stor både akademiskt och pedagogiskt. Deltagande lärare, både svenska och utländska, framhåller den pedagogiska utvecklingen som sker under samarbetet. Ett Linnaeus-Palmeprojekt har också stor spridning på det deltagande lärosätet, lärarna undervisar minst 10 timmar per vecka i kurser som erbjuds i det ordinarie kursutbudet. Mångdubbelt fler lärare och studenter än de som beviljas stipendium får därmed del av projektet. Antal deltagande lärare minskade något under 2008/2009, men summan förväntas stiga nästa år eftersom fler lärarutbyten beviljades för 2009/2010. Tabell 13. Antal ut- och inresande lärare inom Linnaeus-Palme 2005/ / / / / /09* Utresande totalt Inresande totalt * preliminära siffror De flesta svenska lärosätena deltar i Linnaeus-Palmeprogrammet, sammanlagt 33 stycken (tabell 14). Några av de stora lärosätena har många, över 20, projekt medan andra har ett par eller några projekt. Linnaeus-Palme är ett program som kräver en relativt sett begränsad administration. Det är möjligt att söka i både stor och liten skala vilket gör att de flesta lärosäten, både i Sverige och i samarbetsländerna, kan delta. Tabell 14. Antal projekt inom Linnaeus-Palme 2008/09 per lärosäte Lärosäte Antal projekt Blekinge tekniska högskola 6 Chalmers tekniska högskola 3 Ersta Sköndal högskola 1 Göteborgs universitet 21 Högskolan Dalarna 6 Högskolan i Borås 6 Högskolan i Gävle 11 Högskolan i Halmstad 2 Högskolan i Jönköping 24 Högskolan i Kalmar 3 Högskolan i Kristianstad 7 Högskolan i Skövde 4 Högskolan Väst 2 Högskolan på Gotland 3 Karlstads universitet 6 Karolinska Institutet 22 Konstfack 2 Kungl. Konsthögskolan 2 Kungl. Musikhögskolan 1 Kungliga Tekniska högskolan 11 Linköpings universitet 13 Luleå tekniska universitet 4 Lunds universitet 11 Malmö högskola 13 Mittuniversitetet 1 Mälardalens högskola 6 Röda Korsets högskola 2 Stockholms universitet 4 Sveriges lantbruksuniversitet 5 Södertörns högskola 2 Teologiska högskolan 1 Umeå universitet 17 Uppsala universitet 11 Växjö universitet 7 Örebro universitet 4 TOTALT 244 Populära destinationer och ämnesområden De flesta ämnen finns representerade i Linnaeus-Palme (figur 5). Medicin och hälsovård fortsätter att vara det största ämnesområdet inom Linnaeus-Palme, en tredjedel av samtliga projekt år 2008/09 är inom dessa områden. Samhällsvetenskapliga ämnen och företagsekonomi står för en dryg fjärdedel av de beviljade projekten. Figur 5. LP-projekt 2008/09 per ämnesområde Samhällsvetenskap 27 st Företagsekonomi 26 st Ingenjörsvetenskaper 23 st Naturvetenskap 15 st Undervisning 12 st Medicin 79 st Geografi 11 st Arkitektur 3 st Juridik 3 st Annat 3 st Språk 6 st Matematik 10 st Jordbruksvetenskap 4 st Kommunikation 4 st Humaniora 9 st Konst och design 10 st

22 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Program för högre utbildning Programmets geografiska spridning är stor; i 48 länder över hela världen fanns läsåret 2008/09 ett pågående Linnaeus- Palmeprojekt (figur 6). Nya länder i programmet i år är Mali, Mongoliet, Albanien, Azerbajdzjan och Georgien. Asien har under flera år varit världsdelen med flest Linnaeus-Palmesamarbeten, så även år 2008/09. I Kina finns flest Linnaeus- Palmeprojekt totalt 36 stycken. Näst störst är Sydafrika med 27 projekt. Figur 6. LP-projekt 2008/09 uppdelat per land Kuba 7 Jamaica 1 Nicaragua 2 Colombia 4 Costa Rica 2 Ecuador 5 Peru 3 Bolivia 1 Chile 7 Argentina 4 Tunisien 1 Gambia 1 Brasilien 12 Ukraina 3 Mongoliet 1 Georgien 1 Uzbekistan 1 Albanien 1 Jordanien 4 Egypten 2 Mali 1 Västb./Gaza 1 Syrien 1 Pakistan 3 Indien 20 Nepal 2 Kina 36 Thailand 6 Vietnam 15 Etiopien 2 Bangladesh 3 Malaysia 2 Uganda 9 Kenya 5 Filippinerna 2 Burundi 1 Zambia 3 Tanzania 13 Sri Lanka 3 Botswana 3 Malawi 1 Indonesien 7 Namibia 4 Mauritius 1 Sydafrika 27 Moçambique 3 Samoa 1