H-ÅR Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan. Internationella programkontorets rapportserie

Transkript

1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet Kungsbroplan 3a, 2 tr. Box Stockholm Tel: Fax: registrator@programkontoret.se Internationella programkontorets rapportserie 19 H-ÅR 2006 Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan Internationella programkontorets rapportserie 19 H-ÅR 2006 Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan

2 Program för högskolan Nordplusprogrammen Tempus EU-USA EU-Kanada Programmet för livslångt lärande (LLP) Alßan Tempus IAESTE Minor Field Studies Linnaeus-Palme Sidas resestipendium EU-Japan ASEM-DUO Asia-Link EU-Australien EU-Nya Zeeland EU:s nya ramprogram ( ): Programmet för livslångt lärande (LLP) Erasmus, Comenius, Grundtvig och Leonardo da Vinci EU - länderna: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES - länderna: Island, Liechtenstein och Norge. Kandidatländerna: Kroatien, Makedonien och Turkiet.

3 H-ÅR 2006 Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan

4

5 Internationella programkontorets rapportserie nr 19 H-ÅR 2006 Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan

6 Rapportserie 19 Internationella programkontoret 2007 Textbearbetning: Cecilia Andrae Form och layout: Jöns Ahlén Omslagsfoto: David Muir/Scanpix Tryck: Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2007

7 Innehåll 1. Inledning 9 2. Program där högskolan har deltagit Översikt över lärosätenas programdeltagande Övriga program där högskolan kan delta Särskilda projekt och rapporter Evenemang och aktiviteter i IPK:s regi Medverkan i externa konferenser och seminarier Samråd och styrgrupp Kontaktpersoner Rapporter, referensmaterial och länkar 154

8 Kort om Internationella programkontoret Internationella programkontoret är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet har hand om ett 60-tal olika program och programområden/verksamheter för internationalisering av utbildning, har fyra målgrupper skola, yrkesutbildning, högre utbildning och vuxnas lärande har 50 årsarbetskrafter Internationella programkontoret under 2006 (2005 års siffror inom parantes) hanterade över (7 000) ansökningar om stöd fördelade knappt 200 (180) miljoner kronor i olika slag av stöd och gav närmare (8 000) personer möjlighet att ta del av den fria rörligheten i Europa Lanserade EU:s nya program för livslångt lärande på 17 platser i Sverige genom 28 konferenser och nådde över personer i samband med detta. Beviljade medel inom högskoleområdet Inom högskoleområdet beviljade Internationella programkontoret under 2006 ca X (103) miljoner SEK inom följande nio program:

9 Program 2005 (SEK) 2006 (SEK) Erasmus Linnaeus-Palme MFS Sidas resestipendium Tempus Leonardo da Vinci Comenius språkassistenter Totalt Även inom andra program på Enheten för skola och vuxenutbildning och Yrkesutbildningsenheten har beviljats medel till högskolor. För Förberedande besök inom Grundtvig förmedlades under 2006 dock inga medel till svenska högskolor. I övrigt är uppgifterna för de program som hanteras av Enheten för skola och vuxenutbildning och Yrkesutbildningsenheten, och som rör högskolan, inte möjliga att särredovisa. 1 Uppgiften gäller för praktik under läsåret 2006/07 och kan förändras eftersom en del assistenter väljer att förlänga sin vistelse.

10 Förord Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) är en myndighet under Utbildningsdepartementet. IPK är programkontor för alla EU:s utbildningsprogram, förutom Erasmus Mundus, och andra internationella program och projekt som regeringen beslutar om. Verksamheten riktar sig mot fyra målgrupper: skola, yrkesutbildning, högskola och vuxenutbildning. Under 2006 har IPK haft ansvaret för totalt 60 olika program och delprogram. Hit hör för högskolans del till exempel EU-programmen Erasmus och Tempus, de nordiska programmen Nordplus, Nordplus Nabo och Nordplus Språk samt de Sida-finansierade programmen Linnaeus-Palme, Minor Field Studies och resestipendierna. Även den internationella organisationen IAESTE ingår. I myndighetens ansvar ligger oftast såväl information och rådgivning som administration av medel, uppföljning och spridning av resultat. H-ÅR 2006 presenterar IPK:s verksamhet inom högskoleområdet under 2006 (H = Högskola). I fokus för framställningen finns lärosätenas deltagande. Högskolans deltagande i IPK:s program fortsätter att växa antalet aktiva lärosätena /institutioner ökar liksom de beviljade medlen. Med H-ÅR 2006, som utgår från myndighetens årsredovisning 2006, vill vi stimulera till fortsatt utveckling av det internationella samarbetet genom att sprida resultat inklusive goda exempel. Det finns gott om goda exempel, som vi med glädje lyfter fram. Vi ser mycket fram emot nya utmaningar och samarbeten med er som arbetar för internationalisering på universitet och högskolor. Med förhoppning om inspirerande läsning i internationaliseringens tecken! Stockholm april 2007 Ulf Melin Generaldirektör Margareta Sandewall Enhetschef Högskoleenheten

11 1. Inledning IPK:s uppdrag är att underlätta för olika aktörer inom skola, yrkesutbildning, högre utbildning och vuxenutbildning att ta till vara de möjligheter till internationellt utbyte och arbete som programmen erbjuder. IPK är programkontor för alla EU:s utbildningsprogram, förutom Erasmus Mundus, och andra internationella program och projekt som regeringen beslutar om. Under år 2006 har IPK haft ansvaret för 60 olika program och delprogram. I vårt ansvar ligger oftast såväl information och rådgivning som administration och uppföljning. I vissa program är vårt uppdrag begränsat till enbart information. Under 2006 har IPK haft som viktigaste verksamhetsmål att det svenska deltagandet i EU-programmen ska öka samt att informera om det nya EU-programmet för livslångt lärande (LLP), som träder i kraft Detta nya ramprogram ersätter Sokrates och Leonardo da Vinci. Som framgår av denna rapport deltog svenska studenter i Erasmusutbytet, vilket är en minskning jämfört med 2005, då deltog. Regeringens mål på utresande studenter har därmed inte uppnåtts. Särskilt allvarligt är det relativt låga antalet utresande studenter på lärarutbildningarna. En särskild satsning för att öka antalet lärarstudenter inom Erasmus är det s k Lärarlyftet, ett projekt som bedöms ge positiva effekter på sikt. Vad gäller målet på 700 utresande högskolelärare har det inte uppnåtts trots särskilda informationsinsatser. Deltagandet har dock ökat något mot föregående år. Under 2006 ägde 502 lärarutbyten rum. Det innebär en viss ökning jämfört med 2005 då 484 utbyten genomfördes. Inom Tempus-programmet har såväl antalet ansökningar som beviljade projekt inom Gemensamma europeiska projekt samt Strukturella och kompletterande åtgärder ökat under Intresset för de Sida-finansierade utbytesprogrammen fortsätter att öka. Inom Linnaeus-Palmeprogrammet har fler än 200 svenska lärare undervisat en period i ett utvecklingsland och nära 250 svenska studenter deltagit i INLEDNING 9

12 ett studentutbyte inom programmet. Inom Minor Field Studies (MFS) har samtliga de av Sida avsatta stipendierna kunnat fördelas. Det innebär att 551 studenter under 2006 har deltagit i programmet. Deltagandet i programmet Sidas resestipendier ligger på en oförändrad nivå jämfört med tidigare år. Inom högskolans delar av de nordiska programmen noteras en viss ökning i deltagandet när det gäller Nordplus Nabo, medan Nordplus Språk och Nordplus noterar en smärre minskning. Inom praktikutbytesprogrammet IAESTE har deltagandet återigen minskat under 2006, vilket förklaras av svårigheter att få fram praktikplatser på svenska företag. En väsentlig inriktning för år 2006 har varit att fortsätta att höja kvaliteten i IPK:s arbete. Detta har gällt all verksamhet, från god service till våra avnämare, hög kvalitet i all administration och god informationsverksamhet till en fortsatt utveckling av IPK som en bra arbetsplats. Nästa steg i arbetet med att effektivisera och kvalitetssäkra administrationen, snabba på ansökningsprocesserna och underlätta för våra kunder var att påbörja arbetet med att införa ett nytt ärendehanteringssystem. Under våren 2005 tillsatte regeringen en särskild utredare som skulle komma med förslag till hur IPK skulle organiseras inför det nya utbildningsprogrammet 2007, om en framtida lokalisering samt samverkansformer för utbildningsmyndigheternas arbete kring internationalisering i skolor och vid lärosäten. I månadsskiftet januari-februari lämnade utredaren över betänkandet Ett förnyat programkontor till Utbildningsdepartementet. De viktigaste förslagen var att IPK:s uppdrag vidgas till att innefatta en tydlig strategisk roll i fråga om internationellt utbyte och mobilitet, ansvar för uppföljning och utvärdering för free movers, ansvar för programmen Erasmus Mundus, APU i utlandet och e-twinning samt att IPK får ansvar för information om utlandsstudier och ansvar för portalen Eurydike. Remissinstanserna var övervägande positiva till utredningens förslag. Platsbesöken utgör ett självklart och mycket värdefullt inslag i Högskoleenhetens kontakt med lärosätena. Under 2006 besökte IPK Umeå universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Linköpings universitet. 10 H-ÅR 2006

13 2. Program där högskolan har deltagit Program med finansiering från EU SOKRATES 14 ERASMUS 15 Erasmus studentutbyten 16 Erasmus lärarutbyten 22 Erasmusmedel för organisering av mobilitet (OM) 28 European Credit Transfer System (ECTS) 29 Erasmus intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) 30 Erasmus intensivprogram 32 Erasmus kursutv.projekt och projekt för genomförande och spridning 33 Erasmus tematiska nätverk 34 NATIONELLA BOLOGNAPROMOTORSGRUPPEN 36 COMENIUS 39 Comenius språkassistenter 39 Comenius utvecklingsprojekt 41 Lärarmobilitet inom Comenius utvecklingsprojekt 43 Comenius fortbildningsstipendier 44 GRUNDTVIG 46 Grundtvig partnerskap för lärande 46 Grundtvig förberedande besök 47 PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 11

14 Grundtvig fortbildningsstipendier 48 Grundtvig utvecklingsprojekt 49 Grundtvig nätverk 50 ARION 52 LEONARDO DA VINCI 53 Praktik och utbyten (Procedur A) 55 Utvecklingsprojekt (Procedur B) 59 EUROGUIDANCE SWEDEN 63 EUROPASS 64 CEDEFOP 65 TEMPUS 67 EU-AUSTRALIEN, EU-NYA ZEELAND OCH EU-JAPAN 76 ALFA 78 ASIA-LINK 79 Program med finansiering från Nordiska ministerrådet NORDPLUS 80 Nordplus 80 Nordplus Nabo 84 Nordplus Språk 86 Nordplus Vuxen H-ÅR 2006

15 Program med finansiering från Sida LINNAEUS-PALME 89 MINOR FIELD STUDIES 96 SIDAS RESESTIPENDIUM 104 Övriga IAESTE 107 ASEM-DUO 112 PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 13

16 Program med finansiering från EU SOKRATES Sokrates var mellan 1995 och 2006 ett av EU:s två stora utbildningsprogram. Sokrates II sträckte sig mellan år 2000 och Syftet var att främja samarbete och rörlighet och att stärka den europeiska dimensionen i utbildningen. Sokrates spände över hela utbildningsfältet - från förskola till vuxenutbildning. Verksamheten var brett upplagd och omfattade såväl skolpartnerskap som analyser av utbildningspolitiken i de länder som deltar. Sokrates var uppdelat i åtta olika delområden. Av dessa delar berördes högskolan främst av Erasmus, Minerva, Grundtvig, Lingua, delar av Comenius, Observation och förnyelse (där Arion ingår), Gemensamma åtgärder och Kompletterande insatser. Inom dessa områden gavs bidrag till följande typer av verksamhet: Transnationell rörlighet för personer inom utbildningsområdet i Europa Projekt som byggde på transnationella partnerskap vilka skulle stimulera till förnyelse och höjd kvalitet inom utbildningen Främjande av språkkunskaper och förståelse för olika kulturer Användning av informations- och kommunikationsteknik i utbildningen Nätverk för transnationellt samarbete för att underlätta utbyte av erfarenheter och bra metoder Observation och jämförande analys av utbildningssystem Verksamhet som främjade informationsutbyte och spridning av bra metoder och innovationer. Inom Sokrates olika programområden togs beslut om stöd av Europeiska kommissionen (centraliserade områden) eller IPK (decentraliserade områden) 14 H-ÅR 2006

17 Aktuella länder för samarbete inom Sokrates var: 1) EU och EES-länderna: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Sverige, Österrike, Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Bulgarien, Rumänien, Island, Liechtenstein och Norge 2) Kandidatländerna: Kroatien, Makedonien och Turkiet Erasmus är från 2007 ett av delprogrammen i EU:s nya ramprogram för utbildning, Programmet för livslångt lärande (LLP). ERASMUS Målet för Erasmusprogrammet är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom den högre utbildningen genom att uppmuntra till transnationellt samarbete mellan högskolor. Andra mål är att främja rörligheten över gränserna för studenter och lärare, samt att öka öppenheten och förbättra det akademiska erkännandet av studier och kvalifikationer i hela EU. En förutsättning för att ett lärosäte ska kunna delta i Erasmus är att det har ansökt om och blivit beviljat ett Erasmus University Charter (EUC) från Europeiska kommissionen. Internationella programkontorets arbete med Erasmus styrs av en nationell handlingsplan, National Action Plan (NAP). Det är ett policydokument som kommissionen har godkänt och som tas fram för varje verksamhetsår. Dokumentet beskriver prioriteringar och riktlinjer för Erasmus på nationell nivå. Handlingsplanen finns på IPK:s webbplats, IPK administrerar de decentraliserade delarna av Erasmus och informerar om och sprider resultat från de centraliserade delarna. PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 15

18 Programmets decentraliserade delar omfattar: Student- och lärarutbyten (SM och TS) IPK fördelar medel till lärosätena som i sin tur handlägger ansökningar från studenter och lärare. Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) Organisering av mobilitet (OM) European Credit Transfer System (ECTS) - introduktionsstöd och besök av internationella ECTS-rådgivare. ECTS administreras i samarbete med Högskoleverket, som har det övergripande ansvaret för ECTS i Sverige. De centraliserade delarna inom Erasmus är: Intensivprogram 2 Kursutvecklingsprojekt Projekt för genomförande och spridning Tematiska nätverk Under läsåret 2005/2006 deltog 38 svenska universitet och högskolor i Erasmus. Sammanlagt beviljade IPK ca 41,4 miljoner kronor under läsåret till de svenska lärosäten som deltar i programmet. Av de Erasmusmedel lärosätena blev tilldelade för 2005/2006 har 100 procent av stipendiemedlen för studenter utnyttjats (99 procent 04/05), 91 procent av medlen för lärare (94 procent 04/05) och 100 procent av medlen för EILC (100 procent även 04/05). Erasmus studentutbyten (decentraliserat område) Antalet utresande svenska Erasmusstudenter ökade mellan läsåren 2002/03 och 2004/05 svagt varje år. Denna utveckling bröts dock under 2005/2006 då antalet utresande studenter minskade något, till personer jämfört med året innan. Gruppen inresande Erasmusstudenter fortsätter dock att växa. Läsåret 2004/05 var antalet inresande Erasmusstudenter mer än dubbelt så många som de utresande. 2 Från och med 2007 tillhör Intensivprogram en av Erasmus decentraliserade delar. Ansökan görs till Internationella programkontoret. 16 H-ÅR 2006

19 Figur 1: Antal ut- och inresande studenter, från/till Sverige, inom Erasmus Inresande Utresande /93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 På uppdrag av Europeiska kommissionen fördelade IPK ca 31,5 miljoner kronor (28,2 miljoner för läsåret 2004/05) i studentstipendiemedel till svenska lärosäten för läsåret 2005/2006. Tabell: Antal Erasmusstudenter per läsår 02/03 03/04 04/05 05/06 Utresande Kvinnor Män Inresande i.u. Knappt hälften av lärosätena har haft ett ökat deltagande i Erasmus under 2005/06, jämfört med läsåret innan. Samtidigt har knappt hälften haft ett minskat deltagande. De två lärosäten där antalet utresande studenter har ökat mest (i antal studenter) är Lunds universitet (+39) och Högskolan Halmstad (+10). De lärosäten som hade den PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 17

20 största nedgången av utresande studenter är Linköpings universitet (-29), Växjö universitet (-26), KTH (-26) och Högskolan i Jönköping (-26). Många lärosäten anger att studenternas intresse av att åka utanför Europa håller i sig liksom intresset för att åka till engelskspråkiga länder (även inom Europa). Under läsåret 2005/06 var andelen Erasmusstudenter, av den totala studentpopulationen vid de deltagande svenska lärosätena, i genomsnitt 0,65 procent (0,68 procent läsåret 2004/05). Av de 13 lärosäten som ligger över det nationella genomsnittet har Danshögskolan, Handelshögskolan i Stockholm och Konstfack högst andel Erasmusstudenter. Av de 25 lärosäten som ligger under genomsnittet har Högskolan Dalarna och Ersta Sköndals högskola lägst andel. Figur 2: Andelen Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen vid de deltagande lärosätena Danshögskolan 3,93 % Handelshögskolan i Stockholm 3,27 % Konstfack 3,24 % Kungl. musikhögskolan 1,52 % Högskolan i Jönköping Lunds universitet Linköpings universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Södertörns högskola Kungl. tekniska högskolan Växjö universitet Chalmers tekniska högskola Sveriges lantbruksuniversitet Stockholms universitet Göteborgs universitet Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan i Halmstad Umeå universitet Högskolan i Borås Kungl. konsthögskolan Högskolan Kristianstad Malmö högskola Örebro universitet Luleå tekniska universitet Mälardalens högskola Högskolan på Gotland Kalrstad universitet Högskolan Väst Mittuniversitetet Högskolan i Gävle Röda Korsets högskola Lärarhögskolan i Stockholm Blekinge tekniska högskola Högskolan Dalarna Ersta Sköndal Högskola 1,10 % 1,00 % 0,95 % 0,93 % 0,93 % 0,93 % 0,86 % 0,78 % 0,68 % 0,62 % 0,57 % 0,56 % 0,52 % 0,49 % 0,49 % 0,46 % 0,43 % 0,40 % 0,37 % 0,36 % 0,34 % 0,34 % 0,31 % 0,26 % 0,24 % 0,21 % 0,20 % 0,19 % 0,17 % 0,13 % 0,13 % 0,11 % 0,09 % 0,0 % 0,5 % 1,0 % 1,5 % 2,0 % 2,5 % 3,0 % 3,5 % 4,0 % 4,5 % 18 H-ÅR 2006

21 Populära destinationer, ämnesområden och könsskillnader De svenska Erasmusstudenterna valde läsåret 2005/06 att åka till alla länder som omfattas av programmet, förutom Malta, Liechtenstein och Luxemburg. Studenterna åkte liksom de senaste åren främst till Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Spanien och Nederländerna. Storbritannien tappade sin position som det mest populära värdlandet; antalet studenter som åkte till Storbritannien minskade med 45 personer jämfört med läsåret innan. Under läsåret 2005/2006 var istället Frankrike det mest populära värdlandet. Intresset för att studera i Turkiet ökade. Under 2005/06 åkte 18 svenska Erasmusstudenter till det nya deltagarlandet jämfört med tre året innan. De svenska studenterna valde liksom tidigare år att studera framförallt ett fåtal ämnesområden när de åkte ut. Företagsekonomi var det överlägset vanligaste ämnesområdet, följt av samhällsvetenskap och ingenjörsvetenskap/teknologi. Inom företagsekonomi (793 utresande studenter) åkte dubbelt så många studenter ut som inom samhällsvetenskap (358) och ingenjörsvetenskap (319). Samtidigt stod ämnesområdet företagsekonomi för den största minskningen med 64 färre utresande studenter jämfört med läsåret 2005/06. Några ämnesområden som ökade var naturvetenskap, lärarutbildning, jordbruksvetenskap, konst och design samt kommunikations- och informationsvetenskap. Liksom tidigare år är majoriteten av alla utresande studenter kvinnor (61 procent). Andelen män har ökat något jämfört med läsåret 2004/05 då andelen män var 48 procent. Fördelningen mellan utresande kvinnor och män motsvarar den fördelning mellan könen som i stort råder i bland det totala antalet studenter i Sverige. Läsåret 2005/06 fick en utresande svensk Erasmusstudent i genomsnitt 217 euro per studentmånad i stipendiebelopp vilket innebär en ökning jämfört med läsåret innan. Då var genomsnittsstipendiet per månad 168 euro. Tabell: Beviljade och förbrukade Erasmus studentstipendiemedel, antal studenter och medelstipendium per studentmånad per lärosäte 2005/2006 Universitet / högskola Beviljade medel Förbrukade medel Antal studenter Euro per studentmånad Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Ersta Sköndal högskola PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 19

22 Universitet / högskola Beviljade medel Förbrukade medel Antal studenter Euro per studentmånad Högskolan i Gävle Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Högskolan i Halmstad Södertörns högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Högskolan Kristianstad Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitetet Örebro universitet Högskolan i Skövde Stockholms universitet Lärarhögskolan i Stockholm Karolinska Institutet H-ÅR 2006

23 Universitet / högskola Kungl. Tekniska högskolan Beviljade medel Förbrukade medel Antal studenter Euro per studentmånad Handelshögskolan Danshögskolan Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Röda Korsets Högskola Gymnastik- och Idrottshögskolan Högskolan Väst Umeå universitet Uppsala universitet Sveriges lantbruksuniversitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan på Gotland Total: (medelvärde) Uppgifter om antalet utländska studenter som läsåret 2005/2006 bedrev Erasmusstudier i Sverige finns ännu inte tillgängliga från Europeiska kommissionen. Under läsåret 2004/2005 var antalet inresande studenter PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 21

24 Erasmus lärarutbyten (decentraliserat område) Antalet utresande Erasmuslärare har kontinuerligt ökat sedan 1997/98, med undantag för läsåret 2001/02 och 2004/05 då det skedde en viss minskning jämfört med läsåret innan. Figur 3: Antal ut- och inresande lärare inom Erasmus Inresande Utresande /98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 För läsåret 2005/2006 fördelade IPK ca. 4,3 miljoner kronor till Erasmus lärarutbyten på uppdrag av Europeiska kommissionen. Uppgifter om antalet inresande lärare läsåret 2005/2006 finns ännu inte tillgängliga från Europeiska kommissionen. En tillbakablick visar att antalet inresande lärare ökade med 9 procent 2004/05 jämfört med 2003/ H-ÅR 2006

25 Tabell: Antal utresande och inresande svenska lärare inom Erasmus per läsår 02/03 03/04 04/05 05/06 Utresande Kvinnor Män Inresande i.u. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) stod för den största ökningen av antalet lärarutbyten under 2005/06 med 9 fler utbyten än året innan. Antalet lärarutbyten ökade även året innan på SLU. Några av de andra lärosäten som också ökar för andra året i rad är Karolinska Institutet (+5 lärarutbyten från 04/05) Umeå universitet (+ 3 lärarutbyten från 04/05). Högskolan i Jönköping hade den största nedgången i antalet utresande lärare (- 7 lärarutbyten) jämfört med läsåret 2004/05. Genomsnittet för andelen utresande Erasmuslärare av den totala lärarpopulationen (forskande och undervisande personal) vid de deltagande lärosätena var ca 1,5 procent läsåret 2005/06 3. Kungl. Musikhögskolan hade den högsta andelen utresande Erasmuslärare med ca 7,2 procent, följt av Högskolan Dalarna (5,8 procent) och Högskolan i Halmstad (4,9 procent). Totalt hade 18 lärosäten en högre andel utresande Erasmuslärare 2005/06 än genomsnittet i Sverige. Bland de 20 lärosäten som ligger under genomsnittet har KTH, Södertörns högskola och Stockholms universitet lägst deltagandegrad. Handelshögskolan i Stockholm, Röda Korsets högskola och Gymnastik- och Idrottshögskolan hade inga utresande lärare 2005/06 (se figur 4, sid. 24). Läsåret 2005/06 åkte de svenska Erasmuslärarna till 27 av 30 möjliga länder. Endast Cypern, Liechtenstein och Luxemburg blev utan svenskt lärarbesök. Spanien och Storbritannien ligger i topp bland värdländerna (49 respektive 48 lärarutbyten), följda av Tyskland (41 lärarutbyten), Frankrike (39 lärarutbyten) och Belgien (32 lärarutbyten). Nederländerna står för den största ökningen med 12 fler svenska lärarutbyten under 2005/06 jämfört med 2004/05 (från 17 till 29 lärarutbyten). Storbritannien fortsätter att minska med 5 färre lärarutbyten jämfört med 2004/05. Även Tyskland och Finland gick tillbaka som värdland för svenska Erasmuslärare med 12 respektive 13 färre utbyten än läsåret innan, vilket var de största nedgångarna i antal. Det nya Erasmuslandet Turkiet tog emot 7 svenska Erasmuslärare under 2005/06. Medicin var liksom tidigare läsår det vanligaste ämnesområdet bland svenska utresande Erasmuslärare (18 procent), följt av samhällsvetenskap (14 procent), under- 3 Baserat på uppgifter från SCB om antalet anställda vid universitet och högskolor år 2005, administrativ och teknisk personal ej inräknad. PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 23

26 visning (10 procent), konst och design (9 procent) samt ingenjörsvetenskap/teknologi (8 procent). Den största ökningen i antal utbyten har skett inom ämnesområdet matematik, informatik (+ 18 lärare). Även samhällsvetenskap (+ 10 lärare) och kommunikations- och informationsvetenskap (+ 10 lärare) ökade jämfört med läsåret innan. Störst minskning har skett inom ämnesområdena ingenjörsvetenskap/teknologi (- 13 lärare) och naturvetenskap (- 13 lärare). Männen fortsätter att vara i majoritet av alla utresande lärare (57 procent). Fördelningen mellan män och kvinnor bland de utresande lärarna motsvaras i stort av den fördelning som gäller för samtliga lärare vid svenska universitet och högskolor. Figur 4: Andelen utresande Erasmuslärare av den totala forskande och undervisande personalen vid de deltagande lärosätena Kungl. Musikhögskolan 7,19 % Högskolan Dalarna 5,85 % Högskolan i Halmstad 4,93 % Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan i Jönköping Växjö universitet Mälardalens högskola Kungl. Konsthögskolan Mittuniversitetet Högskolan i Gävle Lunds universitet Danshögskolan Göteborgs universitet Karolinska institutet Högskolan i Borås Blekinge tekniska högskola Sveriges lantbruksuniversitet Malmö högskola Karlstad universitet Umeå universitet Luleå tekniska universitet Ersta Sköndal högskola Linköpings universitet Lärarhögskolan, Sthlm Högskolan i Kalmar Högskolan Väst Högskolan på Gotland Konstfack Uppsala universitet Chalmers tekniska högskola Örebro universitet Stockholms universitet Kungl. Tekniska högskolan Södertörns högskola 3,52 % 3,51 % 3,13 % 2,93 % 2,90 % 2,86 % 2,48 % 2,38 % 2,08 % 2,00 % 1,57 % 1,56 % 1,56 % 1,53 % 1,46 % 1,42 % 1,39 % 1,33 % 1,30 % 1,28 % 1,19 % 1,15 % 1,12 % 1,08 % 1,02 % 0,96 % 0,87 % 0,66 % 0,60 % 0,46 % 0,45 % 0,24 % Gymnastik- och idrottshögsk. Röda Korsets högskola 0 0 Handelshögskolan, Sthlm 0 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 % 24 H-ÅR 2006

27 Läsåret 2005/06 fick en utresande svensk lärare i genomsnitt 799 euro i Erasmusstipendium (785 euro 04/05). Tabell: Beviljade och utnyttjade Erasmusmedel (euro), antal lärare och utbytesdagar samt summa stipendiemedel per lärare och lärosäte 2005/2006 Universitet / högskola Beviljade medel (euro) Förbrukade medel (euro) Antal lärare Antal dagar Euro per lärare* Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Ersta Sköndal högskola Högskolan i Gävle Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Högskolan i Halmstad Södertörns högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Högskolan Kristianstad Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitetet PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 25

28 Universitet / högskola Beviljade medel (euro) Förbrukade medel (euro) Antal lärare Antal dagar Euro per lärare* Örebro universitet Högskolan i Skövde Stockholms universitet Lärarhögskolan i Stockholm Karolinska Institutet Kungl. Tekniska högskolan Handelshögskolan Danshögskolan Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Röda Korsets Högskola Gymnastik- och Idrottshögskolan Högskolan Väst Umeå universitet Uppsala universitet Sveriges lantbruksuniversitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan på Gotland Total: ** * Det genomsnittliga beloppet för respektive lärosäte per utbytesperiod ** Det genomsnittliga beloppet för de deltagande lärosätena. I beloppet räknas även in de medel som överförts till lärarstipendier från Erasmusmedel för organisering av mobilitet (OM). 26 H-ÅR 2006

29 Lättare lärarutbyte genom Erasmus intensivprogram Den mest positiva erfarenheten av att medverka i lärarutbyte har skett genom min medverkan i ett Erasmus intensivprogram som löpt under olika teman sedan början av 1990-talet. Det säger Ingrid Jönsson vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Hon har arbetat som internationell koordinator vid institutionen sedan början av 1990-talet. Ingrid Jönsson har själv aktivt deltagit i bland annat Erasmus lärarutbyte (TS) inom ramen för Erasmus intensivprogram (IP). Institutionen har hela tiden haft en mycket positiv inställning till internationaliseringsarbete. Jag har själv deltagit sedan mitten av 1990-talet och har besökt bland annat Bulgarien, England och Belgien. I detta intensivprogram ingår ett tiotal europeiska universitet som medverkar med lärare och sammanlagt ca studenter per gång vi träffas. Hon tycker att det är svårare att arrangera vanligt lärarutbyte på ett meningsfullt sätt. Det kräver betydligt mer av planering om det ska kunna ingå i den reguljära undervisningen och inte bara som gästlärare, säger hon. Ingrid Jönsson har ibland kombinerat sitt lärarutbyte inom Erasmus med det kontakt- och uppbyggnadsarbete hon arbetar med som internationell koordinator. Oftast har IP förlagts till badorter i Spanien eller Portugal i februari på grund av ekonomiska skäl. Programmet är upplagt så att medverkande lärare bidrar med föreläsningar och deltar i seminarier och gruppdiskussioner under den dryga vecka som IP varar. Studenterna får i förväg en reader med föreläsningar. Erfarenheterna från första årets föreläsningar ligger till grund för revidering av det material som används andra året. Flera av artikelsamlingarna har legat till grund för böcker som publicerats internationellt. Ingrid Jönsson säger att samarbetet med kolleger från andra europeiska universitet har varit mycket stimulerande och de erfarenheter som studenterna gjort har upplevts som mycket berikande. Det har funnits stor kontinuitet bland medverkande lärare vilket underlättat planering och genomförande. Ingrid Jönsson menar att mötet mellan olika akademiska kulturer är lärorikt för både studenter och lärare. I Lund får lärare som genomför Erasmus lärarutbyte ett ekonomiskt stöd på som mest 800 Euro. Ingrid Jönssons egen arbetsinsats har legat inom ramen för hennes roll som internationella koordinator. PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 27

30 Mobiliteten inom Erasmus på europeisk nivå Uppgifter om antalet Erasmusstudenter och lärare som under läsåret 2005/06 studerade i ett annat europeiskt land finns ännu inte tillängliga från Europeiska kommissionen. Mellan läsåren 2003/04 och 2004/05 ökade antalet Erasmusstudenter i Europa med 6,1 procent. En ännu större ökning, med 13 procent, ägde mellan samma läsår rum när det gäller lärarmobiliteten. Andelen svenska utresande Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen i Sverige låg läsåret 2004/05, liksom åren innan, under det europeiska genomsnittet. Även andelen svenska utresande Erasmuslärare av den totala lärarpopulationen i Sverige låg under det europeiska genomsnittet. Proportionerligt var fler lärare än studenter rörliga. Erasmusmedel för organisering av mobilitet (OM) (decentraliserat område) Lärosätena får själva välja vad Erasmusmedlen för organisering av mobilitet ska användas till, förutsatt att de används för aktiviteter som rör Erasmusmobilitet och att kommissionens finansiella regler för beviljade kommissionsmedel följs. Möjliga aktiviteter är t.ex. förberedelse, uppföljning och utvärdering av student- och lärarmobilitet, besök på partnerlärosäten, språkkurser för deltagande studenter och lärare, informationsaktiviteter samt aktiviteter som rör implementeringen av ECTS och Diploma Supplement. En preliminär fördelning görs före det aktuella läsåret utifrån genomsnittet av antalet utresande studenter och lärare de två senaste läsåren. Slutligen fördelas OMmedlen efter hur många studenter och lärare som faktiskt åkte ut under det läsår OM-medlen beviljades. IPK fördelade cirka euro i OM-medel till de lärosäten som deltog i Erasmus under läsåret 2005/ H-ÅR 2006

31 European Credit Transfer System (ECTS) (decentraliserat område) Under 2005 beslutade kommissionen på förslag av Högskoleverket och IPK att två lärosäten skulle få besök av en ECTS-rådgivare under läsåret 2005/2006. Ett besök ägde rum i september månad 2006 på Mittuniversitetet. Det andra lärosätet, Lärarhögskolan i Stockholm, var tvunget att ställa in sitt besök på grund av administrativa hinder. IPK har fördelat drygt kronor till Mittuniversitetet. Tabell: Besök av internationell ECTS-rådgivare 2005/ / / /07 Ansökningar Beviljade Läsåret 2006/07 beviljades två lärosäten, Högskolan i Kalmar och Högskolan i Skövde, ett besök av en ECTS-rådgivare. Enligt planeringen ska besöken genomföras under vårterminen ECTS introduktionsstöd Endast de lärosäten som inte hade beviljats introduktionsstöd för ECTS före läsåret 2003/04 var berättigade att söka och få medel för 2006/07. Enligt kommissionens regler är endast ett lärosäte i Sverige berättigat att ansöka om och få stöd för denna aktivitet. Inget lärosäte ansökte 2006 om ECTS introduktionsstöd. PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 29

32 Erasmus intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) (decentraliserat område) EILC 4 (Erasmus Intensive Language Course) är intensivkurser i mindre utbredda språk, både på nybörjar- och fortsättningsnivå. Kurserna vänder sig till studenter och lärare som ska studera respektive undervisa i ett annat land genom Erasmus. Intensivkurserna betonar värdet av språkkunskaper, gör dem synliga och stimulerar studenter till att lära sig främmande språk. Kurserna ger studenter möjlighet att studera värdlandets språk under tre till åtta veckor innan de påbörjar sina Erasmusstudier i landet. Studenten ska ha antagits som Erasmusstudent och ansöker om EILC vid sitt hemlärosäte, som sedan vidarebefordrar ansökan till det organiserande lärosätet. Språkkurserna är kostnadsfria. Studenterna kan också få extra stipendiemedel för kurstiden. Tabell: Antal studenter som har läst EILC per läsår 2004/ / /07 Utresande i.u. Inresande IPK bjöd i december 2005 in alla lärosäten till att organisera EILC 2006/07. Alla de lärosäten som ansökte om att få organisera EILC fick också möjlighet att göra det. Sverige tillämpar ett decentraliserat system för studentantagning till EILC. Under ett möte på IPK med kontaktpersoner för samtliga organiserande lärosäten fastställdes den preliminära antagningen av inresande EILC-studenter. Under 2006/07 organiserade åtta svenska lärosäten intensivkurser i svenska, samma antal som läsåret innan. 571 studenter ansökte om en EILC-plats, en ökning med 18 procent jämfört med 2005/06. Lärosätena erbjöd totalt 373 platser på sina EILC, jämfört med 306 året innan. Sammanlagt 346 studenter genomförde kurserna, vilket innebar en ökning med 18 procent jämfört med läsåret innan. 4 Tidigare kallat ILPC 30 H-ÅR 2006

33 Tabell: För att organisera EILC fick lärosätena EU-medel från kommissionen och nationella medel från Utbildningsdepartementet enligt följande: Lärosäten Euro (EU-medel) SEK (nationella medel) Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan Kristianstad Linköpings universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mittuniversitetet Uppsala universitet Totalt Lärarhögskolan i Stockholm satsar på språkkurser Lärarhögskolan i Stockholm har, inom ramen för EILC, varje sommar sedan 2002 organiserat kurser i svenska för utländska studenter. Gunilla Colliander, lärare vid Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande (UKL), tycker att EILC-kurserna är praktiska och lätta att anordna. Internationella programkontoret servade med ett informationsmöte, vilket jag upplevde som givande, säger hon. Genom kontakten med lärare och samordnare från andra lärosäten fick jag mer information och idéer om litteratur och uppläggning av kurserna. Rent administrativt var det som att starta andra kurser. Gunilla Colliander pekar på att en gemensam strävan i samhället idag är att verka för internationalisering. Hon ser EILC-kurserna som ett led i det arbetet. Jag tycker att det är värdefullt för ett lärosäte att vara känt för en positiv inställning till internationalisering. Vi planerar att fortsätta ge kurser i samma skala som hittills, eventuellt med något tidigarelagda kurser. Gunilla Colliander har sett ett ökat intresse för språkkurserna. Det tror hon beror på att det inom Europa sker ett aktivt arbete för att studenter och lärare ska besöka andra länders lärosäten. En PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 31

34 annan orsak kan vara att kursen har gott rykte. Det finns många tips som Gunilla Colliander kan ge de lärosäten som är intresserade av att organisera EILC. Inse hur intressant det är att få gäststuderande från andra länder. Var nyfiken på dem och låt dem vara nyfikna på vårt land och på varandra. Låt nyfikenheten vara utgångspunkt får språket! Erasmus intensivprogram (centraliserat område) Erasmus intensivprogram samlar studenter och lärare från olika länder för att de ska kunna träffas och delta i undervisning som de annars inte har tillgång till. Kurserna varar mellan tio dagar och tre månader och deltagarna ska komma från lärosäten i minst tre länder. Dessa kan vara på kandidat-, magister- eller doktorandnivå. Inom intensivprogram deltar svenska aktörer både som samordnare och som partners i ett antal projekt. Antalet nya svensksamordnade projekt har minskat och de två godkända ansökningarna handlade om fortsättning av gamla projekt, inga nya godkändes. Antalet ansökningar var dock detsamma som året innan. Antalet projekt med utländska samordnare där Sverige är med ingick inte i årets rapportering från kommissionen. Tabell: Antal intensivprogram per läsår 2004/ / /07 Svensksamordnade Utlandssamordnade i.u. Antalet svenska samordnare av intensivprogram ligger på en fortsatt låg nivå. Förhoppningen är dock att decentraliseringen av intensivprogrammen till nationell nivå läsåret 2007/08, ska bidra till att det blir fler svenska ansökningar. De lärosäten som läsåret 2006/07 samordnar intensivprogram i Sverige är: 32 H-ÅR 2006

35 Lunds universitet Performance, Personal Growth and Communal Learning (PPCL) Uppsala universitet TLCE: Turkic languages and cultures in Europe Erasmus kursutvecklingsprojekt och projekt för genomförande och spridning (centraliserat område) Kursutvecklingsprojekt gör att lärosäten i olika länder kan gå samman och utarbeta kursprogram, studiemoduler, kursplaner eller särskilda kursplaner för magisterstudier. Syftet är också att projektresultaten från kursutvecklingsprojekt ska bli tillgängliga utanför projektpartnerskapet. Det totala antalet beviljade projekt i Europa har gått upp, men inga svenska projekt beviljades finansiering. Antalet projekt med utländska samordnare där Sverige är med ingick inte i årets rapportering från kommissionen. Det totala antalet projekt som beviljades i Europa under 2006 var 41 (motsvarande siffra 2005 var 35). Tabell 13: Antal kursutvecklingsprojekt med svenskt deltagande per läsår 2004/ / /07 Ansökningar totalt Svensksamordnade Beviljade totalt Svensksamordnade Utlandssamordnade 7 7 i.u. PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 33

36 Erasmus tematiska nätverk (centraliserat område) Tematiska nätverk ger möjlighet att genom samarbete mellan universitet, fakulteter eller institutioner höja kvaliteten och utveckla en europeisk dimension inom ett visst ämnes- eller studieområde. Om möjligt bör samarbetet även inkludera akademiska sammanslutningar och sällskap, branschorgan, andra parter av social och ekonomisk betydelse i den offentliga eller privata sektorn och, om lämpligt, studentorganisationer. För läsåret 2006/07 beviljades i hela Europa totalt 14 tematiska nätverksprojekt, vilket var fler än läsåret innan. Inga nya svensksamordnade projekt beviljades för läsåret 2006/07. Tabell: Antal tematiska nätverk med svenskt deltagande per läsår 2004/ / /07 Ansökningar totalt Svensksamordnade i.u. i.u. i.u. Beviljade totalt Svensksamordnade Utlandssamordnade med svenska partners Svenska partners i pågående nätverk i.u. I antalen ingår även spridningsprojekt inom Tematiskt nätverk. Sverige deltar som partner i alla projekt. Platsbesök inom Erasmus under 2006 Platsbesöken är en obligatorisk uppgift för IPK inom Erasmusprogrammet, men även ett viktigt sätt att hålla kontakt med verksamheten på lärosätena. Syftet är både att granska de slutrapporterade uppgifterna från läsåret innan och få en ge- 34 H-ÅR 2006

37 nerell bild av lärosätets internationaliseringsaktiviteter, främst inom Erasmusprogrammet. Det är även meningen att IPK ska bistå med information, bl.a. om de delar av programmet som eventuellt inte utnyttjas av lärosätet. Besöken har skett vid fyra olika lärosäten, vilka representerar en geografisk och ämnesmässig spridning. Lärosätena har själva genomfört programmet inom de områden som IPK har angett. Vid platsbesöken deltar personer på ledningsnivå, ansvariga för internationaliseringsarbetet, Erasmushandläggare på central nivå och på institutionsnivå, samt lärare och studenter. Lärosätet presenterar sin internationella verksamhet med särskilt fokus på Erasmus. Deltagarna diskuterar goda exempel, problem och frågor. Som en separat del av platsbesöket sker också en ekonomisk kontroll. Urvalet av kontrollerade studenter och lärare sker slumpmässigt men hänsyn tas till kön, geografisk spridning, ämnesmässig spridning, utbytesperiodens längd samt stipendiets storlek. Vid följande lärosäten har platsbesök genomförts under verksamhetsåret 2006: Lärosäte Kontaktperson Datum Umeå universitet Jenny Ahlinder 8-9 februari Linköpings universitet Helena Iacobaeus mars Lärarhögskolan i Stockholm Caroline Bergström april Kontaktpersoner för Erasmus Jari Rusanen, tfn: , jari.rusanen@programkontoret.se Anders Ahlstrand, tfn: , anders.ahlstrand@programkontoret.se Beatrice Mancini Ulbrich, tfn: , beatrice.mancini.ulbrich@programkontoret.se PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 35

38 NATIONELLA BOLOGNAPROMOTORSGRUPPEN (decentraliserat område) På initiativ av Europeiska kommissionen har nationella grupper av Bolognapromotorer inrättats i de Sokrates-länder som deltar i Bolognaprocessen. Bolognapromotorerna ska stödja lärosätenas arbete med Bolognaprocessen och fungera som experter och rådgivare till dem som är engagerade i arbetet. Under den Nationella Bolognapromotorsgruppens andra kontraktsperiod (1 juli december 2006) utökades gruppen successivt från åtta till elva personer. Arbetet med rådgivning till svenska lärosäten har fortsatt och under kontraktsperioden genomfördes 55 promotorsbesök vid svenska lärosäten och en handfull organisationer. Bolognapromotorerna fokuserade under 2006 på regionala och tematiska seminarier. I samarbete med Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), Sveriges Universitetsoch Högskoleförbund (SUHF) och Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) organiserade gruppen en seminarieserie kring fyra teman på olika platser i landet. Målsättningen med att erbjuda i princip samma seminarium fyra gånger på fyra olika platser var dels att underlätta resandet för deltagare från lärosätena, dels att underlätta nätverkande mellan lärosäten i dessa frågor. Syfte: Att informera om utvalda delar inom Bolognaprocessen samt underlätta kontaktskapande och nätverksbyggande, som sedan kan vara ett stöd för lärosätenas fortsatta arbete. Samtliga seminarier hade formen av arbetsseminarier med mycket diskussioner både i grupper och i plenum. Målgrupp: Beroende på tema deltog olika kategorier från lärosätena Bolognakoordinatorer, lärosätets ledning, kvalitetsansvariga, administratörer, lärare och studenter. Seminariernas teman och lokala värdar var följande: 36 H-ÅR 2006

39 Learning outcomes & competencies Ansvarig organisation: IPK/Bolognapromtorerna Totalt antal deltagare: 258 Umeå universitet: december 2005 Växjö universitet: 6 7 februari Mälardalens högskola, Västerås: januari Högskolan Väst, Trollhättan: februari Kvalitetssäkring Ansvarig organisation: SUHF Totalt antal deltagare: 194 Högskolan i Kalmar: 2 3 maj Luleå tekniska universitet: 8 9 maj Stockholms universitet: maj Karlstads universitet: maj Progression Ansvarig organisation: NSHU Totalt antal deltagare: 222 Göteborgs universitet: september Malmö högskola: september Mittuniversitetet, Sundsvall: september Linköpings universitet, Norrköping: september Anställningsbarhet Ansvarig organisation: SFS Totalt antal deltagare: 80 Uppsala universitet: december Högskolan i Skövde 7 8 december Högskolan Kristianstad 4 5 december Som ytterligare en aktivitet under året arrangerade Bolognapromotorsgruppen september 2006 ett internat för att gå djupare i diskussioner kring Bologna och för att uppdatera varandra vad gällde olika delar av Bolognaprocessen. Till detta internat bjöds också Bolognapromotorer från Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Norge in för att ge en internationell dimension åt diskussionerna. Medlemmarna i den svenska Bolognapromotorsgruppen år har varit: Moa Andersson, student vid Södertörns högskola (t o m augusti 2006) PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 37

40 Lars Ekholm, fd generalsekreterare vid Sveriges universitets- och högskoleförbund Nina Gustafsson Åberg, student och medlem av ESIBs Bolognakommitté Lennart Hågeryd, ECTS-promotor och universitetsadjunkt vid Linköpings universitet Karin Järplid Linde, utredare vid Högskoleverket (fr o m september 2006) Janerik Lundquist, ECTS/DS nationell kontaktperson och universitetslektor vid Linköpings universitet Kerstin Norén, prorektor vid Göteborgs universitet Gun Román, lektor och internationaliseringsansvarig vid Danshögskolan (fr o m maj 2006) Rickard Sewerin Ekström, student vid Högskolan i Kristianstad (fr o m september 2006) Elvy Westlund, vicerektor vid Mälardalens högskola (fr o m maj 2006) Marita Wigren-Svensson, internationell koordinator vid Uppsala universitet Eva Åkesson, vicerektor vid Lunds universitet Ulf Öhlund, utredare vid Högskoleverket (t o m augusti 2006) Kontaktperson för Nationella Bolognapromotorsgruppen För mer information kontakta Viktoria Jendmyr tfn: H-ÅR 2006

41 COMENIUS Comenius inriktar sig primärt på utbildningens första stadier: från förskola till gymnasieskola. Programmet har även delar i vilka lärarutbildande och fortbildande organisationer, som högskolor och universitet, kan delta. Det gäller: Språkassistenter, Utvecklingsprojekt, Fortbildningsstipendier och Nätverk. Verksamheten vänder sig till alla aktörer inom utbildningssystemet: lärare, övrig pedagogisk personal och elever. Comenius är från 2007 ett av delprogrammen i EU:s nya ramprogram för utbildning, Programmet för livslångt lärande (LLP). Comenius språkassistenter (decentraliserat område) Svenska lärarstuderande kan få ett stipendium för att praktisera som Språkassistenter vid en skola i ett annat europeiskt land. Målet är att kompetensutveckla lärare och blivande lärare samt att höja kvaliteten i skolundervisningen. Språkassistenterna deltar i första hand i språkundervisningen, men kan även integreras i annan verksamhet i skolan. Comeniusassistent är från 2007 den nya benämningen på den som inom ramen för Comenius praktiserar vid en skola i ett annat europeiskt land. Tabell: Antal Comenius språkassistenter per år Ansökningar, varav Kvinnor Män Beviljade PROGRAM DÄR HÖGSKOLAN DELTAGIT 39