H-ÅR Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan. Internationella programkontorets rapportserie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "H-ÅR 2007. Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan. Internationella programkontorets rapportserie"

Transkript

1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet Kungsbroplan 3a, 2 tr. Box Stockholm Tel: Fax: Internationella programkontorets rapportserie 20 H-ÅR 2007 Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan Internationella programkontorets rapportserie 20 H-ÅR 2007 Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan

2 Program för högskolan Nordplusprogrammen Tempus EU-USA EU-Kanada Programmet för livslångt lärande (LLP) Alßan Tempus IAESTE Minor Field Studies Linnaeus-Palme Sidas resestipendium EU-Japan ASEM-DUO Asia-Link EU-Australien EU-Nya Zeeland EU:s nya ramprogram ( ): Programmet för livslångt lärande (LLP) Erasmus, Comenius, Grundtvig och Leonardo da Vinci EU - länderna: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES - länderna: Island, Liechtenstein och Norge. Kandidatländerna: Kroatien, Makedonien och Turkiet.

3 H-ÅR 2007 Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan

4

5 Internationella programkontorets rapportserie nr 20 H-ÅR 2007 Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan

6 Rapportserie 20 Internationella programkontoret 2008 Form och layout: Jöns Ahlén Intervjuer: Eva Ekelöf, Ord med mera Omslagsfoto: Kimmo Metsaranta/Folio Tryck: Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2008

7 Innehåll 1. Förord 6 2. Inledning 9 3. Översikt över lärosätenas programdeltagande Program och aktiviteter inom högskoleområdet Särskilda projekt och rapporter Platsbesök Evenemang och aktiviteter i IPK:s regi Medverkan i mässor, seminarier och konferenser Samråd och styrgrupp Kontaktpersoner Rapporter, referensmaterial och länkar 154

8 Förord Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) är en myndighet under Utbildningsdepartementet. IPK är programkontor för alla EU:s utbildningsprogram, förutom Erasmus Mundus, och andra internationella program och projekt som regeringen beslutar om. Verksamheten riktar sig mot fyra målgrupper: skola, yrkesutbildning, högskola och vuxenutbildning. Myndighetens uppdrag är att underlätta för aktörer inom samtliga dessa sektorer att ta till vara de möjligheter till internationellt utbyte och samarbete som programmen erbjuder. Under 2007 har IPK haft ansvaret för ett 60-tal olika program och delprogram. Hit hör för högskolans del till exempel EU-programmen Erasmus och Tempus, de nordiska programmen Nordplus, Nordplus Nabo och Nordplus Språk samt de Sida-finansierade programmen Linnaeus-Palme, Minor Field Studies och resestipendierna. Även den internationella organisationen IAESTE ingår. Under 2007 beviljades ca 140 miljoner i bidrag till högskoleområdet. I myndighetens ansvar ligger oftast såväl information och rådgivning som administration av medel, uppföljning och spridning av resultat.»h-år 2007 «presenterar IPKs verksamhet inom högskoleområdet under I fokus för framställningen finns lärosätenas deltagande. Rapporten visar ett ökat deltagande i IPK:s program antalet aktiva lärosäten/institutioner ökar liksom de beviljade medlen. Med H-ÅR 2007, som utgår från myndighetens årsredovisning 2007, vill vi stimulera till fortsatt utveckling av det internationella samarbetet genom att sprida resultat och lyfta fram goda exempel. Med förhoppning om inspirerande läsning. Stockholm, april 2008 Ulf Melin Generaldirektör Margareta Sandewall Enhetschef Högskoleenheten

9 Kort om Internationella programkontoret Internationella programkontoret är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet har hand om ett 60-tal olika program och programområden/verksamheter för internationalisering av utbildning, verksamheten riktar sig till fyra huvudgrupper inom utbildning: skola, yrkesutbildning, högre utbildning och vuxnas lärande har 54 årsarbetskrafter Internationella programkontoret under 2007 (2006 års siffror inom parantes) hanterade närmare (7 000) ansökningar om stöd fördelade knappt 205 (200) miljoner kronor i olika slag av stöd och gav närmare (9 000) personer möjlighet att ta del av den fria rörligheten i Europa

10 Beviljade medel inom högskoleområdet Inom högskoleområdet beviljade Internationella programkontoret under 2007 ca 139,5 miljoner SEK inom följande åtta program: Program 2006 (SEK) 2007 (SEK) Erasmus Linnaeus-Palme MFS Sidas resestipendium Tempus Leonardo da Vinci Comenius språkassistenter Grundtvig TOTALT

11 1. Inledning De program IPK erbjuder inom högre utbildning ger möjlighet till student- och lärarutbyten, personalutbildning för anställda vid lärosätena, kursutvecklingsprojekt, stipendier för fältstudier, praktikutbyten, intensivprogram och transnationella projekt med näringslivet och högskola i samarbete.. Vi noterar ett fortsatt ökat intresse från lärosätenas håll överlag. Om vi ser till de enskilda programmen har den nedåtgående kurvan för utresande Erasmusstudenter brutits: stycken under Detta är en ökning jämfört med föregående år då studenter reste ut inom programmet. Handelshögskolan i Stockholm har högst andel Erasmusstudenter. Chalmers tekniska högskola är det lärosäte som ökat mest, med 33 fler utresande än föregående läsår. Regeringens mål på minst 3000 utresande Erasmusstudenter har inte nåtts. Motsvarande mål för lärarutbytet är minst 700 utresande. Inte heller här är målet nått, men vi kan konstatera ett markant ökning, 522 st jämfört med 499 st under 2005/06, Växjö universitet stod för den största ökningen av antalet lärarutbyten under 2006/07 med 17 fler utbyten än året innan. Under året har ytterligare två lärosäten beviljats EUC (Erasmus University Charter): Örebro teologiska högskola och Teaterhögskolan i Stockholm. Därmed deltar 40 svenska lärosäten i Erasmus. För läsåret 2007/08 beviljades totalt åtta tematiska nätverksprojekt i hela Europa. Glädjande nog finns ett svensksamordnat projekt bland dem, nämligen Erasmus Network for Music Polifonia med Kungliga Musikhögskolan som samordnare, En positiv utveckling kan konstateras även nom Erasmus intensivprogram, som sedan 2007 är en decentraliserad aktivitet inom LLP. Antalet beviljade svensksamordnade projekt ökade till åtta från två föregående läsår. Intensivprogrammen möjliggör korta utbyten, ett viktigt komplement till Erasmusutbytet som kräver minst tre månaders utlandsstudier. För såväl medverkande lärare som deltagande studenter INLEDNING 9

12 kan Intensivprogrammen fungera inte bara som ett alternativ utan även som en inkörsport till längre utbyten. Två lärosäten finns med som samordnare av vidareutvecklingsprojekt, beviljade inom Leonardo da Vinci 2007; Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet och Luleå tekniska universitet. Universitet och högskolor kan delta även i Grundtvig. Denna möjlighet utnyttjades 2007 av två lärosäten: Musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet samt Avdelningen för kliniska studier; logopedik, foniatrik och audiologi vid Universitetssjukhuset i Lund, Samordnare respektive partner i Grundtvig Partnerskap, De svenska lärosätena visar ett fortsatt stort intresse för programmen för samarbete med utvecklingsländer Linnaeus-Palme och Minor Field Studies (MFS). Båda programmen har högt söktryck och hög kvalitet på ansökningarna. I slutrapporter från Linnaeus-Palme projekt framgår att programmet har en betydelsefull roll för initiering av samarbete mellan svenska lärosäten och universitet i utvecklingsländer och att stödet från programmet ger förutsättningar för ett ömsesidigt utbyte. Vidare uppger projekten att aktiviteter inom Linnaeus-Palme har förbättrat kvaliteten på utbildningen vid det egna lärosätet och att intresset för samarbete med lärosäten i utvecklingsländer och för internationellt samarbete generellt har ökat. Inom Tempus tillhör Sverige de mest högpresterande länderna. Endast Tyskland, Italien, Storbritannien och Frankrike har högre deltagande. KTH är synnerligen aktiva och intar en särställning även med eupeiska mått mätt. Intressant att konstatera är att svenska lärosäten redan är mycket aktiva inom Tempus Meda, instiftat för samarbete med länderna I södra och östra Medelhavetsområdet. IPK bedömer att de två kontaktseminarier som arrangerats i Marocko 2004 och Egypten 2006 aktivt bidragit till detta positiva resultat Svenska lärosäten finns med i flera av de övriga EU-programmen för samarbete med tredje land. Till de aktiva hör bland andra Lunds universitet, som är med i inte mindre än tre av de totalt nio beviljade partnerskapen inom Erasmus Mundus External Cooperation Window. Lunds universitet står som huvudansökare i ett av dessa. Även Växjö universitet och Malmö högskola utmärker sig i tredjeland-samarbetet. En sammanställning av antalet ansökningar och deltagande i olika program och programdelar återfinns i avsnitt 1.5. IPK:s huvuduppgift under 2007 har varit att informera om och lansera EU:s Program för livslångt lärande (LLP). Lanseringen kulminerade i februari då vi anordna- 10 H-ÅR 2007

13 de en nationell lanseringskonferens som lockade över 800 deltagare. Talare var bland andra de båda ministrarna vid Utbildningsdepartementet Jan Björklund och Lars Leijonborg samt Michel Richonnier, direktör vid Europeiska kommissionen. Dagen bjöd på ett potpurri av projektresultat och goda exempel sju lärosäten fanns representerade bland dem: Lärarhögskolan i Stockholm, Uppsala universitet, Lunds universitet, Högskolan i Skövde, Linköpings universitet, Kungliga tekniska högskolan och Danshögskolan. Ytterligare medverkan från högskoleområdet stod Kungliga musikhögskolan för genom ett uppskattat framträdande i pausen. Fyra regionala Erasmuskonferenser anordnades också, med ett mycket bra genomslag. Programdagar för högskolan, IPKs årliga konferens sedan högskoleenhetens start 2000, hade temat» Mer fler bättre «. I fokus stod de nya programgenerationerna av EU-programmen och det nordiska programmet Nordplus och de utmaningar som dessa rymmer. Alan Smith från Europeiska kommissionen höll huvudanförandet. Smith var med om att forma Erasmus och den första chefen för Erasmusk Bureau , och har därefter bland annat svarat för att utforma en strategi för information om europeisk högre utbildning i världen, framför allt genom programmet Erasmus Mundus. Under hösten 2007 har vi också medverkat i förberedelsearbetet inför det nya Nordplusprogrammet vilket också inkluderade en lanseringskonferens i slutet av året. Talare var bl.a. statsrådet Cristina Husmark Pehrsson och Nordiska ministerrådets generalsekreterare Halldor Asgrimsson. I en artikel på DN Debatt uppmärksammade IPK det relativt låga svenska deltagandet i Erasmus och gav förslag till åtgärder. Artikeln fick ett stort genomslag i media och följdes upp av regionala artiklar där respektive lärosätes deltagande redovisades. Det svenska deltagandet sattes i relation till europeiska mål om en fördubbling av antalet utresande studenter år 2012 och de utmaningar svenska lärosäten står inför. Stor kraft har under året lagts på att förbereda den kommande omlokaliseringen av viss verksamhet till Visby, som den dåvarande regeringen fattade beslut om Omlokaliseringen omfattar för högskoleenhetens del de Sida-finansierade programmen Linnaeus-Palme, Minor Field Studies samt Sidas resestipendium. INLEDNING 11

14 3. Översikt över lärosätenas programdeltagande 2007 EU-USA EU-Australien Nordplus Språk Nordplus Nordplus Nabo Sidas resestipendium Leonardo da Vinci Studiebesök Tempus MFS Linnaeus-Palme IAESTE Erasmus ASEM-DUO Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Danshögskolan Dramatiska institutet Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet Handelshögskolan Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad 12 H-ÅR 2007

15 EU-USA EU-Australien Nordplus Språk Nordplus Nordplus Nabo Sidas resestipendium Leonardo da Vinci Studiebesök Tempus MFS Linnaeus-Palme IAESTE Erasmus ASEM-DUO Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Högskolan på Gotland Gymnastik- och Idrottshögskolan Karlstads universitet Karolinska Institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Kungliga Tekniska högskolan Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola ÖVERSIKT ÖVER LÄROSÄTENAS PROGRAMDELTAGANDE

16 EU-USA EU-Australien Nordplus Språk Nordplus Nordplus Nabo Sidas resestipendium Leonardo da Vinci Studiebesök Tempus MFS Linnaeus-Palme IAESTE Erasmus ASEM-DUO Mittuniversitetet Mälardalens högskola Operahögskolan i Stockholm Röda Korsets högskola Sophiahemmets sjuksköterske-högskola Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Teaterhögskolan i Stockholm Teologiska högskolan Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Örebro teologiska högskola Örebro universitet 14 H-ÅR 2007

17 4. Program och aktiviteter inom högskoleområdet IPK är det svenska programkontoret för de EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet som regeringen beslutat om. IPK:s ansvar för programmen skiftar, alltifrån ett fullt ansvar med information, administration och uppföljning till ansvar för enbart information och spridning av resultat. Från och med 2007 har de europeiska programmen Minerva, Lingua, Observation och förnyelse, och Förberedande besök för centraliserade projekt utgått. Bland tredjelandsprogrammen har Edulink tillkommit och Asia-Link ersatts av Erasmus Mundus External Cooperation Window. Program med finansiering från EU PROGRAMMET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE (LLP) 18 Erasmus 19 Erasmus studentutbyten inkl. praktik 21 Erasmus lärarutbyten inkl. personalfortbildning 27 Medel för organisering av mobilitet (OM) 34 European Credit Transfer System (ECTS) 34 Erasmus intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) 35 Erasmus intensivprogram 37 Erasmus kursutvecklingsprojekt (centraliserat) 38 Erasmus tematiska nätverk (centraliserat) 39 Erasmus kompletterande åtgärder (centraliserat) 40 PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 15

18 Comenius 42 Comenius assistenter 43 Comenius utvecklingsprojekt 44 Comenius fortbildningsstipendier 44 Comenius nätverk 45 Grundtvig 46 Grundtvig partnerskap för lärande 46 Grundtvig förberedande besök 48 Grundtvig fortbildningsstipendier 49 Grundtvig multilaterala projekt (centraliserat) 50 Grundtvig nätverk (centraliserat) 50 Studiebesök 51 Leonardo da Vinci 53 Utvecklingsprojekt 54 EUROGUIDANCE SWEDEN 58 EUROPASS 59 CEDEFOP 60 NATIONELLA BOLOGNAEXPERTGRUPPEN 61 TEMPUS 63 ATLANTIS (EU-USA) OCH EU-KANADA 74 EU-AUSTRALIEN, EU-NYA ZEELAND OCH EU-JAPAN 76 ALFA 76 EDULINK 77 ERASMUS MUNDUS EXTERNAL COOPERATION WINDOW H-ÅR 2007

19 Program med finansiering från Nordiska ministerrådet NORDPLUS 80 Nordplus Högre utbildning 80 Nordplus Nabo 84 Nordplus Språk 86 Program med finansiering från svenska staten LINNAEUS-PALME 88 MINOR FIELD STUDIES (MFS) 95 SIDAS RESESTIPENDIUM 102 Övriga program IAESTE 107 ASEM-DUO 113 ALßAN 115 PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 17

20 Program med finansiering från EU PROGRAMMET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE (LLP) Programperioden för EU:s Program för livslångt lärande (LLP) startade 1 januari 2007 och sträcker sig fram till Detta innebär att de två tidigare programmen Sokrates II och Leonardo da Vinci II upphör. Det gemensamma LLP är uppbyggt kring fyra sektorsprogram baserade på huvudmålgrupperna: Comenius för skola, Leonardo da Vinci för yrkesutbildning, Erasmus för högskola och Grundtvig för vuxenutbildning. Dessutom finns ett nytt s.k. Transversalt program, vars innehåll riktar sig mot samtliga målgrupper. Nyckelområden inom det Transversala programmet är Policyutveckling, Språk, IKT samt spridning och vidareutveckling av resultat. Vidare ingår också Jean Monnet-programmet inom LLP. Delprogrammen Lingua, Minerva, Observation och förnyelse samt Gemensamma åtgärder från Sokrates II har i och med LLP upphört eller kraftigt omformats. Vissa likheter finns dock med det nya programmets transversala delar, men skillnaderna överväger för att en direkt jämförelse ska vara relevant. 18 H-ÅR 2007

21 Erasmus Erasmus är det största och äldsta av de europeiska mobilitetsprogrammen. Från starten 1987 har över 1,5 miljoner europeiska studenter deltagit i programmet. Målet för Erasmusprogrammet är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom den högre utbildningen genom att uppmuntra till transnationellt samarbete mellan högskolor. Andra mål är att främja rörligheten över gränserna för studenter och lärare, samt att öka öppenheten och förbättra det akademiska erkännandet av studier och kvalifikationer i hela EU. Under 2007 började en ny programperiod inom ramen för Programmet för livslångt lärande (LLP). Från och med lå 07/08 ingår två nya aktiviteter i Erasmus, studentpraktik och personalfortbildning. Studentpraktiken låg tidigare inom ramen för programmet Leonardo da Vinci. Studenter kan praktisera mellan 3-12 månader vid ett företag eller en organisation i ett annat land som deltar i Erasmus programmet. Praktiken måste erkännas vid hemlärosätet, minst i ett Diploma Supplement. Intresset för den nya aktiviteten har varit relativt högt där 22 av 26 ansökande lärosätena har fått medel beviljade. Även ett konsortium av högskolor, WiTEC har fått medel som motsvarar stipendier för 29 studenter. Totalt har det beviljats medel för 272 praktikstipendier. Studentpraktiken kommer förmodligen att påverka Erasmusdeltagande positivt med en ökning av antal utresande studenter. En annan stor förändring är decentraliseringen av Erasmus intensivprogram, som fr.o.m hanteras av de nationella kontoren. Vidare kan sammanslutningar av lärosäten, konsortier, delta i programmet för att förmedla praktikstipendier. För att delta i Erasmus krävs att lärosätet av kommissionen har beviljats ett Erasmus University Charter (EUC). Under året har två nya lärosäten beviljats EUC, nämligen Örebro teologiska högskola och Teaterhögskolan i Stockholm. Det totala antalet svenska lärosäten med EUC är därmed 40. Teaterhögskolan i Stockholm har dock inte sökt mobilitetsmedel under året. Internationella programkontorets arbete med Erasmus styrs av en nationell handlingsplan, Work Programme. Det är ett policydokument som PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 19

22 kommissionen har godkänt och som tas fram för varje verksamhetsår. Dokumentet beskriver prioriteringar och riktlinjer för Erasmus på nationell nivå. IPK administrerar de decentraliserade delarna av Erasmus och informerar om och sprider resultat från de centraliserade delarna. Programmets decentraliserade delar omfattar: Student-, lärar- och personalmobilitet (SM och TS) IPK för delar medel till lärosätena som i sin tur handlägger ansökningar från studenter, lärare och annan personal. Organisering av mobilitet (OM) European Credit Transfer System (ECTS) - besök av ECTS-råd givare. ECTS administreras i samarbete med Högskoleverket, som har det övergripande ansvaret för ECTS i Sverige. Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) Intensivprogram 1 De centraliserade delarna inom Erasmus är: Multilaterala projekt Tematiska nätverk Under läsåret 2006/2007 deltog 38 svenska universitet och högskolor i Erasmus vilket är samma antal som föregående år. För läsåret 2007/2008 utökades dock antalet deltagare till 40 då Örebro teologiska högskola och WiTEC tillkom. WiTEC är ett konsortium av högskolor som deltar i Erasmus för att förmedla praktikplatser inom programmet. Sammanlagt beviljade IPK ca 49 miljoner kronor för läsåret 2006/07 till de svenska lärosäten som deltar i programmet. Av de Erasmusmedel lärosätena blev tilldelade för 2006/2007 har 98 procent av stipendiemedlen för studenter utnyttjats (100 procent 05/06), 92 procent av medlen för lärare (91 procent 05/06) och 100 procent av medlen för EILC (100 procent även 05/06). 1 Från och med 2007 tillhör Intensivprogram en av Erasmus decentraliserade delar. Ansökan görs till Internationella programkontoret. 20 H-ÅR 2007

23 Erasmus studentutbyten (decentraliserat område) Antalet utresande svenska Erasmusstudenter ökade mellan läsåren 2002/03 och 2004/05 svagt varje år. Denna utveckling bröts dock under 2005/2006 då antalet utresande studenter minskade något. Antalet utresande studenter under 2006/2007 var vilket är några fler än året innan. Gruppen inresande Erasmusstudenter fortsätter dock att växa. Läsåret 2005/06 var antalet inresande Erasmusstudenter nästan tre gånger så många som de utresande. Figur 1: Antal ut- och inresande studenter, från/till Sverige, inom Erasmus Inresande Utresande /93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 På uppdrag av Europeiska kommissionen fördelade IPK ca 40,2 miljoner kronor (31,5 miljoner för läsåret 2005/06) i studentstipendiemedel till svenska lärosäten för läsåret 2006/2007. PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 21

24 Tabell 1: antal Erasmusstudenter per läsår 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 Utresande * 2532 Kvinnor * 1583 Män * 949 Inresande i.u. * Korrigerad uppgift från föregående år Drygt hälften av lärosätena har haft ett ökat deltagande i Erasmus under 2006/07, jämfört med läsåret innan. Samtidigt har knappt hälften haft ett minskat deltagande. De två lärosäten där antalet utresande studenter har ökat mest (i antal studenter) är Chalmers tekniska högskola (+33) och Linköpings universitet (+19). De lärosäten som hade den största nedgången av utresande studenter är Lunds universitet (som för övrigt ökade mest förra året) med en minskning med 48 studenter, Södertörns högskola (-24). Under läsåret 2006/07 var andelen Erasmusstudenter, av den totala studentpopulationen vid de deltagande svenska lärosätena, i genomsnitt 0,67 procent (0,65 procent läsåret 2005/06). Av de 15 lärosäten som ligger över det nationella genomsnittet har Handelshögskolan i Stockholm högst andel Erasmusstudenter, därefter ligger Röda Korsets högskola och Kungl. Musikhögskolan. Av de 23 lärosäten som ligger under genomsnittet har Lärarhögskolan i Stockholm och Högskolan Väst lägst andel Erasmusstudenter. Gymnastik och Idrottshögskolan hade inga utresande studenter. Populära destinationer, ämnesområden och könsskillnader De svenska Erasmusstudenterna valde läsåret 2006/07 att åka till alla länder som omfattas av programmet, förutom Liechtenstein, Luxemburg och Slovakien. Studenterna åkte liksom de senaste åren främst till Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Nederländerna. Sett över hela Sokrates II perioden (2000/ /07) har andelen Erasmusstudenter som åker till Storbritannien minskat från ca 25 % till ca 19 % medan andelen som åker till Frankrike och Spanien ökat något. Det ökade intresset för att studera i Turkiet fortsatte. Under 2006/07 åkte 32 svenska Erasmusstudenter till det nya deltagarlandet jämfört med 18 året innan. 22 H-ÅR 2007

25 Figur 2: Andelen Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen vid de deltagande lärosätena 2006/07 Handelshögskolan i Stockholm 3,60 % Röda Korsets Högskola Kungl. Musikhögskolan 1,93 % 1,87 % Konstfack Kungl. Konsthögskolan Karolinska Institutet Linköpings universitet Högskolan i Jönköping** Chalmers tekniska högskola Uppsala universitet Lunds universitet Kungl. tekniska högskolan Södertörns högskola Sveriges lantbruksuniversitet Högskolan i Halmstad Växjö universitet Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet Högskolan i Kalmar Högskolan i Borås Stockholms universitet Danshögskolan Örebro universitet Umeå universitet Malmö högskola Mälardalens högskola Högskolan i Skövde Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Luleå tekniska universitet Mittuniversitet Högskolan i Gävle Högskolan Kristianstad Högskolan på Gotland Högskolan Dalarna Högskolan Väst Lärarhögskolan i Stockholm 1,24 % 1,19 % 1,08 % 1,07 % 1,01 % 0,99 % 0,96 % 0,89 % 0,79 % 0,73 % 0,70 % 0,69 % 0,66 % 0,65 % 0,62 % 0,61 % 0,60 % 0,53 % 0,52 % 0,50 % 0,48 % 0,37 % 0,37 % 0,32 % 0,27 % 0,23 % 0,23 % 0,20 % 0,20 % 0,18 % 0,15 % 0,14 % 0,14 % 0,13 % Gymnastik och Idrottshögskolan 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 Ett fåtal ämnesområden dominerar liksom tidigare i de svenska studenterna kursval. Företagsekonomi var det överlägset vanligaste ämnesområdet, följt av samhällsvetenskap och ingenjörsvetenskap/teknologi. Inom företagsekonomi (770 utresande studenter) åkte dubbelt så många studenter ut som inom samhällsvetenskap (373) och ingenjörsvetenskap (322). Samtidigt fortsatte minskningen inom företagsekonomi för det tredje året i rad. Sett över en längre tid har dock andelen utresande studenter inom företagsekonomi varit relativt stabil. Cirka en tredjedel av alla studenter som har åkt ut inom Erasmus under hela Sokrates II perioden har varit inom företagsekonomi. Några ämnesområden med tydliga trender över tid är samhälls- PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 23

26 vetenskap, arkitektur & stadsplanering och konst & design som alla har ökat sina andelar. Figur 3: Värdländer för svenska Erasmusstudenter, jämförelse av andel i procent läsåren 2000/01 och 2006/07 Procent UK F D E NL I A IRL B PL P CZ TR HU DK N G EE IS MT LV LT RO SF CY SI BG FL SK 2000/ /07 Liksom tidigare år är majoriteten av alla utresande studenter kvinnor (62,5 procent). Andelen män har minskat något jämfört med läsåret 2005/06 då andelen män var 49 procent. Fördelningen mellan utresande kvinnor och män motsvarar ungefär den fördelning mellan könen som råder i bland det totala antalet studenter i Sverige. Trenden under hela Sokrates II perioden är att andelen utresande kvinnor inom Erasmus är marginellt högre (ca 1 procentenhet) än den totala andelen kvinnliga studenter vid landets lärosäten. Läsåret 2006/07 fick en utresande svensk Erasmusstudent i genomsnitt 271 euro 24 H-ÅR 2007

27 per studentmånad i stipendiebelopp vilket innebär en ökning jämfört med läsåret innan. Då var genomsnittsstipendiet per månad 217 euro. Tabell 2: Beviljade och nyttjade stipendiemedel (euro) inom Erasmus per lärosäte. Tabellen visar också antalet studenter och genomsnittligt stipendiebelopp per student och månad. Universitet/högskola Beviljade medel Förbrukade medel Antal studenter Euro per månad Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Ersta Sköndal högskola Högskolan i Gävle Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Högskolan i Halmstad Södertörns högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Högskolan Kristianstad Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitet Örebro universitet Högskolan i Skövde Stockholms universitet Lärarhögskolan Karolinska Institutet Kungl. Tekniska högskolan Handelshögskolan PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 25

28 Universitet/högskola Beviljade medel Förbrukade medel Antal studenter Euro per månad Danshögskolan Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Röda Korsets Högskola Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan Väst Umeå universitet Uppsala universitet Sveriges lantbruksuniversitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan på Gotland TOTALT Uppgifter om antalet utländska studenter som läsåret 2006/2007 bedrev Erasmusstudier i Sverige finns ännu inte tillgängliga från Europeiska kommissionen. Under läsåret 2005/2006 var antalet inresande studenter Antalet inresande studenter har ökat stadigt sedan starten av programmet (se tabell 1). 26 H-ÅR 2007

29 Ett jobb inom EU ingen omöjlighet Céline Giertta studerar på International program of European studies vid Malmö högskola. I det programmet är ett studentutbyte obligatoriskt. Den fjärde terminen reste hon därför till Murcia i Spanien genom Erasmusprogrammet. Det ses som en fördel att välja ett tredje språk för sin utbytesperiod, och i Spanien är ingen undervisning på engelska. För att klara av språket började Céline med två veckors introduktionskurs i spanska. Jag kunde en del spanska, men introduktionskursen var ett bra sätt att komma in i språket, berättar Céline Giertta. Statsvetenskapliga institutionen var den enda som hade studentutbyte med Malmö högskola, men det var också det ämne som var mest intressant. Jag läste fyra delkurser parallellt, bland annat EU-politik, komparativ politik och politisk kommunikation, förklarar hon. Nu när hon ser tillbaka känns det otroligt att allt gick så bra. Självkänslan har växt i takt med de nya intrycken och insikterna. Céline har också varit på Erasmuspraktik i Bryssel. Praktiken ordnade hon själv, hos en intresseorganisation för radiobranschen i Europa. Där lärde hon sig i detalj hur beslutsprocesserna inom EU går till. Jag fick en helt annan förståelse för hur politiken fungerar inom EU. Det var otroligt nyttigt. Med dessa nya insikter tror Céline Giertta att det är möjligt att få ett jobb inom EU, efter ytterligare praktik. Tidigare var jag pessimist och trodde att jag först skulle behöva vara arbetslös några år. Men nu är jag hoppfull, säger hon. Erasmus lärarutbyten (decentraliserat område) Antalet utresande Erasmuslärare har kontinuerligt ökat sedan 1997/98, med undantag för läsåren 2001/02 och 2004/05 då det skedde en viss minskning jämfört med läsåret innan. Ökningen fortsatte under lå 06/07 då det åkte ut 522 lärare För läsåret 2006/2007 fördelade IPK ca: 4,5 miljoner kronor till Erasmus lärarutbyten på uppdrag av Europeiska kommissionen. PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 27

30 Figur 4: Antal ut- och inresande lärare inom Erasmus Inresande Utresande /98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 Tabell 3: Antal utresande och inresande lärare inom Erasmus per läsår 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 Utresande * 522 Kvinnor * 215 Män * 307 Inresande i.u. * Korrigerad uppgift från föregående år 28 H-ÅR 2007

31 Växjö universitet stod för den största ökningen av antalet lärarutbyten under 2006/07 med 17 fler utbyten än året innan. Några av de andra lärosäten som också ökar är Malmö högskola (+11 lärarutbyten från 05/06) Högskolan Halmstad (+ 9 lärarutbyten från 05/06). Sveriges Landbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet hade de största nedgångarna i antalet utresande lärare (- 10 lärarutbyten) jämfört med läsåret 2005/06. Genomsnittet för andelen utresande Erasmuslärare av den totala lärarpopulationen (forskande och undervisande personal) vid de deltagande lärosätena var ca 1,52 procent läsåret 2006/07 2. Högskolan Dalarna, Växjö universitet och Högskolan i Halmstad hade de högsta andelarna utresande Erasmuslärare med ca 5,7 procent. Totalt hade 23 lärosäten en högre andel utresande Erasmuslärare 2006/07 än genomsnittet i Sverige. Bland de 15 lärosäten som ligger under genomsnittet har Stockholms universitet, KTH och Chalmers tekniska högskola lägst deltagandegrad. Högskolan i Borås, Kungl. Konsthögskolan och Gymnastik- och Idrottshögskolan hade inga utresande lärare 2006/07 (se figur 5, sid. 30) Läsåret 2006/07 åkte de svenska Erasmuslärarna till 28 av 30 möjliga länder. Endast Liechtenstein och Luxemburg blev utan svenskt lärarbesök. Storbritannien ligger i topp bland värdländerna (53 lärarutbyten), följda av Tyskland och Italien med 45 respektive 44 lärarutbyten. Italien står för den största ökningen med 17 fler svenska lärarutbyten under 2006/07 jämfört med 2005/06. Sett över hela Sokrates II perioden har andel lärare som åker till Storbritannien minskat. Läsåret 06/07 åkte cirka 10 % av alla lärare inom Erasmus till Storbritannien jämfört med drygt 16 % i början av perioden. Andra länder med tydliga trender över samma period är bl.a. Italien, Irland Ungern och Turkiet, vilka alla har fått ökad andel lärarutbyten. Det nya Erasmuslandet Turkiet tog emot 20 svenska Erasmuslärare under 2006/07. Medicin & hälsovård var liksom tidigare läsår det vanligaste ämnesområdet bland svenska utresande Erasmuslärare (19 procent), följt av samhällsvetenskap (15 procent), lärarutbildning/pedagogik, ingenjörsvetenskap och konst & design (alla på ca 9 procent). Den största ökningen i antal utbyten har skett inom ämnesområdena Medicin& hälsovård och företagsekonomi (+ 12 lärare). De enda ämnesområdena där det går att utläsa en tydlig trend över en längre period när det gäller andelen av det totala antalet utresande lärare är konst & design och arkitektur & stadsplanering vilka bägge har haft en ökad andel. Männen fortsätter att vara i majoritet av alla utresande lärare (59 procent). Fördelningen mellan män och kvinnor är relativt stabil över tid men trenden är att andelen kvinnor minskar något. Fördelningen mellan män och kvinnor bland de utresande 2 Baserat på uppgifter från SCB om antalet anställda vid universitet och högskolor år 2006, administrativ och teknisk personal ej inräknad. PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 29

32 Högskolan Dalarna Växjö universitet Högskolan i Halmstad Högskolan på Gotland 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 Figur 5: Andelen utresande Erasmuslärare av den totala forskande och undervisande personalen vid de deltagande lärosätena Sverigesnitt: 1,52 % Handelshögskolan i Stockholm Kungliga Tekniska högskolan Uppsala universitet Södertörns högskola Sveriges lantbruksuniversitet Konstfack Umeå universitet Luleå tekniska universitet Karolinska institutet Linköpings universitet Högskolan i Kalmar Karlstads universitet Örebro universitet Högskolan i Gävle Mälardalens högskola Göteborgs universitet Lunds Mittuniversitetet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Kristianstad Röda Korsets Högskola Malmö högskola Ersta Sköndal högskola Danshögskolan Högskolan Väst Lärarhögskolan Kungl. Musikhögskolan Högskolan i Skövde Högskolan i Jönköping Högskolan i Borås Kungl. Konsthögskolan Gymnastik- och Idrottshögskolan Stockholms universitet Chalmers tekniska högskola 30 H-ÅR 2007

33 lärarna motsvaras i stort av den fördelning som gäller för samtliga lärare vid svenska universitet och högskolor. Intressant att notera är dock att medan andelen kvinnliga lärare enligt SCB statistik har ökat de senaste åren har andelen deltagande kvinnor i Erasmus minskat något under samma period. 2006/07 fick en utresande svensk lärare i genomsnitt 848 euro i Erasmusstipendium (799 euro 05/06). Tabell 4: Beviljade och utnyttjade Erasmusmedel, antal lärare och utbytesdagar, samt summa stipendiemedel per lärare för varje lärosäte. Alla belopp i euro. Lärosäte Beviljade medel Förbrukade medel* Antal lärare Antal dagar Euro per lärare** Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Ersta Sköndal högskola Högskolan i Gävle Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Högskolan i Halmstad Södertörns högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Högskolan Kristianstad Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitet PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 31

34 Lärosäte Beviljade medel Förbrukade medel* Antal lärare Antal dagar Euro per lärare** Örebro universitet Högskolan i Skövde Stockholms universitet Lärarhögskolan Karolinska Institutet Kungl. Tekniska högskolan Handelshögskolan Danshögskolan Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Röda Korsets Högskola Gymnastik- och Idrottshögskolan Högskolan Väst Umeå universitet Uppsala universitet Sveriges lantbruksuniversitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan på Gotland TOTALT * I beloppet räknas även in de medel som överförts till lärarstipendier från Erasmusmedel för organisering av mobilitet (OM). ** Det genomsnittliga beloppet för per utbytesperiod Uppgifter om antalet inresande lärare läsåret 2006/2007 finns ännu inte tillgängliga från Europeiska kommissionen. En tillbakablick visar att antalet inresande lärare fortsätter att öka. Antalet inresande ökade med 5 procent 2005/06 jämfört med 2004/ H-ÅR 2007

35 En utmaning att undervisa i ett annat land I flera år har lärare på sjuksköterskeprogrammet vid Hälsohögskolan i Jönköping varit aktiva i internationellt utbyte genom Erasmusprogrammet. Inez Johansson, chef på avdelningen för omvårdnad, ser många fördelar med att satsa på internationalisering. Man får med sig mycket hem till det vardagliga arbetet, säger hon. Utbytet på avdelningen är ordnat så att varje lärare har ansvar för sitt projekt och sitt land. Inez Johansson menar att det behövs detaljkunskaper om varje land för att vara säker på att studenten, som åker ut, får med sig ny kunskap hem motsvarande de svenska studierna. Vi har en lärare som är ansvarig för Finland, en för Norge och så vidare. Själv ansvarar jag för Wales sedan lång tid tillbaka, berättar hon. Oftast avgör lärarutbytets specifika innehåll vilken lärare som åker. Handlar det om smärtlindring åker den lärare som är engagerad i det ämnet, medan den landansvariga läraren gör markarbetet. Det arbetssättet har varit en framgångsfaktor, tror Inez Johansson. Lärarutbytet är berikande, både professionellt och personligt. Vi ser att det går att göra saker på annat sätt, det kan gälla undervisningsmetod eller kursinnehåll. Man växer som människa, förklarar hon. Det är en utmaning att stå i ett klassrum i ett annat land. Och när de utländska lärarna undervisar svenska studenter är det ett bidrag till internationalisering på hemmaplan. Studenternas intresse växer när de får höra om hur hospice-vården ser ut i Wales och jämför med hur vi gör här. Det blir ständiga jämförelser, inte alltid till vår fördel. I 15 år har utbytet med Wales ägt rum. Det är bra med kontinuitet. Man lär känna människorna, platsen, omgivningen. De kollegiala samtalen fördjupas, anser Inez Johansson. Jag kommer dit och har mitt namn på dörren. Jag känner mig välkommen. Mobiliteten inom Erasmus på europeisk nivå Uppgifter om antalet Erasmusstudenter och lärare som under läsåret 2006/07 studerade i ett annat europeiskt land finns ännu inte tillängliga från Europeiska kommissionen. Mellan läsåren 2004/05 och 2005/06 ökade antalet Erasmusstudenter i Europa PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 33

36 med 7 procent. En ännu större ökning, med 12 procent, ägde mellan samma läsår rum när det gäller lärarmobiliteten. Totalt i Europa deltog studenter och lärare i Erasmus under lå 2005/06. Andelen svenska utresande Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen i Sverige låg läsåret 2005/06, liksom åren innan, under det europeiska genomsnittet. Även andelen svenska utresande Erasmuslärare av den totala lärarpopulationen i Sverige låg under det europeiska genomsnittet. Proportionerligt var fler lärare än studenter rörliga. Erasmusmedel för organisering av mobilitet (OM) (decentraliserat område) Lärosätena får själva välja vad Erasmusmedlen för organisering av mobilitet ska användas till, förutsatt att de används för aktiviteter som rör Erasmusmobilitet och att kommissionens finansiella regler för beviljade kommissionsmedel följs. Möjliga aktiviteter är t.ex. förberedelse, uppföljning och utvärdering av student- och lärarmobilitet, besök på partnerlärosäten, språkkurser för deltagande studenter och lärare, informationsaktiviteter samt aktiviteter som rör implementeringen av ECTS och Diploma Supplement. En preliminär fördelning görs före det aktuella läsåret utifrån genomsnittet av antalet utresande studenter och lärare de två senaste läsåren. Slutligen fördelas OM-medlen efter hur många studenter och lärare som faktiskt åkte ut under det läsår OM-medlen beviljades. IPK fördelade cirka euro i OM-medel till de lärosäten som deltog i Erasmus under läsåret 2006/07. European Credit Transfer System (ECTS) (decentraliserat område) Inför läsåret 2006/07 beviljades två lärosäten, Högskolan i Kalmar och Högskolan 34 H-ÅR 2007

37 i Skövde, om att få besök av en ECTS-rådgivare. Besöken genomfördes under september Under läsåret 2007/08 har det inte varit möjligt att ansöka om ECTSrådgivarbesök. Aktiviteten förväntas återupptas nästa läsår. Tabell 5: Besök av internationell ECTS-rådgivare 2006/ / / / /08 Ansökningar Deltagande ECTS introduktionsstöd ECTS introduktionsstöd har numera upphört som stödform. Erasmus intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) (decentraliserat område) EILC 3 (Erasmus Intensive Language Course) är intensivkurser i mindre utbredda språk, både på nybörjar- och fortsättningsnivå. Kurserna vänder sig till studenter och lärare som ska studera respektive undervisa i ett annat land genom Erasmus. Intensivkurserna betonar värdet av språkkunskaper, gör dem synliga och stimulerar studenter till att lära sig främmande språk. Kurserna ger studenter möjlighet att studera värdlandets språk under tre till åtta veckor innan de påbörjar sina Erasmusstudier i landet. Studenten ska ha antagits som Erasmusstudent och ansöker om EILC vid sitt hemlärosäte, som sedan vidarebefordrar ansökan till det organiserande lärosätet. Språkkurserna är kostnadsfria. Studenterna kan också få extra stipendiemedel för kurstiden. 3 Tidigare kallat ILPC PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 35

38 Tabell 6: Antal studenter som har läst EILC per läsår 2004/ / / /08 Utresande i.u. Inresande IPK bjöd i mars 2007 in alla lärosäten till att organisera EILC 2007/08. Alla de lärosäten som ansökte om att få organisera EILC fick också möjlighet att göra det. Sverige tillämpar ett decentraliserat system för studentantagning till EILC. Under ett möte på IPK med kontaktpersoner för samtliga organiserande lärosäten fastställdes den preliminära antagningen av inresande EILC-studenter. Intresset bland svenska lärosäten för att anordna EILC ligger på stadig nivå. Under 2007/08 organiserade sju svenska lärosäten intensivkurser i svenska, ett färre än läsåret innan. För första gången söktes medel för att även anordna en vinterkurs. Linköpings universitet anordnade vinterkursen för 32 studenter i början av Totalt 745 studenter ansökte om en EILC-plats i Sverige för läsåret 2007/2008, en ökning med 30 procent jämfört med 2006/07. Lärosätena erbjöd totalt 370 platser på sina EILC. Sammanlagt 387 studenter genomförde kurserna eftersom ett visst överintag gjordes, vilket innebar en ökning med 12 procent jämfört med läsåret innan. Antalet utresande svenska studenter som deltog i EILC minskade något läsåret 2006/07. Uppgifter om antalet utresande under 2007/08 blir tillgängligt i och med interims-rapporteringen i april Tabell 7: För att organisera EILC fick lärosätena EU-medel från kommissionen och nationella medel från Utbildningsdepartementet för läsåret 2007/2008 enligt följande: Lärosäten EU-medel (euro) Nationella medel (SEK) Blekinge tekniska högskola Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Linköpings universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Uppsala universitet TOTALT H-ÅR 2007

39 Erasmus intensivprogram (centraliserat område) Erasmus intensivprogram samlar studenter och lärare från olika länder för att de ska kunna träffas och delta i undervisning som de annars inte har tillgång till. Kurserna varar mellan tio dagar och tre månader och deltagarna ska komma från lärosäten i minst tre länder. Dessa kan vara på kandidat-, magister- eller doktorandnivå. Inom intensivprogram deltar svenska aktörer både som samordnare och som partners i ett antal projekt. Ansvaret att administrera Erasmus intensivprogram flyttades från EU-kommissionen till de nationella kontoren och Programkontoret tog emot de första ansökningarna i mars Antalet nya svensksamordnade projekt har ökat stort och åtta godkända ansökningarna kan jämföras med två året innan. Antalet ansökningar ökade från sex till 11 jämfört med året innan. Antalet projekt med utländska samordnare där Sverige är med ingick inte i årets rapportering från kommissionen. Tabell 8: Antal intensivprogram med svenskt deltagande per läsår 2004/ / / /08 Ansökningar totalt Svensksamordnade Beviljade totalt Svensksamordnade Utlandssamordnade i.u. i.u. Antalet svenska samordnare av intensivprogram ligger på en förhållandevis hög nivå. Förhoppningen att decentraliseringen av intensivprogrammen till nationell nivå läsåret 2007/08 skulle öka engagemanget i Sverige och bidra till att få in fler svenska ansökningar infriades. Både antalet ansökningar och antalet godkända projekt i Europa har ökat. Totalt godkändes 268 projekt jämfört med 175 året innan. Svenska aktörer samordnar tre procent av projekten jämfört med knappt en procent året innan. IPK kan konstatera att spridningen på samordnande lärosäten i Sverige har förbättrats. Decentralise- PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 37

40 ringen av IP från kommissionen till de nationella kontoren möjliggör för IPK att mer aktivt ge stöd och rådgivning inför ansökan, vilket troligen har bidragit till ökningen av antalet ansökningar. Det ökade deltagandet i IP förväntas leda till att mobiliteten inom Erasmus ökar generellt De lärosäten som läsåret 2007/08 samordnar intensivprogram i Sverige är: Högskolan i Gävle Summer School on Distributed Measurement Systems Kungliga Tekniska högskolan T.I.M.E. European Summer School (TESS) Lunds universitet Performance, Personal Growth and Communal Learning (PPCL) Malmö högskola Physical Education in a Healthy European Society Uppsala universitet TLCE: Turkic languages and cultures in Europe Sustainability Applied in International Learning (SAIL) European Master Class in Choral Conducting Växjö universitet International and Intercultural Perspectives on Health Care in Europe (IPHC) Erasmus kursutvecklingsprojekt (centraliserat område) Kursutvecklingsprojekt gör att lärosäten i olika länder kan gå samman och utarbeta kursprogram, studiemoduler, kursplaner eller särskilda kursplaner för magisterstudier. Syftet är också att projektresultaten från kursutvecklingsprojekt ska bli tillgängliga utanför projektpartnerskapet. 38 H-ÅR 2007

41 Kursutvecklingsprojekt gör att lärosäten i olika länder kan gå samman och utarbeta kursprogram, studiemoduler, kursplaner eller särskilda kursplaner för magisterstudier. Projekt för utarbetande av kursplaner är avsedda att stödja innovation och förbättringar i universitetsundervisningen. De kan föreslås inom alla akademiska ämnesområden, däribland kreativitet och kultur. Syftet är också att projektresultaten från kursutvecklingsprojekt ska bli tillgängliga utanför projektpartnerskapet. Det totala antalet beviljade kursutvecklingsprojekt i Europa har gått ner det senaste året från 41 till enbart 22. Inga svenska projekt beviljades finansiering. Antalet projekt med utländska samordnare där Sverige är med ingick inte i årets rapportering från kommissionen. Tabell 9: Antal kursutvecklingsprojekt med svenskt deltagande per läsår 2004/ / / /08 Ansökningar totalt i.u. Svensksamordnade i.u. Beviljade totalt Svensksamordnade Utlandssamordnade 7 7 i.u. i.u. Erasmus tematiska nätverk (centraliserat område) Tematiska nätverk ger möjlighet att genom samarbete mellan universitet, fakulteter eller institutioner höja kvaliteten och utveckla en europeisk dimension inom ett visst ämnes- eller studieområde. Om möjligt bör samarbetet även inkludera akademiska sammanslutningar och sällskap, branschorgan, andra parter av social och ekonomisk betydelse i den offentliga eller privata sektorn och, om lämpligt, studentorganisationer. De tematiska Erasmusnätverken kan vara av följande två typer: PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 39

42 Akademiska nätverk för att främja innovation inom ett speciellt vetenskapligt ämne, en uppsättning vetenskapliga ämnen eller ett tvärvetenskapligt område. Strukturella nätverk för att förbättra och modernisera en särskild aspekt av ett lärosätes organisation, förvaltning, styrning eller finansiering. För läsåret 2007/08 beviljades i hela Europa totalt åtta tematiska nätverksprojekt, vilket var färre än läsåret innan. Ett svensksamordnat projekt beviljades för läsåret 2007/08: Kungliga Musikhögskolan Erasmus Network for Music Polifonia Tabell 10: Antal tematiska nätverk med svenskt deltagande per läsår 2004/ / / /08 Ansökningar totalt i.u. Svensksamordnade i.u. i.u. i.u. i.u. Beviljade totalt Svensksamordnade Utlandssamordnade med svenska partners Svenska partners i pågående nätverk i.u. i.u. I antalen ingår även spridningsprojekt inom Tematiskt nätverk. Sverige deltar som partner i alla projekt. Erasmus kompletterande åtgärder (centraliserat område) Inom Erasmus ska de kompletterande åtgärderna stödja kommunikationsverksamhet och andra initiativ för spridande och användning av resultat. Inom programdelen godkändes enligt uppgift från Executive Agency sex projekt varav inget med svensk projektanordnare. Uppgift om antal projekt med svensk partner saknas. 40 H-ÅR 2007

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

H-ÅR 2006. Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan. Internationella programkontorets rapportserie

H-ÅR 2006. Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan. Internationella programkontorets rapportserie Internationella programkontoret för utbildningsområdet Kungsbroplan 3a, 2 tr. Box 22007 104 22 Stockholm Tel: 08-453 72 00 Fax: 08-453 72 01 www.programkontoret.se registrator@programkontoret.se Internationella

Läs mer

Internationella programkontoret H-ÅR 2004. Rapportserie. Internationella programkontorets verksamhet inom högskoleområdet

Internationella programkontoret H-ÅR 2004. Rapportserie. Internationella programkontorets verksamhet inom högskoleområdet Internationella programkontoret 17 Rapportserie H-ÅR 2004 Internationella programkontorets verksamhet inom högskoleområdet Sokratesländerna EU - länderna: Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike,

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Välkomna till koordinatorsmöte. Tema ERASMUS

Välkomna till koordinatorsmöte. Tema ERASMUS Välkomna till koordinatorsmöte Tema ERASMUS Välkomnande och inledning 09.05 Erasmusprogrammet Programmets olika delar Förutsättningar för att delta i Erasmus Koordinering av programmet på Stockholms universitet

Läs mer

Giltiga partnerländer 2003 för Linnaeus-Palme och MFS (DAC-listan)

Giltiga partnerländer 2003 för Linnaeus-Palme och MFS (DAC-listan) Giltiga partnerländer 2003 för Linnaeus-Palme och MFS (DAC-listan) Internationella programkontorets skriftserie nr 10 Textbearbetning: Eva Ehdwall och Karin Granevi Foto: Ulf Palm Tryck: Elanders Gotab

Läs mer

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret är en myndighet som främjar kunskapsutbyte och samarbete

Läs mer

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Erasmusprogrammet läsåret 2010-2011: vad siffrorna betyder

Erasmusprogrammet läsåret 2010-2011: vad siffrorna betyder MEMO/12/310 Bryssel den 8 maj 2012 Erasmusprogrammet läsåret 2010-2011: vad siffrorna betyder Europeiska kommissionen har idag offentliggjort nya uppgifter om antalet studenter, lärare och annan högskolepersonal

Läs mer

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer

Program för högre utbildning 2009 Internationella programkontoret (IPK)

Program för högre utbildning 2009 Internationella programkontoret (IPK) Internationella programkontorets rapportserie 26 Program för högre utbildning 2009 Internationella programkontoret (IPK) Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box 22007 104 22 Stockholm

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT

PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher

Läs mer

ERASMUS. Vill du studera eller praktisera i Europa?

ERASMUS. Vill du studera eller praktisera i Europa? ERASMUS Vill du studera eller praktisera i Europa? Erasmus ger dig möjligheter Upplev ett annat land och en annan kultur. Träffa nya vänner. Förbättra dina språkkunskaper. Vässa på ditt cv. Att studera

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning?

Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning? Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning? Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom utbildningsområdet genom att ge förutsättningar

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Erasmus. Europeiska unionens. utbytes- och samarbetsprogram. för högskolor

Erasmus. Europeiska unionens. utbytes- och samarbetsprogram. för högskolor Erasmus Europeiska unionens utbytes- och samarbetsprogram för högskolor Erasmus Erasmus är Europas största utbytesprogram för högskolestuderande. Det inrättades 1987 och har under årens lopp blivit oerhört

Läs mer

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19

Läs mer

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskola och utbildning Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

Programmet för livslångt lärande

Programmet för livslångt lärande Programmet för livslångt lärande Medverka till att EU blir ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle med hållbar utveckling, fler och bättre jobb samt ökad social sammanhållning över nationsgränser Programmet

Läs mer

Introduktion för nya handläggare

Introduktion för nya handläggare 2013-05-07 Jacob Dygeus Anna Angermann Introduktion för nya handläggare Presentation av UHRs program Upplägg på workshopen Information om UHR och våra program Frågor och svar Vilka är UHR? Ny myndighet

Läs mer

Erasmusprogrammet läsåret 2011-2012: vad siffrorna betyder

Erasmusprogrammet läsåret 2011-2012: vad siffrorna betyder EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 8 juli 2013 Erasmusprogrammet läsåret 2011-2012: vad siffrorna betyder Europeiska kommissionen har idag offentliggjort nya uppgifter 1 om antalet studenter, lärare

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige 2014-11-14 Rebecka Herdevall Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige Capacity Building and Joint Master Degrees Kapacitetsuppbyggnad Capacity Building for Higher Education Rebecka Herdevall

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Välkomna till Erasmusansvarigmötet TÄNDSTICKSPALATSET 2012

Välkomna till Erasmusansvarigmötet TÄNDSTICKSPALATSET 2012 Välkomna till Erasmusansvarigmötet TÄNDSTICKSPALATSET 2012 Erasmusansvarigmöte, Sthlm, 21 sept 2012 10.00 10.10 Välkommen & information om den nya myndigheten Hans Grönlund, bitr. avdelningschef, Avdelningen

Läs mer

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009 Blekinge tekniska högskola International Office/ Enheten för Externa Relationer 14 10 4 396 000 Chalmers tekniska högskola Teknikens Ekonomi & Organisation 6 6 0 168 000 Chalmers tekniska högskola Institutionen

Läs mer

Erasmusstatistik Utresande studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik Utresande studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik Utresande studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000

Läs mer

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik

Läs mer

Årsredovisning 2003. internationella programkontoret för utbildningsområdet

Årsredovisning 2003. internationella programkontoret för utbildningsområdet Årsredovisning 2003 internationella programkontoret för utbildningsområdet kort om programkontoret Programkontoret > ska underlätta för dem som arbetar med utbildning att delta i internationellt samarbete

Läs mer

Internationella samarbeten och utbyten inom högre utbildning

Internationella samarbeten och utbyten inom högre utbildning Internationella programkontorets rapportserie 23 Internationella programkontorets rapportserie 23 Högskoleenhetens årsrapport 2008 Internationella samarbeten och utbyten inom högre utbildning Internationella

Läs mer

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Programmet för livslångt lärande Leonardo da Vinci -programmet är Europeiska unionens program för yrkesutbildning. Från

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Programdagarna 2012 GÖTEBORG MAJ NYHETER OCH AKTUELLT. Heléne Säll Matsson

Programdagarna 2012 GÖTEBORG MAJ NYHETER OCH AKTUELLT. Heléne Säll Matsson Programdagarna 2012 GÖTEBORG 14-15 MAJ NYHETER OCH AKTUELLT Heléne Säll Matsson 2012-05-14 2012-05-14 HELÉNE SÄLL MATSSON Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Erasmus Mundus Basinformation

Erasmus Mundus Basinformation 2013-02-12 Erasmus Mundus Basinformation Rebecka Herdevall Vad är Erasmus Mundus? Programmets syfte, struktur etc. Erasmus Mundus EU-finansierat program som inrättades 2004 Europeiska kommissionens utförarorganisation,

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Europeiska unionens program för yrkesutbildning

Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Leonardo da Vinci är Europeiska unionens program för utveckling av yrkesutbildningen, som startade 1995. Programmet har

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Internationella programkontorets rapportserie nr 33. Internationella utbyten för högre utbildning 2010 Internationella programkontoret

Internationella programkontorets rapportserie nr 33. Internationella utbyten för högre utbildning 2010 Internationella programkontoret Internationella programkontorets rapportserie nr 33 Internationella utbyten för högre utbildning 2010 Internationella programkontoret LU representanter i samspråk med flickor i en moské i Damaskus. foto:

Läs mer

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt Katrin Lilliehöök Varför ett europeiskt utbildningsprogram? Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Leonardo da Vinci - programmen som rör yrkesutbildning

Leonardo da Vinci - programmen som rör yrkesutbildning Leonardo da Vinci - programmen som rör yrkesutbildning Internationella PROGRAMKONTORET Statlig myndighet Utbildningsdepartementet Uppdrag: stödja olika former av internationellt samarbete inom utbildning

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:1337 Utkom från trycket den 21 december 2007 utfärdad den 13 december 2007. Regeringen föreskriver 1 att 1 kap.

Läs mer

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR UNIVERSITET &HÖGSKOLOR HÖGSKOLEVERKETS ÅRSRAPPORT 2003 TABELLBILAGA Innehållsförteckning sid Table of contents page Inledning 5 Introduction Definitioner av vissa begrepp 5 Definitions List of terms 6

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Uppföljning av Programmet för livslångt lärande (LLP)

Uppföljning av Programmet för livslångt lärande (LLP) Uppföljning av Programmet för livslångt lärande (LLP) Sida 1 (57) Sida 2 (57) Innehåll 1. Sammanfattning... 5 2. Bakgrund... 7 3. Utgångspunkter för uppföljningen... 8 4. Övergripande om LLP-programmet

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

En hel värld väntar dig. Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap

En hel värld väntar dig. Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap En hel värld väntar dig Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap Ersta Sköndal högskola 2015 0 INNEHÅLL Inledning..2 1. Minor Field Studies...3 2. Erasmus (Europa).4 3. Nordplus (Norden)...5

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

Bilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Bilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Bilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (ramanslag) Disponeras

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Jag ser med tillförsikt fram emot att genomföra detta tillsammans med IPK:s kunniga och engagerade personal.

Jag ser med tillförsikt fram emot att genomföra detta tillsammans med IPK:s kunniga och engagerade personal. IPK:s huvuduppgift under 2007 har varit att informera om och lansera EU:s Program för livslångt lärande (LLP). Lanseringen kulminerade i februari då vi anordnade en nationell lanseringskonferens som lockade

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Erasmus. Europeiska unionens. utbytes- och samarbetsprogram. för högskolor

Erasmus. Europeiska unionens. utbytes- och samarbetsprogram. för högskolor Erasmus Europeiska unionens utbytes- och samarbetsprogram för högskolor Erasmus Erasmus är Europas största utbytesprogram för högskolestuderande. Det inrättades 1987 och har under årens lopp blivit oerhört

Läs mer

Bilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Bilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Bilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25:74 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (ramanslag) Disponeras

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

Internationell UKÄ ÅRSRAPPORT

Internationell UKÄ ÅRSRAPPORT Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

Fyra år med studieavgifter

Fyra år med studieavgifter STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning /löpnummer 2015-09-22/5 Analysavdelningen Handläggare Keili Saluveer 08-563 086 80 keili.saluveer@uka.se Fyra år med studieavgifter Universitetskanslersämbetets statistiska

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

behörighetsinformation på NyAwebben

behörighetsinformation på NyAwebben 2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1603 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2015/16 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16 I korta drag

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott. Hans Grönlund

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott. Hans Grönlund Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014 05 20 Hans Grönlund Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010.

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer