H-ÅR Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan. Internationella programkontorets rapportserie

Transkript

1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet Kungsbroplan 3a, 2 tr. Box Stockholm Tel: Fax: registrator@programkontoret.se Internationella programkontorets rapportserie 20 H-ÅR 2007 Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan Internationella programkontorets rapportserie 20 H-ÅR 2007 Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan

2 Program för högskolan Nordplusprogrammen Tempus EU-USA EU-Kanada Programmet för livslångt lärande (LLP) Alßan Tempus IAESTE Minor Field Studies Linnaeus-Palme Sidas resestipendium EU-Japan ASEM-DUO Asia-Link EU-Australien EU-Nya Zeeland EU:s nya ramprogram ( ): Programmet för livslångt lärande (LLP) Erasmus, Comenius, Grundtvig och Leonardo da Vinci EU - länderna: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES - länderna: Island, Liechtenstein och Norge. Kandidatländerna: Kroatien, Makedonien och Turkiet.

3 H-ÅR 2007 Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan

4

5 Internationella programkontorets rapportserie nr 20 H-ÅR 2007 Internationella samarbeten och utbyten inom högskolan

6 Rapportserie 20 Internationella programkontoret 2008 Form och layout: Jöns Ahlén Intervjuer: Eva Ekelöf, Ord med mera Omslagsfoto: Kimmo Metsaranta/Folio Tryck: Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2008

7 Innehåll 1. Förord 6 2. Inledning 9 3. Översikt över lärosätenas programdeltagande Program och aktiviteter inom högskoleområdet Särskilda projekt och rapporter Platsbesök Evenemang och aktiviteter i IPK:s regi Medverkan i mässor, seminarier och konferenser Samråd och styrgrupp Kontaktpersoner Rapporter, referensmaterial och länkar 154

8 Förord Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) är en myndighet under Utbildningsdepartementet. IPK är programkontor för alla EU:s utbildningsprogram, förutom Erasmus Mundus, och andra internationella program och projekt som regeringen beslutar om. Verksamheten riktar sig mot fyra målgrupper: skola, yrkesutbildning, högskola och vuxenutbildning. Myndighetens uppdrag är att underlätta för aktörer inom samtliga dessa sektorer att ta till vara de möjligheter till internationellt utbyte och samarbete som programmen erbjuder. Under 2007 har IPK haft ansvaret för ett 60-tal olika program och delprogram. Hit hör för högskolans del till exempel EU-programmen Erasmus och Tempus, de nordiska programmen Nordplus, Nordplus Nabo och Nordplus Språk samt de Sida-finansierade programmen Linnaeus-Palme, Minor Field Studies och resestipendierna. Även den internationella organisationen IAESTE ingår. Under 2007 beviljades ca 140 miljoner i bidrag till högskoleområdet. I myndighetens ansvar ligger oftast såväl information och rådgivning som administration av medel, uppföljning och spridning av resultat.»h-år 2007 «presenterar IPKs verksamhet inom högskoleområdet under I fokus för framställningen finns lärosätenas deltagande. Rapporten visar ett ökat deltagande i IPK:s program antalet aktiva lärosäten/institutioner ökar liksom de beviljade medlen. Med H-ÅR 2007, som utgår från myndighetens årsredovisning 2007, vill vi stimulera till fortsatt utveckling av det internationella samarbetet genom att sprida resultat och lyfta fram goda exempel. Med förhoppning om inspirerande läsning. Stockholm, april 2008 Ulf Melin Generaldirektör Margareta Sandewall Enhetschef Högskoleenheten

9 Kort om Internationella programkontoret Internationella programkontoret är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet har hand om ett 60-tal olika program och programområden/verksamheter för internationalisering av utbildning, verksamheten riktar sig till fyra huvudgrupper inom utbildning: skola, yrkesutbildning, högre utbildning och vuxnas lärande har 54 årsarbetskrafter Internationella programkontoret under 2007 (2006 års siffror inom parantes) hanterade närmare (7 000) ansökningar om stöd fördelade knappt 205 (200) miljoner kronor i olika slag av stöd och gav närmare (9 000) personer möjlighet att ta del av den fria rörligheten i Europa

10 Beviljade medel inom högskoleområdet Inom högskoleområdet beviljade Internationella programkontoret under 2007 ca 139,5 miljoner SEK inom följande åtta program: Program 2006 (SEK) 2007 (SEK) Erasmus Linnaeus-Palme MFS Sidas resestipendium Tempus Leonardo da Vinci Comenius språkassistenter Grundtvig TOTALT

11 1. Inledning De program IPK erbjuder inom högre utbildning ger möjlighet till student- och lärarutbyten, personalutbildning för anställda vid lärosätena, kursutvecklingsprojekt, stipendier för fältstudier, praktikutbyten, intensivprogram och transnationella projekt med näringslivet och högskola i samarbete.. Vi noterar ett fortsatt ökat intresse från lärosätenas håll överlag. Om vi ser till de enskilda programmen har den nedåtgående kurvan för utresande Erasmusstudenter brutits: stycken under Detta är en ökning jämfört med föregående år då studenter reste ut inom programmet. Handelshögskolan i Stockholm har högst andel Erasmusstudenter. Chalmers tekniska högskola är det lärosäte som ökat mest, med 33 fler utresande än föregående läsår. Regeringens mål på minst 3000 utresande Erasmusstudenter har inte nåtts. Motsvarande mål för lärarutbytet är minst 700 utresande. Inte heller här är målet nått, men vi kan konstatera ett markant ökning, 522 st jämfört med 499 st under 2005/06, Växjö universitet stod för den största ökningen av antalet lärarutbyten under 2006/07 med 17 fler utbyten än året innan. Under året har ytterligare två lärosäten beviljats EUC (Erasmus University Charter): Örebro teologiska högskola och Teaterhögskolan i Stockholm. Därmed deltar 40 svenska lärosäten i Erasmus. För läsåret 2007/08 beviljades totalt åtta tematiska nätverksprojekt i hela Europa. Glädjande nog finns ett svensksamordnat projekt bland dem, nämligen Erasmus Network for Music Polifonia med Kungliga Musikhögskolan som samordnare, En positiv utveckling kan konstateras även nom Erasmus intensivprogram, som sedan 2007 är en decentraliserad aktivitet inom LLP. Antalet beviljade svensksamordnade projekt ökade till åtta från två föregående läsår. Intensivprogrammen möjliggör korta utbyten, ett viktigt komplement till Erasmusutbytet som kräver minst tre månaders utlandsstudier. För såväl medverkande lärare som deltagande studenter INLEDNING 9

12 kan Intensivprogrammen fungera inte bara som ett alternativ utan även som en inkörsport till längre utbyten. Två lärosäten finns med som samordnare av vidareutvecklingsprojekt, beviljade inom Leonardo da Vinci 2007; Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet och Luleå tekniska universitet. Universitet och högskolor kan delta även i Grundtvig. Denna möjlighet utnyttjades 2007 av två lärosäten: Musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet samt Avdelningen för kliniska studier; logopedik, foniatrik och audiologi vid Universitetssjukhuset i Lund, Samordnare respektive partner i Grundtvig Partnerskap, De svenska lärosätena visar ett fortsatt stort intresse för programmen för samarbete med utvecklingsländer Linnaeus-Palme och Minor Field Studies (MFS). Båda programmen har högt söktryck och hög kvalitet på ansökningarna. I slutrapporter från Linnaeus-Palme projekt framgår att programmet har en betydelsefull roll för initiering av samarbete mellan svenska lärosäten och universitet i utvecklingsländer och att stödet från programmet ger förutsättningar för ett ömsesidigt utbyte. Vidare uppger projekten att aktiviteter inom Linnaeus-Palme har förbättrat kvaliteten på utbildningen vid det egna lärosätet och att intresset för samarbete med lärosäten i utvecklingsländer och för internationellt samarbete generellt har ökat. Inom Tempus tillhör Sverige de mest högpresterande länderna. Endast Tyskland, Italien, Storbritannien och Frankrike har högre deltagande. KTH är synnerligen aktiva och intar en särställning även med eupeiska mått mätt. Intressant att konstatera är att svenska lärosäten redan är mycket aktiva inom Tempus Meda, instiftat för samarbete med länderna I södra och östra Medelhavetsområdet. IPK bedömer att de två kontaktseminarier som arrangerats i Marocko 2004 och Egypten 2006 aktivt bidragit till detta positiva resultat Svenska lärosäten finns med i flera av de övriga EU-programmen för samarbete med tredje land. Till de aktiva hör bland andra Lunds universitet, som är med i inte mindre än tre av de totalt nio beviljade partnerskapen inom Erasmus Mundus External Cooperation Window. Lunds universitet står som huvudansökare i ett av dessa. Även Växjö universitet och Malmö högskola utmärker sig i tredjeland-samarbetet. En sammanställning av antalet ansökningar och deltagande i olika program och programdelar återfinns i avsnitt 1.5. IPK:s huvuduppgift under 2007 har varit att informera om och lansera EU:s Program för livslångt lärande (LLP). Lanseringen kulminerade i februari då vi anordna- 10 H-ÅR 2007

13 de en nationell lanseringskonferens som lockade över 800 deltagare. Talare var bland andra de båda ministrarna vid Utbildningsdepartementet Jan Björklund och Lars Leijonborg samt Michel Richonnier, direktör vid Europeiska kommissionen. Dagen bjöd på ett potpurri av projektresultat och goda exempel sju lärosäten fanns representerade bland dem: Lärarhögskolan i Stockholm, Uppsala universitet, Lunds universitet, Högskolan i Skövde, Linköpings universitet, Kungliga tekniska högskolan och Danshögskolan. Ytterligare medverkan från högskoleområdet stod Kungliga musikhögskolan för genom ett uppskattat framträdande i pausen. Fyra regionala Erasmuskonferenser anordnades också, med ett mycket bra genomslag. Programdagar för högskolan, IPKs årliga konferens sedan högskoleenhetens start 2000, hade temat» Mer fler bättre «. I fokus stod de nya programgenerationerna av EU-programmen och det nordiska programmet Nordplus och de utmaningar som dessa rymmer. Alan Smith från Europeiska kommissionen höll huvudanförandet. Smith var med om att forma Erasmus och den första chefen för Erasmusk Bureau , och har därefter bland annat svarat för att utforma en strategi för information om europeisk högre utbildning i världen, framför allt genom programmet Erasmus Mundus. Under hösten 2007 har vi också medverkat i förberedelsearbetet inför det nya Nordplusprogrammet vilket också inkluderade en lanseringskonferens i slutet av året. Talare var bl.a. statsrådet Cristina Husmark Pehrsson och Nordiska ministerrådets generalsekreterare Halldor Asgrimsson. I en artikel på DN Debatt uppmärksammade IPK det relativt låga svenska deltagandet i Erasmus och gav förslag till åtgärder. Artikeln fick ett stort genomslag i media och följdes upp av regionala artiklar där respektive lärosätes deltagande redovisades. Det svenska deltagandet sattes i relation till europeiska mål om en fördubbling av antalet utresande studenter år 2012 och de utmaningar svenska lärosäten står inför. Stor kraft har under året lagts på att förbereda den kommande omlokaliseringen av viss verksamhet till Visby, som den dåvarande regeringen fattade beslut om Omlokaliseringen omfattar för högskoleenhetens del de Sida-finansierade programmen Linnaeus-Palme, Minor Field Studies samt Sidas resestipendium. INLEDNING 11

14 3. Översikt över lärosätenas programdeltagande 2007 EU-USA EU-Australien Nordplus Språk Nordplus Nordplus Nabo Sidas resestipendium Leonardo da Vinci Studiebesök Tempus MFS Linnaeus-Palme IAESTE Erasmus ASEM-DUO Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Danshögskolan Dramatiska institutet Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet Handelshögskolan Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad 12 H-ÅR 2007

15 EU-USA EU-Australien Nordplus Språk Nordplus Nordplus Nabo Sidas resestipendium Leonardo da Vinci Studiebesök Tempus MFS Linnaeus-Palme IAESTE Erasmus ASEM-DUO Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Högskolan på Gotland Gymnastik- och Idrottshögskolan Karlstads universitet Karolinska Institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Kungliga Tekniska högskolan Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola ÖVERSIKT ÖVER LÄROSÄTENAS PROGRAMDELTAGANDE

16 EU-USA EU-Australien Nordplus Språk Nordplus Nordplus Nabo Sidas resestipendium Leonardo da Vinci Studiebesök Tempus MFS Linnaeus-Palme IAESTE Erasmus ASEM-DUO Mittuniversitetet Mälardalens högskola Operahögskolan i Stockholm Röda Korsets högskola Sophiahemmets sjuksköterske-högskola Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Teaterhögskolan i Stockholm Teologiska högskolan Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Örebro teologiska högskola Örebro universitet 14 H-ÅR 2007

17 4. Program och aktiviteter inom högskoleområdet IPK är det svenska programkontoret för de EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet som regeringen beslutat om. IPK:s ansvar för programmen skiftar, alltifrån ett fullt ansvar med information, administration och uppföljning till ansvar för enbart information och spridning av resultat. Från och med 2007 har de europeiska programmen Minerva, Lingua, Observation och förnyelse, och Förberedande besök för centraliserade projekt utgått. Bland tredjelandsprogrammen har Edulink tillkommit och Asia-Link ersatts av Erasmus Mundus External Cooperation Window. Program med finansiering från EU PROGRAMMET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE (LLP) 18 Erasmus 19 Erasmus studentutbyten inkl. praktik 21 Erasmus lärarutbyten inkl. personalfortbildning 27 Medel för organisering av mobilitet (OM) 34 European Credit Transfer System (ECTS) 34 Erasmus intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) 35 Erasmus intensivprogram 37 Erasmus kursutvecklingsprojekt (centraliserat) 38 Erasmus tematiska nätverk (centraliserat) 39 Erasmus kompletterande åtgärder (centraliserat) 40 PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 15

18 Comenius 42 Comenius assistenter 43 Comenius utvecklingsprojekt 44 Comenius fortbildningsstipendier 44 Comenius nätverk 45 Grundtvig 46 Grundtvig partnerskap för lärande 46 Grundtvig förberedande besök 48 Grundtvig fortbildningsstipendier 49 Grundtvig multilaterala projekt (centraliserat) 50 Grundtvig nätverk (centraliserat) 50 Studiebesök 51 Leonardo da Vinci 53 Utvecklingsprojekt 54 EUROGUIDANCE SWEDEN 58 EUROPASS 59 CEDEFOP 60 NATIONELLA BOLOGNAEXPERTGRUPPEN 61 TEMPUS 63 ATLANTIS (EU-USA) OCH EU-KANADA 74 EU-AUSTRALIEN, EU-NYA ZEELAND OCH EU-JAPAN 76 ALFA 76 EDULINK 77 ERASMUS MUNDUS EXTERNAL COOPERATION WINDOW H-ÅR 2007

19 Program med finansiering från Nordiska ministerrådet NORDPLUS 80 Nordplus Högre utbildning 80 Nordplus Nabo 84 Nordplus Språk 86 Program med finansiering från svenska staten LINNAEUS-PALME 88 MINOR FIELD STUDIES (MFS) 95 SIDAS RESESTIPENDIUM 102 Övriga program IAESTE 107 ASEM-DUO 113 ALßAN 115 PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 17

20 Program med finansiering från EU PROGRAMMET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE (LLP) Programperioden för EU:s Program för livslångt lärande (LLP) startade 1 januari 2007 och sträcker sig fram till Detta innebär att de två tidigare programmen Sokrates II och Leonardo da Vinci II upphör. Det gemensamma LLP är uppbyggt kring fyra sektorsprogram baserade på huvudmålgrupperna: Comenius för skola, Leonardo da Vinci för yrkesutbildning, Erasmus för högskola och Grundtvig för vuxenutbildning. Dessutom finns ett nytt s.k. Transversalt program, vars innehåll riktar sig mot samtliga målgrupper. Nyckelområden inom det Transversala programmet är Policyutveckling, Språk, IKT samt spridning och vidareutveckling av resultat. Vidare ingår också Jean Monnet-programmet inom LLP. Delprogrammen Lingua, Minerva, Observation och förnyelse samt Gemensamma åtgärder från Sokrates II har i och med LLP upphört eller kraftigt omformats. Vissa likheter finns dock med det nya programmets transversala delar, men skillnaderna överväger för att en direkt jämförelse ska vara relevant. 18 H-ÅR 2007

21 Erasmus Erasmus är det största och äldsta av de europeiska mobilitetsprogrammen. Från starten 1987 har över 1,5 miljoner europeiska studenter deltagit i programmet. Målet för Erasmusprogrammet är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom den högre utbildningen genom att uppmuntra till transnationellt samarbete mellan högskolor. Andra mål är att främja rörligheten över gränserna för studenter och lärare, samt att öka öppenheten och förbättra det akademiska erkännandet av studier och kvalifikationer i hela EU. Under 2007 började en ny programperiod inom ramen för Programmet för livslångt lärande (LLP). Från och med lå 07/08 ingår två nya aktiviteter i Erasmus, studentpraktik och personalfortbildning. Studentpraktiken låg tidigare inom ramen för programmet Leonardo da Vinci. Studenter kan praktisera mellan 3-12 månader vid ett företag eller en organisation i ett annat land som deltar i Erasmus programmet. Praktiken måste erkännas vid hemlärosätet, minst i ett Diploma Supplement. Intresset för den nya aktiviteten har varit relativt högt där 22 av 26 ansökande lärosätena har fått medel beviljade. Även ett konsortium av högskolor, WiTEC har fått medel som motsvarar stipendier för 29 studenter. Totalt har det beviljats medel för 272 praktikstipendier. Studentpraktiken kommer förmodligen att påverka Erasmusdeltagande positivt med en ökning av antal utresande studenter. En annan stor förändring är decentraliseringen av Erasmus intensivprogram, som fr.o.m hanteras av de nationella kontoren. Vidare kan sammanslutningar av lärosäten, konsortier, delta i programmet för att förmedla praktikstipendier. För att delta i Erasmus krävs att lärosätet av kommissionen har beviljats ett Erasmus University Charter (EUC). Under året har två nya lärosäten beviljats EUC, nämligen Örebro teologiska högskola och Teaterhögskolan i Stockholm. Det totala antalet svenska lärosäten med EUC är därmed 40. Teaterhögskolan i Stockholm har dock inte sökt mobilitetsmedel under året. Internationella programkontorets arbete med Erasmus styrs av en nationell handlingsplan, Work Programme. Det är ett policydokument som PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 19

22 kommissionen har godkänt och som tas fram för varje verksamhetsår. Dokumentet beskriver prioriteringar och riktlinjer för Erasmus på nationell nivå. IPK administrerar de decentraliserade delarna av Erasmus och informerar om och sprider resultat från de centraliserade delarna. Programmets decentraliserade delar omfattar: Student-, lärar- och personalmobilitet (SM och TS) IPK för delar medel till lärosätena som i sin tur handlägger ansökningar från studenter, lärare och annan personal. Organisering av mobilitet (OM) European Credit Transfer System (ECTS) - besök av ECTS-råd givare. ECTS administreras i samarbete med Högskoleverket, som har det övergripande ansvaret för ECTS i Sverige. Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) Intensivprogram 1 De centraliserade delarna inom Erasmus är: Multilaterala projekt Tematiska nätverk Under läsåret 2006/2007 deltog 38 svenska universitet och högskolor i Erasmus vilket är samma antal som föregående år. För läsåret 2007/2008 utökades dock antalet deltagare till 40 då Örebro teologiska högskola och WiTEC tillkom. WiTEC är ett konsortium av högskolor som deltar i Erasmus för att förmedla praktikplatser inom programmet. Sammanlagt beviljade IPK ca 49 miljoner kronor för läsåret 2006/07 till de svenska lärosäten som deltar i programmet. Av de Erasmusmedel lärosätena blev tilldelade för 2006/2007 har 98 procent av stipendiemedlen för studenter utnyttjats (100 procent 05/06), 92 procent av medlen för lärare (91 procent 05/06) och 100 procent av medlen för EILC (100 procent även 05/06). 1 Från och med 2007 tillhör Intensivprogram en av Erasmus decentraliserade delar. Ansökan görs till Internationella programkontoret. 20 H-ÅR 2007

23 Erasmus studentutbyten (decentraliserat område) Antalet utresande svenska Erasmusstudenter ökade mellan läsåren 2002/03 och 2004/05 svagt varje år. Denna utveckling bröts dock under 2005/2006 då antalet utresande studenter minskade något. Antalet utresande studenter under 2006/2007 var vilket är några fler än året innan. Gruppen inresande Erasmusstudenter fortsätter dock att växa. Läsåret 2005/06 var antalet inresande Erasmusstudenter nästan tre gånger så många som de utresande. Figur 1: Antal ut- och inresande studenter, från/till Sverige, inom Erasmus Inresande Utresande /93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 På uppdrag av Europeiska kommissionen fördelade IPK ca 40,2 miljoner kronor (31,5 miljoner för läsåret 2005/06) i studentstipendiemedel till svenska lärosäten för läsåret 2006/2007. PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 21

24 Tabell 1: antal Erasmusstudenter per läsår 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 Utresande * 2532 Kvinnor * 1583 Män * 949 Inresande i.u. * Korrigerad uppgift från föregående år Drygt hälften av lärosätena har haft ett ökat deltagande i Erasmus under 2006/07, jämfört med läsåret innan. Samtidigt har knappt hälften haft ett minskat deltagande. De två lärosäten där antalet utresande studenter har ökat mest (i antal studenter) är Chalmers tekniska högskola (+33) och Linköpings universitet (+19). De lärosäten som hade den största nedgången av utresande studenter är Lunds universitet (som för övrigt ökade mest förra året) med en minskning med 48 studenter, Södertörns högskola (-24). Under läsåret 2006/07 var andelen Erasmusstudenter, av den totala studentpopulationen vid de deltagande svenska lärosätena, i genomsnitt 0,67 procent (0,65 procent läsåret 2005/06). Av de 15 lärosäten som ligger över det nationella genomsnittet har Handelshögskolan i Stockholm högst andel Erasmusstudenter, därefter ligger Röda Korsets högskola och Kungl. Musikhögskolan. Av de 23 lärosäten som ligger under genomsnittet har Lärarhögskolan i Stockholm och Högskolan Väst lägst andel Erasmusstudenter. Gymnastik och Idrottshögskolan hade inga utresande studenter. Populära destinationer, ämnesområden och könsskillnader De svenska Erasmusstudenterna valde läsåret 2006/07 att åka till alla länder som omfattas av programmet, förutom Liechtenstein, Luxemburg och Slovakien. Studenterna åkte liksom de senaste åren främst till Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Nederländerna. Sett över hela Sokrates II perioden (2000/ /07) har andelen Erasmusstudenter som åker till Storbritannien minskat från ca 25 % till ca 19 % medan andelen som åker till Frankrike och Spanien ökat något. Det ökade intresset för att studera i Turkiet fortsatte. Under 2006/07 åkte 32 svenska Erasmusstudenter till det nya deltagarlandet jämfört med 18 året innan. 22 H-ÅR 2007

25 Figur 2: Andelen Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen vid de deltagande lärosätena 2006/07 Handelshögskolan i Stockholm 3,60 % Röda Korsets Högskola Kungl. Musikhögskolan 1,93 % 1,87 % Konstfack Kungl. Konsthögskolan Karolinska Institutet Linköpings universitet Högskolan i Jönköping** Chalmers tekniska högskola Uppsala universitet Lunds universitet Kungl. tekniska högskolan Södertörns högskola Sveriges lantbruksuniversitet Högskolan i Halmstad Växjö universitet Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet Högskolan i Kalmar Högskolan i Borås Stockholms universitet Danshögskolan Örebro universitet Umeå universitet Malmö högskola Mälardalens högskola Högskolan i Skövde Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Luleå tekniska universitet Mittuniversitet Högskolan i Gävle Högskolan Kristianstad Högskolan på Gotland Högskolan Dalarna Högskolan Väst Lärarhögskolan i Stockholm 1,24 % 1,19 % 1,08 % 1,07 % 1,01 % 0,99 % 0,96 % 0,89 % 0,79 % 0,73 % 0,70 % 0,69 % 0,66 % 0,65 % 0,62 % 0,61 % 0,60 % 0,53 % 0,52 % 0,50 % 0,48 % 0,37 % 0,37 % 0,32 % 0,27 % 0,23 % 0,23 % 0,20 % 0,20 % 0,18 % 0,15 % 0,14 % 0,14 % 0,13 % Gymnastik och Idrottshögskolan 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 Ett fåtal ämnesområden dominerar liksom tidigare i de svenska studenterna kursval. Företagsekonomi var det överlägset vanligaste ämnesområdet, följt av samhällsvetenskap och ingenjörsvetenskap/teknologi. Inom företagsekonomi (770 utresande studenter) åkte dubbelt så många studenter ut som inom samhällsvetenskap (373) och ingenjörsvetenskap (322). Samtidigt fortsatte minskningen inom företagsekonomi för det tredje året i rad. Sett över en längre tid har dock andelen utresande studenter inom företagsekonomi varit relativt stabil. Cirka en tredjedel av alla studenter som har åkt ut inom Erasmus under hela Sokrates II perioden har varit inom företagsekonomi. Några ämnesområden med tydliga trender över tid är samhälls- PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 23

26 vetenskap, arkitektur & stadsplanering och konst & design som alla har ökat sina andelar. Figur 3: Värdländer för svenska Erasmusstudenter, jämförelse av andel i procent läsåren 2000/01 och 2006/07 Procent UK F D E NL I A IRL B PL P CZ TR HU DK N G EE IS MT LV LT RO SF CY SI BG FL SK 2000/ /07 Liksom tidigare år är majoriteten av alla utresande studenter kvinnor (62,5 procent). Andelen män har minskat något jämfört med läsåret 2005/06 då andelen män var 49 procent. Fördelningen mellan utresande kvinnor och män motsvarar ungefär den fördelning mellan könen som råder i bland det totala antalet studenter i Sverige. Trenden under hela Sokrates II perioden är att andelen utresande kvinnor inom Erasmus är marginellt högre (ca 1 procentenhet) än den totala andelen kvinnliga studenter vid landets lärosäten. Läsåret 2006/07 fick en utresande svensk Erasmusstudent i genomsnitt 271 euro 24 H-ÅR 2007

27 per studentmånad i stipendiebelopp vilket innebär en ökning jämfört med läsåret innan. Då var genomsnittsstipendiet per månad 217 euro. Tabell 2: Beviljade och nyttjade stipendiemedel (euro) inom Erasmus per lärosäte. Tabellen visar också antalet studenter och genomsnittligt stipendiebelopp per student och månad. Universitet/högskola Beviljade medel Förbrukade medel Antal studenter Euro per månad Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Ersta Sköndal högskola Högskolan i Gävle Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Högskolan i Halmstad Södertörns högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Högskolan Kristianstad Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitet Örebro universitet Högskolan i Skövde Stockholms universitet Lärarhögskolan Karolinska Institutet Kungl. Tekniska högskolan Handelshögskolan PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 25

28 Universitet/högskola Beviljade medel Förbrukade medel Antal studenter Euro per månad Danshögskolan Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Röda Korsets Högskola Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan Väst Umeå universitet Uppsala universitet Sveriges lantbruksuniversitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan på Gotland TOTALT Uppgifter om antalet utländska studenter som läsåret 2006/2007 bedrev Erasmusstudier i Sverige finns ännu inte tillgängliga från Europeiska kommissionen. Under läsåret 2005/2006 var antalet inresande studenter Antalet inresande studenter har ökat stadigt sedan starten av programmet (se tabell 1). 26 H-ÅR 2007

29 Ett jobb inom EU ingen omöjlighet Céline Giertta studerar på International program of European studies vid Malmö högskola. I det programmet är ett studentutbyte obligatoriskt. Den fjärde terminen reste hon därför till Murcia i Spanien genom Erasmusprogrammet. Det ses som en fördel att välja ett tredje språk för sin utbytesperiod, och i Spanien är ingen undervisning på engelska. För att klara av språket började Céline med två veckors introduktionskurs i spanska. Jag kunde en del spanska, men introduktionskursen var ett bra sätt att komma in i språket, berättar Céline Giertta. Statsvetenskapliga institutionen var den enda som hade studentutbyte med Malmö högskola, men det var också det ämne som var mest intressant. Jag läste fyra delkurser parallellt, bland annat EU-politik, komparativ politik och politisk kommunikation, förklarar hon. Nu när hon ser tillbaka känns det otroligt att allt gick så bra. Självkänslan har växt i takt med de nya intrycken och insikterna. Céline har också varit på Erasmuspraktik i Bryssel. Praktiken ordnade hon själv, hos en intresseorganisation för radiobranschen i Europa. Där lärde hon sig i detalj hur beslutsprocesserna inom EU går till. Jag fick en helt annan förståelse för hur politiken fungerar inom EU. Det var otroligt nyttigt. Med dessa nya insikter tror Céline Giertta att det är möjligt att få ett jobb inom EU, efter ytterligare praktik. Tidigare var jag pessimist och trodde att jag först skulle behöva vara arbetslös några år. Men nu är jag hoppfull, säger hon. Erasmus lärarutbyten (decentraliserat område) Antalet utresande Erasmuslärare har kontinuerligt ökat sedan 1997/98, med undantag för läsåren 2001/02 och 2004/05 då det skedde en viss minskning jämfört med läsåret innan. Ökningen fortsatte under lå 06/07 då det åkte ut 522 lärare För läsåret 2006/2007 fördelade IPK ca: 4,5 miljoner kronor till Erasmus lärarutbyten på uppdrag av Europeiska kommissionen. PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 27

30 Figur 4: Antal ut- och inresande lärare inom Erasmus Inresande Utresande /98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 Tabell 3: Antal utresande och inresande lärare inom Erasmus per läsår 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 Utresande * 522 Kvinnor * 215 Män * 307 Inresande i.u. * Korrigerad uppgift från föregående år 28 H-ÅR 2007

31 Växjö universitet stod för den största ökningen av antalet lärarutbyten under 2006/07 med 17 fler utbyten än året innan. Några av de andra lärosäten som också ökar är Malmö högskola (+11 lärarutbyten från 05/06) Högskolan Halmstad (+ 9 lärarutbyten från 05/06). Sveriges Landbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet hade de största nedgångarna i antalet utresande lärare (- 10 lärarutbyten) jämfört med läsåret 2005/06. Genomsnittet för andelen utresande Erasmuslärare av den totala lärarpopulationen (forskande och undervisande personal) vid de deltagande lärosätena var ca 1,52 procent läsåret 2006/07 2. Högskolan Dalarna, Växjö universitet och Högskolan i Halmstad hade de högsta andelarna utresande Erasmuslärare med ca 5,7 procent. Totalt hade 23 lärosäten en högre andel utresande Erasmuslärare 2006/07 än genomsnittet i Sverige. Bland de 15 lärosäten som ligger under genomsnittet har Stockholms universitet, KTH och Chalmers tekniska högskola lägst deltagandegrad. Högskolan i Borås, Kungl. Konsthögskolan och Gymnastik- och Idrottshögskolan hade inga utresande lärare 2006/07 (se figur 5, sid. 30) Läsåret 2006/07 åkte de svenska Erasmuslärarna till 28 av 30 möjliga länder. Endast Liechtenstein och Luxemburg blev utan svenskt lärarbesök. Storbritannien ligger i topp bland värdländerna (53 lärarutbyten), följda av Tyskland och Italien med 45 respektive 44 lärarutbyten. Italien står för den största ökningen med 17 fler svenska lärarutbyten under 2006/07 jämfört med 2005/06. Sett över hela Sokrates II perioden har andel lärare som åker till Storbritannien minskat. Läsåret 06/07 åkte cirka 10 % av alla lärare inom Erasmus till Storbritannien jämfört med drygt 16 % i början av perioden. Andra länder med tydliga trender över samma period är bl.a. Italien, Irland Ungern och Turkiet, vilka alla har fått ökad andel lärarutbyten. Det nya Erasmuslandet Turkiet tog emot 20 svenska Erasmuslärare under 2006/07. Medicin & hälsovård var liksom tidigare läsår det vanligaste ämnesområdet bland svenska utresande Erasmuslärare (19 procent), följt av samhällsvetenskap (15 procent), lärarutbildning/pedagogik, ingenjörsvetenskap och konst & design (alla på ca 9 procent). Den största ökningen i antal utbyten har skett inom ämnesområdena Medicin& hälsovård och företagsekonomi (+ 12 lärare). De enda ämnesområdena där det går att utläsa en tydlig trend över en längre period när det gäller andelen av det totala antalet utresande lärare är konst & design och arkitektur & stadsplanering vilka bägge har haft en ökad andel. Männen fortsätter att vara i majoritet av alla utresande lärare (59 procent). Fördelningen mellan män och kvinnor är relativt stabil över tid men trenden är att andelen kvinnor minskar något. Fördelningen mellan män och kvinnor bland de utresande 2 Baserat på uppgifter från SCB om antalet anställda vid universitet och högskolor år 2006, administrativ och teknisk personal ej inräknad. PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 29

32 Högskolan Dalarna Växjö universitet Högskolan i Halmstad Högskolan på Gotland 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 Figur 5: Andelen utresande Erasmuslärare av den totala forskande och undervisande personalen vid de deltagande lärosätena Sverigesnitt: 1,52 % Handelshögskolan i Stockholm Kungliga Tekniska högskolan Uppsala universitet Södertörns högskola Sveriges lantbruksuniversitet Konstfack Umeå universitet Luleå tekniska universitet Karolinska institutet Linköpings universitet Högskolan i Kalmar Karlstads universitet Örebro universitet Högskolan i Gävle Mälardalens högskola Göteborgs universitet Lunds Mittuniversitetet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Kristianstad Röda Korsets Högskola Malmö högskola Ersta Sköndal högskola Danshögskolan Högskolan Väst Lärarhögskolan Kungl. Musikhögskolan Högskolan i Skövde Högskolan i Jönköping Högskolan i Borås Kungl. Konsthögskolan Gymnastik- och Idrottshögskolan Stockholms universitet Chalmers tekniska högskola 30 H-ÅR 2007

33 lärarna motsvaras i stort av den fördelning som gäller för samtliga lärare vid svenska universitet och högskolor. Intressant att notera är dock att medan andelen kvinnliga lärare enligt SCB statistik har ökat de senaste åren har andelen deltagande kvinnor i Erasmus minskat något under samma period. 2006/07 fick en utresande svensk lärare i genomsnitt 848 euro i Erasmusstipendium (799 euro 05/06). Tabell 4: Beviljade och utnyttjade Erasmusmedel, antal lärare och utbytesdagar, samt summa stipendiemedel per lärare för varje lärosäte. Alla belopp i euro. Lärosäte Beviljade medel Förbrukade medel* Antal lärare Antal dagar Euro per lärare** Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Ersta Sköndal högskola Högskolan i Gävle Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola Högskolan i Halmstad Södertörns högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola Karlstads universitet Högskolan Kristianstad Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitet PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 31

34 Lärosäte Beviljade medel Förbrukade medel* Antal lärare Antal dagar Euro per lärare** Örebro universitet Högskolan i Skövde Stockholms universitet Lärarhögskolan Karolinska Institutet Kungl. Tekniska högskolan Handelshögskolan Danshögskolan Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Röda Korsets Högskola Gymnastik- och Idrottshögskolan Högskolan Väst Umeå universitet Uppsala universitet Sveriges lantbruksuniversitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan på Gotland TOTALT * I beloppet räknas även in de medel som överförts till lärarstipendier från Erasmusmedel för organisering av mobilitet (OM). ** Det genomsnittliga beloppet för per utbytesperiod Uppgifter om antalet inresande lärare läsåret 2006/2007 finns ännu inte tillgängliga från Europeiska kommissionen. En tillbakablick visar att antalet inresande lärare fortsätter att öka. Antalet inresande ökade med 5 procent 2005/06 jämfört med 2004/ H-ÅR 2007

35 En utmaning att undervisa i ett annat land I flera år har lärare på sjuksköterskeprogrammet vid Hälsohögskolan i Jönköping varit aktiva i internationellt utbyte genom Erasmusprogrammet. Inez Johansson, chef på avdelningen för omvårdnad, ser många fördelar med att satsa på internationalisering. Man får med sig mycket hem till det vardagliga arbetet, säger hon. Utbytet på avdelningen är ordnat så att varje lärare har ansvar för sitt projekt och sitt land. Inez Johansson menar att det behövs detaljkunskaper om varje land för att vara säker på att studenten, som åker ut, får med sig ny kunskap hem motsvarande de svenska studierna. Vi har en lärare som är ansvarig för Finland, en för Norge och så vidare. Själv ansvarar jag för Wales sedan lång tid tillbaka, berättar hon. Oftast avgör lärarutbytets specifika innehåll vilken lärare som åker. Handlar det om smärtlindring åker den lärare som är engagerad i det ämnet, medan den landansvariga läraren gör markarbetet. Det arbetssättet har varit en framgångsfaktor, tror Inez Johansson. Lärarutbytet är berikande, både professionellt och personligt. Vi ser att det går att göra saker på annat sätt, det kan gälla undervisningsmetod eller kursinnehåll. Man växer som människa, förklarar hon. Det är en utmaning att stå i ett klassrum i ett annat land. Och när de utländska lärarna undervisar svenska studenter är det ett bidrag till internationalisering på hemmaplan. Studenternas intresse växer när de får höra om hur hospice-vården ser ut i Wales och jämför med hur vi gör här. Det blir ständiga jämförelser, inte alltid till vår fördel. I 15 år har utbytet med Wales ägt rum. Det är bra med kontinuitet. Man lär känna människorna, platsen, omgivningen. De kollegiala samtalen fördjupas, anser Inez Johansson. Jag kommer dit och har mitt namn på dörren. Jag känner mig välkommen. Mobiliteten inom Erasmus på europeisk nivå Uppgifter om antalet Erasmusstudenter och lärare som under läsåret 2006/07 studerade i ett annat europeiskt land finns ännu inte tillängliga från Europeiska kommissionen. Mellan läsåren 2004/05 och 2005/06 ökade antalet Erasmusstudenter i Europa PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 33

36 med 7 procent. En ännu större ökning, med 12 procent, ägde mellan samma läsår rum när det gäller lärarmobiliteten. Totalt i Europa deltog studenter och lärare i Erasmus under lå 2005/06. Andelen svenska utresande Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen i Sverige låg läsåret 2005/06, liksom åren innan, under det europeiska genomsnittet. Även andelen svenska utresande Erasmuslärare av den totala lärarpopulationen i Sverige låg under det europeiska genomsnittet. Proportionerligt var fler lärare än studenter rörliga. Erasmusmedel för organisering av mobilitet (OM) (decentraliserat område) Lärosätena får själva välja vad Erasmusmedlen för organisering av mobilitet ska användas till, förutsatt att de används för aktiviteter som rör Erasmusmobilitet och att kommissionens finansiella regler för beviljade kommissionsmedel följs. Möjliga aktiviteter är t.ex. förberedelse, uppföljning och utvärdering av student- och lärarmobilitet, besök på partnerlärosäten, språkkurser för deltagande studenter och lärare, informationsaktiviteter samt aktiviteter som rör implementeringen av ECTS och Diploma Supplement. En preliminär fördelning görs före det aktuella läsåret utifrån genomsnittet av antalet utresande studenter och lärare de två senaste läsåren. Slutligen fördelas OM-medlen efter hur många studenter och lärare som faktiskt åkte ut under det läsår OM-medlen beviljades. IPK fördelade cirka euro i OM-medel till de lärosäten som deltog i Erasmus under läsåret 2006/07. European Credit Transfer System (ECTS) (decentraliserat område) Inför läsåret 2006/07 beviljades två lärosäten, Högskolan i Kalmar och Högskolan 34 H-ÅR 2007

37 i Skövde, om att få besök av en ECTS-rådgivare. Besöken genomfördes under september Under läsåret 2007/08 har det inte varit möjligt att ansöka om ECTSrådgivarbesök. Aktiviteten förväntas återupptas nästa läsår. Tabell 5: Besök av internationell ECTS-rådgivare 2006/ / / / /08 Ansökningar Deltagande ECTS introduktionsstöd ECTS introduktionsstöd har numera upphört som stödform. Erasmus intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) (decentraliserat område) EILC 3 (Erasmus Intensive Language Course) är intensivkurser i mindre utbredda språk, både på nybörjar- och fortsättningsnivå. Kurserna vänder sig till studenter och lärare som ska studera respektive undervisa i ett annat land genom Erasmus. Intensivkurserna betonar värdet av språkkunskaper, gör dem synliga och stimulerar studenter till att lära sig främmande språk. Kurserna ger studenter möjlighet att studera värdlandets språk under tre till åtta veckor innan de påbörjar sina Erasmusstudier i landet. Studenten ska ha antagits som Erasmusstudent och ansöker om EILC vid sitt hemlärosäte, som sedan vidarebefordrar ansökan till det organiserande lärosätet. Språkkurserna är kostnadsfria. Studenterna kan också få extra stipendiemedel för kurstiden. 3 Tidigare kallat ILPC PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 35

38 Tabell 6: Antal studenter som har läst EILC per läsår 2004/ / / /08 Utresande i.u. Inresande IPK bjöd i mars 2007 in alla lärosäten till att organisera EILC 2007/08. Alla de lärosäten som ansökte om att få organisera EILC fick också möjlighet att göra det. Sverige tillämpar ett decentraliserat system för studentantagning till EILC. Under ett möte på IPK med kontaktpersoner för samtliga organiserande lärosäten fastställdes den preliminära antagningen av inresande EILC-studenter. Intresset bland svenska lärosäten för att anordna EILC ligger på stadig nivå. Under 2007/08 organiserade sju svenska lärosäten intensivkurser i svenska, ett färre än läsåret innan. För första gången söktes medel för att även anordna en vinterkurs. Linköpings universitet anordnade vinterkursen för 32 studenter i början av Totalt 745 studenter ansökte om en EILC-plats i Sverige för läsåret 2007/2008, en ökning med 30 procent jämfört med 2006/07. Lärosätena erbjöd totalt 370 platser på sina EILC. Sammanlagt 387 studenter genomförde kurserna eftersom ett visst överintag gjordes, vilket innebar en ökning med 12 procent jämfört med läsåret innan. Antalet utresande svenska studenter som deltog i EILC minskade något läsåret 2006/07. Uppgifter om antalet utresande under 2007/08 blir tillgängligt i och med interims-rapporteringen i april Tabell 7: För att organisera EILC fick lärosätena EU-medel från kommissionen och nationella medel från Utbildningsdepartementet för läsåret 2007/2008 enligt följande: Lärosäten EU-medel (euro) Nationella medel (SEK) Blekinge tekniska högskola Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Linköpings universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Uppsala universitet TOTALT H-ÅR 2007

39 Erasmus intensivprogram (centraliserat område) Erasmus intensivprogram samlar studenter och lärare från olika länder för att de ska kunna träffas och delta i undervisning som de annars inte har tillgång till. Kurserna varar mellan tio dagar och tre månader och deltagarna ska komma från lärosäten i minst tre länder. Dessa kan vara på kandidat-, magister- eller doktorandnivå. Inom intensivprogram deltar svenska aktörer både som samordnare och som partners i ett antal projekt. Ansvaret att administrera Erasmus intensivprogram flyttades från EU-kommissionen till de nationella kontoren och Programkontoret tog emot de första ansökningarna i mars Antalet nya svensksamordnade projekt har ökat stort och åtta godkända ansökningarna kan jämföras med två året innan. Antalet ansökningar ökade från sex till 11 jämfört med året innan. Antalet projekt med utländska samordnare där Sverige är med ingick inte i årets rapportering från kommissionen. Tabell 8: Antal intensivprogram med svenskt deltagande per läsår 2004/ / / /08 Ansökningar totalt Svensksamordnade Beviljade totalt Svensksamordnade Utlandssamordnade i.u. i.u. Antalet svenska samordnare av intensivprogram ligger på en förhållandevis hög nivå. Förhoppningen att decentraliseringen av intensivprogrammen till nationell nivå läsåret 2007/08 skulle öka engagemanget i Sverige och bidra till att få in fler svenska ansökningar infriades. Både antalet ansökningar och antalet godkända projekt i Europa har ökat. Totalt godkändes 268 projekt jämfört med 175 året innan. Svenska aktörer samordnar tre procent av projekten jämfört med knappt en procent året innan. IPK kan konstatera att spridningen på samordnande lärosäten i Sverige har förbättrats. Decentralise- PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 37

40 ringen av IP från kommissionen till de nationella kontoren möjliggör för IPK att mer aktivt ge stöd och rådgivning inför ansökan, vilket troligen har bidragit till ökningen av antalet ansökningar. Det ökade deltagandet i IP förväntas leda till att mobiliteten inom Erasmus ökar generellt De lärosäten som läsåret 2007/08 samordnar intensivprogram i Sverige är: Högskolan i Gävle Summer School on Distributed Measurement Systems Kungliga Tekniska högskolan T.I.M.E. European Summer School (TESS) Lunds universitet Performance, Personal Growth and Communal Learning (PPCL) Malmö högskola Physical Education in a Healthy European Society Uppsala universitet TLCE: Turkic languages and cultures in Europe Sustainability Applied in International Learning (SAIL) European Master Class in Choral Conducting Växjö universitet International and Intercultural Perspectives on Health Care in Europe (IPHC) Erasmus kursutvecklingsprojekt (centraliserat område) Kursutvecklingsprojekt gör att lärosäten i olika länder kan gå samman och utarbeta kursprogram, studiemoduler, kursplaner eller särskilda kursplaner för magisterstudier. Syftet är också att projektresultaten från kursutvecklingsprojekt ska bli tillgängliga utanför projektpartnerskapet. 38 H-ÅR 2007

41 Kursutvecklingsprojekt gör att lärosäten i olika länder kan gå samman och utarbeta kursprogram, studiemoduler, kursplaner eller särskilda kursplaner för magisterstudier. Projekt för utarbetande av kursplaner är avsedda att stödja innovation och förbättringar i universitetsundervisningen. De kan föreslås inom alla akademiska ämnesområden, däribland kreativitet och kultur. Syftet är också att projektresultaten från kursutvecklingsprojekt ska bli tillgängliga utanför projektpartnerskapet. Det totala antalet beviljade kursutvecklingsprojekt i Europa har gått ner det senaste året från 41 till enbart 22. Inga svenska projekt beviljades finansiering. Antalet projekt med utländska samordnare där Sverige är med ingick inte i årets rapportering från kommissionen. Tabell 9: Antal kursutvecklingsprojekt med svenskt deltagande per läsår 2004/ / / /08 Ansökningar totalt i.u. Svensksamordnade i.u. Beviljade totalt Svensksamordnade Utlandssamordnade 7 7 i.u. i.u. Erasmus tematiska nätverk (centraliserat område) Tematiska nätverk ger möjlighet att genom samarbete mellan universitet, fakulteter eller institutioner höja kvaliteten och utveckla en europeisk dimension inom ett visst ämnes- eller studieområde. Om möjligt bör samarbetet även inkludera akademiska sammanslutningar och sällskap, branschorgan, andra parter av social och ekonomisk betydelse i den offentliga eller privata sektorn och, om lämpligt, studentorganisationer. De tematiska Erasmusnätverken kan vara av följande två typer: PROGRAM OCH AKTIVITETER INOM HÖGSKOLEOMRÅDET 39

42 Akademiska nätverk för att främja innovation inom ett speciellt vetenskapligt ämne, en uppsättning vetenskapliga ämnen eller ett tvärvetenskapligt område. Strukturella nätverk för att förbättra och modernisera en särskild aspekt av ett lärosätes organisation, förvaltning, styrning eller finansiering. För läsåret 2007/08 beviljades i hela Europa totalt åtta tematiska nätverksprojekt, vilket var färre än läsåret innan. Ett svensksamordnat projekt beviljades för läsåret 2007/08: Kungliga Musikhögskolan Erasmus Network for Music Polifonia Tabell 10: Antal tematiska nätverk med svenskt deltagande per läsår 2004/ / / /08 Ansökningar totalt i.u. Svensksamordnade i.u. i.u. i.u. i.u. Beviljade totalt Svensksamordnade Utlandssamordnade med svenska partners Svenska partners i pågående nätverk i.u. i.u. I antalen ingår även spridningsprojekt inom Tematiskt nätverk. Sverige deltar som partner i alla projekt. Erasmus kompletterande åtgärder (centraliserat område) Inom Erasmus ska de kompletterande åtgärderna stödja kommunikationsverksamhet och andra initiativ för spridande och användning av resultat. Inom programdelen godkändes enligt uppgift från Executive Agency sex projekt varav inget med svensk projektanordnare. Uppgift om antal projekt med svensk partner saknas. 40 H-ÅR 2007