Läxa eller inte läxa på ett yrkesinriktat program?

Transkript

1 Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Läxa eller inte läxa på ett yrkesinriktat program? -En studie om lärares syn på läxa Homework or not homework on a vocational program? -A study about teachers view on homework Ingrid Hultman Lärarexamen 300hp Examinator: Laid Bouakaz Religionsvetenskap och lärande Handledare: Therese Vincenti Malmgren

2 Sammanfattning Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilken inställning lärare har till läxor på ett yrkesinriktat gymnasium och varför en del av dem har valt att ge läxor medan andra har valt bort dem i sin undervisning. Jag valde att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden och min undersökningsgrupp bestod av sex lärare som var verksamma i en stad i södra Sverige. Resultatet visade att lärarna hade olika syn på läxan. En del hade svårigheter med att kunna ge en tydlig definition. De lärare som var positivt inställda till läxor, menade bland annat att de ger förförståelse och ansvarstagande. Vidare sa de att det inte finns tid till att göra dem under lektionen. De lärare som var negativt inställda till läxor angav att många elever kommer från hem där de inte får tillräckligt med hjälp eller stöd. Sedan fanns det elever som av olika skäl inte kunde koncentrera sig på studier. Läxan berör många områden utifrån olika perspektiv. Samtidigt som den även utgörs av en komplex och mångfacetterad problematik. Nyckelord: Läxa, yrkesinriktat program, lärare, elever, hemmiljö, utbildningsbakgrund 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte.6 2 Kunskapsbakgrund Definition av läxa Forskares syn på läxor Lärarstudenters studier om lärares syn på läxor Elevers bakgrund Politiska debatten Läroplaner Metod Val av metod Kvalitativa intervjuer Urval Genomförande Analys av data Etiskt övervägande Resultat Lärarna definierar läxa Varför läxa? Läxförhör Läxa befäster kunskap Personlig utveckling Varför inte läxa? Påverka sin undervisning Lärarnas reflektion över läxan Social bakgrund Kunskap och synen på eleven

4 5 Diskussion 30 6 Granskning av metod Reflektioner Mina egna tankar kring arbetet Vidare forskning...34 Källförteckning...35 Bilaga..37 4

5 1 Inledning De senaste åren har debatten om läxor diskuterats livligt bland såväl politiker som forskare. Hos lärarkåren har däremot läxdebatten varit desto tystare. Utifrån de studier jag har tagit del av, visar det sig att läxor är så självklara att majoriteten av lärarna ger läxor. Det anmärkningsvärda i en av studierna (Töringe, 2010) är att många lärare gav läxor, trots att de inte ansåg att de bidrog till förbättrad kunskap hos eleverna eller att de med hjälp av läxläsning lättare kunde nå de nationella målen. Att det är så många lärare som ger läxor är märkligt eftersom de varken nämns i de föregående eller nuvarande läroplanerna. I läroplanen för gymnasieskolan 2011 står det att läraren ska bedriva en undervisning som låter eleven utvecklas efter sina förutsättningar och att läraren ska uppmuntra eleven till ett ökat ansvarstagande. Att detta ska uppnås genom läxor står det ingenting om. Därför är det märkligt att läxor fortfarande än idag har en sådan stark ställning i den svenska skolan. Vi får heller inte glömma att elevernas hemförhållanden ser olika ut. En del föräldrar har inte möjligheten eller tiden att hjälpa sina barn. Vänsterpartiet menar att skolan har som uppdrag att vara kompensatorisk, vilket betyder att skolan ska erbjuda stöd och hjälp till de elever som inte får det hemifrån (Skolfront, 2008). Westlund menar att läxor skapar en ojämlik skola och det är därför som klyftorna mellan eleverna ökar (Leijnse, 2010). Läxor är något som alla kan relatera till och har en åsikt om. Den debatten och forskningen som finns tillgänglig om läxor fokuserar nästan enbart på grundskolan. Antingen beror detta på att man på något sätt förutsätter att det finns läxor på gymnasiet eller så beror det på att gymnasiet är en frivillig skolform. Ser jag tillbaka på min egen skolgång vill jag minnas, att även jag betraktade läxor som ett så naturligt inslag i skolan att de aldrig ifrågasattes. Det var inte förrän jag gjorde min VFU period som jag för första gången började reflektera över om läxläsning var nödvändig. Detta berodde helt enkelt på att majoriteten av lärarna på den här gymnasieskolan hade valt bort läxan. Den bristande forskningen och debatten om läxor på gymnasienivå tillsammans med mina erfarenheter från VFU perioden har därför lett till att jag inför det här arbetet vill ta reda på hur lärare på gymnasiet ser på läxor och av vilka anledningar de ger respektive inte ger läxor. Som blivande lärare anser jag att läxan är något som måste diskuteras och ifrågasättas mer även på gymnasienivå. Min förhoppning med detta arbete är därför att starta en diskussion om läxor är nödvändiga på gymnasiet eller inte. 5

6 1.1 Syfte Mitt syfte med mitt arbete är att ta reda på vilken inställning lärare på ett yrkesinriktat gymnasium har till läxor. Mina frågeställningar är: Hur ser lärare på läxor? Varför ger en del lärare läxor medan andra har valt bort dem? 6

7 2 Kunskapsbakgrund I min kunskapsbakgrund kommer jag inledningsvis att ge en definition av vad läxa är. Därefter går jag in på vad andra forskare säger om läxor. Sedan följer ett avsnitt där jag skriver om vad andra lärarstudenter har kommit fram till i sina studier om lärarnas syn på läxor. Jag har även ett avsnitt som behandlar elevers bakgrund och den politiska debatten mellan vänsterpartiet och folkpartiet. Kapitlet avslutas med att jag går in på vad de föregående och nuvarande läroplanerna säger om läxor. 2.1 Definition av läxa För de flesta människor har läxor varit ett så självklart inslag i skolvardagen att de sällan har ifrågasatts. De senaste åren har forskare försökt att ge en definition av vad en läxa kan vara. Ingrid Westlund, docent i pedagogik, påpekar att det inte finns någon generell definition av läxa eftersom de flesta studier tycks vara något motstridiga och ofullständiga. Själv anser hon att läxa är ett svårdefinierat begrepp eftersom läxan som studieobjekt kan variera beroende på vilken elev, klass, skola och kultur som studeras. I sin studie har hon utifrån elevernas upplevelser av läxor dock försökt ge en definition, nämligen att de kan vara en svårfångad hybrid som finns någonstans i gränslandet mellan uppgift och tid, arbete och fritid, skola och hem, individ och kollektiv. (Westlund, 2004 s.78) Nationalencyklopedin beskriver läxa som en avgränsad skoluppgift för hemarbete särskilt om visst textstycke som skall läsas in. (Nationalencyklopedin) Den svenske läxforskaren Jan-Olof Hellsten ifrågasätter Nationalencyklopedins definition eftersom han anser att definitionen är ofullständig. Enligt Hellsten förekommer läxor även som frivilliga arbetsuppgifter eller som kompletteringsuppgifter. Dessutom påpekar Hellsten att många av de definitioner som gjorts blir alltför begränsade när fenomenet enbart reserveras till att vara hemuppgifter. Läxor behöver nödvändigtvis inte göras i hemmet utan kan likväl utföras i skolan (Hellsten, 2000 s. 119ff). Hellsten har själv försökt att ge en definition av begreppet, men uppger att det är en svår uppgift att komma med en klar formulering. Att säga att läxor är arbetsuppgifter 7

8 som ska klaras av utanför lektionstid kräver ytterligare förtydliganden eftersom det är under lektionstid som läxorna tilldelas och förhörs. Vidare säger Hellsten att läxan är en tolkningsfråga bland eleverna som baseras på deras tidigare erfarenheter av läxor. Att få fram en entydig definition är nästintill omöjlig, eftersom varje elev tolkar sina läxor olika och också arbetar med helt olika läxor (a.a.). Den definition som jag har valt att använda mig av inför det här arbetet stämmer väl överens med Hellstens formulering, alltså att läxa är en uppgift som läraren tilldelar eleven och att den ska utföras utanför skoltid. 2.2 Forskares syn på läxor Svenska forskare som har gjort undersökningar kring läxor framhåller att det råder stor brist på forskning om läxor, i synnerhet svensk. Jag har även funnit att det mesta som går att läsa om läxor fokuserar främst på grundskolan. När det gäller läxor på gymnasiet är det vetenskapliga utbudet litet. Jan-Olof Hellsten är en av de få i Sverige som har studerat fenomenet läxor. Hellsten (1997) tror att anledningen till att debatten om att avskaffa läxan är ett känsligt ämne beror framför allt på att det talas om sjunkande studieresultat bland eleverna. Hellsten tror att en läxfri skola skulle leda till bättre resultat eftersom eleverna får hjälp med uppgifterna i skolan. Andra fördelar är att det skulle skapa bättre stämning i familjen och minska stressen bland eleverna. Hellsten tycker att talet om skolans kunskapskris är överdriven och anser att hälsokrisen i den svenska skolan är ett mer omfattande problem. Anledningen till att läxor är så stressande är för att de betraktas som en symbol för ett effektivt arbete eller en ritual för att hålla igång skolan snarare än som ett verktyg för studier. Hellsten menar att läxor förlänger skoldagen och att det leder till att många elever känner sig stressade. Istället bör skoldagen förlängas och läxläsningen ska vara lärarledda så att eleverna får adekvat hjälp och stöd. Dessutom tror Hellsten att skillnaderna mellan elevernas kunskapsnivå och prestationer, som ofta beror på bristande stöd, blir mindre påfallande. Många elever har en hemmiljö som är dålig och kan därför inte finna den ro som krävs för att kunna studera. Samtidigt säger Hellsten att debatten kring läxläsning har varit förhållandevis tyst bland lärarkåren vilket har att göra med att de flesta lärare betraktar läxor som något självklart 8

9 (Skolakuten, 2006; Horgby, 2004). Förutom att läxan betraktas som ett naturligt inslag i undervisningen symboliserar läxan även effektivitet och har därför hög status bland lärare, föräldrar och elever (Hellsten, 1997). Hellsten (2000) har i sin undersökning kommit fram till att eleverna inte har något inflytande vad gäller läxornas utformning och innehåll. För att skapa en god arbetsmiljö för eleverna krävs det att läraren involverar eleven i skolarbetet, vilket även står i skollagen. Ingrid Westlund, docent i pedagogik, har i sina studier kring läxor främst inriktat sig på elevers upplevelser av tid och kommit fram till att det finns ett tydligt samband mellan stress och läxor. Hennes studier visar att elever vill ha en skarpare gräns mellan skola fritid. Som det ser ut nu har skolan blivit en social mötesplats för barnen och hemmet har blivit ett klassrum. Lärarna skulle gärna vilja att skoldagen förlängdes om det innebar att de slapp ta med sig skolarbetet hem. När det gäller föräldrarna menar Westlund att läxor kan fungera som en länk mellan hem och skola, genom att föräldrarna får en inblick i sina barns skolarbete. Samtidigt delar Westlund Hellstens uppfattning om att det är fel att en förälder, som inte har en adekvat utbildning, ska hjälpa sina barn med läxor som de själva inte begriper (Sundström, 2008). Westlund menar att läxor bidrar till att skapa en ojämlik skola och det är därför som klyftorna mellan eleverna ökar. Enligt Westlund bjuder läxor in socioekonomiska skillnader på ett effektivt sätt. Många elever som får hemläxor begriper inte hur de ska lösa dem. Detta leder till att de blir beroende av föräldrarna. En del elever har föräldrar som har tiden och möjligheten att hjälpa sina barn med läxor medan andra har det inte (Leijnse, 2010). Westlund hänvisar till tidigare forskning som visar att elever som inte får någon arbetsro i hemmet eller hjälp med sina läxor av sina föräldrar är de som får sämst studieresultat (Lundin, 2007). Professor Harris Cooper, som är en välkänd expert inom området i USA, har undersökt läxans positiva och negativa effekter. När det gäller de positiva effekterna har han utifrån sina studier kunnat dela in dem fyra kategorier. Den första kategorin kallar han direkta inlärningseffekter. Med detta menas att läxor befäster kunskap och ökar förståelsen. Dessutom förbättrar läxor bearbetningen av innehållet och det kritiska tänkandet, vilket förbereder eleverna för högre studier. Den andra kategorin benämns långsiktiga inlärningseffekter. Läxor främjar elevens studievana och förmåga. Samtidigt får eleverna en positiv attityd till skolan. Under den tredje kategorin hamnar icke inlärningseffekter vilket betyder att eleven lär sig självdisciplin, ansvarstagande och strukturering. Den sista kategorin som kallas föräldramedverkande effekter handlar om 9

10 att läxor förbättrar länken mellan hem och skola. Har föräldrarna en större inblick i skolverksamheten ökar det deras intresse för sitt barns skolgång. Cooper har i sin undersökning kunnat se att den främsta orsaken till att lärare ger läxor är att de ska förbereda eleven för högre studier och att de ökar förståelsen. När det däremot gäller de negativa effekterna av läxorna har Cooper kunnat se att läxor kan ge eleverna en negativ inställning till skolan. Enligt studien uppkommer en negativ inställning på grund av att läxorna upplevs som alltför teoretiska och att de helt enkelt blir överexponerade för skolarbete. Många av eleverna tycker att de får för många läxor att det inte finns någon tid till fritidsaktiviteter. De som är emot läxor i studien menar att läxarbete är inte enda vägen till kunskap utan eleverna kan också lära sig något utan läxor genom att umgås med familjen eller att ägna sig åt någon aktivitet. I undersökningarna framkommer det att föräldrarnas involvering i sina barns läxläsning kan skapa förvirring hos barnen eftersom föräldrarna inte har tillräcklig kunskap om ett ämne att de helt enkelt lär ut på ett felaktigt sätt. Dessutom finns det föräldrar som pressar sina barn för hårt genom att tjata på dem om läxan. I sin undersökning om läxans effekter har Cooper kommit fram till att läxor har en liten effekt när barnen är mellan 6-12 år. Däremot har läxläsningen en stor effekt på kunskapsinlärningen när barnen är mellan och effekten fördubblas när barnen går på gymnasiet. Dessvärre ger Copper inte någon vidare förklaring till varför äldre elever gynnas mer av läxor än yngre (Cooper, 2007). 10

11 2.3 Lärarstudenters studier om lärares syn på läxor När det gäller tidigare forskning kring lärarnas inställning till läxor går det att finna en mängd arbeten som belyser grundskolan. Jag har funnit två examensarbeten, båda inom lärarutbildningen, som lyfter fram vad lärare anser om läxor på gymnasiet Jacob Töringe (2010) har i sitt examensarbete från Malmö högskola undersökt lärares inställning till läxor i ämnet svenska på gymnasiet. Undersökningen genomfördes på ett estetiskt gymnasium i en stor stad i södra Sverige. Töringes resultat visar att samtliga lärare i studien använde sig av läxor. Anledningen till att de gav läxor var på grund av att de upplevde att lektionstiden inte räckte till för att hinna med allt i en kurs. En av lärarna menade att om läxor inte ges riskerar man att inte uppfylla kursmålen. Lärarna i Töringes studie anger att läxan bidrar till förberedelse inför lektionstillfället. Dessutom befäster läxan kunskap, eftersom den ger både förförståelse och fördjupning. Läxan fungerade även som underlag för bedömning. Därutöver utvecklar också läxan ansvarstagande hos eleverna vilket förbereder dem inför högre studier och yrkesliv. En av lärarna i studien anser att läxor gynnar de svagare eleverna eftersom de genom hemarbete kan hinna i kapp den övriga klassen. Samma lärare menar också att läxor ger eleverna tid för reflektion när de får arbeta hemma. En annan lärare har däremot en annan syn på läxan och var den enda som var motståndare till läxor. Läraren menade att eleverna har olika förutsättningar för att kunna göra läxor i hemmet. Det kan ju vara att föräldrarna har olika utbildningsbakgrunder eller att eleverna är trångbodda med en dator som ska delas på åtta personer. Här försöker läraren lösa problemet genom att ge enkla läxor som elever kan lösa själva. Handlar det däremot om större uppgifter avsätter läraren lektionstid till detta. Varför läraren ändå ger läxor trots att han är emot dem, är att lektionstiden inte räcker till för att hinna med allt (Töringe, 2010). Lena Ahmad och Jessica Berlin (2005) har i sin studie från Högskolan i Kristianstad valt att intervjua ämneslärare på gymnasiet för att undersöka varför de ger läxor. Även i denna studie framkom det att majoriteten av de intervjuade lärarna gav regelbundna läxor. Den främsta anledningen till att lärarna gav läxor var att de ansåg att lektionsgenomgångarna blev mer intressanta och effektiva om eleverna hade läst igenom en text före lektionstillfället. Att ge eleverna möjligheten att läsa under 11

12 lektionstid betraktade lärarna som slöseri med tid. I studien säger lärarna också att det är nödvändigt att repetera för att befästa kunskap, i synnerhet i språkämnena där det krävs att man nöter in glosor för att de ska befästas. Lärarna ansåg att det var svårt att motivera eleverna till att överhuvudtaget göra läxorna. Oftast berodde detta på att eleverna valde sina fritidsaktiviteter framför läxor. Författarna diskuterar att detta beror främst på att läxorna helt enkelt inte väcker intresse bland eleverna. Lärarna var förvisso medvetna om detta men kunde inte komma med några förslag om hur de kan göra annorlunda. Utifrån den tidigare forskning som författarna fick fram i sin studie tror de att individualisering av läxor kan öka intresset hos eleverna och samtidigt når de då förbättrade resultat. Författarna påpekar även att lärarna inte tar så stor hänsyn till elever som av någon anledning inte har varit uppmärksammade under lektionstid får göra uppgifter till nästa lektion. Vidare säger författarna att det kan bero på flera faktorer till att elever inte kan koncentrera sig och att det är av stor vikt att lärarna har detta i åtanke när de undervisar. Oftast är det de svagare eleverna som behöver mer stöd och hjälp under lektionerna, men på grund av att lärarna inte har tid att hjälpa alla elever får de som inte blir klara under lektionen ta med sig arbetet hem. 12

13 2.4 Elevers bakgrund Färska rapporter från Skolverket (2011) visar att tre av tio elever saknar slutbetyg från gymnasiet. I rapporten står det också att elever som går ut gymnasiet med ofullständiga betyg oftast kommer från hem med låg utbildningsnivå. Anna Ekström som är Skolverkets generaldirektör menar att det är bekymmersamt att så många elever inte fullföljer gymnasiet. Med ofullständiga betyg hamnar man lätt utanför arbetsmarknaden. I Skolfront (2010) lyfts det fram att klassklyftorna i Sverige har ökat de senaste 20 åren. Elever med lågutbildade föräldrar går oftast i föräldrarnas fotspår. Detta är egentligen att betrakta som ett rättviseproblem att alla elever inte ges samma möjligheter. Johan Ingerö, liberal debattör, säger att gymnasiereformen som infördes under 90-talet har varit en katastrof för elever som är praktiskt orienterade. Med reformen försvann de tvååriga yrkeslinjerna som ledde till att eleverna istället hamnade på treåriga linjer vilket ställde krav på högskolebehörighet. Många elever valde att hoppa av gymnasiet eftersom det ställde för höga teoretiska krav och istället bidrog reformen till att dessa elever blev utslagna. Vidare säger Ingerö att det finns ett krav i samhället av likriktning av eleverna. Givetvis har alla elever lika mycket värde, säger han, men det innebär inte att alla är likadana. Anne-Marie Lindgren som är engagerad i Arbetarrörelsens tankesmedja säger att de ökade klyftorna i samhället återspeglar skolan. Lindgren menar att det går att bryta denna utveckling men då krävs det att skolorna uppmärksammar det. Skolan måste i högre utsträckning differentiera mer. För att detta ska vara möjligt måste skolan få utökade resurser. Lindgren håller med Ingerö om att skolan ställer för höga teoretiska krav. Lindgren menar att alla inte ska gå på högskola. Elever som söker sig till de praktiska utbildningarna, gör det inte för att de har den praktiska förmågan utan det är helt enkelt för att de har för låga betyg från grundskolan. Lindgren hävdar att detta beror på att grundskolan inte klarar av att ge eleverna tillräckligt med stöd i teoriämnena. För att åstadkomma likvärdiga resultat måste skolan inse att det finns olika vägar för att nå dit (a.a.). 13

14 2.5 Politiska debatten Läxor har i alla tider varit ett ämne som har diskuterats flitigt främst bland elever och föräldrar. De senaste åren har läxorna även blivit en politisk fråga. I den politiska debatten om läxor finns det en dragkamp mellan vänsterpartiet och folkpartiet. Folkpartiet är en stark förespråkare av läxor medan vänsterpartiet istället vill att hemläxan ska avskaffas. När partierna talar om läxornas vara eller icke vara är det främst grundskolan som diskuteras. Vad de däremot anser om läxor på gymnasiet har jag inte funnit. I en debatt mellan vänsterpartiet och folkpartiet framhöll vänsterpartiet att de vill införa lärarledd läxläsning på skoltid (Skolfront 2008). De menar att skolans uppdrag är att vara kompensatorisk, vilket betyder att skolan ska hjälpa och ge stöd åt de elever som kommer från familjer utan studievana. Enligt vänsterpartiet kan man inte förutsätta att alla föräldrar har möjlighet att hjälpa sina barn. Faktum är att elevernas förutsättningar ser olika ut och föräldrarnas utbildningsbakgrund slår igenom väldigt hårt redan i tidig ålder. Vidare säger vänsterpartiet, att många barn kommer från hem där föräldrar inte har tid eller möjlighet att hjälpa sina barn med hemläxorna. En anledning kan vara att barnen inte får någon studiero på grund av att de kanske är trångbodda. Samtidigt säger vänsterpartiet att dagens skola lägger allt mer ansvar på föräldrarna, vilket riskerar att urholka jämlikheten. Vänsterpartiet menar att hemläxor delar upp eleverna i två grupper, nämligen de som får hjälp hemifrån och de som inte får det vilket ökar klassklyftorna ännu mer. Vänsterpartiet menar att dagens samhälle har gett upp tanken om att jämlikhet startar i skolan och att svensk skola inte erbjuder alla elever samma möjligheter, oavsett bakgrund. Elever med sämst förutsättningar är de som halkar efter i skolan och det är även inom den gruppen som resultaten sjunker allra mest. Därför menar vänsterpartiet att en viktig jämlikhetsreform är att ersätta hemläxan med lärarledd läxläsning i skolan. Då kan elever som behöver stöd och hjälp få det av kompetent personal. Vänsterpartiet anser att lärartätheten måste öka om en läxfri skola ska kunna bli verklighet. Folkpartiet är överens om att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Men att införa en läxfri skola som Vänsterpartiet föreslår bidrar till en kravlös skola enligt Folkpartiet. För att kunna utjämna skillnader hjälper det inte att ta bort kraven i skolan. Folkpartiet menar att ju mer tid eleverna lägger ner på skolarbete desto mer lär de sig. Samtidigt ger 14

15 läxor en ökad möjlighet att fördjupa sig i olika ämnen, vilket ofta inte hinns med under skoltid. Genom att ge eleverna uppgifter som ska klaras av på egen hand tränas det individuella ansvarstagandet hos eleverna (a.a.). Enligt folkpartiet (2006) har svenska elever minst läxor i västvärlden och ägnar minst tid till hemarbete. Detta har bland annat bidragit till att Sverige har halkat efter kunskapsmässigt. Samtidigt har de låga kraven i svensk skola bidragit till att klassklyftorna har ökat. Därför vill folkpartiet införa fler läxor i skolan för att komma tillrätta med de dåliga studieresultaten och vill även att läxor bör skrivas in i läroplanen som en naturlig del av undervisningen. Genom att höja ambitionsnivån och kraven i svensk skola ökar studieresultaten. Folkpartiet poängterar att eleverna givetvis ska erbjudas hjälp och stöd om deras föräldrar inte har möjligheten. Enligt folkpartiet är det inget skäl att förbjuda läxor för att några elever är i behov av stöd. Skolan ska därför utmana de elever som inte får utmaningar hemifrån och ha höga förväntningar på dem som inte har förväntningar på sig själva. 15

16 2.6 Läroplaner I de tidigare läroplanerna så återfinns läxa som begrepp. I både läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 (Lpf 94) och i den nuvarande läroplanen för gymnasieskolan 2011 så nämns inte läxor överhuvudtaget. Med Lpf 94 infördes för första gången en integrerad gymnasieskola, där alla program var treåriga och alla kärnämnen var gemensamma. Föreställningen om vad kunskap är har under åren genomgått en stor förändring. Gymnasieskola dominerades från början av kristen fromhet och klassisk bildning. Nu med Lpf 94 blev kunskapsbegreppet mer omfattande. Kunskap ska nu komma till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. I Lpf 94 betraktas eleven som en självständig individ som kan ta eget personligt ansvar för sitt lärande (Lärarens handbok, 2006). I läroplanen för 2011 står det att det åligger läraren att bedriva en undervisning som låter eleven utvecklas efter sina förutsättningar och uppmuntrar till ökat ansvar hos eleven. Dessutom ska eleverna på ett aktivt sätt ges inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Det står inget om att detta ska ske genom läxor. Den nya läroplanen är mer detaljerad än den föregående läroplanen, men den ger ändå stort utrymme för egna tolkningar i hur undervisningen ska bedrivas och utformas. 16

17 3 Metod I detta kapitel har jag valt att ta upp vilken metod jag har valt att använda mig av. Jag kommer även att ta upp urval, genomförande och analys av data. Kapitlet avslutas med vilka etiska överväganden jag har gjort. 3.1 Val av metod I studien har jag valt att använda mig av den kvalitativa metoden eftersom jag vill ta reda på hur lärare ser på läxor. Därför är det frågeställningen som styr mitt val av metod, då mitt syfte med undersökningen är att få en djupgående förståelse av lärarnas tankar genom att göra intervjuer. Den kvalitativa metoden lämpar sig bättre än den kvantitativa när det gäller att urskilja individers tankar och handlingsmönster, då den bidrar till en ökad förståelse för deras resonemang och handlingar. Att jag inte valde den kvantitativa metoden beror på att den ger mig begränsad information om det jag vill ha svar på. Skulle jag vilja få fram statistik skulle jag valt den kvantitativa metoden. (Backman, 2008). 3.2 Kvalitativa intervjuer I min studie har jag valt att använda mig av sex personliga, kvalitativa intervjuer. Det finns olika typer av kvalitativa metoder. En av dem är observationer och då studeras läraren i undervisningsmiljön. Jag ansåg inte att observationer lämpade sig för min studie eftersom jag vill gå in på djupet när det gäller att få reda på hur lärare ställer sig till läxor. Som nämndes ovan har jag använt mig av den kvalitativa undersökningsmetoden. Mina intervjuer baseras på öppna frågor. Genom att använda mig av öppna intervjufrågor istället för slutna kan intervjupersonen utveckla och förklara sina svar. Frågorna var dessutom enkla och tydliga för att minimera risken för missförstånd. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) skapar den kvalitativa forskningsmetoden ett samspel och utbyte av tankar kring ett gemensamt ämne. Bryman (2005) menar att 17

18 syftet med kvalitativa intervjuer är att man ska få så utförliga svar som möjligt. Detta uppnås bäst genom att ställa följdfrågor till intervjuaren, på så vis kan man komma djupare in i ämnet. Intervjufrågorna är semistrukturerade vilket innebär att alla intervjupersoner får samma frågor men att det inte finns några givna svarsalternativ utan de intervjuade får möjligheten att svara på frågorna hur de vill (Trost, 1997). En annan fördel med intervjuer är att de ger information om informantens tonfall, mimik, kroppsspråk och pauser, något som är omöjligt att få fram genom den kvantitativa undersökningsmetoden som baseras på statistik (Bell, 2006). 3.3 Urval Syfte med mitt arbete är att ta reda på vilken inställning lärare på ett praktiskt gymnasium har till läxor. Därför valde jag att göra mina intervjuer på ett yrkesinriktat gymnasieprogram. Skolan där jag gjorde mina intervjuer ligger i en stad i södra Skåne. Min undersökningsgrupp bestod av sex lärare varav fyra är kvinnor och två är män. Jag har valt att ge intervjupersonerna fingerade namn för att underlätta läsandet. Jag har valt att kalla mina lärare för Agneta, Maria, Lena, Stina, Martin och Johan. Agneta undervisar i svenska, svenska som andraspråk och samhällskunskap sedan nio år tillbaka. Maria har arbetat 27 år som lärare och undervisar i samhällskunskap och historia. Lena är lärare i religion och psykologi, och har varit verksam i snart 15 år. Martin som har arbetat som lärare i 23 år undervisar i engelska. Stina har sju års erfarenhet med undervisning i ämnena engelska och svenska. Johan undervisar i ämnena historia och samhällskunskap sedan 12 år. Att jag har valt att enbart intervjua sex personer beror på att jag ville hinna med att kontrollera och analysera mitt slutresultat på djupet. Hade jag däremot valt att göra en mer omfattande studie med fler informanter och olika datainsamlingsmetoder hade det kunna påverka resultatet negativt (Bell, 2006). 18

19 3.4 Genomförande Innan jag skulle göra intervjuerna kontaktade jag lärarna via telefon och mail för att bestämma tid och plats för intervjuerna. Samtliga intervjuer gjordes på samma skola men vid olika tillfällen. Jag ville göra intervjuerna så ostört som möjligt därför gjordes samtliga intervjuer i ett tomt grupprum. På så vis kunde jag ägna all min koncentration på själva intervjun. Intervjupersonerna fick även ta del av mina intervjufrågor (bilaga) innan intervjuerna skulle äga rum. Tanken var att informanterna skulle ges möjligheten till att få tid till att reflektera över frågorna. Varje intervju tog ca minuter att genomföra. Jag valde att göra intervjuerna enskilt eftersom intervjuer i grupp kan innebära att alla inte får komma till tals. Sedan tror jag även att enskilda intervjuer är mer avslappnade eftersom de intervjuade känner att de kan säga vad de tycker utan att oroa sig för vad deras kollegor ska tycka. Jag var noga med att informera intervjupersonerna innan om att jag skulle spela in intervjun, vilket samtliga lärare gick med på. Anledningen till att jag valde att spela in beror på att jag vill koncentrera mig på själva ämnet och intervjupersonen (Kvale och Brinkmann, 2009). Dessutom bidrar inspelningen till en ökad noggrannhet vid analysarbetet. Många känner sig säkert besvärade eller hämmade av att bli inspelade men detta var inget jag upplevde under intervjuerna. 19

20 3.5 Analys av data Efter intervjuerna transkriberades samtliga intervjuer i sin helhet för att underlätta analysarbetet och för att finna relevanta citat till resultatavsnittet. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) finns det två fördelar med transkribering, nämligen att det dels blir lättare att strukturera innehållet av intervjuerna dels sker det samtidigt en analys av materialet. Avsikten med att göra en analys av materialet från intervjuerna är att göra den mer överskådlig, men också för att kunna tolka och beskriva intervjupersonernas tankar kring ämnet läxor. 3.6 Etiskt övervägande När man låter personer delta i undersökningar finns det några grundkrav som man ska ha i åtanke som är till för att skydda de in blandade. Jag har i min undersökning utgått från de regler och riktlinjer som Vetenskapsrådet har utformat. Det finns fyra regler inom samhällsvetenskaplig forskning och dessa är: 1) Informationskravet 2) Samtyckskravet, 3) Konfidentialitetskravet 4) Nyttjandekravet. För att kunna förhålla sig etiskt till det undersökta materialet är en av grundreglerna att informera samtliga deltagare om undersökningens syfte och metod. En annan grundregel är att deltagarna ska veta att det är frivilligt att ställa upp i undersökningen och att de när som helst kan välja att dra sig ur. Vetenskapsrådet har även som krav att alla medverkande i undersökningen ska hållas anonyma. Anonymiteten är till för att utomstående inte ska kunna lista ut vem intervjupersonerna är. Den sista grundregeln är att det insamlade materialet enbart får användas som forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). 20

21 4 Resultat och analys I resultat- och analysavsnittet redogör jag för resultatet av intervjuerna med lärarna. 4.1 Lärarna definierar läxa Innan jag började undersöka vilken inställning de intervjuade har till läxor ville jag först ta reda på vad deras definition av läxa är. De flesta lärare anser att en läxa är en uppgift som läraren ger eleverna och som ska göras utanför skoltid. En definiering som stämmer även väl överens med den definiering som Hellsten (2000) anger. En av informanterna delar uppfattningen om att det är en uppgift som görs utanför lektionstid, men att den dessutom ska kontrolleras av läraren genom skriftliga eller muntliga förhör. Agneta, som uppger att hon inte ger läxor, säger att det är svårt att ge en entydig definition av begreppet, eftersom alla lärare definierar olika. Hon säger att i hennes ämne svenska ingår det att läsa en skönlitterär bok som eleverna måste läsa utanför skoltid. Agneta påpekar att det många gånger är så stökigt på lektionerna att det inte finns någon ro att läsa skönlitteratur under lektionstid. Att läsa skönlitteratur under lektionstid finns det inte tid för. Det är så mycket annat som ska hinnas med. (Agneta) Utifrån Hellstens definition, så innebär detta att Agneta alltid har läxa i ämnet svenska. Agneta menar att det är svårt att göra en skola helt läxfri, om man nu utgår från att allt skolarbete som görs utanför skolan är skolarbete. Agneta anser att om eleverna har missat något så måste de göra uppgifter utanför skolan, annars kommer man inte vidare i lektionsplaneringen. Agneta tycker inte att inlämningsuppgifter är en läxa eftersom detta är något som måste göras för att läraren ska kunna bedöma eleven och för att alla elever ska göra lika mycket. Även Lena, som har valt bort läxor i sin undervisning, säger att om eleven blir underkänd så ger hon skriftliga inlämningsuppgifter som ska göras utanför skoltid. Lämnar inte eleverna in uppgifterna, så påverkas deras betyg. Lena påpekar att hon är noga med att alla elever ska ha gjort lika mycket och hon delar Agnetas uppfattning om att man måste gå vidare i kursen. Agnetas och Lenas uttalanden vittnar om att det inte 21

22 finns tid till att göra en del av uppgifterna under lektionstid på grund av att läraren måste hålla sig till kursplaneringen. Deras definiering vittnar även om vilka svårigheter det är att ge en entydig definition av vad en läxa är. 4.2 Varför läxa? Läxförhör Martin och Maria är de enda i undersökningen som har en positiv inställning till läxor och som regelbundet ger läxor till eleverna. Enda skillnaden mellan dem är att Maria har både muntliga och skriftliga förhör, medan Martin inte kontrollerar varje gång eftersom han tycker att det är elevens eget ansvar att se till att göra läxan. Maria som använder sig av förhör menar att det ger henne en möjlighet att kontrollera elevernas kunskap. Maria använder läxförhören som underlag för bedömning och säger att hon underkänner eleverna om de inte klarar läxförhören. Jag frågar Maria om fler gör läxorna när de vet att de är betygsgrundade. Nej, det är inte fler som gör dem. De flesta struntar faktiskt i läxan fast de vet att den ska förhöras. De som gör läxan är de som är motiverade. Men jag vet faktiskt inte vad jag ska göra annars! Jag anser att läxan fungerar bra som underlag och kontroll. (Maria) I Ahmads och Berlins (2005) undersökning uttrycker en av lärarna svårigheten med att motivera eleverna att göra läxorna. Författarna menar att elevernas avoga inställning till läxa beror på att läxan inte väcker engagemang hos eleverna. Utifrån Marias svar är hon väl medveten om att detta är ett problem men verkar inte komma på hur hon ska göra för att förändra situationen, något som även lärarna uppger i Ahmads och Berlins (2005) studie. Martin och Maria anser att det inte finns tid till att göra dem under lektionen. Just tidsbristen är något som även lärare från tidigare studier uppger som en stark bidragande faktor till varför de ger läxor. I Töringes (2010) undersökning visar det att lärarna ger läxor eftersom de tror att kursmålen annars inte blir uppfyllda. 22

23 4.2.2 Läxa befäster kunskap Martin och Maria menar att läxor bidrar till en ökad förförståelse, fördjupning och att den befäster kunskapen. Enligt Martin och Maria finns det ord och begrepp som eleverna ska kunna och då måste de nötas in. Ett exempel på detta är att Maria tycker att eleverna ska veta skillnaden på regering och riksdag. Om eleverna lär sig utantill eller om de verkligen har förstått det kan hon inte svara på, men hon är ändå positivt inställd till läxor som innebär att eleven ska nöta in fakta. Martin som undervisar i engelska uppger att det är oundvikligt att inte ge läxor, eftersom språk kräver regelbunden repetition. I Ahmads och Berlins (2005) studie framkommer det att lärarna ser det som nödvändigt att ge läxor i språkämnena eftersom glosor måste nötas in för att de ska kunna befästas. Såväl Martin som Maria menar att det är svårt att befästa någon kunskap enbart genom att vara med på lektionsgenomgångarna. De tror att de flesta människor behöver någon form av repetition av det man har inhämtat annars sitter det inte. Utifrån egna erfarenheter och inlärningssätt menar såväl Martin som Maria att det krävs repetition för att lära sig något. Både Maria och Martin anser att det bästa är när eleverna läser igenom avsnittet före lektionen för att först och främst slippa ägna hela lektionstiden till läsning men även för att det ger ytterligare repetition. Tyvärr är det enligt både Maria och Martin få elever som läser på innan. Martin tror att det kan bero på att eleverna vill att läraren ska ge en muntlig genomgång först så att de får innehållet klart för sig innan de börjar läsa. Flera informanter uttrycker att det är många elever i den här skolan som har någon form av läs- och skrivsvårigheter. Därför vill många av dem få det mesta lektionsmaterial muntligt. 23

24 4.2.3 Personlig utveckling Utöver att läxor ger en kunskapsmässig utveckling menar Maria att läxorna har signifikant betydelse för den personliga utvecklingen. Med personlig utveckling menar hon ansvarstagande och tidsplanering som är av stor betydelse när de kommer ut i arbetslivet eller ska studera på universitet. Maria och Martins positiva uppfattningar om läxan stämmer väl överens med hur andra lärare ställer sig till fenomenet i tidigare forskning, där de lyfter fram att anledningen till att de ger läxor är att de bland annat ger förförståelse, fördjupning och befäster kunskapen, men även ansvarstagande. I Coopers (2007) sammanställning kallar han detta för de positiva effekterna av läxan som han menar förbereder framförallt för akademiska studier. 4.3 Varför inte läxa? Påverka sin undervisning Samtliga lärare som inte ger läxor säger att de har valt bort läxor helt enkelt för att eleverna inte gör dem. Samtidigt säger de att de ser det som positivt att eleverna har möjlighet att påverka sin undervisning. Att lärarna har valt bort läxor för att de inte gör dem innebär att eleverna har upprättat en praxis i undervisningen som lärarna har fått rätta sig efter, vilket betyder att eleverna därmed ges möjligheten att påverka sin undervisning. I både Lpf 94 och i läroplanen för 2011 står det att eleverna ska få vara delaktiga och kunna påverka sin undervisning. Detta står i stark kontrast till Hellstens (2000) forskning, där det framkommer att eleverna i den svenska skolan inte har möjligheten att påverka läxornas utformning och innehåll. Stina framhåller att det inte går att lägga upp en lektion som utgår från att eleverna gör läxan, eftersom majoriteten av eleverna inte gör den. Det kanske går på ett teoretiskt program men här går det inte att bygga en lektion på att eleverna gör läxan. Skulle man göra det här skulle inte mycket bli gjort. (Stina) 24

25 Enligt Johan har de flesta elever valt att gå på ett praktiskt program av en anledning och det är för att komma ut i arbetslivet direkt efter gymnasiet, inte att studera vidare. Lindgren (2010) menar att skolan ställer alltför höga teoretiska krav på de elever som går på praktiskt program att följden har blivit att många elever inte fullföljer utbildningen. Såväl Lindgren som Ingerö (2010) är starkt kritisk till att skolan har en förhoppning om att alla elever ska gå på högskola. Flera av lärarna uppger att många elever har läs- och skrivsvårigheter och då får man som lärare helt enkelt ta tillvara på den verbala förmågan. Flera informanter uppger att de har många muntliga redovisningar och diskussioner i sin lektionsplanering. En del lärare upplever dock att det är svårare att bedöma muntliga redovisningar och därför använder de regelbundet skriftliga inlämningsuppgifter, för att använda dem som bedömningsunderlag vid betygsättning. Stina anser att hon tycker att det är givande med klassrumsdiskussioner när eleverna går på gymnasiet och hon ser heller inte några problem med att bedöma elevernas muntliga förmåga. Lena lyfter även fram att läxor är en förlängning av skoldagen och säger att majoriteten av eleverna har en lång resväg till skolan. När de kommer hem sent på kvällen finns inte mycket tid och ork över till annat. Lena uttrycker här en respekt för elevernas behov av fritid. Lena tycker även att det är bättre om eleverna lägger all sin energi på sin praktik och sina karaktärsämnen istället. Westlund (2004) beskriver i sin studie att elever upplever att läxor berövar dem möjligheten till ett socialt liv och en fritid, att gränsen mellan skola och fritid har suddats ut. 25

26 4.3.2 Lärarnas reflektion över läxan Stina säger att hon började reflektera över läxans roll i undervisningssammanhang när hon själv gick på lärarhögskolan. Hon upptäckte att det inte var nödvändigt att ge läxor för att uppnå kursmålen eller för att eleverna ska lära sig mer. Agneta tror att många lärare som ger läxa gör det troligtvis för att de har svårt att föreställa sig hur en undervisning ska kunna bedrivas utan läxor. Den traditionella läxan med förhör handlar enligt lärarna om att eleverna ska läsa in ett stycke som sedan ska rabblas upp. För att eleverna ska lära sig något av läxorna säger de intervjuade att det viktigaste är att de väl genomtänkta och att eleverna ska veta att det finns någon mening med uppgiften. Att de intervjuade lärarna faktiskt har reflekterat över läxan avviker från Hellstens uppfattning om att lärare ger läxor av tradition utan att reflektera över den. Lärarna som har valt bort läxor säger att en läxfri undervisning innebär att de konstruerar fler inlämningsuppgifter som ska göras under lektionstid. Agneta säger att det finns två anledningar till att hon vill att eleverna arbetar med uppgifterna under lektionstid. För det första plagieras det mindre från nätet. För det andra kan de elever som är i behov av hjälp få det under lektionstid. Ingen av de lärare som har valt bort läxor ser några problem med att eleverna läser eller gör uppgifter under lektionstid. 26

27 4.4 Social bakgrund Samtliga lärare säger att den sociala bakgrunden är den främsta anledningen till att eleverna inte gör läxorna. Oftast beror det enligt Johan på att eleverna har bristande stöd och hjälp hemifrån. Johan och Lena förklarar att de elever som inte gör sina läxor när de går på gymnasiet har förmodligen inte gjort dem när de gick i grundskolan. Johan tror att detta har mycket med att göra att flertalet av föräldrarna till dessa elever själva knappt har gått ut skolan och har också en mycket negativ inställning till allt som förknippas med skola och utbildning. Föräldrarnas enda krav är enligt Johan att deras barn får ett arbete efter gymnasiet inte att de ska läsa vidare på högskola eller universitet. Att studera vidare finns inte i deras tankevärld. För dem är ett fast jobb det enda som räknas. Som lärare kan man tydligt se hur elevernas förmåga och resultat ofta är en avspegling av föräldrarnas utbildningsnivå och engagemang. De elever som har välutbildade föräldrar och får mycket stöttning hemifrån har en helt annan drivkraft och kunskapsmässig förmåga, vilket givetvis syns i betygen. (Johan) Lärarnas samtal om elevernas hemmiljöer och utbildningsbakgrund ger en bild av att det finns en omfattande socioekonomisk problematik i den här skolan. Flera av de intervjuade lärarna nämner också att det finns elever som befinner sig i en mycket orolig och problemfylld tillvaro som gör att de inte kan koncentrera sig på studier. Enligt Westlund och Vänsterpartiet finns ett starkt samband mellan dåliga studieresultat och dålig hemmiljö. Folkpartiet är av en annan åsikt och menar att dåliga studieresultat uppkommer av att skolan har för låga krav. Vänsterpartiet, Hellsten och Westlund uttrycker att elever har olika förutsättningar. En del får inte någon studiero hemma eller någon hjälp av sina föräldrar. Några av informanterna anser att alla grundskolor och gymnasier borde erbjuda någon form av läxhjälp för dem som behöver det, så att alla får samma förutsättningar att klara sin skolgång. Vänsterpartiet betonar att skolan ska kompensera för de elever som inte får hjälp och stöd hemifrån. Martin anser att tanken är god med läxhjälp, men tror inte att intresset hade varit så stort om det hade erbjudits i den här skolan. Maria menar att om skolan ska införa läxhjälp ska det göras tidigt och inte när eleverna går på gymnasiet. Maria uppger att hon tycker läxor är bra för att det ger möjlighet till egentid och eftertanke. Just att hon lägger tonvikten på att man lär sig bäst genom att lösa uppgifter 27

28 själv gör att jag ställer mig frågande till hur hon tänker kring det faktum att det finns elever som bor trångt och kanske inte har en egen vrå där de kan göra sina läxor. Maria säger att hon har full förståelse för att det finns elever som har stora svårigheter med att göra sina läxor hemma. Samtidigt säger hon att det finns möjlighet att göra läxor i skolan eller på ett bibliotek. Har man en tillräcklig vilja hittar man både tid och plats till att göra sina hemuppgifter. Det är min åsikt. (Maria) 4.5 Kunskap och synen på eleven De lärare som inte ger läxor i studien anser att de traditionsenliga läxorna inte är förenliga med den kunskapssynen som återfinns i Lpo 94 eller Läroplanen för Johan och Stina säger att kunskapssynen förändrades med Lpf 94 och fokus ligger på att eleverna ska få en grundläggande förståelse och ett sammanhang. I såväl de föregående som de nuvarande läroplanerna är det inte mängden innehåll som är det väsentliga i undervisningen utan det är att kunna sätta allting i sitt sammanhang. Agneta uttrycker en skola som ser annorlunda ut idag än när hon själv gick i skolan. Idag handlar det enligt Agneta om att eleverna ska själva kunna söka kunskap och med den kunskapssynen försvinner läxan. Läxan tillhör en förlegad syn på kunskap och inlärning. Maria tror att läxor främst gynnar kunskapsutvecklingen bland de svaga eleverna. Det är ju de som behöver läsa lite extra, öva lite mer. (Maria) Istället är det enligt Maria alltid de som redan är studiemotiverade med redan bra betyg som gör dem och som gärna läser lite mer. Läxan blir i det här fallet en arbetsform som lämpar sig för elever som är motiverade och som vill uppnå högre betyg samtidigt som den bidrar till att kunskapsnivån hos eleverna höjs. Cooper (2007) skriver att läxläsningens effekt på kunskapsinlärningen är som bäst när eleverna går på gymnasiet. Hellsten menar däremot att det inte finns någon forskning som visar att det finns något samband mellan läxläsning och elevernas resultat. De lärare som inte ger läxor uttrycker en annan syn på detta och menar att många elever klarar inte av att göra vad som 28

29 förväntas av dem eller så begriper de inte vad de ska göra. Stina menar att om man arbetar utifrån ett läxfritt perspektiv så tror hon absolut att det gynnar de svaga elever. Då slipper de känna sig misslyckade om de inte klarar av att göra uppgifterna. Stina tror att eleverna blir stärkta när de vet att de kan få hjälp i skolan. Ahmad och Berlin (2005) understryker i sin undersökning att det är de svaga eleverna som behöver mer stöd och hjälp under lektionerna. Dessvärre så är det de svagare eleverna som får ta hem arbetet eftersom lärarna inte hinner med att hjälpa dem under lektionstid. Flera informanter uppger att för många elever är det en bedrift att enbart komma till skolan, då känns det fel att tvinga dem att göra läxor. Agneta och Johan säger att det är de svaga eleverna oftast inte får något stöd och hjälp hemifrån. Lena menar att om man som lärare vet att eleven av någon anledning har svårigheter med att göra sina uppgifter, då är det enligt Lena skolans uppgift att se till att hjälpa dessa elever under skoltid. Det är ju ingen mening att ge eleverna hemuppgifter, när man vet att de inte klarar av att göra dem. (Lena) Att majoriteten av eleverna inte gör läxorna kan tänkas bero på lathet. Enligt flera informanter är inte lathet den främsta anledningen till att majoriteten av eleverna inte gör läxorna utan det beror på andra faktorer som att de mår psykiskt dåligt för att kunna koncentrera sig. Flera lärare säger att många elever som inte klarar av kärnämnena, gör ofta väldigt bra ifrån sig på praktiken. Johan säger att bara för att eleverna går i gymnasiet så ska det vara en självklarhet att de kan ta ansvar för sina studier. Han menar att det är fel att tänka så eftersom eleverna är i olika mognadsfaser eller har kanske inte lärt sig ta ansvar i grundskolan. Han säger att även om gymnasiet är en frivillig skolform så måste ändå läraren hjälpa och stödja de elever som går här. 29

30 5 Diskussion Syftet med min undersökning var att undersöka vilken syn kärnämneslärare har på läxor på ett yrkesinriktat gymnasium. Jag ville också ta reda på varför en del av lärarna ger läxor medan andra har valt bort dem i sin undervisning. I följande avsnitt kommer jag att diskutera mina resultat. Under intervjuerna med lärarna blev jag medveten om att läxan berör många områden utifrån olika perspektiv. Läxan som fenomen kom att spegla en mer komplex och mångfacetterad problematik än vad jag tidigare hade trott. Många av lärarnas utsagor om läxan uppfattades ibland som något motsägelsefulla, vilket troligtvis vittnar om hur svårt det är att göra en entydig definition av läxbegreppet. Westlund (2004) säger att läxan som studieobjekt är svår att definiera eftersom det finns stora variationer mellan olika elever och skolor. Lärarnas inställning till läxor skilde sig markant från varandra, men samtidigt kunde jag känna igen många av deras tankegångar i de debatter och tidigare forskning som finns om läxor. Det som dock överraskade mig var hur svårt det var att definiera läxa. En del av lärarna, som enligt dem själva arbetade utifrån ett läxfritt perspektiv ändå gav läxor om man ska utgå från den definiering som Hellsten ger. Jag uppmärksammade under intervjun att lärarna blev något ställda när jag sa att läxor är skolarbete som görs utanför skoltid, vilket jag tror främst beror på att lärarna har haft en egen definition av läxa. Bland de lärare som inte gav läxa hade de en föreställning om att läxa var något som måste bestå av förhör och som sedan ska kontrolleras av läraren. Deras egna föreställningar om vad en läxa är tror jag beror på att läxan handlar om att de bär med sig egna erfarenheter och gamla föreställningar om hur en läxa ska vara utformad. Synen på läxan uppträder som något motsägelsefull när lärarna säger att de arbetar utifrån ett läxfritt perspektiv men ändå ger skriftliga inlämningsuppgifter som ska utföras utanför skoltid. I det här fallet uppges tidsbristen som ett skäl till att de ger hemuppgifter till eleverna. Den lärare som uppskattade läxor mest var även den lärare som hävdade att om eleverna bara har en tillräckligt stark vilja så spelar det ingen roll var man gör läxan. Lärarens uttalande ger en uppfattning om att de elever som inte gör läxan är de som är lata och omotiverade vilket säger en del om hur hennes egna värderingar styr både synen på läxan och elever som både gör läxan och de som inte gör den. De andra 30