Forskningsstrategi för friluftsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskningsstrategi för friluftsliv"

Transkript

1 Miljödepartementet Erik Arnberg Stockholm Forskningsstrategi för friluftsliv Inledning Under de senaste åren har vi kunnat konstatera att friluftsliv har fått en ökad uppmärksamhet. En förskjutning har skett i naturvårdspolitiken till förmån för friluftslivet. Parollen bevara genom att bruka har fått en tydlighet i och med regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (skr.2001/02:173). Regeringens beslut att inrätta ett friluftsråd samt satsningen på lokal och kommunal naturvård är ytterligare bevis för den ökade uppmärksamhet fältet fått. Förändringen i budgetpropositionerna genom att inrätta rubriken friluftspolitik har inte haft någon direkt ekonomisk betydelse, men väl en statushöjande effekt för friluftslivet. Nuläge I den senaste forskningspropositionen Forskning för ett bättre liv omnämns för första gången friluftsforskning. Detta fick till följd att Naturvårdsverket utlyste och senare beviljade medel (hösten 2006) till forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Svenskt Friluftsliv har sedan 2005 tillsammans med sju lärosäten och Naturvårdsverket finansierat ett arbete med att initiera en forskarskola i friluftsliv. En ansökan har utarbetats och finansiärer kontaktats. I dagsläget har ansökan inlämnats till Vetenskapsrådet men fått avslag. Motsvarande ansökan kommer att sändas till Formas. Under våren 2007 genomförde Svenskt Friluftsliv tillsammans med forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring och Friluftsrådet den första nationella forskarkonferensen i friluftsliv på Sånga Säby utanför Stockholm med ca 180 deltagare. Under 2006 presenterade Svensk Friluftsliv studien Brist på motion kostar samhället 6 miljarder om året. Studien genomfördes vid Lunds Universitet och uppskattar kostnaden för produktionsbortfall och sjukvård pga. fysisk inaktivitet. Svenskt Friluftsliv genomför för närvarande studien Friluftslivets ekonomiska värden en kunskapsöversikt med forskare från Mittuniversitetet, Sveriges Lantbruksuniversitet samt Umeå Universitet. Studien planeras vara färdig under KV I 2008.

2 Sveaskog har sedan forskningspropositionen 2005 beslutat att inrättat två professurer inom naturbaserad turism. En av professurerna inrättas vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå med inriktning på vilt- och fisketurism samt viltförvaltning och den andra vid turismforskningsinstitutet ETOUR vid Mittuniversitetet i Östersund med inriktning på naturupplevelser. Satsningen är ett led i Sveaskogs arbete med att utveckla skogens värden. Under hösten 2007 har Formas beviljat medel för studien Hitta ut? - Friluftsvanor, ekologisk läskunnighet och användningsmönster bland nya svenskar i urban närnatur. Förväntningar Idag finns det många förväntningar i samhället på friluftslivet och därmed också förväntningar på forskning och utveckling. Förväntningarna handlar om att berörda myndigheter tar ett större ansvar för friluftslivet speciellt när det gäller planering och förvaltning för friluftsliv från nationell till lokal nivå. Detta innebär att skapa möjligheter till friluftsliv och tillgängliggöra arealer för friluftsliv. Det handlar också om friluftslivet ur ett folkhälsoperspektiv då det allt oftare påtalas behov av ökade insatser vad gäller friskvård och rehabilitering. Övervikt och fetma har blivit ett växande problem inte minst bland barn och ungdomar. En utmaning handlar om globalisering och internationell migration. En annan om transnationella gemenskaper som ställer nya krav på en friluftspolitik som förmår att i högre grad än idag inkludera även etniska, kulturella och sociala dimensioner i det traditionella miljöarbetet. Ungefär 85 % av Sveriges befolkning bor idag i städer och tätortssamhällen. Det betyder att merparten av befolkningen lever ett liv i en urban miljö. Ett rikt friluftsliv i tätortsnära miljöer är därför en viktig friluftspolitisk fråga. Närnaturen bör därför betraktas som en resurs för ökad fysisk aktivitet och integration. Svenskt Friluftsliv sammanställde år 2004 rapporten Forskning och utbildning inom friluftsliv. Syftet med utredningen var att kartlägga forsknings- och utbildningsläget i Sverige när det gäller friluftsliv och naturturism samt att ge förslag på hur främst den högre utbildningen och forskningen kan utvecklas och stärkas. 1 Vidare framlades år 2005 rapporten Planering och förvaltning för friluftsliv. Den klarlägger kunskapsläget och identifierar forskningsbehov. Även strukturella och organisatoriska frågor berörs. 2 Regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla en kunskaps- och forskningsstrategi för sitt verksamhetsområde under Denna strategi rapporterades till regeringen samma år. 3 Genomgången i de tre arbetena ovan visar på att det finns en relativt stor mängd svenska studier inom friluftsområdet sett i ett längre tidsperspektiv. Forskningsfältet har emellertid en stor mångvetenskaplig bredd och flera områden är sparsamt eller inte alls beforskade. Det medför att kunskapsläget generellt sett har stora brister. Det finns få kunskapssammanställningar eller översiktsartiklar inom friluftslivets olika ämnesområden. Svenskt Friluftsliv menar att kommunicerandet av kunskap kring friluftsliv skulle främjas av fler kunskapssammanställningar. 1 FRISAM, Forskning och utbildning inom friluftsliv - Utredning och förslag Rapport 2005:01. 2 Naturvårdsverkets rapport 2005 nr Planering och förvaltning för friluftsliv. 3 Naturvårdsverket skrivelse, Dnr

3 Ingen universitetsinstitution har idag friluftsliv/friluftslivsvetenskap som dominerande forskningsprofil. Det finns inte heller något specialiserat bibliotek eller tidskrift för friluftslivsforskning. Ej heller har någon institution tagit ansvar för att med viss regelbundenhet skapa öppna forskningskonferenser. Vidare är samarbetet nationellt och internationellt begränsat. Svenskt Friluftsliv drar slutsatsen att det finns behov av att vidareutveckla infrastrukturen för forskning, kunskapsspridning och sammanförande av forskare. I propositionen Forskning för ett bättre liv omnämns för första gången friluftsliv i en forskningsproposition. 4 Svenskt Friluftsliv ser det som ett stort steg framåt att friluftsliv lyfts fram, men bland forskningsfinansiärer är det enbart Naturvårdsverket och Centrum för idrottsforskning, som pekas ut samt potentiella finansiärer för friluftsforskning. Svenskt Friluftsliv förde i sin rapport år 2004 fram bl.a. följande förslag: Inled ett långsiktigt arbete med att bygga upp friluftsliv/friluftslivsvetenskap i syfte att etablera det som ett självständigt flervetenskapligt akademiskt ämnesområde. Skapa strukturella lösningar som ger utrymme för traditionell akademisk verksamhet med grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och därtill knuten forskningsverksamhet. Som ett första steg bör ett nationellt flervetenskapligt centrum för studier i friluftsliv inrättas. Skapa kunskapsöversikter och synteser inom centrala områden av den friluftsforskning som har genomförts. Stimulera till fortsatt forskning inom existerande forskningsfält. Stimulera till en ämnesmässig breddning av friluftsforskningen. Överväg inrättandet av en nationell forskarskola med inriktning på friluftsliv. Skapa regelbundna konferenser om friluftslivsforskning. Överväg vilka förändringar i forskningsrådens uppdrag och styrning som behövs för att säkerställa ett ökat stöd till forskning om friluftsliv, eller om en mer lämplig lösning är att skapa ett särskilt forskningsråd för friluftsliv. Stärk det nordiska och övrigt internationellt samarbete vad gäller såväl högre utbildning som forskning inom friluftsliv. Öka kontaktytan mellan de ideella friluftsorganisationerna och forskningen. 5 Naturvårdsverket lade år 2005 fram en forskningsstrategi för friluftsliv, som i många delar stöder de av Svenskt Friluftsliv framlagda förslagen. Verket betonar särskilt vikten av att stärka friluftsforskningens infrastruktur genom att inrätta professurer, forskar- och doktorandtjänster och att bygga ut utbildningar och stärka kopplingen mellan forskning och utbildning. Därtill föreslår Naturvårdsverket att kunskapsutvecklingen förstärks genom bl.a. kunskapssammanställningar, framtidsstudier, omvärldsanalyser och genom regelbundna konferenser i samverkan mellan avnämare och forskare. 6 Det nationella forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring med en planerad längd på 6 år, med en budget på 5,7 miljoner kronor per år och fokus på friluftsliv och naturbaserad turism i Sverige 7 är tvärvetenskapligt. Ansvarig institution är turismforskningsinstitutet ETOUR vid Mittuniversitetet. 4 Prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv. 5 FRISAM, Forskning och utbildning inom friluftsliv Utredning och förslag. Rapport 2005:01. 6 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Förslag till forskningsstrategi för friluftsliv. 7 Naturvårdsverkets forskningsprogram Friluftsliv i förändring

4 Svenskt Friluftsliv anser att det beslutade programmet med dess olika delprojekt tar upp viktiga frågeställningar som vi efterlyst för att få fram ny kunskap om friluftslivets många aspekter. Dock saknas följande centrala inriktningar: Friluftslivet och folkhälsan. Friluftsliv och funktionshinder. Eftersom Naturvårdsverkets satsning på ett forskningsprogram är tidsbegränsad, vill Svenskt Friluftsliv framhålla att den långsiktiga finansieringen av forskning är ett ansvar som åligger flera finansiärer. Det understryks i rapporterna Forskning och utbildning inom friluftsliv 8 och Planering och förvaltning för friluftsliv 9, vilka menar att friluftsliv är ett myndighetsområde för fler än Naturvårdsverket och att forskning kring friluftsliv är ett ansvar som också åligger andra forskningsfinansiärer än Naturvårdsverket. Samtidigt vill Svenskt Friluftsliv peka på den betydelse som forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring redan nu haft på den svenska friluftsforskningen. Samtidigt vill vi poängtera vikten av att Naturvårdsverket prioriterar friluftsforskning också internt. Detta gäller specifikt vid den stundande halvtidsutvärderingen och eventuellt beslut om fortsättning på Friluftsliv i förändring hösten Det är här viktigt att påpeka att Naturvårdsverkets satsning på forskning i friluftsliv är en begränsad satsning utifrån friluftslivets mångvetenskapliga innehåll, kunskapsbredd och kompetens som efterfrågas. Därtill kommer den stora avsaknaden av infrastruktur i form av tjänster mm. Naturvårdsverket ser till sitt eget behov vid denna forskningsinsats och Naturvårdsverkets nuvarande satsning på ett forskningsprogram är tidsbegränsad. Således förekommer ingen grundforskning och viljan/förmågan att bygga upp en långsiktig finansiering för området är begränsad. Den långsiktiga finansieringen av forskning kring friluftsliv, grundläggande såväl som behovsstyrd, är ett ansvar som åligger forskningsråden enligt den ansvarsfördelning som följer av forskningsfinansieringssystemet. För att säkra en långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad behöver nuvarande satsningar matchas med strukturella satsningar i forsknings- och utbildningssystemet. Det bör därför inrättas professurer, forskar- och doktorandtjänster. Svenskt Friluftsliv anser att det är viktigt att det byggs upp flera starka forskarmiljöer. En forskarskola med inriktning mot friluftsliv och ett utvecklat nätverk av forskare är angeläget för att inte minst bevaka friluftsforskningens mångvetenskapliga innehåll. För att vidareutveckla högskoleutbildningar inom friluftsliv finns skäl att avsätta basresurser för utbildningar. Sveriges och Nordens bidrag till den samlade internationella forskningen om friluftsliv får anses som mycket liten. Det finns därför ett behov av att transformera internationell kunskap till Svenska förhållanden. EU blir allt viktigare för forskningsfinansieringen och samarbete i Europa. Ett av forskningssamarbetena på EU-nivå är de s.k. ERA-NET (European Research Area Network) där t.ex. Naturvårdsverket ingår i flera sådana nätverk. Det ekonomiska bidraget, som kommer från kommissionen utgår under tre till fyra år och går till samordning och nätverksbyggande. ERA-NET utgör ett viktigt instrument för att integrera forskning och stimulera till samverkan. Det kan förväntas att ERA-NET kan utvecklas så att EU även kommer att finansiera forskningen. Genom en ERA-NET satsning skulle svenska forskare och myndigheter ges möjlighet att aktivt delta med kunskap och 8 FRISAM, Forskning och utbildning inom friluftsliv Utredning och förslag, Rapport 2005:01. 9 Naturvårdsverket, Rapport nr 5468, Planering och förvaltning för friluftsliv,

5 erfarenhet för att påverka men också ta hem kunskap och lära av andra länder för att på sikt uppnå en kvalitetshöjning med gemensamma utlysningar och bedömningsgrunder. Svenskt Friluftsliv önskar därför att Naturvårdsveket ges i uppdrag att bevaka andra länders ERA-NET initiativ och ta ett svenskt initiativ inom friluftslivsforskningen. Ett annat område som Svenskt Friluftsliv anser att det saknas kunskap om är förändringar av friluftsutövande över tid. Återkommande tvärsnittsstudier som initieras idag skulle i framtiden kunna lösa denna brist på kunskap. Data som gör det möjligt att belysa friluftslivets vanor, utövarnas ålder, etnicitet, kön, socioekonomiska faktorer m.m. behöver insamlas och utvecklas. Dessa skulle kunna utgöra en viktig del av planerings och förvaltningsinriktad friluftsforskning. Svenskt Friluftsliv ser i detta sammanhang ett behov av att vidareutveckla befintlig nationell statistik kring friluftsliv (SCB: s s.k. ULF-undersökningar). Svenskt Friluftsliv är medvetet om att Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag i och med regleringsbrevet för Detta regeringsuppdrag skulle se över behovet att statistikproduktion för detta ändamål. Regeringsuppdraget skulle ha redovisats , men har förlängts till Detta anser Svenskt Friluftsliv är anmärkningsvärt. Avnämare Det finns ett mycket stort antal aktörer i samhället, både myndigheter och organisationer, som har friluftsliv på sin agenda och som i olika utsträckning är mottagare av forskningens resultat och som efterfrågar kompetens och utbildade inom området. Man kan också säga att alla svenskar som idkar friluftsliv, vilket merparten gör i någon form, är mottagare av forskningens resultat. (Att merparten av svenskarna utövar friluftsliv stöds av SCB:s ULF-undersökning.) Genom kommuner, länsstyrelser och stiftelser pågår många och stora insatser runt om i landet för att främja och utveckla friluftslivet. Friluftslivets koppling till naturturism och ökande betydelse för regional utveckling liksom friluftsutrustningsbranschens växande betydelse indikerar att fler torde ha intresse av den nuvarande och kommande forskningen. Forskningsfinansiärer Forskningen kring friluftsliv har genom sitt mångdisciplinära innehåll hemvist inom många ämnesområden. Naturvårdsverket är den finansiär som tar det mest uttalade ansvaret för friluftsforskning. Formas och Mistra förväntas ta ett större ansvar för friluftsforskningen. Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond kan i princip finansiera friluftsforskning om ansökningarna håller högsta vetenskapliga kvalité. Centrum för Idrottsforskning (CIF) kan i princip finansiera den forskning som har direkt relevans för fysisk aktivitet. Men bidragen är ofta små och bestämmelserna exkluderar merparten av friluftsforskningen. Rådet för Social Forskning (FAS) har i sin forskningsstrategi inte tagit upp friluftsforskning, däremot finns arbete inriktat på fysisk aktivitet. 5

6 Svenskt Friluftslivs förslag Ge Formas i uppdrag att etablera forskarskola i friluftsliv inklusive doktorandtjänster. Ge Naturvårdsveket i uppdrag att bevaka andra länders ERA-NET initiativ och ta ett svenskt initiativ inom friluftslivsforskningen. Ge Naturvårdsverket i uppdrag, utifrån deras redovisning av regeringsuppdrag 2006 om statistikinsamling, att säkerställa statistik så att återkommande tvärsnittsstudier i friluftsliv kan genomföras. Skapa kunskapsöversikter och synteser inom centrala områden av den friluftsforskning som har genomförts. Överväg vilka förändringar i forskningsrådens uppdrag och styrning som behövs för att säkerställa ett ökat stöd till forskning om friluftsliv. Med vänliga hälsningar.. Ulf Silvander Generalsekreterare 6

Forskning i Sverige om natur och friluftsliv

Forskning i Sverige om natur och friluftsliv Forskning i Sverige om natur och friluftsliv Föreläsning vid Ph.d. sommerkurses om Forskning i Natur & Friluftsliv, Danmark, 24-26. juni 2008 Peter Schantz FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö Åstrandlaboratoriet

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Friluftslivets ekonomiska värden

Friluftslivets ekonomiska värden Friluftslivets ekonomiska värden friluftslivet berör många aktörer Vi behöver fakta kring friluftslivets betydelse, inte minst i ekonomiska termer. Friluftslivets stora bredd är också dess akilleshäl.

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Remissvar: Uppföljning av Friluftslivsmålen (NV )

Remissvar: Uppföljning av Friluftslivsmålen (NV ) 2015-11-13 Sid 1 info@ Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Remissvar: Uppföljning av Friluftslivsmålen (NV-06193-15) Inledning Naturvårdsverket har i uppdrag att redovisa de 10 mätbara friluftsmålen till

Läs mer

Samling i Oslo Peter Fredman

Samling i Oslo Peter Fredman Samling i Oslo 2016-04-18 Peter Fredman Framtidens friluftsliv Regeringens proposition 2009/10:238 Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:

Läs mer

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Datum Diarienummer 2017-03-13 1.2.4-2017-612 Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Friluftslivet och politiken

Friluftslivet och politiken Friluftslivet och politiken Sammanfattning av Svenskt Friluftslivs friluftspolitiska program 2016 Den här skriften är en sammanfattning av Svenskt Friluftslivs friluftspolitiska program som antogs av Svenskt

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Större finansiärer av HSM-forskning

Större finansiärer av HSM-forskning Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer och initierar grundläggande och behovsstyrd forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom arbetsliv, hälsa och välfärd. www.fas.se Större finansiärer

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Verksamhetsplan för Svenskt Friluftsliv Bilaga 6

Verksamhetsplan för Svenskt Friluftsliv Bilaga 6 25 Mars 2015 Sid 1 Verksamhetsplan 2016-2018 för Svenskt Friluftsliv Bilaga 6 Svenskt Friluftsliv är en nationell paraplyorganisation för friluftsorganisationerna i Sverige. Svenskt Friluftsliv har till

Läs mer

Svenskt Friluftsliv Förvaltningsberättelse 2006. Svenskt Friluftsliv Förvaltningsberättelse 2006

Svenskt Friluftsliv Förvaltningsberättelse 2006. Svenskt Friluftsliv Förvaltningsberättelse 2006 Svenskt Friluftsliv 1 Innehållsförteckning FRISAM blev Svenskt Friluftsliv... 3 Viktiga händelser inom friluftspolitiken under 2006... 3 Vi påverkar debatten och politiken... 3 Samarbete över gränserna

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015 1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum (UMF) Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund Umeå marina forskningscentrum (UMF) inrättades 1989 vid Umeå universitet,

Läs mer

Resurscentra för kvinnor - Workshop

Resurscentra för kvinnor - Workshop Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens

Läs mer

Forskning och utveckling för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Forskning och utveckling för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-01-22 Handläggare: Katarina Arkehag 08-508 33 032 Cecilia Göransson 08-508 33 707 Till Utbildningsnämnden 2013-02-07 Forskning

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

FAS synpunkter på Grönboken avseende nästa EU-program för FoU och Innovation. Cecilia Grevby Cecilia.grevby@fas.se

FAS synpunkter på Grönboken avseende nästa EU-program för FoU och Innovation. Cecilia Grevby Cecilia.grevby@fas.se FAS Cecilia Grevby Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd. www.fas.se

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund UMF inrättades 1989 vid Umeå universitet, samtidigt som motsvarande centra

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) YTTRANDE Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-10-10 Vårt diarienummer: 2015-1755 Ert diarienummer: M2015/1539/S Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s regleringsbrev 2017 Samordning av arbete kring öppen tillgång Kungl. biblioteket ska samordna arbetet med införande

Läs mer

Utlysning ALF-projektmedel

Utlysning ALF-projektmedel Utlysning ALF-projektmedel Stödfunktion för klinisk forskning. Underlättar kontakter mellan industri, akademi, hälsooch sjukvård. Projektstöd Utbildningar Kvalitetsstöd Avtalsstöd Kommunikationsstöd Medicinsk

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2016-02-23 N2015/08335/ITP Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) Statskontoret

Läs mer

Forskningspolitiken och civila samhället

Forskningspolitiken och civila samhället Stockholm 2015-10-29 Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Forskningspolitiken och civila samhället Följande underlag har författats av två paraplyorganisationer 1 inom

Läs mer

#03 VEM TÄNKER PÅ BESÖKSNÄRINGEN? Kartläggning av forskning och dess finansiering 2013 EN RAPPORT FRÅN

#03 VEM TÄNKER PÅ BESÖKSNÄRINGEN? Kartläggning av forskning och dess finansiering 2013 EN RAPPORT FRÅN #03 VEM TÄNKER PÅ BESÖKSNÄRINGEN? Kartläggning av forskning och dess finansiering 2013 2014 EN RAPPORT FRÅN #03 VEM TÄNKER PÅ BESÖKSNÄRINGEN? Kartläggning av forskning och dess finansiering 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Utlåtande om vitboken En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma

Utlåtande om vitboken En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma Socialutskottets utlåtande 2007/08:SoU3 Utlåtande om vitboken En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma Sammanfattning I utlåtandet behandlas vitboken En EU-strategi för hälsofrågor

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan Kliniska Studier Sverige Strategisk plan Vetenskapsrådets vision och fokusområden Vision Vetenskapsrådet har en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och bidrar

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

SUHF Dialogseminarium

SUHF Dialogseminarium SUHF Dialogseminarium 2013-01-18 Sweden ScienceNets(SweCRIS) roll i det digitala ekosystemet för forskningsinformation Torulf Lind, Vetenskapsrådet Vad är Sweden ScienceNet? Vad är Sweden ScienceNet? Sweden

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Datum /2015-01-14/ Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Godkänd av förvaltningschefsgruppen 2015-01-15 Datum 1(1) Antagen av: Förvaltningschefsgruppen Dokumentägare: Förvaltningschef,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker

Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker Remissvar på förslag till nya föreskrifter för Tivedens nationalpark Ärendenummer NV-08544-12. Ekoturismföreningen vill framföra följande synpunkter på förslaget

Läs mer

OM VA. Vetenskap & Allmänhet

OM VA. Vetenskap & Allmänhet OM VA 2014 Vetenskap & Allmänhet VA FRÄMJAR DIALOG OCH ÖPPENHET MELLAN ALLMÄNHET OCH FORSKARE Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening med både organisationer och personer som medlemmar. Ett övergripande

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

Riktlinje för internationellt arbete

Riktlinje för internationellt arbete Dnr: KS-2014/00860 Riktlinje för internationellt arbete Beslutad av kommunstyrelsen 12 juni 2017 program policy handlingsplan riktlinje Innehåll Internationellt arbete och samverkan 3 Syfte med riktlinje

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Remiss av Underlag till Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen.

Remiss av Underlag till Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Adress: Instrumentvägen 14, 126 53 Hägersten. Telefon: + 46 (0)8 549 041 21. Fax: + 46 (0) 447 44 44 Bankgiro:5447-5801. Bank: Föreningssparbanken. Hemsida: www.frisam.org Organisationsnummer: 802409-1731

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur

Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur - Avstamp och målsättning Sven Stafström - Ny hantering fr.o.m. 2015 Elin Swedenborg - Principerna för utlysning och beredning 2015 Juni Palmgren - Diskussion

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor

att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor Medlemsavgifter Förslag till avgifter 2016 Styrelsen föreslår stämman att fastställa de anslutna hembygdsföreningarnas medlemsavgifter till SHF till 13 kronor per medlem i de till de regionala hembygdsförbunden

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

FAS utlyser seniorforskarbidrag inom området vårdforskning

FAS utlyser seniorforskarbidrag inom området vårdforskning 2013-02-12 FAS utlyser seniorforskarbidrag inom området vårdforskning Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning som rör de samhällsutmaningar som

Läs mer

Forskning för miljömålen

Forskning för miljömålen FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Utlysning: Nationellt kunskapscentrum för våld och andra övergrepp mot barn

Utlysning: Nationellt kunskapscentrum för våld och andra övergrepp mot barn 2014-10-14 Dnr 3.1-39020/2014 1(7) Utlysning: Nationellt kunskapscentrum för våld och andra övergrepp mot barn Öppningsdatum: 2014-10-15 Sista dag för intresseanmälan: 2014-10-31 Sista ansökningsdag: 2014-12-17

Läs mer

Institutionen idrottsvetenskap VERKSAMHETSPLAN 2013

Institutionen idrottsvetenskap VERKSAMHETSPLAN 2013 2013-04-10 Institutionen idrottsvetenskap VERKSAMHETSPLAN 2013 Idrottsvetenskap vid Malmö högskola är en sammanhållen organisation i en flervetenskaplig och progressiv miljö som bedriver utbildning, forskning

Läs mer

Så stärker vi forskningen

Så stärker vi forskningen Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-17 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

Det Svenska LTER-nätverket

Det Svenska LTER-nätverket Det Svenska LTER-nätverket Bakgrund LTER-Sweden (Long Term Ecological Research) Ett initiativ från Sveriges lantbruksuniversitet Sekretariat Ulf Grandin, Lars Lundin och på SLU Finansiering: Under den

Läs mer

Allmänt kring ämnesområdet och initiativen i Östergötland

Allmänt kring ämnesområdet och initiativen i Östergötland Yttrande kring strategiska forskningsområdet Health and Society, Linköpings Universitet och Landstinget i Östergötland: (kortversion av huvudsakliga slutsatser utlåtande i slutversion översänds den 4 juni)

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Lägesrapport 2008 Agneta Dreber 081124 2005 2006 2007 2008 Industriforskningsinstitut Teknikcollege Ingenjörsutbildning Dialog

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling

Läs mer

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval

Läs mer

Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård. Ett lyft för befolkningens bästa

Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård. Ett lyft för befolkningens bästa Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård Ett lyft för befolkningens bästa Kent Ögren Landstingsstyrelsens ordförande Landstinget i Norrbotten har stora

Läs mer

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Fristående stiftelse vars ändamål är

Läs mer

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Forskning och utveckling inom landstinget

Forskning och utveckling inom landstinget Forskning och utveckling inom landstinget Regionens utveckling och tillväxt Kunskapsorganisation god vård Skapar grund för innovationer och utveckling Landstingets skyldighet ( 26b HoS) Attraktivt landsting,

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer