Svamputflyktsguiden för svampkonsulenter. Roger Eliasson. Student Projektarbete 7,5 hp Svampkunskap II, ht-11 Handledare: Elisabeth Wiklund

Transkript

1 Svamputflyktsguiden för svampkonsulenter Roger Eliasson Student Projektarbete 7,5 hp Svampkunskap II, ht-11 Handledare: Elisabeth Wiklund

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING MATERIAL OCH METOD FRÅN LITTERATURSTUDIER ATT GUIDA OCH LÄRA UT I FÄLT TRIVAS I SKOGEN ALLEMANSRÄTTEN OCH ARRANGERAD SVAMPUTFLYKT MATERIAL OCH METOD FRÅN ERFARENHETSINSAMLING FRÅGA 1. HUR BRUKAR PROGRAMMET/UPPLÄGGET FÖR DINA UTFLYKTER FÖR NYBÖRJARE SE UT? Standardutflykten Utflykt med gemensam vandring Kritik mot utflykter som tidsmässigt är för korta FRÅGA 2. KÄNNER DU TILL ALTERNATIVA FORMER ELLER UPPLÄGG FÖR SVAMPUTFLYKTER/FÄLTARRANGEMANG FÖR NYBÖRJARE? BERÄTTA GÄRNA FRÅGA 3. NÄMN NÅGRA VIKTIGA FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR EN LYCKAD SVAMPUTFLYKT FÖR NYBÖRJARE FRÅGA 4. NÄMN NÅGRA FALLGROPAR SOM DU STÖTT PÅ ELLER SOM KAN INTRÄFFA VID EN UTFLYKT FRÅGA 5. VILKA SÄKERHETSREGLER/RUTINER TYCKER DU ATT MAN SKA HA UNDER EN UTFLYKT? FRÅGA 6. HAR DU NÅGOT RÅD, TIPS ELLER NÅGON INSPIRATION ATT GE TILL BLIVANDE SVAMPKONSULENTER NÄR DET GÄLLER SVAMPUTFLYKTER FÖR NYBÖRJARE? FRÅGA 7. HAR DU NÅGON ÖVRIG KOMMENTAR ELLER SYNPUNKT SOM DU VILL FRAMFÖRA? DISKUSSION FÖRBEREDELSER UTRUSTNINGSLISTA GUIDEN MATERIALLISTA DELTAGAREN Utrustningslista för säkerhet GENOMFÖRANDE Genomgång Självplockning omgång Genomgång och fika Självplockning omgång Genomgång efter omgång Matlagning AVSLUTNING AV UTFLYKTEN KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Tabell 1 Material för ledaren... 9 Tabell 2 Material för deltagaren... 9 Tabell 3 Säkerhet Tabell 4 Matlagning och smakupplevelse Bilaga 1: Redovisning av alla enkätsvar 2

3 Sammanfattning Denna uppsats redovisar ett förslag till en guide och inspirationskälla för svampkonsultenter att användas vid svamputflykter för allmänheten. Uppsatsen baseras på litteraturstudier inom områdena friluftsarrangemang, naturguidning och allemansrätt samt enkätintervjuer med erfarna svampkonsulenter som själva har genomfört svamputflykter. Litteraturstudien bidrar med praktiska frågor och tips runt aktiviteter för grupper i fält. Enkätundersökningen ger en bred bild av hur svamputflykter arrangeras och vad man ska tänka på för att lyckas. Svampkonsulternas svar som redovisas i bilaga 1 innehåller också några dråpliga och lärorika berättelser som underlättar förståelsen för varför den redovisade guiden ser ut som den gör. En korsbefruktning av litteraturstudien och enkätundersökningen har lett fram till ett förslag till en svamputflyktsguide. Guiden redovisas i slutsatsen i form av checklistor och tips som kan användas vid planering och genomförande av svamputflykter. 1 Inledning En viktig uppgift för en svampkonsulent är att förmedla kunskap om svampar. En vanlig form för detta är att konsulenten anlitas för att ordna en svampexkursion i någon form. Det finns ingen allmänt tillgänglig litteratur eller skrift som beskriver hur man går till väga för att arrangera svampexkursioner. Genom att låta erfarna svampkonsulenter berätta om sina erfarenheter från exkursioner och redovisa detta kan andra konsulenter utvecklas och inspireras i sin roll som ledare för exkursioner. Hur arrangerar man en svampexkursion och vad ska man tänka på. Vilka fallgropar finns det och vilka varianter finns det? Uppsatsen syftar till att ta fram en guide till svampexkursioner som riktar sig till svampkonsulenter och andra som ska arrangera svamputflykter. Syftet är också att öka kunskapen om hur man ordnar svamputflykter som vänder sig till allmänheten. Arbetet ger en översikt över olika upplägg samt belyser fallgropar och framgångsfaktorer. Redovisningen görs i form av en guide med checklistor, tips och inspiration för arrangören. Utgångspunkten är exkursioner som avser nybörjarsvampar och målgrupp för guiden är svampkonsulenter. Metoden är att identifiera och kort redovisa relevanta områden som beskrivs i litteratur samt att samla in erfarenheter om svampexkursioner. Erfarenheterna samlas in genom en enkätundersökning. Enkätfrågorna är öppna så att respondenterna uppmanas att berätta om sina erfarenheter. Metoden med öppna frågor har valts för att få dem att berätta om sina erfarenheter utan att de ska bli styrda av frågor med förutbestämda svarsalternativ från en utredare som saknar denna erfarenhet. Enkäten skickades ut till 32 svampkonsultenter med erfarenhet av att arrangera svamputflykter. Listan med namn erhölls från Elisabeth Bååth som är biolog och lärare vid Umeå Universitet med ansvar för svampkonsulentutbildningen och andra svampkurser. Bååth är också hedersmedlem i Svampkonsulenternas Riksförbund. 2 Material och metod från litteraturstudier Litteratur som studerats är från områdena frilufts arrangemang, naturguidning och allemansrätt. Några särskilt intressanta böcker redovisas nedan. Andra tänkbara områden att studera skulle kunna vara retorik, gruppsykologi och pedagogik. Av tidsskäl har dessa valts bort. 2.1 Att guida och lära ut i fält Boken Att guida grupper i naturen (Tom Danielsson, 2006) beskriver vad man ska tänka på inför vandringen, under samlingen, under vandringen och under rasten. Viktiga budskap är att ge deltagarna en upplevelse, att se alla och att ha mysigt tillsammans i naturen. Man ska ha mysigt i naturen och Berätta om sådant som berör. Här följer också ytterligare tips från boken: Guiden ska gärna stå högt, på en sten eller stubbe och kan ha en namnskylt av naturmaterial. Om gruppen vänligen ombeds att sitta ned infinner sig ro och uppmärksamhet. Använd alla sinnen så blir det mer intressant. Koppla ihop dåtid och nutid. Krydda med berättelser från förr. Visa engagemang. Håll deltagarna nära dig så att alla ser. Ställ enkla 3

4 frågor, titta på alla och tänk på att ett leende bidrar till den positiva upplevelsen. Om någon ställer en fråga så repetera den för hela gruppen så att alla hör den. Undvik att skicka runt saker i gruppen då tappas fokus. Ställ hellre ut för senare studier. Prata enkelt så att alla förstår. En guide kan inte allt hitta inte på svar. I Friluftslivets pedagogik (Brügge Birgitta, 2002) tas olika pedagogiska stilar upp. Ledaren som en föreläsare är en klassisk variant av att förmedla kunskap. Ledaren ses då som en person som har kunskapen och som talar om för övriga vad som gäller i mer eller mindre föreläsningsliknande form. Detta anses vara ett hinder för att deltagarna själva med sin fantasi och sitt eget intresse aktiveras att försöka hitta förklaringar och därmed på ett mer värdefullt sätt skaffa sig ny kunskap. Istället för denna rena föreläsningsmetod förespråkas att ledaren med entusiasm eftersträvar en dialog med deltagarna som går ut på att ställa frågor, söka svar och låta deltagarna själva bit för bit närma sig svaret. Andra bra tips från boken är att den som talar ska ha vinden i ryggen för att höras bättre. Se till att åhörarna inte har solen i ögonen så ser de bättre. Min egen kommentar är att man kan läsa på lite om retorik under vintersäsongen med tanke på sommarens svamputflykter. Det kan bidra till strukturen och ge inspiration och kreativa bidrag inför upplägget av en svamputflykt. 2.2 Trivas i skogen Varm, torr mätt och glad heter ett kapitel i boken Friluftslivets pedagogik (Brügge Birgitta, 2002). Kapitlet tar upp viktiga och för den som är van att vara i naturen självklara saker som dock tål att upprepas. När det gäller kläder ska man tänka på flerskiktsprincipen så att man själv kan reglera sin temperatur genom att ta av och på kläder efter behov. Om svamputflykten görs där det är vått krävs lämpliga skor och om det regnar måste man hålla sig torr. För att man ska vara mottaglig för information och kunna lära sig mer om naturen behöver man få vätska och något för magen. Hunger sätter ner både kraft och humör. 2.3 Allemansrätten och arrangerad svamputflykt Får man arrangera en svamputflykt för en grupp i skogen? Måste man fråga markägaren om lov? Får man köra in på vägar på annans mark? Det pågår just nu en intensiv debatt om hur allemansrätten ska tolkas. Miljöminister Andreas Carlgren menar i ett TT-meddelande den 6 juli 2011 (Dagbladet, 2011) att man inte utan vidare ska kunna tjäna pengar på andras marker och riskera att förstöra värden på den marken utan att det får konsekvenser. Föreningen Svenskt friluftsliv protesterar och menar att om kommersiella intressen undantas från allemansrätten så hotas friluftslivet. Rapporten Allemansrätten och dess framtid (Svenning., 2011) menar att det inte är allemansrätten som bör ändras utan att det är bättre att utveckla kringlagstiftningen och tillföra resurser till länsstyrelserna för tillsyn och kontrollfunktioner. Det som diskuteras är också en utökad anmälningsplikt och en skadefond för kommersiella arrangemang. Allemansrätten ger idag enskilda personer rätt att vistas i skog och mark och plocka bär och svamp. Man får också arrangera kommersiellt organiserad svampplockning i alla fall så länge det inte innebär någon större olägenhet för markägaren. På Skogsstyrelsens hemsida kan man läsa att arrangörer av kommersiell turistverksamhet har ett ansvar för att verksamheten inte medför skada på naturen eller för markägaren. Så länge detta är uppfyllt kan ett turistföretag idag använda mark med stöd av allemansrätten. Allemansrätten - en bok om vad som gäller i naturen (Ahlström, 1999) redogör för ett av få relevanta rättsfall. En dom i Högsta Domstolen 1986 fastställde att storskalig plockning av lav i kommersiellt syfte var stöld och därmed inte tillåtet och inte ingående i allemansrätten. En viktig del av planeringen av en utflykt är att välja lämplig väg och samlingsplats i skogen. Om offentliga driftsbidrag utgår för en enskild väg har allmänheten som regel rätt att färdas med motorfordon på den. Som svampkonsulent kan det vara bra att veta hur man kontrollerar detta. Trafikverket har en vägdatabas som kan nås via en kostnadsfri 4

5 tjänst NVDB på webb. Genom att begära ut ett användarkonto för denna tjänst kan man se på kartan vilka vägar som får offentligt driftsbidrag. Ett annat sätt är naturligtvis att fråga den som äger vägen om tillstånd att åka in. I boken Att guida grupper i naturen (Tom Danielsson, 2006) anser man att det är ytterst oartigt att inte kontakta markägaren före man genomför en organiserad aktivitet. 3 Material och metod från erfarenhetsinsamling Det kom in svar på 17 av de 32 utsända enkäterna. Nedan redovisas en sammanställning av svaren per fråga. I bilaga 1 finns enkäten och de kompletta enkätsvaren. 3.1 Fråga 1. Hur brukar programmet/upplägget för dina utflykter för nybörjare se ut? Två principiellt skilda utflykter har beskrivits i svaren. Den ena standardutflykten utgår från ett basläger från vilket man gör ett par korta gruppvisa plockningsaktiviteter och den andra typen Utflykt med gemensam vandring sker längs en i förväg bestämd rutt Standardutflykten Det genomsnittliga svaret på frågan innehåller de flesta av nedanstående moment. Samling Upprop eller registrering av deltagare. Mobilnummer till ansvarig svampkonsulent delas ut. Deltagarna fördelas på bilar. Kontroll av antalet deltagare Inledning i skogen Konsulenten presenterar sig. Inledningsvis hålls en genomgång i syfte att lära ut några grundläggande kunskaper om svampplockning och svampar. Deltagarna får berätta om vad de kan om svamp. Konsulenten berättar om vad man kan förvänta sig att hitta i området just nu. Dagen innan har konsulenten gått igenom området och även samlat in några bra nybörjar-svampar. Soppar, skivlingar och taggsvampar beskrivs som grupper. Hur man plockar svamp och vilken utrustning man behöver. Praktiska frågor kopplade till arrangemanget och området samt säkerhetsfrågor. Tider för återsamling samt regler för avslutning av utflykten. Självplockning omgång 1 Första omgången är minuter. Deltagarna får gå fritt gärna minst i grupper om 2. Det går också att vara i närheten av ledaren. Ledaren meddelar de som finns i närheten om lämplig svamp hittas. Genomgång och fika Konsulenten gör en utställning av svamparna och går igenom ett fåtal viktiga matsvampar med förväxlingssvampar och giftsvampar. Ledaren rensar löpande i korgarna. Det kan vara bra med affischer, svampbok, inplastade kort med artbeskrivningar. Självplockning omgång 2 Omgång 2 är minuter Genomgång 2 Genomgången av hittade svampar kompletteras med vad man kan göra med svampar, tillagning, utdelning av recept, torkning och ev. visning av färgat garn. Tid för frågor Avslutning Konsulenten går igenom samtliga korgar för att kontrollera att inga olämpliga svampar följt med. Kontroll av att alla deltagare är tillbaka Utflykt med gemensam vandring Flera av svampkonsulenterna beskriver en typ av utflykt där gruppen går längs en i förväg planerad sträcka. Deltagarna får själva plocka men gruppen håller ihop och genomgångar sker i anslutning till fynden. Konsulenten håller även här en inledning med hjälp av en utställning som samlats in dagen före. Någon uttrycker att man högst kan vara 10 deltagare vid en sådan vandring. Förberedelser för denna är att ledaren har gått igenom planerad 5

6 vandring och tagit tid för att få kontroll på tidsåtgång. Vandring kräver att gruppen hålls ihop och att siste man löpande väntas in Kritik mot utflykter som tidsmässigt är för korta Någon respondent framför att den korta stund som finns för beskrivning av svampar på en engångsutflykt inte är tillräcklig och att det därför bör hållas någon form av förberedande teoridel innan utflykten. Respondenten menar att det krävs flera 3-4 timmar långa utflykter för att nå resultat. 3.2 Fråga 2. Känner du till alternativa former eller upplägg för svamputflykter/fältarrangemang för nybörjare? Berätta gärna Ordna en svamputställning. Intresserade erbjuds att hjälpa till under insamlingen till en svamputställning. Utflykten blir då en del av svamputställningen. Om gruppen är stor kan upplägget vara att konsulenten själv inte deltar i plockningen utan finns på en plats dit alla får komma med sina fynd för artbestämning Matlagning i fält tas upp av flera konsulenter. Att laga till svamprätt på ett gasolkök eller att avsluta utflykten med att servera färdiglagad svampsoppa från termos nämns bland annat. Visa och berätta om utrustning. Svamptork, korgar, knivar, svampfärgat garn mm omnämns. Övriga varianter som nämns är att deltagarna har fått i uppgift att ha med sig svamp och att deltagarna får hjälpa till att grovsortera svamparna i grupper. En utflykt kan också avslutas med en frågesport med t.ex. en svampbok som pris. 3.3 Fråga 3. Nämn några viktiga framgångsfaktorer för en lyckad svamputflykt för nybörjare. Säkerhet: Tydlighet om återsamlingstider. Ingen får gå ensam. Ledaren har visselpipa och är utrustad med första hjälpen. Informera om att man inte ska plocka allt. Korta pass med fikapaus. Prata avspänt. Förberedelser: Högst deltagare. Lagom stor grupp. Reka i förväg så det finns något att ta med hem för deltagaren. Undersök om parkering finns. Spärra inte skogsvägar för markägare. Se upp för älgjakt. Välj vacker, lätt orienterad plats med bra fikaställe. Praktiska frågor: Tänk igenom att deltagarna kan behöva dryck och mat. Klart väder men inte för mycket sol är idealiskt. Pedagogik: Få arter. Visa inte för många svampar ca 8-10 st. Begränsa ambitionsnivån. Repetera. Stäm av vilken nivå deltagarna ligger på. Lagom ambitionsnivå viktigt med några få bra matsvampar. Gå med själv nybörjare vet inte var de ska leta. Var gärna två ledare eller engagera någon av deltagarna som kan mer. Undervisa på Mullenivå, svamp är svårt! Var tydlig och ta endast upp de bästa matsvamparna och deras förväxlingsarter samt de viktigaste giftsvamparna. Ägna ingen tid åt oätliga arter om du är ute med matsvampsplockare. Utrustning: Tillhandahåll möjlighet att köpa kniv, korg. Ta gärna med sparade mjölkkartonger eller papperspåsar. Trivsel och inställning: Visa entusiasm. Se alla lika mycket. Ha roligt, ett leende föder leenden 3.4 Fråga 4. Nämn några fallgropar som du stött på eller som kan inträffa vid en utflykt. Säkerhet: Någon går vilse. Någon ramlar. Någon äter sig sjuk av osäkert identifierad svamp. Deltagare åker hem utan att meddela ledaren. Kontrollera särskilt alltför ivriga plockares korgar. Planering: Brist på svamp. Farlig terräng. Området kalhugget. Det kommer 100 personer. För sen start mörkt före sista återsamlingen. Parkeringsplatsen upptagen. Annan grupp har redan plockat rent i området. Att förbise behov av kontakt med markägare. Bil kör fast på lerig väg. Dålig rekognosering/planering före t.ex. att det är jakt 6

7 Information: Dåligt väder i kombination med dåligt utrustade deltagare, fel skor. Vatten och matbrist. Pedagogik: Ej för lång omgång utan återsamling. För hög ambitionsnivå. Inte lära ut till nybörjare att smaka på kremlor. Om konsulenten misslyckas med inledningen och alla deltagare går iväg blir det problem. Missad inledning tappad grupp! 3.5 Fråga 5. Vilka säkerhetsregler/rutiner tycker du att man ska ha under en utflykt? Området och att hålla ihop gruppen: Mobilnumret till ledaren och nr till deltagarna. Gör ett basläger där alla väskor samlas. Var gärna i öppen skog. Ledaren stannar i närheten av baslägret för att svara på frågor. Respektera tider. Ha ögonkontakt med varandra. Om någon avviker ska detta meddelas. Ledaren bör ha en visselpipa. Karta över området minskar risken för att någon går vilse. Ledaren ska klä sig i tydliga färger för att synas, röd keps och orange klart lysande tröja. Korta turer för sökning av svamp - 20 minuter räcker. Räkna in alla vid utflyktens slut. Bestäm tid för återsamling. Välj område som har väg/vatten eller andra gränser. Skydd mot giftiga svampar: Gå igenom korg. Chansa inte om arter. Repetera våra farligaste giftsvampar och vad de kan åstadkomma. Allemansrätten: Tala om eget ansvar och allemansrätt 3.6 Fråga 6. Har du något råd, tips eller någon inspiration att ge till blivande svampkonsulenter när det gäller svamputflykter för nybörjare? Svampkunskap: Ge säkra kännetecken och tala om att om man lär sig 2 nya arter på varje svamputflykt, och verkligen kan dem, så blir svampkorgen full om några år. Inplastade art kort med bilder. Ha med några bra riktiga svampar. Ett tapetserarbord eller liknande att tala framför, med plats för svamparna. Dela in svampfynden i tre grupper, matsvamp, giftiga svampar och övrig svamp. Repetera svamparnas namn i god tid innan svampsäsongen. Ha med svampbok. Trivsel: Lär dig namnen på deltagarna så fort du kan! Man måste berömma varje deltagare för varje litet fynd av matsvamp. Ha kul. Berätta om svamp på det sätt du tycker det är intressant. Bjud på svampsoppa. Ha gärna kniv, korg etc. till försäljning. Dela ut de svampar du har hittat så att alla får med sig något hem. 3.7 Fråga 7. Har du någon övrig kommentar eller synpunkt som du vill framföra? Svampkunskap: Tacka gärna ja om du får frågan om exkursion. Var gärna två som leder utflykten dels kan det vara fler deltagare och dels kan man ha olika nivåer på samma utflykt. Artbestämning skall strikt hållas inom den nivå ni beslutat om från början! Var beredd på att det alltid finns en eller flera deltagare som kommer med spindlingar, hättor etc. Efter några träffar kan det vara kul att göra en liten frågesport. Numrera ett antal arter som ni gått igenom tidigare och be deltagarna skriva ner vilka arter som finns med. Trivsel: Försök att förmedla den glädje och det intresse du själv har av och för svamparnas rike! Reservplan: Ett problem som man inte rår över är när det nästan inte finns någon svamp alls. Har jag en kurs med flera träffar har jag vid något tillfälle ordnat matlagning med svamp. Annars kan man kanske flytta fram utflykten och i sista hand ställa in. En gång besökte vi en champinjonodlare. Utrustning: Bra korg, svampkniv och kompass (GPS), bör stå på inbjudan till kursen, vissa kommer med en plastpåse att plocka i vilket inte är bra det vet ju du. 7

8 4 Diskussion Tänk att få bjuda svampintresserade på en upplevelse i skogen. En upplevelse som är lite mer än de förväntat sig och som öppnar deras ögon för naturen, svampriket och ger dem inspiration och önskan om att få lära sig mer. Tänk vilken glädje att kunna bjuda på ny kunskap och se hur andra tar till sig av allt du lärt dig om svamparnas värld. Med stöd av enkätsvaren och litteraturstudien har en svamputflyktsguide tagits fram Se den som ett smörgåsbord med alternativ för en svamputflykt. Tanken är att du ska få inspiration och att du själv ska kunna välja ambitionsnivå för utflykten. Utrustningslistan är anpassad för en grupp på 20 personer. 4.1 Förberedelser Allt kommer att bli bra! Grundlägg framgången genom planering. Planera för hur och var svamputflykten ska genomföras. Rekognocering och val av plats, markägarkontakter, information i inbjudan till nybörjare, utrustning, praktiska frågor om mat och kläder efter väder är grundläggande att ha med i sin plan. Tryggt att veta vilka som kommer. Kanske bra att ta emot föranmälningar via sociala medier eller mail, webb eller liknande. Så här kan förberedelserna läggas upp. Använd den som en vägledning och möjlighet. Om man är ute i skogen i andra ärenden kan det vara bra att ha med ett litet anteckningsblock och göra noteringar inför kommande svamputflykter. Ta ämnet när det dyker upp! När tillfälle erbjuds Ta reda på vilka naturreservat som finns i närområdet. Besök vackra platser och tänk igenom om och hur en utflykt kan arrangeras på platsen. Kontakta markägaren 1-3 månader före utflykten Välj samlingsplatser och plockplatser Kontakta markägaren och fråga om lov och lämplighet och erbjud markägaren att vara med Kontrollera att parkering är möjlig Kontrollera och bestäm fångstlinjer så att deltagarna har en chans att vända om ifall de kommer till dessa. Det kan t.ex. vara stigar och vägar, vattendrag, berg, myrar eller kraftledningar. 2-3 veckor före utflykten Publicera inbjudan Inbjudan ska innehålla - Samlingsplats och starttid samt sluttid. Information om hur transport från samlingsplats till skogen ska ske. - Deltagaravgift - Beskrivning av utflyktens syfte och mål samt målgrupp och tips om klädsel kopplat till terrängval - Information om arrangör och telefonnummer till ledaren - Information om åtgärder vid dåligt väder - Utrustning, mobiltelefon, svampkorg, svampkniv, fika 1-3 dagar före utflykten Kontrollera att det finns svamp på vald plats och reservplats. Plocka visningsexemplar. På utflyktsdagen Var på samlingsplatsen minst 15 minuter för utsatt starttid Ta emot deltagare och försök att etablera kontakt och stäm av förutsättningar/kunskaper och förväntningar. Ta betalt och dela ut material samt anteckna namn och telefonnummer till deltagare 8

9 4.2 Utrustningslista guiden I tabell 1 visas den utrustning som ska användas av guiden som stöd för hela arrangemanget. MATERIAL FÖR GUIDEN Inbjudan (Byaanslagstavla, Konsum, Ica, Sociala medier) Kassaskrin för betalning Växelkassa och kvittohäfte Mall för deltagarlista och telefonnummer till deltagare. Plats att fylla i antal deltagare vid start för kontroll vid avslut Bord för mottagning/registrering/utställning+ tältstol Namnbricka av naturmaterial Extra minipresent att dela ut till barn eller för oförutsedd händelse Minnes-stolpar för genomförandet som beskriver vad man ska ta upp under introduktionen, namnlek, under återsamlingar och vid avslut. Här ska även planerade tider för återsamlingar finnas Hårdpappbitar för namnskyltar på utställningssvampar samt tuschpennor Nyplockade exemplar av valda nybörjarsvampar Svamprecept baserat på nybörjarsvampar Planscher Svampböcker Inplastade kort med artbeskrivningar Extra utrustning för kreativa möjligheter: Geologisk karta Vegetationskarta Svamptork för demonstration BEHÖVS 300 kr 2 st 10, 5-10 st 2 st 1-2 st 5-10 st Tabell 1 Material för ledaren 4.3 Materiallista deltagaren I inbjudan är det bra att ange vad deltagarna ska ha med sig för utrustning. Denna lista är ett komplement till deltagarnas egen utrustning och annat som dem kan få när de betalar avgiften. Material som ska delas ut och komplettera deltagarnas utrustning finns i tabell 2. Det är inte lätt att veta vad man ska ha med sig på sin första svampplockning. Denna extra utrustning kan avhjälpa några enkla brister i utrustningen. MATERIAL FÖR DELTAGAREN Plastficka med program, förhållningsregler, ledarens mobilnummer och karta och vägbeskrivning från samlingsplats till parkeringen i skogen. Svamprecept baserat på nybörjarsvampar Utrustning för frågesport Reservatsfoldrar Varor till försäljning: - Svampkorgar - Svampknivar Mjölkkartonger, papperspåsar, korg och kniv för utlåning Myggstift/spray Tabell 2 Material för deltagaren BEHÖVS st 4 st 5,10,3,3 st 9

10 4.3.1 Utrustningslista för säkerhet Genom att vara noggrann och tydlig under genomgången av säkerhetsfrågor skapas grunden för att deltagarna ska följa reglerna och därmed minskar riskerna för problem. Att undvika olämplig terräng så att ingen skadar sig och att planera för att ingen ska gå vilse är viktigt. Att ingen får i sig eller med sig giftiga svampar är självklart. Däremot är det kanske inte självklart att det kan vara en säkerhetsrisk att ha för hög ambitionsnivå. Ska man lära ut att alla kremlor som smakar bra går att äta? Att ha en plan B ifall något händer skapar trygghet. Genom att ta del av erfarna konsulenters beskrivna fallgropar och förstå vad som kan hända kan många säkerhetsrisker elimineras. Var försiktig med eld. I tabell 3 visas grundläggande säkerhetsutrustning att ha med. SÄKERHET Kompass Visselpipa Första förband Färgglada kläder för dig Mobiltelefon Extra vätska+russin/choklad i reserv Vindskydd/Regnskydd Tabell 3 Säkerhet BEHÖVS 2 påsar Vid dåligt väder Är det någon av deltagarna som har dålig hälsa, t.ex. diabetes eller hjärtproblem? 4.4 Genomförande Genomgång Man ska vara sig själv och förmedla sin kunskap och sitt intresse för svampar. En glad och entusiastisk ledare är intressant att lyssna på och bidrar till att utflykten blir trevlig för alla. Forska om platsen för utflykten. Knyt ihop dåtid och nutid. Hitta en röd tråd. Var inte rädd för att göra små utvikningar från ämnet efter vad din forskning runt område, natur, dåtid och annat har bidragit med. Gå från det stora till det lilla. Samlingsplats Upprop eller registrering av deltagare. Utdelning av material och fördelning på bilar. Kontroll av antalet deltagare. Konsulenten presenterar sig och vart gruppen ska åka. Kontrollera att det finns minst en i varje bil som vet vart resan ska gå. Avresan till skogen görs. Inledning i skogen Inledningsvis hålls en genomgång i syfte att lära ut några grundläggande kunskaper om svampplockning och svampar. Deltagarna får berätta om vad de kan om svamp. Konsulenten berättar om vad man kan förvänta sig att hitta i området just nu. Dagen innan har konsulenten gått igenom området och även samlat in några bra nybörjar-svampar. Soppar, skivlingar och taggsvampar beskrivs som grupper. Hur man plockar svamp och vilken utrustning man behöver. Praktiska frågor kopplade till arrangemanget och området samt säkerhetsfrågor. Tider för återsamling samt regler för avslutning av utflykten Självplockning omgång 1 Första omgången är minuter. En exakt tid för återsamling måste bestämmas. Deltagarna får gå fritt gärna minst i grupper om 2. Det går också att vara i närheten av 10

11 ledaren. Ledaren meddelar de som finns i närheten om lämplig svamp hittas. Ledaren blåser i visselpipan när det är dags för återsamling Genomgång och fika Gruppen får ta rast och fika. Ledaren rensar löpande i korgarna och påbörjar en utställning av svamparna som hittats. Ledaren går igenom ett fåtal viktiga matsvampar med förväxlingssvampar och giftsvampar. Deltagarna engageras genom att ledaren ställer frågor och improviserar sig fram genom materialet. Som stöd används affischer, svampböcker och inplastade kort med artbeskrivningar. Det kan nu vara lämpligt att genomföra en vald temaaktivitet. Detta kan vara demonstrationer av material, matlagning eller liknande Självplockning omgång 2 Omgång 2 är minuter. Exakt tid för återsamling bestäms och ledaren blåser i visselpipan när det är dags för återsamling Genomgång efter omgång 2 Genomgången av hittade svampar kompletteras med vad man kan göra med svampar, utdelning av recept, visning av färgat garn. Deltagarna får gärna ställa frågor. En avslutande frågesport på hittat material kan genomföras som en repetition Matlagning Denna aktivitet läggs helst i anslutning till första genomgången så att inte deltagarna börjar åka hem mitt under aktiviteten. Som alternativ kan man bjuda på en svampsoppa. Låt deltagarna vara med och laga till en enkel svamprätt. Det som behövs visas i tabell 4. Visa hur man kokar bort vätskan och hur länge man ska fräsa i smör. Fräs till lite karl-johan svampar i smör med vitlök och krydda med örter och lägg upp det på vita formbrödsskivor delade i 4 delar. Låt alla smaka! MATLAGNING OCH SMAKUPPLEVELSE Gasolkök med stekpanna för demonstration av tillagning Smör Färdighackade ingredienser eller svampsoppa eller annan förberedd provsmakning Formfranska med varje skiva delad i 4 bitar. Skärbräda Kniv Stekspade Kryddor Tabell 4 Matlagning och smakupplevelse BEHÖVS 10 skivor 4.5 Avslutning av utflykten Nu är det dags att knyta ihop säcken. Gå igenom korgarna och räkna igenom antalet deltagare så att alla är tillbaka. Försök att avsluta med att knyta ihop avslutet med den inledning som du skapat så att du får ett tydligt slutgärna med ett avslut som hör ihop med din röda tråd och som ger mersmak. 5 Käll- och litteraturförteckning Ahlström, I. (1999). Allemansrätten - En bok om vad som gäller i naturen. Borås: Naturia. Brügge Birgitta, G. M. (2002). Friluftlivets pedagogik. Stockholm: Liber. Dagbladet, S. (Juli 2011). Carlgren redo begränsa allemansrätt. Svenska Dagbladet. Svenning., K. S. (2011). Allemansrätten och dess framtid. Stockholm : Naturvårdsverket. Tom Danielsson, G. G. (2006). Att guida grupper i naturen. Kalmar: Författarna (ISBN ). 11