Examensarbete. Dietärt intag av nitrat ger signifikanta förbättringar i prestation under två timmar cykeltest

Transkript

1 Examensarbete Dietärt intag av nitrat ger signifikanta förbättringar i prestation under två timmar cykeltest Författare: Linnea Sixtensson Handledare: Lasse Ten Siethoff Examinator: Patrick Bergman Termin: VT16 Ämne: Biomedicinsk vetenskap Nivå: Grund Kurskod: 2BK01E 2016: H2

2 Examensarbetets titel: Dietärt intag av nitrat ger signifikanta förbättringar i prestationsförmåga under två timmars cykeltest Studentens namn: Linnea Sixtensson Examensarbete: Filosofie Kandidatexamen 15 hp Handledare: Lasse Ten Siethoff, Fil dr. Institutionen för idrottsvetenskap Examinator: Patrick Bergman, Fil dr. Institutionen för idrottsvetenskap Examensarbetet ingår i Hälsovetenskapliga programmet inriktning biovetenskap Sammanfattning Bakgrund. De senaste årtiondena har betydelsen av nitrat, nitrit och kväveoxid (NO) i kroppen blivit känd. Ett dietärt intag av nitrat har i flera kliniska studier visat sig ha flera positiva hälsoeffekter, speciellt relaterat till att förbättra den kardiovaskulära funktionen men även i idrottsammanhang har det påvisats positiva effekter, så som minskad syrekostnad och ökad muskulär verkningsgrad. De flesta studier undersöker dock akut intag av nitrater och prestationer <60 minuter. Syfte. Att undersöka om tre dagars uppladdning med nitrat i form av 500 ml rödbetsjuice om dagen samt en fjärde dos á 250 ml rödbetsjuice på testdagen kan öka prestationen hos motionärer genom att mäta hur lång distans de kan cykla under ett långdistanspass på 2 timmar. Metod. En randomiserad dubbelblind placebo-kontrollerad crossover studie utfördes på totalt 7 st fullt friska försökspersoner, tre män och fyra kvinnor. Testdeltagarna genomgick vid två tillfällen tre dagars uppladdning med två olika typer av kosttillskott, rödbetsjuice, vilket innehåller nitrat och placebo (blåbärsjuice). En sex dagar lång wash out period separerade de två testtillfällena. Totalt genomfördes sju olika mätningar; längd och vikt, blodtryck, puls, cykeltest, laktatvärden och upplevd ansträngning registrerades. Ett parat t-test och ett icke-parametriskt test användes i den statisktiska analysen för att jämföra placebo och nitrat vid första och andra testtillfället. Resultat. En signifikant skillnad (p<0.02) i prestationsförmåga kunde uppvisas efter intag av nitratprov. Puls-, laktat- och blodtrycksvärden uppvisade ingen signifikant skillnad. Konklusion. Tre dagars uppladdning samt en fjärde dos nitrat på testdagen förbättrade prestationsförmågan med 4,1 % utan att påverka puls eller upplevd ansträngning. Denna studie visar på att nitrat kan användas som kosttillskott för att öka sin prestationsförmåga, dock visar studien ingen skillnad i blodtryck varav man kan dra slutsatsen att det främst är idrottare som drar nytta av dietärt intag av nitrat. Nyckelord: Nitrat, nitrit, kväveoxid, prestation, mitokondrie, muskulär effektivitet, vasodilatation, oxidativ fosforylering 2

3 Abstract Background. In recent decades, the physiological effect of nitrate, nitrite and nitric oxide (NO) in the body have been shown. A dietary intake of nitrate has in numerous clinical studies been shown to have several health benefits, especially related to improving cardiovascular function. More recently it has also been shown to have positive effects in sports performance, such as reduced oxygen cost and increased muscular efficiency. However most studies investigating acute ingestion of nitrates and achievements < 60 minutes. Aim: To investigate whether three days of dietary with nitrate intake in the form of 500 ml of beetroot juice a day and a fourth dose of 250 ml of beetroot juice on the test day could increase the performance of athletes by measuring how much distance they can bike over a long distance workouts in 2 hours. Method. A randomized double-blind placebo-controlled crossover study was conducted in a total of 7 fully healthy volunteers, three men and four women. The test participants underwent twice three days charging with two different types of supplements, beetroot juice, which contains nitrate and placebo (blueberry juice). A 6-day washout period separated the two test sessions. The primary outcome was the distance each cyclist covered at each occation. In addition; height and weight, blood pressure, pulse, lactate and perceived exertion were recorded. A paired t-test and a non-parametric test were used in the statistical analysis to compare placebo and nitrate in first and second testing. Results. A significant difference (p <0,02) in performance was present after intake of nitrate. Heart rate, lactate and blood pressure values showed no significant difference. Conclusion. Three days of nitrate intake and a fourth dose of nitrate on the test day improved performance by 4% without affecting heart rate or perceived exertion. This study shows that nitrate can be used as supplements to boost their performance, however, the study shows no difference in blood pressure which it can be concluded that it is mainly the athletes who benefit from dietary intake of nitrate. Keywords: nitrate, nitrite, nitric oxide, performance, mitochondrial, muscular efficiency, vasodilation, oxidative phosphorylation 3

4 Ett stort tack riktas främst till alla testdeltagare som har ställt upp i studien med stort engagemang! Tack även till de personer på Centrum för idrott och hälsa i Kalmar som gjort det möjligt för mig att genomföra alla tester och därmed också studien. Ett stort tack även till de personer som hjälpt mig rekrytera testdeltagare. Tack till Martin Leskovec och Linus Leskovec för hjälp med alla beräkningar, tabeller och figurer. Tack till Håkan Andersson som löste de ekonomiska bitarna i studien. Ett extra stort tack till min handledare Lasse Ten Siethoff som med goda råd och stöd har hjälpt mig med studien. 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Kosttillskott och prestationshöjande medel..1 2 Bakgrund Nitrat och nitrit Kväveoxid Den enterosalivära cirkulationen Nitrat, nitrit och kväveoxid i mitokondrien Nitrat och idrottsprestation Rödbetsjuice och idrottsprestation 5 3 Syfte 6 4 Hypotes Frågeställningar..6 6 Metod Inklusionskriterier Upplägg Testerna Enkäter Mätning av längd och vikt Blodtrycksmätning Laktatmätning Cykeltestet Upplevd ansträngning Puls Statistisk analys Litteratursökning Resultat Testdeltagarnas träningsvanor Kostrestriktioner Nitrat respektive placebo Sammanfattande tabell Blodtryck Cyklad distans Laktat Puls Upplevd ansträngning Metoddiskussion Psykologisk effekt Statistisk analys Utvärdering av cykeltest Standardisering 18 9 Diskussion Prestationsförmåga Effektstorlek Blodtrycksmätning Upplevd ansträngning Slutsats Referenser Bilagor Allmän information och inbjudan till medverkande i studien Kostrestriktioner 31 5

6 12.3 Enkät med frågor ang. testdeltagarnas hälsostatus och träningsvanor Enkät med frågor ang. fäljsamhet av kostrestriktioner och om deltagarna tror sig intagit nitrat resp. placebo Skriftligt godkännande från testdeltagarna 33 6

7 1.Inledning 1.1 Kosttillskott och prestationshöjande medel Ett kosttillskott är ett livsmedel med syfte att komplettera den vanliga maten och bör endast användas vid ett bristande intag av särskilda näringsämnen eller vid en stor träningsmängd då kosten ibland inte räcker till för att täcka behovet. Då allt fler i samhället börjar motionera och ställa upp i olika lopp och tävlingar som anordnas landet runt, växer sig marknaden för kosttillskott större och större, då allt fler anser sig behöva inta de olika tillskott som finns. Kosttillskott delas, enligt Riksidrottsförbundet (RF), in i tre olika grupper, vitaminer och mineraler, energitillskott och ergogena tillskott (1). Riksidrottsförbundet anser att vitaminer och mineraler sällan är nödvändigt utan ska bara användas vid konstaterad brist eller till någon som äter specialkost, vid till exempel allergi mot vissa födoämnen (1). Energitillskott är en grupp tillskott som ska användas i samband med hård fysisk träning som varar mer än 60 minuter (1). Det är ofta kolhydratrika energiprodukter som ger extra energi eller proteinbaserade produkter som ofta används för återhämtning och uppbyggnad av kroppen (1). Ergogena tillskott är så kallade prestationshöjande preparat, t.ex. bikarbonat, koffein och kreatin (2). Runt om i världen erbjuds en mängd olika preparat som anses kunna höja prestationsförmågan hos de som intar det, dock är det inte många preparat som har någon vetenskapligt dokumenterad prestationshöjande effekt. Nya kosttillskott och prestationshöjande medel dyker upp med jämna mellanrum, både hos allmänheten, men även inom forskningen. Kosttillskott sägs i vissa fall kunna ge en förbättring på 1-4%. Nitrat är ett ämne som fått stor uppmärksamhet de senaste åren hos idrottare som ofta letar efter nya sätt att kapa sekunder under ett tävlingsmoment. 2.Bakgrund 2.1 Nitrat och nitrit Nitrat, vars kemiska beteckning är NO 3-, är en oorganisk anjon och nitrit, vars kemiska beteckning är NO 2-, är nitrats reducerade form. Jonerna löser sig lätt i vatten och är färglösa. Både nitrat och nitrit finns naturligt i vår miljö, kan bildas i kroppen och även bakterier vi har i munnen kan omvandla nitrat till nitrit (3). Nitrat finns i flera olika former och olika användningsområden. Ammoniumnitrat, natriumnitrat (chilesalpeter) och kaliumnitrat (kalisalpeter) används bland annat i livsmedel, vid tillverkning av sprängmedel och i konstgödsel. Grönsaker är rika på nitrat och nitrit som de tar upp från jorden, gröna bladväxter som till exempel ruccola och spenat innehåller stora mängder nitrat. Hur mycket nitrat de innehåller varierar dock beroende på jordens tillgång av ämnet. Nitrit används ofta som livsmedelstillsats i charkprodukter för att förhindra att den mycket giftiga bakterien Clostridium botulinum ska tillväxa (3). Nitrosaminer kan bildas när nitrat och nitrit reagerar på andra ämnen vi äter, men kan även bildas vid till exempel tillagning av livsmedel som innehåller nitrit eller vid rökning av livsmedel (4). Nitrat, nitrit och nitrosaminer är vida omdebatterade av allmänheten, de sägs kunna orsaka en förhöjd cancerrisk, men det har inte gjorts några 7

8 studier på människor där man kunnat fastställa att de nitrosaminer som bildas i maten är cancerframkallande (4). De senaste årtiondena har betydelsen av nitrat, nitrit och kväveoxid (NO) i kroppen blivit känd. Ett dietärt intag av nitrat har i flera kliniska studier visat sig ha flera positiva hälsoeffekter, speciellt relaterat till att förbättra den kardiovaskulära funktionen (4-6). 2.2 Kväveoxid Kväveoxid (NO) frisätts från bland annat endotel och nervceller, NO är en gas och en signalsubstans med flera fysiologiska funktioner i kroppen. En signalsubstans är en kemisk budbärare som deltar i kommunikationen mellan cellerna och överföringen av dessa kemiska signaler sker i nervcellernas synapsklyftor som svar på en elektrisk nervsignal. I både centrala och perifera nervsystemet återfinns dessa neuron som bildar NO, men NO har också en stor parakrin roll i det kardiovaskulära systemet och immunsystemet (7). Steroidhormoner och NO är signalmolekyler som med hjälp av sina egenskaper kan ta sig igenom cellmembran och reglera uttrycket av intracellulära receptorer (8). Denna egenskap bidrar till att dessa molekyler snabbt kan förändra en målcell, inom sekunder eller minuter. NO syntetiseras av specifika enzymer i axonterminalen, de kallas för NO-syntas och medierar bildningen av NO. NO-syntas har identifierats till tre olika typer, i hjärnan förekommer neuronalt NOS (nnos), i endotelet finns det endotelialt NOS, enos och sedan finns det också inos, inducibelt NOS som induceras i makrofager och andra celler med hjälp av proinflammatoriska cytokiner (9). I endotel- och nervceller är NO-bildningen beroende av CA 2+ koncentrationen vilken regleras av olika signalsubstanser. En signalsubstans som indirekt styr produktionen av NO i cellen är acetylkolin, det utsöndras från nervcellernas ändar och aktiverar NOsyntas genom att binda till receptorer på cellytan. NO-syntas kan intracellulärt omvandla aminosyran L-arginin till NO och därefter kan NO diffundera ut från endotelcellen och aktivera enzymet guanylyl cyklas i en målcell, till exempel glatt muskelcell. En relaxation av den glatta muskulaturen sker genom att aktivt guanylyl cyklas omvandlar GTP till cgmp, detta resulterar i ett ökat blodflöde i blodkärlen (8). Effekten som NO har på blodkärlen utnyttjas i mediciner som nitroglycerin för att behandla hjärt-kärlsjukdomar, till exempel angina pectoris (kärlkramp). Nitroglycerin har använts i nästan 100 år för att behandla patienter med kärlkramp, som beror på ett otillräckligt blodflöde till hjärtat (8). Många sjukdomstillstånd kan behandlas med utgångspunkt från kväveoxid t ex används läkemedel som dilaterar svällkropparna i penis används vid impotens och detta sker genom att hämma nedbrytningen av cgmp och därmed ökar effekten av NO. 2.3 Den enterosalivära cirkulationen Vi är i stort behov av den enterosalivära cirkulationen för att framgångsrikt konventera nitrat i plasman till kväveoxid (NO), oavsett om nitratet kommer från NO-oxidation eller från att inta nitratrika livsmedel. Den orala biotillgängligheten av dietärt intaget nitrat är nästan 100%, eftersom nitrat enkelt absorberas över tarmväggen och transporteras in i blodplasman, dock förloras 60-75% av detta nitrat genom utsöndring inom 48 h (10). Uppskattningsvis 25% av nitratet i cirkulationen blir koncentrerat i salivkörtlarna 8

9 genom ett aktivt upptag med hjälp av sialin transportörer (10). I munhålan kommer nitratet i kontakt med de fakultativa anaeroba bakterier som finns där och som reducerar nitrat till nitrit. Veillonella stpp, Actinomyces odontolyticus och Rothia mucilaginosa är exempel på några av de bakterier som finns i munhålan och som omvandlar nitrat till nitrit (11). Halveringstiden för nitrat är 5-8 timmar, vilket är betydligt längre än för nitrit, vars halveringgstid är 5-45 minuter (12). Plasmakoncentrationen av nitrat når sin högst punkt efter ungefär 1 timme efter oralt intag medan nitritkoncentrationerna redan når sin högsta nivå efter minuter efter oralt intag, dock kan nivån hållas hög upp till 3 timmar då nitrat omvandlas till nitrit genom den enterosalivära cirkulationen (12). I magsäcken sker en reduktion av nitrit till kväveoxid på grund av det låga ph-värde som finns i magsäcken (11). Nitrit kan även omvandlas till NO då en reaktion mellan nitrit och vitamin C eller polyfenoler kan ske i magsäcken. I tarmen absorberas nitrat och nitrit och förs ut i blodcirkulationen. Vid fysiologisk hypoxi kan nitrit omvandlas till kväveoxid. Nitrit kan även omvandlas till NO genom olika reduktionsmedel som finns i blod och vävnader, exempelvis deoxyhemglobin och neuroglobin (13,14). Figur 1) den enterosalivära cirkulationen av nitrat 2.4 Nitrat, nitrit och kväveoxid i mitokondrien Nitrat, nitrit och kväveoxid (NO) påverkar cellens mitokondrie, närmare bestämt elektrontransportkedjan, en process vars funktion är att omvandla t ex kemisk energi till andra former av kemisk energi, huvudsakligen ATP, som kroppen kan använda till de 9

10 processer som kräver energitillskott. Bioaktivt NO kan bildas i kroppen via två vägar, den ena kallas för L-arginin-NOS-NO vägen. Enzymfamiljen NO-syntas (NOS) bildar i närvaro av syre NO genom oxidation av aminosyran L-arginin, NO aktiverar i sin tur intracellulära signalsystem som medieras av cykliskt guanosinmonofosfat (cgmp). Vid hypoxi och lågt ph i kroppen bildas NO genom den andra vägen, Nitrat-nitrit-NO vägen, NO bildas då i blod och vävnader genom reduktion av jonerna nitrat och nitrit (15). Nitrat-nitrit-NO vägen fungerar som ett komplement till NOS under förhållanden som innebär minskad syretillförsel, till exempel uthållighetsträning (16). Via Nitrat-nitrit-NO vägen bildas kväveoxid som utövar flera fysiologiska effekt i kroppen, bland annat är kväveoxiden involverad i blodtrycksreglering och glukoshomeostas (17). Elektrontransportkedjan består av flera olika enzymkomplex, ett av de är komplex IV som innehåller elektronacceptorn cytokrom-c-oxidas. NO binder kompetativt med syre till cytokrom-c-oxidas och hämningen av syre leder till en ökad bildning av reaktiva syreföreningar i cellens mitokodire vilket leder till en ökad oxidativ stress (17). 2.5 Nitrat och idrottsprestation Vid fysiskt aktivitet ökar endotelcellerna sin bildning av nitrit som omvandlas till kväveoxid som verkar vasodilaterande på kärlen och bidrar till ett ökat blodflöde till de muskler som utför det fysiska arbetet (18). Dietärt intag av nitrat har visat sig minska VO 2max men även minska VO 2, öka uthålligheten hos testdeltagare men även förbättra mitkondriens effektivitet (19,20). Flera hypoteser har lagts fram om varför nitratintag ger upphov till minskad VO 2max och en av de är att cytokrom-c-oxidas binder till sig mer syre då NOS-blockerare används. Detta användes i en studie gjord på hundar och NOS-blockerare användes för att blockera endogent NO, resultaten visade vid submaximalt arbete på en förhöjd syrekonsumtion och liknande studier har gjorts på människor men har då inte resulterat i en förhöjd syrekonsumtion (21). Varför syrekostnaden ökar kan enligt en annan hypotes förklaras genom att kväveoxid ökar effektiviteten av den oxidativa fosforyleringen i mitokondrier genom att minska den del av syre som slösas bort i elektrontransportkedjan (22). Detta kan mätas m h a P- O-förhållandet, det mäter mitokondriens oxidativa fosforylering och ett ökat P-Oförhållande visar på att en större andel syre används till att bilda ATP (22). Den minskade syrekostnad som har kunnat påvisas efter dietärt intag av nitrat korrelerade med ökat P-O-förhållande i mitokondrien (23). Detta tyder på att mitokondriens energiproduktion blir mer effektiv efter intag av dietärt nitrat. Minskad VO 2max är en nackdel vid uthållighetsidrotter, men en effektivare oxidativ fosforylering innebär att musklerna får en högre verkningsgrad vid utfört arbete och därmed kan öka prestationsförmågan (19). Hernandez et al. har kunnat påvisa att 'fast-twitch' skelettmuskler ökar sin kontraktila förmåga efter dietärt intag av nitrat (24). Mekansimen bakom detta anses vara en förhöjd halt av CA 2+ i cellerna vilket leder till att 'fast-twitch' musklerna kan frambringa samma kraft vid en lägre frekvens vilket leder till en reducerad ansträning som krävs vid en given kraftutveckling, men detta leder också till att ett större antal motorenheter i muskeln rekryteras vid samma nervstimulering (24). Detta innebär att mer kraft 10

11 utvecklas vid samma ansträngning och kraften tros komma från anaeroba källor varav man kan förvänta sig en sänkt syrekostnad. 2.6 Rödbetsjuice och idrottsprestation Det har tidigare gjorts studier på cyklister och löpare som efter intag av rödbetor eller rödbetsjuice har utfört olika typer av tempolopp för att mäta prestationen. Uppladdningen inför de olika loppen har också skilt sig åt mellan studierna. Cermak et al. kunde visa på ett minskat VO 2 och förbättrad prestation under ett submaximalt test på 60 minuter följt av ett 10 kilometer långt time trial(tt) test på vältränade cyklister efter att de intagit 500 ml rödbetsjuice i sex dagar innan testerna genomfördes (25). Ett akut intag av rödbetsjuice tre timmar före ett 15 minuter långt submaximalt test och ett 16,1 km långt TT på vältränade cyklister har visat sig minska VO 2 under det submaximala testet och öka prestationen under time trial testet (26). Även Lansey et al. har använt sig av ett akut intag av rödbetsjuice under deras tester. Nio vältränade cyklister fick inta 500 ml rödbetsjuice 2,5 timmar innan de cyklade 4 och 16,1 km långa TT. Resultaten visar att ett intag av rödbetsjuice förbättrar prestationen under time trial testen och ökar P-O-förhållandet vilket demonstreras i en förbättrad cykelekonomi (27). Utifrån tidigare forskning som talar för att tillskott med nitrat, t ex rödbetsjuice, kan förbättra prestationen, fann jag det intressant att undersöka om nitrattillskott även kan förbättra uthålligheten på längre sträckor. Då tidigare studier inte haft tester där försökspersonerna fått cykla under en längre tid så ville jag undersöka om nitratet även kunde påverka prestationen under ett långdistanspass. 3. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om tre dagars uppladdning med nitrat i form av 500 ml rödbetsjuice om dagen samt en fjärde dos á 250 ml rödbetsjuice på testdagen kan öka prestationen hos motionärer genom att mäta hur lång distans de kan cykla under ett långdistanspass på 2 timmar. 4. Hypotes Tre dagars uppladdning med 500 ml rödbetsjuice om dagen samt en fjärde dos á 250 ml rödbetsjuice på testdagen kan göra att prestationen förbättras på ett långdistanspass. 5. Frågeställningar Kan dietärt intag av nitrat i form av rödbetsjuice förbättra prestationen vid långdistans? Hur påverkas den upplevda ansträngningen, pulsen, laktatnivåerna och blodtryck efter dietärt intag av nitrat? 6. METOD 11

12 En randomiserad dubbelblind placebo-kontrollerad crossover studie utfördes på totalt sju stycken fullt friska försökspersoner, tre män och fyra kvinnor. Alla deltagare i studien var informerade om syftet med studien och godkände skriftligt sitt frivilliga deltagande. Etiska Kommittén Sydost gjorde en granskning av studien och såg inga etiska hinder för att genomföra studien. Det skulle dock beaktas om det behövdes beredskap om någon av deltagarna skulle bli utmattad och få problem under testet. Försökspersonerna genomgick vid två tillfällen tre dagars uppladdning med två olika typer av kosttillskott, rödbetsjuice, vilket innehåller nitrat och placebo (blåbärsjuice). Då studien var dubbelblind kände varken försöksledaren eller försökspersonerna till vilken typ av kosttillskott flaskorna innehöll. Totalt 21 st brunfärgade 500 milliliters och 7 st brunfärgade 250 milliliters flaskor fylldes med rödbetsjuice respektive blåbärsjuice inför varje testtillfälle. På flaskorna fästes en tejpbit med ett specifikt kodnummer för att efter genomförda tester kunna se vid vilken testperiod försökspersonerna intagit respektive kosttillskott. 6.1 Inklusionskriterier Till studien söktes totalt 10 försökspersoner i åldern år och för att få delta skulle försökspersonerna vara fullt friska, inte ta någon medicin, vara regelbundet aktiva med träning och inte använda tobak eller snus under studien. Då vissa livsmedel skulle undvikas före testerna tilldelades försökspersonerna specifika kostrestriktioner som skulle följas i samband med att försökspersonerna intog respektive kosttillskott. De livsmedel som skulle undvikas under de tre dagarna före testet var; kaffe/te, alla typer av grönsaker/bär, rökta produkter, charkuterivaror, alkohol, tobak och andra kosttillskott än de som ingick i studien. Instruktioner om att undvika alla form av träning 24 timmar innan testet och all form av uthållighetsträning 72 timmar innan testet fick deltagarna innan studien startade Upplägg 7 st försökspersoner genomgick vid två olika tillfällen en uppladdning med rödbetsjuice respektive blåbärsjuice (placebo) i tre dagar, 500 milliliter av respektive juice intogs. Nitratinnehållet i rödbetsjuicen var mg/l. Under tiden testet pågick konsumerade försökspersonerna den fjärde och sista flaskan med kosttillskott. Efter att de första testerna genomförts genomgick testdeltagarna en 5 dagars washoutperiod då de inte följde några kostrestriktioner. När washout-perioden var över startades den andra testperioden, där deltagarna i tre dagar laddade upp med respektive kosttillskott samt en sista dos på testdagen. De två testperioderna och washout-perioden pågick i totalt 11 dagar. Varje deltagare uppmanades att skriva en kostdagbok under första testperioden för att senare under den andra testperioden kunna efterlikna kosten från den första perioden. Detta för att så likvärdiga förutsättningar skapades inför de båda testerna. 6.2 Testerna Testerna genomfördes på testanläggningen Centrum för idrott och hälsa i Kalmar. Testerna genomfördes under tre olika dagar, detta p g a begränsat antal cyklar på 12

13 testlabbet, max fem deltagare kunde delta samtidigt. Olika typer av mätningar genomfördes innan testerna påbörjades; längd, vikt, blodtryck, puls och laktat. Sedan påbörjades det två timmar långa cykeltestet, där puls och upplevd ansträngning mättes var 30:e minut. Efter 90 cyklade minuter togs även ett laktattest. När testerna var genomförda gjorde följande mätningar; puls, laktat och blodtryck. Under testerna registrerades även den cyklade sträckan var 30:e minut och efter 120 minuter registrerades en slutsträcka. Temperatur och luftfuktighet i lokalen kontrollerades vid alla testdagar och luftfuktigheten låg på 25% medan temperaturen låg på 20.5 grader Celsius. När försökspersonerna anlände till testlokalen fick de förklarat för sig om hur och när de olika testerna skulle ske; när de skulle mäta blodtryck, laktat o s v. De fick även veta vilken tid de skulle inta den fjärde och sista dosen med kosttillskott Enkäter Innan testerna genomfördes fick försökspersonerna sitta ner och besvara två olika enkäter. En enkät som behandlade deras hälsa och träningsvanor och en enkät där de fick besvara frågor hur väl de följt kostrestriktionerna och om de trodde de intagit placebo eller nitratrik juice. Se bilagor Mätning av längd och vikt Längd och vikt mättes när testdeltagarna kom upp till testlabbet, ca 30 minuter innan testerna började. Längdmätningen utfördes med en stadiometer och deltagarna vägde sig på en våg av märket VETEK TI Blodtrycksmätning Blodtrycksmätningen utfördes med en elektronisk blodtrycksmätare av märket Beurer Medical BM44. De blodtrycksvärden som registrerades var systoliskt och diastoliskt blodtryck samt puls. 15 minuter innan testerna påbörjades registrerades ett första blodtryck, detta efter att testdeltagarna fått sitta ner några minuter och vila. Det andra blodtrycket som registrerades mättes efter 120 minuters cyklande. Direkt efter att testet var genomfört fick testdeltagarna kliva av cykeln och sätta sig i en stol och blodtrycket registrerades. 30 minuter efter testet genomfördes en blodtrycksmätning till. Vid blodtrycksmätningen satt testdeltagaren i en stol, i upprätt och avslappnad position med båda fötterna i golvet. Blodtrycksmanschetten fästes på vänster arm på testdeltagaren, två centimeter från armvecket. Blodtrycksmätaren var av ett helautomatiskt instrument, vilket innebär att manschetten automatiskt pumpades upp när testledaren tryckte på startknappen Laktatmätning Vid första testtillfället användes en laktatmätare av märket Lactate plus, Nova biomedical oh vid andra testtillfället användes en laktamätare av märket Lactate SCOUT, SensLAB. Laktatmätningarna genomfördes innan testerna påbörjades, 90 minuter in under pågående test, vid 120 minuter och 30 minuter efter avslutat test. 13

14 Blodprover till laktatmätningarna togs på fingertopparna med hjälp av en blodprovstagare, One Touch Lancing Device. Innan sticket rengjordes fingertoppen med sprit och läts torka, sedan blev testdeltagaren stucken och den första bloddroppen torkades bort. Sedan hölls en teststicka mot blodet så att det absorberades och sedan registrerades ett laktatvärde i mätaren Cykeltestet För att mäta deltagarnas prestationsförmåga genomfördes ett distanspass på cykel som varade två timmar. Deltagarna fick förklarat för sig att de skulle försöka cykla så långt som möjligt under dessa timmar, de fick välja motstånd själva men skulle ha samma motstånd hela tiden. De fick cykla i vilken hastighet de ville. Testerna genomfördes på testcyklar av märket Monark Ergomedic 818 E, på cyklarna kan t ex hastighet, kadens och sträcka läsas av på en display. Dock kan bara ett värde synas åt gången vilket gjorde att testdeltagarna endast fick se sin kadens under tiden de cyklade. Innan testerna startade fick testdeltagarna värma upp på cyklarna, då de också kunde ställa in det motstånd de ville ha under testet. Vid testernas start nollställdes sträckan och kadensen visades i displayen. Var 30:e minut registrerades deltagarnas puls, upplevda ansträngning och sträcka de cyklat. Efter 60 minuter fick de inta kosttillskottet, denna flaska skulle intas på max 10 minuter. Efter 90 minuter mättes även ett laktatvärde upp och vid 120 minuter, när testet var avslutat, registrerades den totala tillryggalagda sträckan men även laktatvärde och blodtryck togs då. Distansen de cyklat användes för jämförelse av första och andra testet Upplevd ansträngning Den upplevda ansträngningen registrerades var 30:e minut under testet m h a Borgskalan (28). Siffran 6 på skalan motsvarar extremt lätt ansträngning medan siffran 20 motsvarar maximal ansträngning Puls Innan, under och efter testerna registrerades pulsvärden på testdeltagarna. Detta gjordes m h a pulsklockor. Pulsvärdet uppmättes innan testet startade och togs sedan var 30:e minut under testets gång. Även 30 minuter efter avslutat test togs ett pulsvärde. Pulsvärdet togs för att kunna jämföra med den upplevda ansträngningen som registrerades. 6.3 Statistisk analys Ett parat t-test och ett icke-parametriskt test (Wilcoxon signed-rank test) tillämpades för att jämföra resultaten mellan placebo och nitratprov. Datan analyserades i GraphPad Prism (version 7.0, GraphPad Software, La Jolla California USA). 6.4 Litteratursökning Artikelsökningar har utförts i två olika sökmotorer, PubMed och GoogleScholar via Linnéuniversitetets databas. I olika kombinationer har följande sökord använts; nitrat, 14

15 nitrit, kväveoxid, prestation, mitokondrie, oxidativ fosforylering, vasodilatation, elektrontransportkedjan, rödbetsjuice, prestation. 7. Resultat 7.1 Testdeltagarnas träningsvanor I samband med första testperioden tilldelades testdeltagarna en enkät som handlade om deras träningsvanor. Resultaten från enkäten visar att deltagarna i snitt tränar 6 timmar/vecka, fördelat på 4 träningspass/vecka varav långdistanspass genomförs ca 2 ggr/vecka i genomsnitt. Fem deltagare uppgav att de kunnat träna regelbundet de senaste 6 månaderna. Tabell 1) Sammanställning av testdeltagarnas träningsvanor Sammanställning av testdeltagarnas träningsvanor D1, Tränar spinning och cykling 3-4 ggr/v. Långdistanspass genomförs 3-4 ggr/v och antal 69 år träningstimmar per vecka är 7-9 h. D2, Tränar spinning,cykling och core 3-5 ggr/v. Långdistanspass genomförs 3-5 ggr/v och 50 år antal träningstimmar per vecka är 10 h. D3, Tränar spinning, löpning, simning och orientering 3-5 ggr/v. Långdistanspass 39 år genomförs 1 gång/v och antal träningstimmar per vecka är 4-6 h. D4, Tränar högintensiv intervallträning 3-4 ggr/v. Långdistanspass genomförs 2 ggr/månad 30 år och antal träningstimmar per vecka är 1,5 h. D5, Tränar på gym,cyklar, löptränar och simmar 4 ggr/v. Långdistanspass genomförs år ggr/v och antal träningstimmar per vecka är 8-10 h. D6, Tränar MTB-cykling, löpning, styrketräning och längdskidor 3-5 ggr/v. Långdistanspass 53 år genomförs 1gång/v och antal träningstimmar per vecka är 3-8 h. D7, Tränar styrketräning och löpning 6 ggr/v. Långdistanspass genomförs 1 gång/månad och 32 år antal träningstimmar per vecka är 4-6 h. 7.2 Kostrestriktioner Vid båda testtillfällena fick testdeltagarna fylla i en enkät om hur väl de följt kostrestriktionerna. Enkätsvaren visar på en relativt god följsamhet av kostrestriktionerna. Tabell 2a) visar på hur väl varje enskild testdeltagare har följt eller avvikit från kostrestriktionerna. Ett X markerar att deltagaren helt har följt restriktionerna medan ett streck visar på en avvikelse. Testtillfälle 1 D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 Grönsaker/bär X - X X - - X 15

16 Alkohol/tobak X X X X X - X Kaffe/te X X X X - - X Energidryck med koffein X X X X X X - Kosttillskott X X X X X X X Rökta produkter X X X X X - X Ost X X X X - X X Fiskvaror i marinad X X X X X X X Tabell 2b) visar på hur väl varje enskild testdeltagare har följt eller avvikit från kostrestriktionerna. Ett X markerar att deltagaren helt har följt restriktionerna medan ett streck visar på en avvikelse. Testtillfälle 2 D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 Grönsaker/bär X X X X X - X Alkohol/tobak X X X X X - X Kaffe/te X X X X - - X Energidryck med koffein X X X X X X X Kosttillskott X X X X X X X Rökta produkter X X X X X X X Ost X X X X X - X Fiskvaror i marinad X X X X X X X 7.3 Nitrat respektive placebo Testdeltagarna fick besvara en enkät med frågan; tror du att du intagit nitrat eller placebo? Fem olika svarsalternativ gavs till frågan; Relativt säker på att det är ett nitratprov Osäker men gissar på nitratprov Vet ej Osäker men gissar på placebo Relativt säker på att det är placebo I tabellen nedan visas hur varje deltagare besvarade frågan vid varje testtillfälle. Deltagare 4-7 fick nitratprov första omgången och placebo andra omgången. Deltagare 1-3 fick placebo första gången och nitratprov andra gången. Tabell 3) visar testdeltagarnas svar om vad de trodde sig ha intagit; nitratprov eller placebo. Testtillfälle 1 Testtillfälle 2 D1 'Relativt säker på att det är placebo' 'Relativt säker på att det är ett nitratprov' D2 'Relativt säker på att det är placebo' 'Relativt säker på att det är ett nitratprov' D3 'Osäker men gissar på placebo' 'Relativt säker på att det är ett nitratprov' D4 'Osäker men gissar på nitratprov' 'Relativt säker på att det är placebo' D5 'Osäker men gissar på placebo' 'Relativt säker på att det är placebo' D6 'Relativt säker på att det är nitratprov' 'Relativt säker på att det är nitratprov' D7 'Relativt säker på att det är nitratprov' 'Relativt säker på att det är placebo' 7.4 Sammanfattande tabell 16

17 Tabell 4) visar en sammanfattning av de olika värden som registrerats. Nitrat Placebo Förändring P-värde Sträcka (km) 63,5 ±9.8 61,0± (4.1 %) p<0.02 Laktat (mm) 4.2 ± ± (23%) p<0.34 Upplevd ± ±1.7 (2.9%) P<0.10 ansträngning. Blodtryck 129 ± ± (1.5%) p<0.43 systoliskt, pre (mmhg) Blodtryck 87.4 ± ± (4%) p<0.35 diastoliskt, pre (mmhg) Blodtryck 117 ± ± (0.5%) p<0.84 systoliskt, post (mmhg) Blodtryck 83 ± ± (6.1%) p<0.54 diastoliskt, post (mmhg) Puls (slag/min) ± ± (0.2%) p< Blodtryck Ingen signifikant skillnad mellan nitratprov eller placebo noterades, varken i systoliskt eller diastoliskt blodtryck. Ingen skillnad kunde uppmätas vid någon av de olika blodtrycksmätningarna, varken innan, vid 120 minuter eller 30 minuter efter testerna. Det visade heller ingen signifikant skillnad i blodtrycken mellan första och andra testet. 7.6 Cyklad distans Resultaten från cykeltesterna visar på en signifikant skillnad (p<0.02) mellan nitrat och placebo. Den cyklade distansen var längre för 5 av 7 testdeltagare efter intag av dietärt nitrat. Efter intag av nitrat uppmättes en 5 km längre sträcka för testdeltagare 6 medan testdeltagare 3 och 7 cyklade 4 km längre vid intag av nitrat. Testdeltagare 2 och 4 cyklade 3 km längre efter intag av nitrat. Dock cyklade testdeltagare 1 och m kortare sträcka efter intag av nitrat. Cyklad distans var 30:e minut räknades ut och där visade resultaten på en signifikant skillnad (p<0.03) vid 90 minuter, men inte vid 30 (p<0.15), 60 (p<0.07) eller vid 120 (p<0.57) minuter. Resultaten från cyklad distans vid test 1 och test 2 visar inte på någon signifikant skillnad (p<0.64). 17

18 Figur 2) Figur 2) visar på en signifikant längre (p<0.03) distans efter intag av nitrat jämfört med placebo efter att ha cyklat 90 minuter. Tabell 5) visar uppmätta sträckor (km) var 30:e minut Nitrat Placebo p-värde Sträcka (km) 30 min Sträcka (km) 60 min Sträcka (km) 90 min Sträcka (km) 120 min 16.88± ±2.5 P< ± ±2.4 P< ± ±2.8 P< ± ±2.0 P< Laktat Ingen signifikant skillnad i laktatvärde mellan nitratprov eller placebo noterades. Ingen signifikant skillnad kunde uppmätas vid någon av de olika laktatmätningarna, varken innan (p<0.30), vid 90 minuter (p<0.18), 120 minuter (p<0.49) eller 30 minuter efter 18

19 testerna (p<0.08). Resultaten visade ingen signifikant skillnad i laktatvärdena mellan första och andra testet. Figur 3) Nitrat Placebo Laktatvärden Figur 3) visar laktatvärdena uppmätta vid 0, 90, 120 och 150 minuter. Ingen signikfikant skillnad kunde ses vid någon mätning. 7.8 Pulsvärde Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad (p<0.92) mellan nitrat och placebo när ett pulsmedelvärde räknades ut. Inte heller någon skillnad i puls mellan test 1 och test 2 kunde urskiljas. 7.9 Upplevd ansträngning Någon signifikant skillnad (p<0.10) i upplevd ansträngning mellan nitrat och placebo kunde inte visas. Fyra av testdeltagarna upplevde en något högre ansträngning vid intag av nitrat medan tre av testdeltagarna istället upplevde en något högre ansträngning vid intag av placebo. Fem av testdeltagarna upplevde en högre ansträngning vid test 1 jämfört med test 2, dock kunde ingen signifikant skillnad (p<0.22) uppvisas. 8. Metoddiskussion Genom att göra en crossover studie blir varje testdeltagare sin egen kontrollant, vilket minskar variationen och ger ökad power i beräkningarna vilket gör det möjligt att 19

20 identifiera signifikanta skillnader trots det låga antal deltagare i studien. Då studien var ett dubbelblint placebo-kontrollerat test får resultaten en mer objektiv bedömning, då varken testledare eller testdeltagare vet vilken dryck som intagits. Då nitrat och t ex rödbetsjuice har kommit att bli allt mer populärt bland idrottare och motionärer att ladda upp med inför träningar och tävlingar, men även stått i fokus bland forskare de senaste åren var jag nyfiken på att genomföra ett test med just rödbetsjuice. En mätning för att kontrollera nitratmängden i rödbetsjuicen jag använde mig av genomfördes aldrig, dock uppger tillverkarna att juicen innehåller mg nitrat/l. Dosen nitrat som användes i detta test har använts i tidigare studier av nitrat, Vanhatalo et al. Använde i sin studie 0,5 L rödbetsjuice innehållande ca 900 mg nitrat/l (29). Som placebopreparat i denna studie använde jag mig av blåbärsjuice, det innehåller små mängder nitrat (3 mg nitrat/l). Ett placebopreparat är något som inte innehåller den verksamma substansen som just då testas och därför kan en effekt jämföras mellan den aktiva substansen och placebopreparatet. För att få mer information om testdeltagarnas förkunskaper om nitrat fick de besvara en enkät med frågan; 'tror du att du intagit nitrat eller placebo?'. Denna enkät besvarade deltagarna vid varje testtillfälle och genom deras svar kunde jag utvärdera hur väl de kände till nitratdryck sedan tidigare. Testdeltagarnas eventuella förkunskaper om nitrat kan påverka resultaten genom psykologisk effekt, då de båda dryckerna inte smakade identiskt. Detta är en svaghet i studien, då testdeltagarna genom förkunskaper och förmåga att skilja på olika smaker kan gissa sig till rätt preparat innan testerna. Det finns möjlighet att ha två identiska drycker, rödbetsjuice och sedan en placebodryck som består av rödbetsjuice där nitratet tagits bort. Dock är dessa drycker dyra och var därmed inte aktuella till denna studie, men ska en större studie göras och det finns en större budget att tillgå så är det ett bra sätt att undvika en eventuell psykologisk effekt. För att undvika att den aktiva substansen skulle finnas kvar i kroppen vid andra testtillfället och orsaka en överföringseffekt separerades de två olika testtillfällena av en så kallad wash-out period (30). En wash-out period är en läkemedelsfriperiod och för att kunna bestämma hur lång perioden ska vara är det viktigt att ha god kunskap om den aktiva substansens farmakokinetiska egenskaper och då exempelvis känna till halveringstiden för den aktiva substansen. Wash-out perioden i denna studie sattes till sex dagar, detta för att verkligen undvika en överföringseffekt som annars kan ske om den aktiva substansen fortfarande finns kvar i kroppen. Halveringstiden för nitrat är 5 timmar och efter 24 timmar har basalnivån nåtts igen. 8.1 Psykologisk effekt I studien kan vissa psykologiska effekter ha spelat in på resultatet. En psykologisk faktor som kan ha påverkat är användandet av två smakmässigt icke-identiska drycker som jag redan diskuterat i tidigare stycke. Då deltagarna kände till att studien gick ut på att undersöka nitraters inverkan på prestationsförmåga, blir deras förkunskaper kring nitrat en psykologisk faktor som sannolikt kan ha påverkat deltagarnas prestationsförmåga och resultat. Tre av testdeltagarna var relativt säkra på att de intagit 20

21 placebo efter att de fått placebodrycken, de svarar sedan efter intag av nitratdryck att de är relativt säkra på att det är nitrat de intagit. Två av deltagarna svarade att de var osäkra på om de intagit placebo respektive nitrat vid första tillfället, men när de sedan fick nitratprov respektive placebodrycken så var de relativt säkra på vilken dryck de intog. Dessa resultat visar på att många av testdeltagarna kände till vilken av de båda juicerna som innehöll nitrat eller inte och detta kan då omedvetet ha påverkat deltagarna. Under testerna hade testdeltagarna möjlighet att se sin kadens vilket kan ha påverkat resultaten vid andra testet, om de själva kom ihåg vilken kadens de cyklade på vid första testet. En möjlighet hade varit att låta deltagarna cykla 'på känn' och inte se sin kadens alls, det hade kunnat utesluta en psykologisk påverkan av att veta hur fort man cyklat. En annan psykologisk faktor kan bidra till att sträckan de cyklade blev kortare andra gången och det kan bero på att testdeltagarna upplevde testet som ansträngande och vid andra testet visste de redan om hur jobbigt det skulle bli att sitta på testcykeln i 2 timmar och därför tar deltagarna omedvetet inte ut sig på samma sätt. Att testdeltagarna cyklade längre vid andra sträckan kan bero på en omedveten önskan om att komma längre vid det andra tillfället än det första. Testdeltagaren tar då i lite extra för att cykla en längre distans utan att tänka på det. Resultaten i denna studie visade dock inte på någon skillnad (p<0.64) mellan första och andra testet. Jag valde medvetet bort en psykologisk faktor som jag tror kunde spelat in stort i testresultaten. På cyklarna fanns en monitor som visade testdeltagarna sin kadens, där kunde man efter några knapptryckningar även se den avlagda distansen. Testdeltagarna fick enbart se sin kadens och ombads titta bort när jag läste av distansen. Alla deltagare följde detta och har då uteslutit en faktor som kan spela stor roll. Om testdeltagarna fått se sin distans de cyklat vid första tillfället tror jag att de velat se den andra gången också och då pusha sig lite extra bara för att komma lite längre. När det nu inte fanns den möjligheten för de att se distansen är det inte en möjlig förklaring till att de cyklade längre. 8.2 Statistisk analys Testdeltagarnas resultat jämfördes inte med varandra utan den enskilda individens resultat jämfördes mellan första och andra testet. Därför valde jag att använda mig av ett parat t-test, då det handlar om beroende (parad) data. Även ett icke-parametriskt test, Wilcoxons signed-rank test, användes i studien. 8.3 Utvärdering av cykeltest Inom idrott tillämpas ofta motoriska tester som fokuserar på motorisk prestation genom att mäta t ex distans eller arbetstid och en viktig faktor som kan påverka testresultaten vid dessa tester är specificitetsprincipen (31). Det innebär att om cykling utgör belastningen kommer testet att vara specifikt för en cyklist men inte passa för t ex en löpare (31). Jag valde att mäta motorisk prestation i form av distans och anledningen att jag valde det var för att se om nitrat har någon inverkan på prestationen vid långdistanspass. Tidigare studier har visat på en ökad prestationsförmåga men dessa tester har inte pågått särskilt länge. Jag valde att låta testdeltagarna cykla i 2 timmar för att verkligen kunna se om nitrat hade någon inverkan under ett långdistanspass. I många av de tidigare studierna har testerna varit time to exhaustion (TTE), det innebär 21

22 att testdeltagarna genomför ett test mot en konstant belastning till testdeltagarna inte längre orkar fortsätta. Ofta mäts VO2max värden i dessa test. Dock går de flesta idrotter oftast inte ut på att orka så långt som möjligt på konstant belastning, utan idrottarna ska avverka en viss sträcka på kortast möjliga tid och ett TTE är då inte särskilt likt de förhållandena som idrottarna oftast är vana vid. Jag valde att istället ha ett tempolopp (time trial TT), där deltagarna skulle cykla så långt de kunde under 2 timmar. Innan testerna startade fick de värma upp och ställa in ett motstånd de trodde de skulle orka cykla med hela tiden, testdeltagarna skulle helt enkelt tänka sig att de cyklade på en raksträcka utan några upp- eller nedförsbackar. De fick hålla vilken kadens de ville och öka eller minska den som de själva ansåg passade. Att deltagarna skulle cykla på en raksträcka är inte särskilt tävlingslikt då cykellopp ofta innehåller utslagsgivande backar, men samtidigt finns det lopp som cyklas på väldigt flack mark. Det skulle också vara svårt att för mig som ensam testledare se till att testdeltagarna fick samma och ett större motstånd då och då för att efterlikna en backe. Det skulle inte vara genomförbart, därför valde jag att genomföra testerna på detta sätt. För att de jämförande resultaten skulle bli så bra som möjligt valde jag att låta testdeltagarna välja sitt egna motstånd, detta för att varje enskild deltagare skulle kunna prestera sitt bästa utifrån sina egna förutsättningar då alla deltagare var vältränade men på olika nivå. 8.4 Standardisering Reabiliteten är tillförlitligheten i en mätning, resultatet ska vara detsamma vid upprepade mätningar och genom att standardisera testmiljön skapas en god testreliabilitet. Det finns många variabler i en testmiljö som kan påverka t ex temperatur och luftfuktighet. Detta kan påverka utgången av testresultatet, men i denna studie har dessa variabler standardiserats. Det finns fler variaber som kan påverka testresultaten och det handlar om testdeltagarnas förmåga att standardisera t ex kostintag, träning, intag av alkohol och medicinering. Dessa variabler fick testdeltagarna information om innan studien och hur de skulle agera för att standardisera testresultaten. De fick kostrestriktioner att följa och riktlinjer om t ex att inte inta tobak eller alkohol under testperioderna. De fick sedan vid varje testomgång fylla i en enkät och utvärdera hur väl de följt dessa restriktioner och riktlinjer. För att ytterligare standardisera testerna utfördes de på samma veckodag och vid samma tidpunkt vid de båda testomgångarna. I denna studie var jag ensam testledare och det minskade risken för att olika mätresultat mellan olika testledare skulle förekomma. Vid båda testperioderna användes samma utrustning; testcyklar av hög kvalitet och god kalibrering och blodtrycksmätare. Dock användes två olika laktatmätare vid de olika testtillfällena, vilket kan göra reabiliteten lite osäker. Dock användes i största möjliga utsträckning samma laktatmätare för samma grupp eftersom de är sin egen kontrollant. Sedan tog också några dubbla tester med båda laktatmätarna för att se om det varierade. Vid dessa tester visade laktatmätarna på en största skillnad i ±0.4 enheter. Inför testerna skapades ett 'schema' för varje enskild individ, där det registrerades t ex puls och blodtryck men på schemat fanns även en notering om när varje mätning skulle ske. De utfördes vid samma tidpunkt vid båda testomgångarna. Alla testdeltagare var vana cyklister och avsikten i den här studien var att mäta 22

23 prestationsförmågan vid långdistanspass. Långdistanspasset som tillämpades i testet kan utgöra en problematik om testdeltagarna inte är vana vid att cykla långt, deltagarna skulle kunna prestera bättre vid andra testet då en positiv träningseffekt sker i kroppen. Denna effekt kallas för överbelastningsprincipen, kroppen måste utsättas för en hög belastning för att vi ska få en positiv träningseffekt. De flesta i studien var dock vana vid att träna långdistans men några gjorde det mer sällan. Dock cyklade de som tränade distans mer sällan på nitrat första omgången och kom därmed längre första testet och överbelastningsprincipen kan inte förklara att de kom längre efter intag av nitrat. Validitet används för att se om man verkligen mäter det man vill mäta, logisk validitet kontrollerar giltigheten i studien, om testet verkligen mäter den egenskap som avsågs att mätas. Kriterievaliditet innebär hur väl en testvariabel korrelerar med ett specifikt kriterium. Kriterievaliditet kan delas in samtidig och prediktiv validitet. Samtidig validitet använder man för att se hur väl resultaten korrelerar med varandra, resultaten från mätningen jämförs med resultatet från tidigare mätningar. Detta genomförs genom att använda ett instrument vid mätningen som sedan jämförs med ett standardiserat instrument som mäter samma sak. Vid prediktiv validitet görs en mätning av kriterievariabeln vid ett senare tillfälle och hur väl man kunde förutsäga resultaten i mätningen mäts genom korrelationen. 9. Diskussion Syftet med studien var att undersöka om tre dagars uppladdning med nitrat i form av 500 ml rödbetsjuice om dagen samt en fjärde dos á 250 ml rödbetsjuice på testdagen kunde öka prestationen hos motionärer genom att mäta hur lång distans de kunde cykla under ett långdistanspass på 2 timmar. I denna studie ville jag även få svar på ett antal frågeställningar; att se hur den upplevda ansträngningen, blodtrycket och laktatnivåerna påverkades efter dietärt intag av nitrat. 9.1 Prestationsförmåga Ett av huvudfynden i aktuell studie var att testdeltagarna ökade sin prestationsförmåga efter intag av nitrat. En signifikant skillnad (p<0.02) kunde uppvisas mellan nitratprov och placebo. Testdeltagarna cyklade i genomsnitt km (±9.8) efter dietärt intag av nitrat. När de intog placebo cyklade de i genomsnitt km (±10.7). Detta är en förbättring på 4,1 %, vilket kan jämföras med triathleten Lisa Nordens OS-lopp i London Tävlingen i London pågick i strax under två timmar och till slut skiljde det nio tusendelar mellan första och andra plats och två sekunder till tredje (0,03 %) samt 12 sekunder till fjärdeplatsen (0,17%). Sammanställningen som gjordes av testdeltagarnas träningsvanor visade på att träningsmängden var relativt hög bland de flesta av de, dock är det svårt att fastställa en definitiv aktivitetsnivå för alla deltagare då det skiljde sig i antal pass, timmar och vad de tränade. Sammanställningen av testdeltagarnas enkäter och resultatet under cykeltesterna tyder dock på att det är vältränade motionärer som deltog i studien. Då kosten kan påverka prestationen och därmed resultaten i studien vidtogs flera 23