Naturva rdsbra nning den 2 juli 2015 inom Life Taiga och i Natura omra det Helvetesbra nnan, Å kroken.

Transkript

1 Rapport Dnr: Naturva rdsbra nning den 2 juli 2015 inom Life Taiga och i Natura omra det Helvetesbra nnan, Å kroken. Bild från helikopter innan bränningen. Bilden tas mot norr. Fotograf: samtliga bilder John Granbo Områdesbeskrivning Helvetesbrännan är ett stort obrutet väglöst vildmarksartat skogsområde dominerande med ca 110 årig talldominerad skog. Under tiden fram till slutet av 1800-talet har skogen varit påverkad av återkommande skogsbränder. Mellan 1165 och 1891 har inte mindre än 28 olika bränder dokumenterats. Inom området finns också bevarandevärda lövskogsbestånd med asp. Området är skyddat för sina höga biologiska värden såväl på land som i vatten och karaktären av obruten vildmark. Storlek ca 14 hektar. Skogen är mestadels talldominerad och relativt gles. Åldersvariationen är dålig enstaka äldre tallar. Stort inslag av löv (björk och en del asp). På marken finns ganska mycket ljung och rikligt med mossa. De södra delarna är mer beskogad av yngre gran, här är skogen tät. Området är överlag flackt och lättgånget. Det finns en del vindfällen men inget som försvårar. Stigen till Mejertjärn går igenom området. I området finns fuktigare partier som inte kommer att brinna. I området finns också några informationsstolpar som ersätts efter branden.

2 Målsättningen med bränningen Återskapa en brandpräglad beståndsstruktur med avseende på grova träd, torrakor och brända substrat. Skapa förutsättningar för tallkapuschongbaggar, genom att skapa träd med brandljud Genomförandet av bränningen ska resultera i att mängden gran framför allt yngre reduceras avsevärt i området. Mot Näbbtjärnsbäcken kommer en del gran att överleva eller inte påverkas alls av branden då marken kan vara för fuktig. Mortaliteten initialt för tall bör ligga i runt 20 %. Beståndet ska helt enkelt öppnas och bli mer solbelyst och få ett mer varierat trädskikt. Mer död ved i området skapas genom några mindre områden med hög brandintensitet. Skapa en möjlighet till föryngring av både löv och tall. Observerat väder under dagen: Senast det regnade på området var den 23 juni, då kom totalt ca 9,5 mm regn. Alltså åtta dagar utan nederbörd innan bränning. Vädret under bränningsdagen bestod av stabilt högtrycksväder. Temperaturen var runt grader. Luftfuktigheten var vid starten ca 35 %. Vindarna var i medeltal 1-2 meter per sekund och sydvästliga något byiga med vindbyar till 5-6 meter per sekund. Mellan kl och 16:00 var luftfuktigheten något under temperaturen enligt vår egen mätutrustning (se bilaga 1). Enligt SMHI var fallet dock inte så. Väderdata och utfall av brandriskdata från SMHI datum Temp RH Vind Vindriktn Nederb FFMC DMC DC ISI BUI FWI FWI-index O SSO NNV NV NNV NNV SV VSV NV SSV SSV VSV NV SO OSO NV ONO NV NNV NNV NO Bränningsdagen är den 2 juli Dagen efter bränner vi ett annat område i Helvetesbrännan.

3 Förberedelser Innan bränningen iordningställdes en enklare ATV väg ner till bränningsområdet genom att lägga ut ris och stockar över svåra passager. Bränningsgränserna rensades på mindre gran och större granar stamkvistades. Röjning av gran längst kantzonerna för att minimera risken för gnistkast utanför området. Under bränningsdagen hade vi 10 erfarna personer på plats. Under förmiddagen förberedda vi bränningen genom att placera ut pumpar och slang. Detta arbete pågick mellan 9 och 13. Pumparna testkördes innan bränningen. ATV användes för att köra ut materiel. Vägen ner till området stängdes av. Vi kontrollerade så inga personer var i Mejertjärnsstugan. Gränserna i nordost vattnades både med slang och helikopter innan bränningen påbörjades. Efter en välbehövlig paus och lunch hade vi en genomgång av checklistan (klartecken till bränning). Planeringsdokument inför bränningen Karta över området. Den röda ytan är bränningsområdena. Blåa sträcken symboliserar vatten och slang. De gula cirklarna är förslag på intensivytor

4 Reservat Bränningsområde N -koordinat E-koordinat Geografiskt läge Storlek ha Sjukvårdsutrustning: Helvetesbrännan km NNV Alby 15 Vid bilen/återsamlingsplats Väderdata (vind, temp) Vind RH FFMC DMC DC FWI (prognosticerade) O 4 m/s 30 90,9 44, Väderprognos kommande dagar: Gränser: Mot öst och syd bäck. Mot väst och norr ffa myrmark. I SV hörnet finns fastmark med rensad gräns Skyddsvärt substrat eller annat att skydda: Liten andel substrat en del kolade stubbar, inget att skydda!. 200 m norr om området finns Mejertjärnstugan. Två broar över bäcken. Ev skydda kolade stubbar! Målsättning: Minska humusskiktet, ta bort gran, 25 % dödlighet tall Beståndsbeskrivning: Flack terräng, enkelt att gå, gles tallskog, mot bäcken i syd mera gran och tätare samt en del vindfällen Risker: SV hörnet fastmark. Gnistkast från granar, en del löv i området. Beredskap på andra sidan bäcken. Utrustning: Helikopter: Ja på vändplan 1 st US, 1 st Vertex, 1 st MS, 700 m 38 mm, 300 m 25 mm, 100 m 19, ATV Vatten: Hämtas från bäcken. Personal bränningsdagen: 8 personer Eftersläckning: All brand släcks dag 3 2 pers första natten, därefter minst 2 personer dagtid till 3 dagar efter synlig rök, huvudansvar Antändningsmönster Låg intensitet med enstaka intensivytor i tallmiljön. Vid granbestånd mkt lågintensivt. Fältdokumentet som används under bränningen Bränningen Bränningen startade kl 14 i det nordöstra hörnet av området. Efter en försiktig start ökades antändningslinjen till ca 10 meter. Avståndet mellan punkantändningen var ca 5 meter. På tre områden ca 50 x 50 meter ökades intensiteten för att döda fler träd och på sikt skapa en öppen glänta. Radio Västernorrland besökte oss under bränningsdagen. Punktantändning efter cirka 30 minuters bränning, här i det nordöstra hörnet av området.

5 På tre ställen ökades intensiteten för att döda fler träd och på sikt skapa en öppen glänta. Efter någon timme gick två personer med brännkannor. Trots att luftfuktigheten var relativt låg kändes brandförloppet lugnt och kontrollerat. Flamhöjden varierade kring någon decimeter till ca 1 meter. Här kryper brandfronten mot vinden. Området söder om den gamla rågången där graninslaget är högre blev avbränningen sämre. Vissa ytor var för fuktiga för att brinna. I området finns också en del aspkloner. Under dessa aspbestånd saknas i regel brännbara skogsmossor. Dessa ytor bli då svåra att få och brinna. Framför brandfronten längst bägge kanterna i väst och ost gick personal och vattnade. Med jämna mellanrum ca 1 gång i timmen lyfte helikoptern och inspekterade närområdet.

6 Den sista slänten innan bränningen är klar klockan Efterbevakningen Under den första natten var två personer på plats, de bevakade gränserna och släckte allt inom meter från begräsningslinje. Under dag två var det två personer på plats, under dagen kontrollerades endast kantzonen. Efter dag tre släckte vi ner allt som brann, en person var på plats under dag 4-7. Under dag sju, när ingen synlig rök har setts under tre dygn, plockades allt materiel ihop av tre personer. Några myrstackar var svåra att släcka men i övrigt förekom väldigt få svårsläckta glödbränder. Under efterbevakningen moterades också provisoriska varningsskyltar som visar på faran att beträda området och gå längst stigen. Avbränningen i den dominerande tallmiljön blev total, endast riktiga fuktsvackor blev obrända. Observera att stigen inte blir avbränd och fungerar som en begränsningslinje.

7 Utveckling och lärdom Vi fick en mindre escape på den östra kanten och på myren då gnistor flög över bäcken och det vattenbegjutna området. Detta upptäcke gränsbevakaren snabbt och den släcktes under lugna och ordnade former. Först tillkallades helikopter som släppte vatten. Därefter släcktes allt noga med pump och slang. Helikopter med en 600 liters balja Att ha en helikopter på plats och i beredskap är en bra säkerhet. Inom någon minut så är den i luften och snabbt kan medverka i arbetet. Helikoptern har också samma radioapparat som övrig personal på marken så att en smidig kommunikation kan hållas. Ultra strikern (stora fyrtaktspumpen) fungerade mycket bra och går smidigt och tyst samt har ett bra tryck (24 bar). De mindre Versa pumparna (6 bar) upplevdes som något för svaga för längre slanglängder. Uppföljning Ett 20-tal provytor har lagts ut i området där bland annat trädslag och antal träd, vegetationstyp och humustjocklek har noterats. Under bränningen noterades brandfronten varje 30 minuter. Väderdata noterades liksom flamlängd och antändningsmönster. Johan antecknar brandfrontens läge efter varje 30 minuter.

8 Bränningen påbörjades i det nordöstra hörnet klockan och avslutades i det sydvästra kring klockan Varje orange linje visar brandfrontens läge vart 30 minut. Bränningshastigheten blir ca 100 meter i timmen utslaget över hela området. De mörkröda punkterna är uppföljningsytor. Uppföljningspunkterna kommer att återbesökas under 2016 för att göra uppföljningen efter bränningen. Bland annat kommer nya fotografier att tas, humusdjupet ska mätas, dödligheten av träd noteras etc. Resultat och flygfotografering efter bränningen För att dokumentera resultatet av bränningen genomfördes också en enkel flygfotografering av området den 15 oktober. I bränningsområdet syns fläckar och enstaka döda träd. En uppskattning är att cirka 5-10 % av träden har dött av branden. Dessa träd är rödbruna till färgen. De röda sträcken visar bränningsgränsen. Observera att asparna har tappat löven vilket gör att de ser döda ut men är sannolikt levande. I stort är vi nöjda med resultatet, en känsla är dock att vi gärna hade fått lite mer trädmortalitet initialt av bränningen. Uppföljningen efter brand får klargöra detta tydligare. Brandljud och substrat för tallkapuschongbagge kommer att bildas. Antalet granar har minskat i området och på sikt kommer också öppnare luckor att bildas.

9 Flygbild tagen åt norr, bilden visar den nordöstra delen av området. Flygbild tagen år väst. Här syns nästan hela området förutom den sydöstligaste delen av området.

10 Kostnad för genomförandet av bränningen En grovt uppskattad kostnad för bränningen uppgår till kr exklusive moms. Detta ger ett hektarpris på kr. Entreprenörer genomförde efterbevakningen. Kostnaden exkluderar alla kostnader för uppföljning, resor för egen personal, egen materiel etc. Länsstyrelsens egen personal som inte bekostas av projektet är också exkluderat från beräkningen av bränningskostnaden. Bränningsförberedelser Externa bränningsentreprenörer Helikopter Egen tillfällig personal Egen personal Övrigt, bränsle, mat, boende JAF etc Totalt Kostnad per hektar Life+ Taiga Life + Taiga är ett femårigt EU-projekt som pågår under åren Syftet är att gynna arter och naturmiljöer knutna till skogsbrandgenom kontrollerade bränningar i redan skyddade områden. Västernorrlands län är ett av 14 län som deltar i projektet. Under projektets tid kommer vi att genomföra naturvårdsbränninar på tio olika Natura 2000-områden i länet. Totalt kommer ca 310 hektar att brännas.

11 Bilaga 1, Väderdata från 2 juli från egen väderstation. Cirka 1 km utanför bränningsområdet på ett öppet hygge. Datum Tid Temp RH % Vind m/s Max vind Vindriktning : S : SSW : SW : SSW : S : S : SW : SW : SW : W : N : WSW : WSW : SW : WSW : SW : WSW : W : SSW : SSW : W : SW : SW : SSW : SSW : SW : WSW : SW : SW : WSW : WSW : SW : WSW : WSW : SW