Forum Naturkastrofer 18 november 2014

Transkript

1 Forum Naturkastrofer 18 november 2014 Nya väderfenomen 2014? - extrema vegetationsbränder i Norge och Sverige Leif Sandahl Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete

2 Vegetationsbränderna i Norge januari Vinterbränder i Skandinavien Ska prata om: Ett nytt fenomen vädret, en förändring? Vad vi har sett Studerat brandens beteende och vegetationen Inte analys av genomförd insats

3 Snödjup 31/ Källa: senorge.no Licens: CC-BY 3.0 NO och NLOD Källa: SMHI Licens:

4 Nederbördsavvikelse jan 2014 Licens: CC-BY 3.0 NO och NLOD Källa: Meteorologiska institutt Källa: Licens:

5 Källa: SMHI Faktablad nr 16, Torka, 2003

6 Olika växtprover för fuktanalys Torr luft Vind Tjäle

7 Växtskikten blir frystorkade Normal fukthalt % Fukthalt i växtprov Havsvåg och Frøya februari 2014 Brinner och sprider brand ljung

8 1

9 Start 22:20 27 Januari i Uran Startpunkt 235 m

10 Startpunkt - trolig orsak: 24 mm 2 aluminium el-ledning 230 V (polisutredning pågår)

11

12 Is i terrängen där det brunnit

13 Häftig och intensiv brand - torrt i ytan

14 Branden berörde främst det översta skiktet av vegetationen Frusen mark -Flera dm tjäle

15 Totalt utbränt

16

17 Begränsad i flanken - närhet till vatten

18 Brandspridning förbi och runt sjöar

19 Elnätet avstängt = ingen mobil kommunikation reparation pågick vid besöket 2 veckor efter

20 Samhällets trygghet efter olyckan- lösningen?

21 Källa: Flatanger kommune

22 2

23 Frøya

24 Källa: Lokalavisa Hitra-Frøya

25

26 Andra förutsättningar för insats Flera hundra utrymda Många hus under röken Aktiv släckning hkp på plats Mindre höjdskillnad, i havet 2 hytter brunnit upp Tidigt stöd ledning mm (DSB)

27

28

29

30 Vad har vi lärt oss av vinterbränder Måste kunna förutse risker som är självklara Sverige behöver ha prognoser för vinterbränder Vi behöver dagligen följa riskutvecklingen (snöfritt) Hade varit många veg. bränder lite slitna Enkla bränder berör nära 100 % av ytan/samhället Infrastruktur påverkas Norge har mer personal (CF) och helikopter Sverige behöver inventera riskområden - få hotbild Metodutveckling kartering/riskklassning vegetation

31 Klimatförändring? Var detta en unik företeelse med vinterbränder eller något vi kommer att se regelbundet i framtiden?

32 Har vi resurser? Kan vi hantera det (metod/teknik)? Hur ska vi organisera oss (leda)? Förstår vi riskbilden? Har vi en strategi förebygga/insats? Vilka prioriteringar i samhället ska styra?

33 Torsdag klockan 13:29 31 juli 2014 öster om Virsbo skogsbrand Västmanland Hur var sommaren 2014? 24 Juli riksmedia

34 En brand på 1X 000 ha produktiv skog Avbränd yta produktiv skog och total avbränd yta för Sverige Skog (ha) Total avbränd yta (ha)

35

36 MSB ger uppdraga till SMHI att producera brandriskprognoser Dagens brandriskprognoser bygger på modeller som togs fram eller infördes på 1990-talet Tar bara in väderdata som risk Förenklat budskap till allmänheten 1-5E Brandriskprognoserna ges stort utrymme i media Detaljerad och fördjupning finns med inloggning Detaljerad kan användas för djupare analyser Skogsbruket, vissa riskverksamheter är användare Endast april- augusti (februari-september) Endast ett topp-värde varje dygn (prognos 6 dygn)

37 01-jul 02-jul 03-jul 04-jul 05-jul 06-jul 07-jul 08-jul 09-jul 10-jul 11-jul 12-jul 13-jul 14-jul 15-jul 16-jul 17-jul 18-jul 19-jul 20-jul 21-jul 22-jul 23-jul 24-jul 25-jul 26-jul 27-jul 28-jul 29-jul 30-jul 31-jul 01-aug 02-aug 03-aug 04-aug 05-aug 06-aug 07-aug 08-aug 09-aug 10-aug 11-aug 12-aug 13-aug 14-aug 15-aug 50 FWI öster om Ramnäs, analysdata tom. 9 aug E

38 Exempel från Kanadas skog Jack Pine Stands är inte samma skog som i Sverige men visar relativa skillnader i beteende på en brand vid olika FWI

39 Dag 1. Torsdag Foto Lasse Pettersson

40 16.25 Larm W 5,2 m/s 1 km Torsdag (Fredag) Rh 38% (47%) W 5,2 m/s (5,7) T 24 C (23) FFMC 90.7 (90,2) DMC 47 (51) BUI 76 (79) ISI 12.1 (12.3) FWI 31 (32)

41 Norr om branden torsdag 31/7 ca kl 20

42 Vegetationens inverkan på brandbeteendet Hur brinner olika vegetationer När brinner de olika vegetationer Olika förutsättningar för antändning - orsaker Brinner annat än skog (åker, parker, grönytor, mm) Var finns olika vegetationer Möjlig förändring av vegetationen

43 Foto Anders Granström

44 Foto Anders Granström

45 Foto Anders Granström

46

47 Ledning av stora skogsbränder Hur ska teori omsättas till praktik Kartor behövs för att hitta rätt och kommunicera åtgärder Att leda över stora ytor kräver särskilda resurser nationella? Okända resurser/nya Långt bortifrån Fånga läget (lägesbild) Planera nästa dag

48 En karta många mobiler

49 Copernicusbild ca kl 12 måndag 4 aug

50 Kustbevakningens IR-bild flygbränder

51 Karterat brandområde - Kan vi förutse denna typ av händelser? - Historik? - Uppdaterad riskbild? - Hur ska risken hanteras? - Hur brinner/antänds veg - Acceptabel risk!? - Tar skogsnäringen sitt riskansvar? (jmfr ind) - Samhällets ansvar? - Bättre prognoser - Extremer i nytt klimat

52

53 Träd som vinden konserverat i hettan

54 Även annat än skog har brunnit

55 SMHI studie (2012)

56 Klimatförändring? Är denna typ av sommarbrand något vi kan förväntas oss i framtiden?

57 Framtidsfrågor vem tar initiativet/samverkar skogsnäringen eller samhället eller båda Hur ska framtidens skog se ut - nya trädarter - brandbarriärer/brandgator - ta bort för att hindra spridning i död vegetation Ökat ägaransvar Beredskapskrav på verksamheter i skog Allemansrätten? Krav på skydd mellan skog samhälle verksamhet Annan vegetation än skog kan också sprida brand

58 Tack!