SFK-BYGG ÅRSKRÖNIKA. Samverkan i Byggsektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SFK-BYGG ÅRSKRÖNIKA. Samverkan i Byggsektorn"

Transkript

1 Samverkan i Byggsektorn SFK-BYGG ÅRSKRÖNIKA 2006

2 Innehåll Styrelsen för SFK-bygg har ordet Förord Samverkan i byggsektorn nu med besked Samverkan i det offentliga Samverkan i byggbranschen Samverkan i Projekt Ökat bostadsbyggande Artiklar Nu gäller det att skapa nya jobb. Vi vet var de finns... Flagghusen dialogplanering för hållbarhet Nya Karolinska ett byggprojekt som kräver dynamisk medverkan Samverkan skapar vinnare Utmärkt bygge branschens egen kravmärkning Äntligen kan vi tala om samverkan i bygg- och fastighetssektorn Långsiktigt tänkande lönsamt redan idag! Postens nya servicenät samverkan för kvalitet i en kedja av byggnadsobjekt Rådet för Byggkvalitet BQR ett forum för sektorns övergripande samverkan Förnyelse i anläggningsbranschen samverkan som instrument för ökad effektivitet Det gångna året i SFK-Bygg SFK-Bygg (nationella styrelsen) SFK-Bygg Stockholm SFK-Bygg Väst Medlemmar 52 Medlemmar i SFK-Bygg Projektledning: Skaaret Kommunikation Layout: Byrå4 Tryck: Sandvikens Tryckeri Papper: Tom&Otto silk, 150g Organisation Organisation SFK-Bygg Centralt Organisation SFK-Bygg Stockholm Organisation SFK-Bygg Väst

3

4 Förord Alf Karlsson, Ordförande för SFK Bygg i Sverige I en tid när bygg- och anläggningssektorn åter går för högtryck är det glädjande att den sextonde upplagan av vår krönika kan dokumentera verklig samverkan i byggsektorn, som är årets tema. Insikten att alla vinner på att gemensamt arbeta mot de uppsatta projektmålen, börjar sakta men säkert få fäste. Visst finns det många hinder kvar, både strukturella och kulturella, men det stora genombrottet för samsyn och samarbete mellan projektens olika aktörer och mellan program, projektering, produktion och förvaltning har skett. Våra tidigare 15 årskrönikor visar hur den insikten vuxit sig allt starkare genom byggsektorns utveckling de senaste åren. Årskrönikorna är därmed en unik dokumentation över byggsektorns nutidshistoria. Mottagarna, personer som driver kvalitetsutvecklingen i sektorn, har naturligtvis starkt bidragit till denna goda utveckling. En ökad industrialisering av byggandet är ett annat väsentligt inslag som kräver en god planering och ett stort mått av samverkan för att fungera. Samverkan 1 Samverkan genomsyrar varje framgångsrikt bygg- och anläggningsprojekt. Det är väsentligt att genom samverkan på flera plan och i olika avseenden ta tillvara kompetenser och erfarenheter hos såväl medarbetare som 1 Samverkan är en av de tretton grundläggande värderingarna i kvalitetsarbetet som Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ formulerat. kunder, leverantörer, partners, ägare och huvudmän. I årskrönikan beskriver vår nationelle byggsamordnare Sonny Modig sektorns möjligheter och utmaningar. Eva Dahlman beskriver det goda samtalet som en metod för tidig samverkan i stadsplaneringen. Hur samverkan i programskedet för det nya storsjukhuset vid Karolinska sjukhuset går till, beskrivs av projektchefen Juan Copoví- Mena. Projekteringssamverkan åskådliggörs med exempel från Norrortsleden och E18, beskrivna av Per-Olof Karlsson. Programmet Utmärkt bygge visar hur god produktionssamverkan kan uppnås, Det beskrivs av programmets eldsjäl Per-Åke Gröning. Sven Fristedt beskriver samarbete i praktiken och över tid i en mängd projekt för Posten. Samverkan i projekt utifrån ett LCCperspektiv av Staffan Bollminger är ytterligare en intressant artikel. Avslutningsvis berättar Rådet för Byggkvalitet, BQR och Förnyelse i anläggningsbranschen, FIA om det gångna året och sina projekt. Alla författare har på ett fantastiskt sätt ställt upp för den produktionsplan som årskrönikan ställer krav på. Styrelsen framför ett stort tack för dessa insatser. Styrelsens ledamöter har på ett uppoffrande sätt och med stor entusiasm deltagit från idé till genomförande. Det är styrelsens förhoppning att läsaren får nya insikter, mera kunskaper och inte minst en underhållande läsning. Avslutningsvis vill vi framföra vårt tack till Byggkostnadsforum vars ekonomiska stöd möjliggjort fortsatt utgivning. Styrelsen har ordet 3

5 Styrelsen har ordet Samverkan i byggsektorn nu med besked Alf Karlsson, Affe i Södertälje Samverkan Glädjande kan det konstateras att det under 2006 tagits en mängd initiativ till olika former av samverkan, både när det gäller samverkan mellan processtegen i ett bygg- eller anläggningsprojekt och mellan de inblandade aktörerna. För att nämna några: Byggherreforums utbildningssatsning på Partnering, Sveriges Trädbyggnadskanslis landsomfattande seminarier för ökat träbyggande på höjden där samverkan har varit den stora ledstjärnan, BQRs och FIAs program för samverkan samt auktoriseringen Vattensäker Installation. Den sistnämnda är en framgångsrik satsning på samverkan mellan montör, företag och materialleverantörer som säkert kommer att minska de enorma kostnaderna för vattenskador som vi dras med i dag. Kundsamverkan Den ökande insikten om att samverkan i sig är en metod för bättre kvalitet och lönsamhet är en stor framgång för sektorn. Insikten att det är samverkan mot de av byggherren uppsatta projektmålen som är det primära syftet med allas vår verksamhet, har nu börjat slå rot. För att den insikten skall växa till sig och blomma ut till fullo, krävs att vissa strukturella hinder rivs. Jag tänker i första hand på de hinder vid upphandling som begränsar samverkan över tid mellan byggherrar och aktörer och mellan olika aktörsgrupperingar. Andra hinder är hantverkarnas och byggnadsarbetarnas ackordslönesystem, som inte på något sätt stimulerar till en högre måluppfyllelse utan bara till det snabbaste utförandet, något som inte alltid går hand i hand med projektmålen. Det vore en god gärning om lagen om offentlig upphandling, LOU, kunde tolkas så att samverkan över tid och mellan grupperingar stimulerades. En lika god gärning vore det om hantverkarnas och byggnadsarbetarnas framtida lönesystem premierade kompetens och förmåga att uppnå projektmålen, i stället för enbart snabbhet. Nytt mätverktyg för projektuppföljning ger besked Ytterligare en positiv nyhet är att sektorn årsskiftet 2006/2007 berikats med en världsunik mätmetod för projektuppföljning, som bland annat mäter hur projektmålen uppfylls och hur samverkan fungerar. Metoden är initierad av BQR och är framtagen i samverkan med Chalmers och SIQ. Den skall nu finkalibreras av några utvalda byggherrar i ett antal bygg- och anläggningsprojekt under 2007, för att sedan etableras på marknaden. Efter att ha haft förmånen att verka inom projektet och utan att göra anspråk på att vara objektiv, tror jag att metoden kommer att innebära ett historiskt genombrott för god projektuppföljning och god projektstyrning. För en mer fullständig information, se BQRs webbsida, 4 Styrelsen har ordet

6 Verktygets nyttor Nyttor för det pågående projektet Ökar graden av måluppfyllelse genom att byggherren: preciserar målen för projektet, påminner alla projektmedarbetare om målen, följer upp målen. Ökar delaktigheten och samverkan genom att aktörerna aktivt: får insikt om projektmålen deltar med uppgifter får möjlighet att lämna förbättringsförslag. Ger ett jämnare flyt i processen, genom att byggherren, projekteringsledaren och produktionsledaren: bestämmer relativt täta milstolpar, följer upp milstolparna. Uppmärksammar organisationens kompetens. Vid starten av projektet och delprojekten sker direkt avstämning av organisationens kompetens (ingår i riskanalysen): relativa styrkor och svagheter styrkor och svagheter jämfört med t ex branschgenomsnitt. Uppmärksammar ledarskapet och engagemanget. Under projektets gång görs återkommande avstämningar av upplevt ledarskap och upplevt engagemang: relativa styrkor och svagheter styrkor och svagheter jämfört med t ex branschgenomsnitt. Effekter av att verksamheten synliggörs, t ex genom: noggrannare planering tydligare ledning av projektet och delprojekten. Nyttor för aktören (företaget), inkl kommande projekt Verktyget skapar beslutsunderlag för: strategiska beslut, t ex genom att ge ett mått på konkurrensförmågan inom olika produkt- och verksamhetsområden strategiskt förändringsarbete, t ex genom att ge ett mått på verksamhetens styrkor och svagheter planering av kompetensutvecklingen, t ex genom att ge ett mått på medarbetarnas styrkor och svagheter projektplanering, t ex genom att samla erfarenheter från genomförda projekt val av leverantörer, t ex genom att ge ett mått på leverantörens faktiska prestationer. Därutöver skapas underlag och stöd för: kundernas utveckling, genom att samla synpunkter på kundernas styrkor och svagheter leverantörernas utveckling, genom att samla synpunkter på leverantörernas styrkor och svagheter aktörers produktionsledare får större möjlighet att bidra till att projektmålen uppnås större möjligheter att korrigera fel i handlingar större möjlighet att korrigera störningar aktörers lagbasar kan påverka effektiviteten öka förtjänsten och minska störningar aktörers medarbetare kan påverka sin arbetsmiljö och få mer ordning och reda. Nyttor för samhället, inklusive sektorn Verktyget driver utvecklingen mot byggnader och anläggningar som: bättre uppfyller kunders, såväl användares som samhällets, krav, behov och förväntningar förbrukar mindre resurser i form av arbetstid, maskiner och utrustning, material och övriga naturresurser, under såväl framställning som användning. Verktyget ger underlag för: att följa utvecklingen nationellt, regionalt, och per produkttyp, av såväl användarnas som samhällets, krav, behov och förväntningar forskning, t ex om projektorganisationers effektivitet utbildning, t ex om hur projektet kan ledas att identifiera goda exempel. Styrelsen har ordet 5

7 Samverkan i det offentliga Saija Thacker, Enhetschef, Fastighetsavdelning Det har talats mycket om partnering och samverkan under flera år och många frågor har ställts. Går det att kombinera med Lagen om offentlig upphandling (LOU)? Hur gör de i England? Klarar konsulter och entreprenörer av att arbeta på detta nya sätt? Hur ska vi som beställare hantera frågan? Jag har själv inte arbetat i ett partneringprojekt, men från sidan sett att det mycket väl går att kombinera med LOU. Jag har själv talat med engelsmännen och åtminstone där klarar leverantörerna av arbetssättet. Flera offentliga beställare, inklusive vi själva, har börjat prova konceptet, så visst är något på gång. Det finns flera fördelar och många talar om kortare totala tider och lägre kostnader. Jag vill istället belysa beställarens möjlighet och önskan att verkligen få med de mjukare parametrarna i projekten. Det hela handlar om värderingar. Genom samarbete och en gemensam grundsyn i t.ex. miljö, etiska och sociala frågor i ett projekt kommer dessa att finnas naturligt i alla steg för alla parter. Var och en har sin roll i helheten och för att allt ska passa ihop måste alla utgå från samma sak. Varje aktör är bäst på sin del och måste då styras av en klar och tydlig grundvärdering så att det totala målet uppnås. Detta kräver att det finns en stark och kompetent beställare som styr och håller ihop projekten. Det är vi beställare som ska förmedla projektets känsla och de värderingar vi vill ska genomsyra arbetet. Är då allt detta något nytt? I den form och affärsmässiga modell vi talar om idag är det nog relativt nytt. Jag vill dock påstå att duktiga projektledare i alla tider arbetat med samverkan, oavsett avtalsform. En riktigt duktig projektledare har förmågan att förmedla ett projekts hjärta och själ för att få alla i projektet att sträva mot samma mål. Lyckas man med det löper projektet mer friktionsfritt, alla bidrar på bästa sätt och kunden blir nöjd. Hur ser det då ut framöver? Vi kommer att genomföra många byggprojekt och ofta är tiden knapp. Då är det särkilt viktigt att effektivt dra nytta av alla projektdeltagares kunskaper och erfarenheter. Det är där jag tror samverkan blir riktigt viktig. Att avtalsformer formaliseras successivt förenklar processen. 6 Styrelsen har ordet

8 Samverkan i byggbranschen Anders Johnsson, f.d kvalitetschef i Peab Sverige AB, numera konsult i WSP Management Byggprocessen är uppdelad i ett stort antal skeden, där många olika aktörer deltar. Missförstånd, misstroende och fel i mänsklig verksamhet är ofta koncentrerad till gränsytorna mellan olika människor, avdelningar, organisationer, språkgrupper, nationer eller religioner. Uppenbart är att vi har mycket att vinna på ökad samverkan mellan aktörerna i byggbranschen, där det vimlar av olika företag och yrkesgrupper, såsom byggherrar, byggledare, projektörer, entreprenörer, materialleverantörer och underentreprenörer i flera led. Anbudsförfarandet i byggbranschen har under 1900-talet utvecklats mot att anbudslämnarna tenderat att lämna ett mycket lågt pris för att få beställning på uppdraget. Många anbudslämnare räknade sedan kallt med att dels spela ut underleverantörer mot varandra och på så sätt sänka sina inköpskostnader, dels att det under resans gång skulle tillkomma arbeten som det gick att ta bättre betalt för. Juristerna på båda sidor hade precis kommit överens om ny version av Allmänna Bestämmelser när beställarsidan genast började göra avsteg och ändringar i den. Entreprenörerna svarade med att lusläsa handlingarna efter otydligheter, lägga till reservationer i anbuden och sänka priserna ännu mer för att kunna komma till förhandlingsbordet. Misstron mellan parterna fick till följd att istället för att gemensamt fokusera på en bra produkt, så hamnade man i taktiska manövreringar där det gällde att få ett övertag över en motståndare. Kvalitetssystemstandarden ISO 9000 serien kom ut i sin första svenska utgåva Det är nu tjugo år sedan. Gradvis har begreppet nöjd kund blivit en självklarhet. Ännu är det dock inte självklart att den åttonde av de åtta ledningsprinciperna i 9000-serien tillämpas. Den åttonde principen innebär att en organisation skall sträva efter ömsesidigt fördelaktiga relationer med sina leverantörer. Motiveringen är att en organisation och dess leverantörer är beroende av varandra, och ömsesidigt fördelaktiga relationer ökar förmågan hos båda att skapa värde. Det är därför glädjande att se att anläggningsbranschen sedan 2003 har arbetat genom FIA (Förnyelse i anläggningsbranschen) med sådana frågor och att på husbyggnadssidan begreppet partnering har blivit högsta mode. Det gäller att bygga upp ett förtroende. Alla har ännu inte förstått att man inte kan tvinga eller lagstifta fram förtroende. Det måste förtjänas. Man måste ge och ta från båda sidor för att skapa ett öppet gränsland utan misstänksamhet, bakhåll och konflikter. Visst finns det byggherrar som endast ser partnering som ett sätt att få insyn i entreprenörens bokföring och visst finns det anläggare som tycker att FIA har varit mycket prat och lite verkstad. Men det har faktiskt hänt något. Några har insett att tiden varit ur led och tagit på sig ansvaret att vrida den rätt igen. Det ser faktiskt hoppfullt ut. Det kanske kommer att ta ytterligare 20 år innan vi är framme, men gränser kan avvecklas. Murar kan brytas ner. Det har skett förr. Styrelsen har ordet 7

9 Samverkan i Projekt Ökat bostadsbyggande Kent Ratcovich, projektcontroller, Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun Lars Renström, exploateringsingenjör, Tekniska förvaltningen, Lunds kommun Lena Sjöberg, byggnadsinspektör, Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun Lunds kommun ingick vintern 2004 samverkansavtal med tio byggherreföretag kring utbyggnaden av bostäder på vissa delar av den kommunalt ägda marken. Upprinnelsen till dessa avtal var att bostadsbyggandet i Lund liksom i stora delar av landet i övrigt i flera år dessförinnan legat på en relativt låg nivå. Efter valet 2002 ställde kommunen upp målet att öka bostadsbyggandet. Samtidigt startade diskussionen om den kommunala bostadspolitikens innehåll och om de möjligheter kommunen har att hjälpa till, bland annat genom att utveckla nya arbetsmetoder. Det politiska uppdraget att kraftigt öka bostadsbyggandet i Lunds kommun ställer krav på den kommunala organisationen och delvis nya arbetssätt. Uppdraget öppnar samtidigt möjligheter att pröva nya idéer och att utveckla nya former för dialog och samverkan med marknadens aktörer. Dialog / Tidiga möten Delar av dessa nya metoder bestod av dialog med ett 20-tal presumtiva byggherreföretag under 2003 som sedan ledde till att samverkansavtalen tecknades. Avtalen, som nyligen har förlängts för att gälla till halvårsskiftet 2011, omfattar bostadsutbyggnaden i Lunds tätorts östra delar och i Dalby, som ligger omkring en mil öster om Lund. Avtalen ligger till grund för den samverkan som bedrivs mellan kommunen och företagen i fråga om detaljplanearbete, kvalitetsfrågor och exploateringsavtal. Samverkansavtalen utgör också grunden för de preliminära markanvisningar som görs till byggherreföretagen och senare köpeavtalen som träffas mellan kommunen och respektive företag. Vid dessa tillfällen sker från kommunens sida en avstämning av att arbetet går i önskad riktning. Samverkansarbetet drivs i projektform som omfattar företagens respektive projektorganisationer och kommunens tekniska förvaltning och stadsbyggnadskontor. Formerna för samverkan är projektgrupper som byggs upp kring respektive detaljplaneområde. Vid vissa tillfällen har alla byggherreföretag deltagit i möten med de kommunala förvaltningarna och vid andra har möten hållits direkt med varje enskilt byggherreföretag. Samverkan startar redan när detaljplanernas samrådshandling utarbetas i syfte att parterna ska bli delaktiga i varandras arbete med tillblivelsen av de nya bostadsområdena. Ambitionen med dessa, för Lunds kommun, nya samverkansformer har varit att uppnå ett ökat bostadsbyggande i kommunen, att bygga med högre kvalitet och att uppnå en ökad medvetenhet om vikten av samordning mellan de insatser de olika parterna utgör. Ökat samarbete inom kommunen Utöver att samverkansformerna med byggherreföretagen alltså har förnyats har det också skett en intern utveckling inom kommunen där tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret i högre grad än tidigare arbetar gemensamt med planeringen och genomförandet av bostadsområdena. Lunds kommuns ambitioner är uttalat höga. I samtliga gällande programdokument ÖPL 98, lokal Agenda 21, grönstruktur- 8 Styrelsen har ordet

10 och naturvårdsprogram, utbyggnadsprogram samt mark- och bostadsförsörjningsprogram framgår att insatserna är fokuserade på långsiktigt hållbar utveckling från ekologisk, social och ekonomisk utgångspunkt. För att konkretisera kommunens ambitioner om ett byggande för hållbar utveckling har ett dokument upprättats där de viktigaste aspekterna formulerats. Dokumentet redovisar de aspekter som sammanfattar kommunens ambitioner och ger underlag för dialogen med kommunen och byggherrar. Avsikten är att skapa en samsyn om att de färdiga bostäderna skall uppfylla listade krav avseende planering och utformning. Kraven täcker in varje led i processen. En central uppgift är att fördjupa dialogen mellan kommun och byggherrar kring det idémässiga innehållet i bostadsbyggandet. Tre dimensioner eller aspekter har särskilt lyfts fram, den bostadssociala dimensionen, god arkitektur och stadsbyggnad, samt hållbart byggande och förvaltning. Program som styrmedel Som verktyg för att kunna följa upp ett hållbart byggande och förvaltning används ett Miljöbyggprogram. Hittills har Stockholms program för ekologiskt byggande legat som grund, samt kommunens basanpassningsprogram Bättre för alla. Hösten 2006 kompletterades med krav på att BASTA-systemet ska följas vid val av byggvaror inklusive kemiska produkter. Under våren 2007 kommer alla att använda Fuktcentrums Fuktsäkerhetsmall för att säkra fuktproblematiken. Miljöbyggprogrammet omfattar såväl projektering och produktion som förvaltningsförberedelser och uppföljning efter inflyttning. Byggherrarna blir redan tidigt i planprocessen informerade om miljöbyggprogrammet. Vid bygganmälan lämnas ifylld åtgärdskatalog till stadsbyggnads-kontoret. Programkraven följs upp vid byggsamrådet, för att sedan slutredovisas i samband med slutbevis. En uppföljning ska göras andra boendeåret. Våra erfarenheter och de erfarenheter Malmö har från sitt program för Ekologiskt hållbart byggande ska resultera i ett gemensamt miljöbyggprogram för Malmö-Lund som ska vara klart hösten Tanken med ett program är att stimulera aktörerna till ökade insatser mot ett mer uthålligt sätt att bygga. Socialt ansvarstagande Att finansiera vårt välfärdssystem med offentliga medel i framtiden kommer att bli allt svårare därför måste samhällsplanerare, bostadsbyggare och förvaltare fundera över hur man i framtidens bostadsområden kan skapa förutsättningar för att hantera frågor om social trygghet och gemenskap lokalt, utan att förlita sig till enbart offentliga lösningar. Alla inser att den fysiska miljön kanske inte är den viktigaste parametern, men de möjligheter som kan finnas i en genomtänkt bostadsmiljö måste vi ta till vara även om de bara representerar en begränsad del av problemlösningen. Ett socialt ansvarstagande är lönsamt, att socialt stabila områden med gott rykte är en god investering såväl samhällsekonomiskt som företagsekonomiskt. Vi planerar för framtidens bostadsområden med frågeställningen vad kan vi göra här och nu? I dialog och samsyn om god arkitektur och stadsbyggnad eftersträvas vackra och funktionella hus som utmärks av såväl individualitet och personlighet som god helhetssyn vad gäller variation, dynamik och nyansering. Bättre samarbetsklimat De två punkterna bostadssociala aspekter respektive arkitektur och stadsbyggnad behandlar de mjuka aspekterna och de yttre miljömålen medan hållbart byggande och förvaltning behandlar de mer tekniska aspekterna med huvudtemana en hälsosam inomhusmiljö, en effektiv energianvändning och en effektiv resursanvändning vid byggande och förvaltning. Med utgångspunkt från dessa aspekter har vi ett samarbete där dialogen bidrar till att samtliga aktörer på ett tidigt stadium är med och påverkar det slutliga resultatet. Styrelsen har ordet 9

11 Artiklar Nu gäller det att skapa nya jobb. Vi vet var de finns... Sonny Modig, Nationell Byggsamordnare Ingvar Andersson, Huvudsekreterare. Byggkommittén (Fi 2004:15) Alla partier är medvetna om behovet av att förnya och förbättra miljonprogrammets bostadsområden och att detta kommer att kräva omfattande bygginvesteringar under de närmaste åren. Detta måste ske samtidigt som det skall byggas många nya vägar, broar, tunnlar och järnvägar. Och dessutom måste nyproduktionen av bostäder öka framöver för att klara bostadsförsörjningen i tillväxtområdena. För att klara dessa utmaningar räcker inte dagens resurser i byggsektorn. Många yrken Om bygginvesteringarna i Sverige ökar från dagens 7 till 10 procent av BNP, som är genomsnitt i EU, skapas nya jobb. Det framgår av en rapport som byggbranschen presenterade våren Byggsektorn behöver dessutom rekrytera tiotusentals nya medarbetare de närmaste tio åren för att ersätta de många trotjänarna som går i pension. Det behövs fler byggnadsarbetare, rörmokare, plåtslagare och andra hantverkare, men även byggchefer, civilingenjörer, arkitekter och andra tekniska konsulter för att nämna några yrkeskategorier. När Konjunkturinstitutet för några veckor sedan redovisade sin augustibarometer uppgav drygt 60 % av byggföretagen att de hade svårt att hitta lämplig arbetskraft. Vi saknar politiska initiativ Det förefaller som om politikerna inte sett att det är i samhällsbyggnadssektorn som många av de nya jobben finns? Varför har så få politiska initiativ tagits för att stödja sektorns stora behov av välutbildade medarbetare och innovationsinriktad forskning? Staten är ju den största beställaren, ägaren och förvaltaren av det som byggs och därför också den som tjänar mest på en väl fungerande, effektiv, lönsam och attraktiv sektor. Sektorn har närmare anställda i företag som bygger och förvaltar för boende, resor och arbete. Vi ser resultatet runtomkring oss varje dag. Frågan är vem som ska bygga framtidens bostäder, skolor, sjukhus, industrier, kontor, broar, tunnlar, vägar och järnvägar? Sex av tio studenter ser byggbranschen som en framtidsbransch. Intresset bland ungdomar för gymnasieskolans byggprogram fortsätter också att öka men utbildningsplatserna räcker inte till. Men sektorn behöver ändå fler nya medarbetare när vi beaktar att byggnadsarbetare, platschefer och andra nyckelkompetenser går i pension de närmaste 10 åren. Utbildningar och lärlingar Vi är övertygade om att det går att klara rekryteringen, men staten måste tillsammans med sektorn satsa resurser för att utveckla spännande, ändamålsenliga och tilltalande yrkesutbildningar på såväl gymnasie- som högskolenivå. Samtidigt fortsätter sektorns satsning på utbildning av lärlingar. Det är jobb inte bara för högutbildade akademiker utan också för skickliga hantverkare. Det är jobb för både unga och äldre medarbetare, kvinnor och invandrare. Bygg- 10 Artiklar

12 företagen och de fackliga organisationerna måste för sin del jobba ännu hårdare för att motarbeta fördomar och machokultur, så att ungdomar, kvinnor och invandrare känner att de är välkomna och får det stöd de behöver på sina nya jobb. Långsiktiga spelregler Politiker har ansvar för att skapa långsiktigt hållbara och förutsägbara regelverk för bygg- och bostadsmarknaden. Efter många års utredande måste t.ex. de grundläggande finansiella förutsättningarna för ett stabilt bostadsfinansieringssystem läggas fast. Bostadsbolag och andra intressenter i byggandet måste veta vilka regler som gäller, inte bara idag, utan för överskådlig tid. Även problemen med utdragna planprocesser måste lösas. Industrin bör för sin del medverka till att variationen i sysselsättningen minskar, att nya jobb skapas och att produktiviteten blir högre. Detta möjliggörs främst genom att fokusera på ökat resursutnyttjande och minskning av onödiga kostnader i byggprocessen. Detta kommer att motverka prishöjningar under högkonjunkturer. Mer High Tech i byggbranschen Det krävs ett bättre innovationsklimat som gör det möjligt även för små och medelstora företag att utveckla sina idéer. IT är etablerad teknologi i byggbranschen men utvecklingen går fort och branschen kommer att bli betydligt mer High Tech än vad den är idag. Framtidens byggmaterial, teknik och produktionsmetoder kommer att vara mer avancerade än dagens produktionsmetoder. Det är främst de små och medelstora företagen som sällan själva kan finansiera sina idéer som måste få stöd till innovationer som medför att de kan utveckla ny teknik och nya effektiva produktionsmetoder. Vi behöver ett samlat FoU-program Precis som för andra viktiga näringsgrenar behöver staten forma ett program för forskning och utveckling i samhällsbyggnadssektorn. Ett samlat program för utveckling och forskning leder till fler innovationer som ger nya företag möjlighet att etablera sig på marknaden och möjligheter till ökade exportintäkter. Ett innovativt och industriellt moget byggande innebär bättre resursutnyttjande, minskad energianvändning och mindre belastning på miljön samtidigt som byggkvaliteten stiger och både inomhusmiljön och arbetsmiljön under byggtiden blir bättre. Det är något som alla i samhället tjänar på. 500 miljoner kronor om året i en utvecklingsfond riktad till byggsektorn skulle kunna frigöra många miljarder årligen i produktivitetsförbättringar, stärkt konkurrenskraft och bättre utnyttjade resurser. Vi medverkar gärna till att skapa förutsättningar för en sådan utveckling. Artiklar 11

13 Flagghusen dialogplanering för hållbarhet Eva Dalman, arkitekt, Malmö Stadsbyggnadskontor. Kan vi genom samverkan och dialog finna nya lösningar och nå längre i våra strävanden att bygga hållbart? Det var den enkla frågan när Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö, planerades. Hittills visar resultatet att dialogen varit fruktbar. Nackdelen är att den tar tid och resurser. Malmö stad är en av de fyra kommuner i Sverige som är med i Bygga-bo-dialogen 1. Den startades av regeringens miljövårdsberedning 1999 och syftar till att minska miljöbelastningen från bygg- och fastighetssektorn i Sverige. Malmö stad har tecknat sig för att uppfylla ett antal åtaganden gentemot regeringen, och ett av dem är att genomföra Det Goda Samtalet på en planeringsuppgift. Malmö valde att föra Ett Gott Samtal för planeringen av Flagghusen. Vad innebar detta? Tanken är att planeringen ska ske genom en konstruktiv dialog, och inte genom ett envist hävdande av sektorsintressen. De olika experterna och byggherrarna som deltar ska lyfta blicken och försöka skapa en god helhet genom att bidra med sina kunskaper. Allt för ofta sker motsatsen: särintressen hävdas så att planeraren till sist nöjer sig med ett förslag som godtas av alla, även om helheten blivit lidande. Det goda samtalet Det Goda Samtalet är ingen färdig metod. I de fyra Bygga-bo-kommunerna har de lagts upp på helt olika vis. Det handlar om ett utvecklingsarbete där vi prövar förhållningssätt och genomförande. Arbetet i kommunerna har utvärderats av Karlstad universitet i samarbete med Malmö högskola 2. I Malmö valde vi att pröva angreppsättet när marken nordost om bomässeområdet Bo01 skulle exploateras. Målen var högt satta: bostäder till rimlig kostnad med hög hållbarhet. Erfarenheterna från Bo01 visade att det var värt besväret att arbeta med små byggrätter och många byggherrar. Resultatet på Bo01 blev en varierad och mer småskalig stadsbild och det uppstod en viss intern konkurrens mellan byggherrarna som sporrade till extra ansträngningar. Därför valde vi att förvalta arvet från bomässan. Även i Flagghusen skulle ambitionen vara att få in många aktörer. Hur var processen? Arbetet inleddes med att fastighetskontoret bjöd in alla intresserade byggherrar. Speciella ansträngningar gjordes att bjuda in byggherrar som ville bygga hyresrätter eller sådana som var villiga att pröva nya lösningar. Fjorton byggherrar anmälde intresse och bjöds in till ett första möte. Där fick de veta att planeringsprocessen skulle bli speciell och att 1 De övriga kommunerna är Kalmar, Karlstad och Hofors. 2 Rapporten Det Goda Samtalet Erfarenheter av dialogbaserade planprocesser, Malin Iwarsson och Anna Ranger, Centrum för forskning om regional utveckling, Karlstad Universitet, 2006 kan beställas hos Fakulteten för samhälls- & livsvetenskaper, Cerut, Karlstad 12 Artiklar

Ny samarbetsmodell. Per-Olov Karlsson Projektchef, Vägverket Region Stockholm Vägverket

Ny samarbetsmodell. Per-Olov Karlsson Projektchef, Vägverket Region Stockholm Vägverket Ny samarbetsmodell Per-Olov Karlsson Projektchef, Vägverket Region Stockholm Vägverket 1 Problembild Bristande konkurrens Kartellanklagelser Oacceptabel kostnadsutveckling Bristande kvalitet Förseningar

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Snabbaste vägen till ökad produktivitet i anläggningsbranschen

Snabbaste vägen till ökad produktivitet i anläggningsbranschen Snabbaste vägen till ökad produktivitet i anläggningsbranschen Så ska vi öka produktiviteten i anläggningsbranschen Trafikverket gör varje år affärer på anläggningsmarknaden för mer än 35 miljarder kronor.

Läs mer

Peabs kundsamverkan.

Peabs kundsamverkan. Peabs kundsamverkan. I Peabs Partnering deltar alla parter lika mycket Alla vinner på samverkan. Högre kvalitet. Lägre kostnader. Effektivare process. Roligare samarbete. Bättre information. Större engagemang.

Läs mer

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked 2015-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/142-050 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun Riktlinjer och åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Lunds kommun Kommunfullmäktige 2013-11-28 Innehåll Inledning...1 Effektiva processer...1 Enkla och flexibla regler...4 Ökad konkurrens...4 Ökad samverkan

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret 2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen.

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen. Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen. Vi har bestämt oss! Förnyelse kräver förändring Skapa drivkrafter Ta fram hjälpmedel Skapa förutsättningar Program och verktyg

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Vem ska man välja som byggpartner?

Vem ska man välja som byggpartner? DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom

Läs mer

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat.

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Med partnering når vi tillsammans bättre resultat. Fördelarna med partnering. Partnering minskar riskerna i projektet. Partnering ger ökat fokus på den gemensamma projektekonomin. Partnering ökar utrymmet

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Riktlinjer för markanvisning

Riktlinjer för markanvisning PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för markanvisning Örebro kommun 2014-11-25 Sam 807/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING RIKTLINJER Säkerställer ett riktigt agerande

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Grundläggande värderingar

Grundläggande värderingar Grundläggande värderingar Institutet för Svensk Kvalitet, SIQ, har funnit att det finns ett antal grundläggande värderingar (13st) som är gemensamma för riktigt framgångsrika företag. Tomas och Leo på

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Varför bygga en ny sjukhusanläggning?

Varför bygga en ny sjukhusanläggning? 1 Varför bygga en ny sjukhusanläggning? Dagens Karolinska Solna är utspritt på ett 40-tal byggnader med svag logistik och samordning Därför byggs en ny anläggning är flera det utspritt är på ett fastigheter

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

UTDRAG PROTOKOLL

UTDRAG PROTOKOLL UTDRAG PROTOKOLL Nr 7/2012 1 (2) Justerat: Justeringen anslogs: 2012-11-28 Charlotte Broberg Erika Ullberg - - - 70 12 Regional bedömning av behovet av bostäder Tjänsteutlåtande 2012-11-19 Följande yrkanden

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

partnering enligt byggtema

partnering enligt byggtema partnering enligt byggtema fördelar med Partnering Högre effektivitet ger bättre lönsamhet Revirtänkande faller bort tvister minimeras Högre kvalitet i alla led Fokus på kundnytta och ekonomi Budget och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology Chalmers University of Technology Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology - men hur funkar det egentligen? Per-Erik Josephson Chalmers tekniska högskola Pågående forskning, exempel

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket Varför har Trafikverket valt att bli Renodlad Beställare? 2 2014-06-03 Nya förutsättningar ger nya möjligheter

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal:

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Mitt medarbetarsamtal Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare Juseks medarbetarsamtal Medarbetar är ett genomtänkt, väl förberett och regelbundet återkommande

Läs mer

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden Olika tidsperioder olika drivkrafter som styrt bostadsmarknaden Sociala situationen Politik

Läs mer

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan 1 2014-08-28 Agenda 1. Introduktion och presentation av deltagarna 2. Produktivitet 3. Arbetsmiljö 4. Trafikpåverkan 5. Medskick till nationellt Anläggningsforum 6. Sammanfattning och avslutning 2 2014-08-28

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Nytänkande effektivt samarbete

Nytänkande effektivt samarbete Nytänkande effektivt samarbete HELHETSLÖSNINGAR FÖR TEKNISKA INSTALLATIONER Behov av nya lösningar Bygg- och installationsbranschen utvecklas snabbt. Idag är fastigheter mer tekniskt krävande än tidigare.

Läs mer

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen Alingsås kommun Alingsåshem, FABS och Alingsås Energi är dotterbolag i koncernen AB Alingsås Rådhus Ägaren styr bolagen genom ägardirektiv Energibolag som energiproducent och Alingsåshem och FABS som konsumenter

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor

Läs mer

med Lean som grund - effekter i 200 företag

med Lean som grund - effekter i 200 företag Att skapa uthållig konkurrenskraft med Lean som grund - effekter i 200 företag Birgitta Öjmertz, Produktionslyftet birgitta.ojmertz@swerea.se se Vi arbetar med att utveckla företagens egen förmåga att

Läs mer

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Vår vision Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi vill att våra kunder inom offentlig sektor

Läs mer

Riktlinjer för markanvisning

Riktlinjer för markanvisning Riktlinjer för markanvisning Ronneby kommun Antagen av KF 2016-06-16 265 Bakgrund Enligt lag (SFS 2014:899) ska alla kommuner, så länge de genomför markanvisningar, anta riktlinjer för dem. Riktlinjerna

Läs mer

Miljödriven affärsutveckling

Miljödriven affärsutveckling Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson 2011-01-20 Asfaltdagen 2011 Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige Per Andersson Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional

Läs mer

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Stockholm i juni 2008 Fyra röster om vägen mot en LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Den 11 juni arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet, en branschträff på temat Mot en lönsammare byggprocess.

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag. ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 35 C ÄGARDIREKTIV FÖR ESLÖVS BOSTADS AB Godkända av kommunfullmäktige 2011-12-19, antagna på bolagsstämma Bakgrund Eslövs kommun är en relativt stor aktör på bostadsmarknaden

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen?

Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen? Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen? Sveriges största beställare visar hur arbetet fortskrider Stefan Engdahl Direktör, Investering Trafikverkets uppdrag Regeringen har, via

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Tillsammans bygger vi Svevia.

Tillsammans bygger vi Svevia. Tillsammans bygger vi Svevia. För dig som arbetar på uppdrag av oss på Svevia. Vart är vi på väg? 2 Resan har börjat. Den här trycksaken vänder sig till dig som arbetar tillsammans med oss på Svevia. Du

Läs mer

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp Bra lönebildning 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära lönebildning där IKEM:s löneavtal ska ge lokala parter goda förutsättningar. Det är

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer