SFK-BYGG ÅRSKRÖNIKA. Samverkan i Byggsektorn

Transkript

1 Samverkan i Byggsektorn SFK-BYGG ÅRSKRÖNIKA 2006

2 Innehåll Styrelsen för SFK-bygg har ordet Förord Samverkan i byggsektorn nu med besked Samverkan i det offentliga Samverkan i byggbranschen Samverkan i Projekt Ökat bostadsbyggande Artiklar Nu gäller det att skapa nya jobb. Vi vet var de finns... Flagghusen dialogplanering för hållbarhet Nya Karolinska ett byggprojekt som kräver dynamisk medverkan Samverkan skapar vinnare Utmärkt bygge branschens egen kravmärkning Äntligen kan vi tala om samverkan i bygg- och fastighetssektorn Långsiktigt tänkande lönsamt redan idag! Postens nya servicenät samverkan för kvalitet i en kedja av byggnadsobjekt Rådet för Byggkvalitet BQR ett forum för sektorns övergripande samverkan Förnyelse i anläggningsbranschen samverkan som instrument för ökad effektivitet Det gångna året i SFK-Bygg SFK-Bygg (nationella styrelsen) SFK-Bygg Stockholm SFK-Bygg Väst Medlemmar 52 Medlemmar i SFK-Bygg Projektledning: Skaaret Kommunikation Layout: Byrå4 Tryck: Sandvikens Tryckeri Papper: Tom&Otto silk, 150g Organisation Organisation SFK-Bygg Centralt Organisation SFK-Bygg Stockholm Organisation SFK-Bygg Väst

3

4 Förord Alf Karlsson, Ordförande för SFK Bygg i Sverige I en tid när bygg- och anläggningssektorn åter går för högtryck är det glädjande att den sextonde upplagan av vår krönika kan dokumentera verklig samverkan i byggsektorn, som är årets tema. Insikten att alla vinner på att gemensamt arbeta mot de uppsatta projektmålen, börjar sakta men säkert få fäste. Visst finns det många hinder kvar, både strukturella och kulturella, men det stora genombrottet för samsyn och samarbete mellan projektens olika aktörer och mellan program, projektering, produktion och förvaltning har skett. Våra tidigare 15 årskrönikor visar hur den insikten vuxit sig allt starkare genom byggsektorns utveckling de senaste åren. Årskrönikorna är därmed en unik dokumentation över byggsektorns nutidshistoria. Mottagarna, personer som driver kvalitetsutvecklingen i sektorn, har naturligtvis starkt bidragit till denna goda utveckling. En ökad industrialisering av byggandet är ett annat väsentligt inslag som kräver en god planering och ett stort mått av samverkan för att fungera. Samverkan 1 Samverkan genomsyrar varje framgångsrikt bygg- och anläggningsprojekt. Det är väsentligt att genom samverkan på flera plan och i olika avseenden ta tillvara kompetenser och erfarenheter hos såväl medarbetare som 1 Samverkan är en av de tretton grundläggande värderingarna i kvalitetsarbetet som Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ formulerat. kunder, leverantörer, partners, ägare och huvudmän. I årskrönikan beskriver vår nationelle byggsamordnare Sonny Modig sektorns möjligheter och utmaningar. Eva Dahlman beskriver det goda samtalet som en metod för tidig samverkan i stadsplaneringen. Hur samverkan i programskedet för det nya storsjukhuset vid Karolinska sjukhuset går till, beskrivs av projektchefen Juan Copoví- Mena. Projekteringssamverkan åskådliggörs med exempel från Norrortsleden och E18, beskrivna av Per-Olof Karlsson. Programmet Utmärkt bygge visar hur god produktionssamverkan kan uppnås, Det beskrivs av programmets eldsjäl Per-Åke Gröning. Sven Fristedt beskriver samarbete i praktiken och över tid i en mängd projekt för Posten. Samverkan i projekt utifrån ett LCCperspektiv av Staffan Bollminger är ytterligare en intressant artikel. Avslutningsvis berättar Rådet för Byggkvalitet, BQR och Förnyelse i anläggningsbranschen, FIA om det gångna året och sina projekt. Alla författare har på ett fantastiskt sätt ställt upp för den produktionsplan som årskrönikan ställer krav på. Styrelsen framför ett stort tack för dessa insatser. Styrelsens ledamöter har på ett uppoffrande sätt och med stor entusiasm deltagit från idé till genomförande. Det är styrelsens förhoppning att läsaren får nya insikter, mera kunskaper och inte minst en underhållande läsning. Avslutningsvis vill vi framföra vårt tack till Byggkostnadsforum vars ekonomiska stöd möjliggjort fortsatt utgivning. Styrelsen har ordet 3

5 Styrelsen har ordet Samverkan i byggsektorn nu med besked Alf Karlsson, Affe i Södertälje Samverkan Glädjande kan det konstateras att det under 2006 tagits en mängd initiativ till olika former av samverkan, både när det gäller samverkan mellan processtegen i ett bygg- eller anläggningsprojekt och mellan de inblandade aktörerna. För att nämna några: Byggherreforums utbildningssatsning på Partnering, Sveriges Trädbyggnadskanslis landsomfattande seminarier för ökat träbyggande på höjden där samverkan har varit den stora ledstjärnan, BQRs och FIAs program för samverkan samt auktoriseringen Vattensäker Installation. Den sistnämnda är en framgångsrik satsning på samverkan mellan montör, företag och materialleverantörer som säkert kommer att minska de enorma kostnaderna för vattenskador som vi dras med i dag. Kundsamverkan Den ökande insikten om att samverkan i sig är en metod för bättre kvalitet och lönsamhet är en stor framgång för sektorn. Insikten att det är samverkan mot de av byggherren uppsatta projektmålen som är det primära syftet med allas vår verksamhet, har nu börjat slå rot. För att den insikten skall växa till sig och blomma ut till fullo, krävs att vissa strukturella hinder rivs. Jag tänker i första hand på de hinder vid upphandling som begränsar samverkan över tid mellan byggherrar och aktörer och mellan olika aktörsgrupperingar. Andra hinder är hantverkarnas och byggnadsarbetarnas ackordslönesystem, som inte på något sätt stimulerar till en högre måluppfyllelse utan bara till det snabbaste utförandet, något som inte alltid går hand i hand med projektmålen. Det vore en god gärning om lagen om offentlig upphandling, LOU, kunde tolkas så att samverkan över tid och mellan grupperingar stimulerades. En lika god gärning vore det om hantverkarnas och byggnadsarbetarnas framtida lönesystem premierade kompetens och förmåga att uppnå projektmålen, i stället för enbart snabbhet. Nytt mätverktyg för projektuppföljning ger besked Ytterligare en positiv nyhet är att sektorn årsskiftet 2006/2007 berikats med en världsunik mätmetod för projektuppföljning, som bland annat mäter hur projektmålen uppfylls och hur samverkan fungerar. Metoden är initierad av BQR och är framtagen i samverkan med Chalmers och SIQ. Den skall nu finkalibreras av några utvalda byggherrar i ett antal bygg- och anläggningsprojekt under 2007, för att sedan etableras på marknaden. Efter att ha haft förmånen att verka inom projektet och utan att göra anspråk på att vara objektiv, tror jag att metoden kommer att innebära ett historiskt genombrott för god projektuppföljning och god projektstyrning. För en mer fullständig information, se BQRs webbsida, 4 Styrelsen har ordet

6 Verktygets nyttor Nyttor för det pågående projektet Ökar graden av måluppfyllelse genom att byggherren: preciserar målen för projektet, påminner alla projektmedarbetare om målen, följer upp målen. Ökar delaktigheten och samverkan genom att aktörerna aktivt: får insikt om projektmålen deltar med uppgifter får möjlighet att lämna förbättringsförslag. Ger ett jämnare flyt i processen, genom att byggherren, projekteringsledaren och produktionsledaren: bestämmer relativt täta milstolpar, följer upp milstolparna. Uppmärksammar organisationens kompetens. Vid starten av projektet och delprojekten sker direkt avstämning av organisationens kompetens (ingår i riskanalysen): relativa styrkor och svagheter styrkor och svagheter jämfört med t ex branschgenomsnitt. Uppmärksammar ledarskapet och engagemanget. Under projektets gång görs återkommande avstämningar av upplevt ledarskap och upplevt engagemang: relativa styrkor och svagheter styrkor och svagheter jämfört med t ex branschgenomsnitt. Effekter av att verksamheten synliggörs, t ex genom: noggrannare planering tydligare ledning av projektet och delprojekten. Nyttor för aktören (företaget), inkl kommande projekt Verktyget skapar beslutsunderlag för: strategiska beslut, t ex genom att ge ett mått på konkurrensförmågan inom olika produkt- och verksamhetsområden strategiskt förändringsarbete, t ex genom att ge ett mått på verksamhetens styrkor och svagheter planering av kompetensutvecklingen, t ex genom att ge ett mått på medarbetarnas styrkor och svagheter projektplanering, t ex genom att samla erfarenheter från genomförda projekt val av leverantörer, t ex genom att ge ett mått på leverantörens faktiska prestationer. Därutöver skapas underlag och stöd för: kundernas utveckling, genom att samla synpunkter på kundernas styrkor och svagheter leverantörernas utveckling, genom att samla synpunkter på leverantörernas styrkor och svagheter aktörers produktionsledare får större möjlighet att bidra till att projektmålen uppnås större möjligheter att korrigera fel i handlingar större möjlighet att korrigera störningar aktörers lagbasar kan påverka effektiviteten öka förtjänsten och minska störningar aktörers medarbetare kan påverka sin arbetsmiljö och få mer ordning och reda. Nyttor för samhället, inklusive sektorn Verktyget driver utvecklingen mot byggnader och anläggningar som: bättre uppfyller kunders, såväl användares som samhällets, krav, behov och förväntningar förbrukar mindre resurser i form av arbetstid, maskiner och utrustning, material och övriga naturresurser, under såväl framställning som användning. Verktyget ger underlag för: att följa utvecklingen nationellt, regionalt, och per produkttyp, av såväl användarnas som samhällets, krav, behov och förväntningar forskning, t ex om projektorganisationers effektivitet utbildning, t ex om hur projektet kan ledas att identifiera goda exempel. Styrelsen har ordet 5

7 Samverkan i det offentliga Saija Thacker, Enhetschef, Fastighetsavdelning Det har talats mycket om partnering och samverkan under flera år och många frågor har ställts. Går det att kombinera med Lagen om offentlig upphandling (LOU)? Hur gör de i England? Klarar konsulter och entreprenörer av att arbeta på detta nya sätt? Hur ska vi som beställare hantera frågan? Jag har själv inte arbetat i ett partneringprojekt, men från sidan sett att det mycket väl går att kombinera med LOU. Jag har själv talat med engelsmännen och åtminstone där klarar leverantörerna av arbetssättet. Flera offentliga beställare, inklusive vi själva, har börjat prova konceptet, så visst är något på gång. Det finns flera fördelar och många talar om kortare totala tider och lägre kostnader. Jag vill istället belysa beställarens möjlighet och önskan att verkligen få med de mjukare parametrarna i projekten. Det hela handlar om värderingar. Genom samarbete och en gemensam grundsyn i t.ex. miljö, etiska och sociala frågor i ett projekt kommer dessa att finnas naturligt i alla steg för alla parter. Var och en har sin roll i helheten och för att allt ska passa ihop måste alla utgå från samma sak. Varje aktör är bäst på sin del och måste då styras av en klar och tydlig grundvärdering så att det totala målet uppnås. Detta kräver att det finns en stark och kompetent beställare som styr och håller ihop projekten. Det är vi beställare som ska förmedla projektets känsla och de värderingar vi vill ska genomsyra arbetet. Är då allt detta något nytt? I den form och affärsmässiga modell vi talar om idag är det nog relativt nytt. Jag vill dock påstå att duktiga projektledare i alla tider arbetat med samverkan, oavsett avtalsform. En riktigt duktig projektledare har förmågan att förmedla ett projekts hjärta och själ för att få alla i projektet att sträva mot samma mål. Lyckas man med det löper projektet mer friktionsfritt, alla bidrar på bästa sätt och kunden blir nöjd. Hur ser det då ut framöver? Vi kommer att genomföra många byggprojekt och ofta är tiden knapp. Då är det särkilt viktigt att effektivt dra nytta av alla projektdeltagares kunskaper och erfarenheter. Det är där jag tror samverkan blir riktigt viktig. Att avtalsformer formaliseras successivt förenklar processen. 6 Styrelsen har ordet

8 Samverkan i byggbranschen Anders Johnsson, f.d kvalitetschef i Peab Sverige AB, numera konsult i WSP Management Byggprocessen är uppdelad i ett stort antal skeden, där många olika aktörer deltar. Missförstånd, misstroende och fel i mänsklig verksamhet är ofta koncentrerad till gränsytorna mellan olika människor, avdelningar, organisationer, språkgrupper, nationer eller religioner. Uppenbart är att vi har mycket att vinna på ökad samverkan mellan aktörerna i byggbranschen, där det vimlar av olika företag och yrkesgrupper, såsom byggherrar, byggledare, projektörer, entreprenörer, materialleverantörer och underentreprenörer i flera led. Anbudsförfarandet i byggbranschen har under 1900-talet utvecklats mot att anbudslämnarna tenderat att lämna ett mycket lågt pris för att få beställning på uppdraget. Många anbudslämnare räknade sedan kallt med att dels spela ut underleverantörer mot varandra och på så sätt sänka sina inköpskostnader, dels att det under resans gång skulle tillkomma arbeten som det gick att ta bättre betalt för. Juristerna på båda sidor hade precis kommit överens om ny version av Allmänna Bestämmelser när beställarsidan genast började göra avsteg och ändringar i den. Entreprenörerna svarade med att lusläsa handlingarna efter otydligheter, lägga till reservationer i anbuden och sänka priserna ännu mer för att kunna komma till förhandlingsbordet. Misstron mellan parterna fick till följd att istället för att gemensamt fokusera på en bra produkt, så hamnade man i taktiska manövreringar där det gällde att få ett övertag över en motståndare. Kvalitetssystemstandarden ISO 9000 serien kom ut i sin första svenska utgåva Det är nu tjugo år sedan. Gradvis har begreppet nöjd kund blivit en självklarhet. Ännu är det dock inte självklart att den åttonde av de åtta ledningsprinciperna i 9000-serien tillämpas. Den åttonde principen innebär att en organisation skall sträva efter ömsesidigt fördelaktiga relationer med sina leverantörer. Motiveringen är att en organisation och dess leverantörer är beroende av varandra, och ömsesidigt fördelaktiga relationer ökar förmågan hos båda att skapa värde. Det är därför glädjande att se att anläggningsbranschen sedan 2003 har arbetat genom FIA (Förnyelse i anläggningsbranschen) med sådana frågor och att på husbyggnadssidan begreppet partnering har blivit högsta mode. Det gäller att bygga upp ett förtroende. Alla har ännu inte förstått att man inte kan tvinga eller lagstifta fram förtroende. Det måste förtjänas. Man måste ge och ta från båda sidor för att skapa ett öppet gränsland utan misstänksamhet, bakhåll och konflikter. Visst finns det byggherrar som endast ser partnering som ett sätt att få insyn i entreprenörens bokföring och visst finns det anläggare som tycker att FIA har varit mycket prat och lite verkstad. Men det har faktiskt hänt något. Några har insett att tiden varit ur led och tagit på sig ansvaret att vrida den rätt igen. Det ser faktiskt hoppfullt ut. Det kanske kommer att ta ytterligare 20 år innan vi är framme, men gränser kan avvecklas. Murar kan brytas ner. Det har skett förr. Styrelsen har ordet 7

9 Samverkan i Projekt Ökat bostadsbyggande Kent Ratcovich, projektcontroller, Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun Lars Renström, exploateringsingenjör, Tekniska förvaltningen, Lunds kommun Lena Sjöberg, byggnadsinspektör, Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun Lunds kommun ingick vintern 2004 samverkansavtal med tio byggherreföretag kring utbyggnaden av bostäder på vissa delar av den kommunalt ägda marken. Upprinnelsen till dessa avtal var att bostadsbyggandet i Lund liksom i stora delar av landet i övrigt i flera år dessförinnan legat på en relativt låg nivå. Efter valet 2002 ställde kommunen upp målet att öka bostadsbyggandet. Samtidigt startade diskussionen om den kommunala bostadspolitikens innehåll och om de möjligheter kommunen har att hjälpa till, bland annat genom att utveckla nya arbetsmetoder. Det politiska uppdraget att kraftigt öka bostadsbyggandet i Lunds kommun ställer krav på den kommunala organisationen och delvis nya arbetssätt. Uppdraget öppnar samtidigt möjligheter att pröva nya idéer och att utveckla nya former för dialog och samverkan med marknadens aktörer. Dialog / Tidiga möten Delar av dessa nya metoder bestod av dialog med ett 20-tal presumtiva byggherreföretag under 2003 som sedan ledde till att samverkansavtalen tecknades. Avtalen, som nyligen har förlängts för att gälla till halvårsskiftet 2011, omfattar bostadsutbyggnaden i Lunds tätorts östra delar och i Dalby, som ligger omkring en mil öster om Lund. Avtalen ligger till grund för den samverkan som bedrivs mellan kommunen och företagen i fråga om detaljplanearbete, kvalitetsfrågor och exploateringsavtal. Samverkansavtalen utgör också grunden för de preliminära markanvisningar som görs till byggherreföretagen och senare köpeavtalen som träffas mellan kommunen och respektive företag. Vid dessa tillfällen sker från kommunens sida en avstämning av att arbetet går i önskad riktning. Samverkansarbetet drivs i projektform som omfattar företagens respektive projektorganisationer och kommunens tekniska förvaltning och stadsbyggnadskontor. Formerna för samverkan är projektgrupper som byggs upp kring respektive detaljplaneområde. Vid vissa tillfällen har alla byggherreföretag deltagit i möten med de kommunala förvaltningarna och vid andra har möten hållits direkt med varje enskilt byggherreföretag. Samverkan startar redan när detaljplanernas samrådshandling utarbetas i syfte att parterna ska bli delaktiga i varandras arbete med tillblivelsen av de nya bostadsområdena. Ambitionen med dessa, för Lunds kommun, nya samverkansformer har varit att uppnå ett ökat bostadsbyggande i kommunen, att bygga med högre kvalitet och att uppnå en ökad medvetenhet om vikten av samordning mellan de insatser de olika parterna utgör. Ökat samarbete inom kommunen Utöver att samverkansformerna med byggherreföretagen alltså har förnyats har det också skett en intern utveckling inom kommunen där tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret i högre grad än tidigare arbetar gemensamt med planeringen och genomförandet av bostadsområdena. Lunds kommuns ambitioner är uttalat höga. I samtliga gällande programdokument ÖPL 98, lokal Agenda 21, grönstruktur- 8 Styrelsen har ordet

10 och naturvårdsprogram, utbyggnadsprogram samt mark- och bostadsförsörjningsprogram framgår att insatserna är fokuserade på långsiktigt hållbar utveckling från ekologisk, social och ekonomisk utgångspunkt. För att konkretisera kommunens ambitioner om ett byggande för hållbar utveckling har ett dokument upprättats där de viktigaste aspekterna formulerats. Dokumentet redovisar de aspekter som sammanfattar kommunens ambitioner och ger underlag för dialogen med kommunen och byggherrar. Avsikten är att skapa en samsyn om att de färdiga bostäderna skall uppfylla listade krav avseende planering och utformning. Kraven täcker in varje led i processen. En central uppgift är att fördjupa dialogen mellan kommun och byggherrar kring det idémässiga innehållet i bostadsbyggandet. Tre dimensioner eller aspekter har särskilt lyfts fram, den bostadssociala dimensionen, god arkitektur och stadsbyggnad, samt hållbart byggande och förvaltning. Program som styrmedel Som verktyg för att kunna följa upp ett hållbart byggande och förvaltning används ett Miljöbyggprogram. Hittills har Stockholms program för ekologiskt byggande legat som grund, samt kommunens basanpassningsprogram Bättre för alla. Hösten 2006 kompletterades med krav på att BASTA-systemet ska följas vid val av byggvaror inklusive kemiska produkter. Under våren 2007 kommer alla att använda Fuktcentrums Fuktsäkerhetsmall för att säkra fuktproblematiken. Miljöbyggprogrammet omfattar såväl projektering och produktion som förvaltningsförberedelser och uppföljning efter inflyttning. Byggherrarna blir redan tidigt i planprocessen informerade om miljöbyggprogrammet. Vid bygganmälan lämnas ifylld åtgärdskatalog till stadsbyggnads-kontoret. Programkraven följs upp vid byggsamrådet, för att sedan slutredovisas i samband med slutbevis. En uppföljning ska göras andra boendeåret. Våra erfarenheter och de erfarenheter Malmö har från sitt program för Ekologiskt hållbart byggande ska resultera i ett gemensamt miljöbyggprogram för Malmö-Lund som ska vara klart hösten Tanken med ett program är att stimulera aktörerna till ökade insatser mot ett mer uthålligt sätt att bygga. Socialt ansvarstagande Att finansiera vårt välfärdssystem med offentliga medel i framtiden kommer att bli allt svårare därför måste samhällsplanerare, bostadsbyggare och förvaltare fundera över hur man i framtidens bostadsområden kan skapa förutsättningar för att hantera frågor om social trygghet och gemenskap lokalt, utan att förlita sig till enbart offentliga lösningar. Alla inser att den fysiska miljön kanske inte är den viktigaste parametern, men de möjligheter som kan finnas i en genomtänkt bostadsmiljö måste vi ta till vara även om de bara representerar en begränsad del av problemlösningen. Ett socialt ansvarstagande är lönsamt, att socialt stabila områden med gott rykte är en god investering såväl samhällsekonomiskt som företagsekonomiskt. Vi planerar för framtidens bostadsområden med frågeställningen vad kan vi göra här och nu? I dialog och samsyn om god arkitektur och stadsbyggnad eftersträvas vackra och funktionella hus som utmärks av såväl individualitet och personlighet som god helhetssyn vad gäller variation, dynamik och nyansering. Bättre samarbetsklimat De två punkterna bostadssociala aspekter respektive arkitektur och stadsbyggnad behandlar de mjuka aspekterna och de yttre miljömålen medan hållbart byggande och förvaltning behandlar de mer tekniska aspekterna med huvudtemana en hälsosam inomhusmiljö, en effektiv energianvändning och en effektiv resursanvändning vid byggande och förvaltning. Med utgångspunkt från dessa aspekter har vi ett samarbete där dialogen bidrar till att samtliga aktörer på ett tidigt stadium är med och påverkar det slutliga resultatet. Styrelsen har ordet 9

11 Artiklar Nu gäller det att skapa nya jobb. Vi vet var de finns... Sonny Modig, Nationell Byggsamordnare Ingvar Andersson, Huvudsekreterare. Byggkommittén (Fi 2004:15) Alla partier är medvetna om behovet av att förnya och förbättra miljonprogrammets bostadsområden och att detta kommer att kräva omfattande bygginvesteringar under de närmaste åren. Detta måste ske samtidigt som det skall byggas många nya vägar, broar, tunnlar och järnvägar. Och dessutom måste nyproduktionen av bostäder öka framöver för att klara bostadsförsörjningen i tillväxtområdena. För att klara dessa utmaningar räcker inte dagens resurser i byggsektorn. Många yrken Om bygginvesteringarna i Sverige ökar från dagens 7 till 10 procent av BNP, som är genomsnitt i EU, skapas nya jobb. Det framgår av en rapport som byggbranschen presenterade våren Byggsektorn behöver dessutom rekrytera tiotusentals nya medarbetare de närmaste tio åren för att ersätta de många trotjänarna som går i pension. Det behövs fler byggnadsarbetare, rörmokare, plåtslagare och andra hantverkare, men även byggchefer, civilingenjörer, arkitekter och andra tekniska konsulter för att nämna några yrkeskategorier. När Konjunkturinstitutet för några veckor sedan redovisade sin augustibarometer uppgav drygt 60 % av byggföretagen att de hade svårt att hitta lämplig arbetskraft. Vi saknar politiska initiativ Det förefaller som om politikerna inte sett att det är i samhällsbyggnadssektorn som många av de nya jobben finns? Varför har så få politiska initiativ tagits för att stödja sektorns stora behov av välutbildade medarbetare och innovationsinriktad forskning? Staten är ju den största beställaren, ägaren och förvaltaren av det som byggs och därför också den som tjänar mest på en väl fungerande, effektiv, lönsam och attraktiv sektor. Sektorn har närmare anställda i företag som bygger och förvaltar för boende, resor och arbete. Vi ser resultatet runtomkring oss varje dag. Frågan är vem som ska bygga framtidens bostäder, skolor, sjukhus, industrier, kontor, broar, tunnlar, vägar och järnvägar? Sex av tio studenter ser byggbranschen som en framtidsbransch. Intresset bland ungdomar för gymnasieskolans byggprogram fortsätter också att öka men utbildningsplatserna räcker inte till. Men sektorn behöver ändå fler nya medarbetare när vi beaktar att byggnadsarbetare, platschefer och andra nyckelkompetenser går i pension de närmaste 10 åren. Utbildningar och lärlingar Vi är övertygade om att det går att klara rekryteringen, men staten måste tillsammans med sektorn satsa resurser för att utveckla spännande, ändamålsenliga och tilltalande yrkesutbildningar på såväl gymnasie- som högskolenivå. Samtidigt fortsätter sektorns satsning på utbildning av lärlingar. Det är jobb inte bara för högutbildade akademiker utan också för skickliga hantverkare. Det är jobb för både unga och äldre medarbetare, kvinnor och invandrare. Bygg- 10 Artiklar

12 företagen och de fackliga organisationerna måste för sin del jobba ännu hårdare för att motarbeta fördomar och machokultur, så att ungdomar, kvinnor och invandrare känner att de är välkomna och får det stöd de behöver på sina nya jobb. Långsiktiga spelregler Politiker har ansvar för att skapa långsiktigt hållbara och förutsägbara regelverk för bygg- och bostadsmarknaden. Efter många års utredande måste t.ex. de grundläggande finansiella förutsättningarna för ett stabilt bostadsfinansieringssystem läggas fast. Bostadsbolag och andra intressenter i byggandet måste veta vilka regler som gäller, inte bara idag, utan för överskådlig tid. Även problemen med utdragna planprocesser måste lösas. Industrin bör för sin del medverka till att variationen i sysselsättningen minskar, att nya jobb skapas och att produktiviteten blir högre. Detta möjliggörs främst genom att fokusera på ökat resursutnyttjande och minskning av onödiga kostnader i byggprocessen. Detta kommer att motverka prishöjningar under högkonjunkturer. Mer High Tech i byggbranschen Det krävs ett bättre innovationsklimat som gör det möjligt även för små och medelstora företag att utveckla sina idéer. IT är etablerad teknologi i byggbranschen men utvecklingen går fort och branschen kommer att bli betydligt mer High Tech än vad den är idag. Framtidens byggmaterial, teknik och produktionsmetoder kommer att vara mer avancerade än dagens produktionsmetoder. Det är främst de små och medelstora företagen som sällan själva kan finansiera sina idéer som måste få stöd till innovationer som medför att de kan utveckla ny teknik och nya effektiva produktionsmetoder. Vi behöver ett samlat FoU-program Precis som för andra viktiga näringsgrenar behöver staten forma ett program för forskning och utveckling i samhällsbyggnadssektorn. Ett samlat program för utveckling och forskning leder till fler innovationer som ger nya företag möjlighet att etablera sig på marknaden och möjligheter till ökade exportintäkter. Ett innovativt och industriellt moget byggande innebär bättre resursutnyttjande, minskad energianvändning och mindre belastning på miljön samtidigt som byggkvaliteten stiger och både inomhusmiljön och arbetsmiljön under byggtiden blir bättre. Det är något som alla i samhället tjänar på. 500 miljoner kronor om året i en utvecklingsfond riktad till byggsektorn skulle kunna frigöra många miljarder årligen i produktivitetsförbättringar, stärkt konkurrenskraft och bättre utnyttjade resurser. Vi medverkar gärna till att skapa förutsättningar för en sådan utveckling. Artiklar 11

13 Flagghusen dialogplanering för hållbarhet Eva Dalman, arkitekt, Malmö Stadsbyggnadskontor. Kan vi genom samverkan och dialog finna nya lösningar och nå längre i våra strävanden att bygga hållbart? Det var den enkla frågan när Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö, planerades. Hittills visar resultatet att dialogen varit fruktbar. Nackdelen är att den tar tid och resurser. Malmö stad är en av de fyra kommuner i Sverige som är med i Bygga-bo-dialogen 1. Den startades av regeringens miljövårdsberedning 1999 och syftar till att minska miljöbelastningen från bygg- och fastighetssektorn i Sverige. Malmö stad har tecknat sig för att uppfylla ett antal åtaganden gentemot regeringen, och ett av dem är att genomföra Det Goda Samtalet på en planeringsuppgift. Malmö valde att föra Ett Gott Samtal för planeringen av Flagghusen. Vad innebar detta? Tanken är att planeringen ska ske genom en konstruktiv dialog, och inte genom ett envist hävdande av sektorsintressen. De olika experterna och byggherrarna som deltar ska lyfta blicken och försöka skapa en god helhet genom att bidra med sina kunskaper. Allt för ofta sker motsatsen: särintressen hävdas så att planeraren till sist nöjer sig med ett förslag som godtas av alla, även om helheten blivit lidande. Det goda samtalet Det Goda Samtalet är ingen färdig metod. I de fyra Bygga-bo-kommunerna har de lagts upp på helt olika vis. Det handlar om ett utvecklingsarbete där vi prövar förhållningssätt och genomförande. Arbetet i kommunerna har utvärderats av Karlstad universitet i samarbete med Malmö högskola 2. I Malmö valde vi att pröva angreppsättet när marken nordost om bomässeområdet Bo01 skulle exploateras. Målen var högt satta: bostäder till rimlig kostnad med hög hållbarhet. Erfarenheterna från Bo01 visade att det var värt besväret att arbeta med små byggrätter och många byggherrar. Resultatet på Bo01 blev en varierad och mer småskalig stadsbild och det uppstod en viss intern konkurrens mellan byggherrarna som sporrade till extra ansträngningar. Därför valde vi att förvalta arvet från bomässan. Även i Flagghusen skulle ambitionen vara att få in många aktörer. Hur var processen? Arbetet inleddes med att fastighetskontoret bjöd in alla intresserade byggherrar. Speciella ansträngningar gjordes att bjuda in byggherrar som ville bygga hyresrätter eller sådana som var villiga att pröva nya lösningar. Fjorton byggherrar anmälde intresse och bjöds in till ett första möte. Där fick de veta att planeringsprocessen skulle bli speciell och att 1 De övriga kommunerna är Kalmar, Karlstad och Hofors. 2 Rapporten Det Goda Samtalet Erfarenheter av dialogbaserade planprocesser, Malin Iwarsson och Anna Ranger, Centrum för forskning om regional utveckling, Karlstad Universitet, 2006 kan beställas hos Fakulteten för samhälls- & livsvetenskaper, Cerut, Karlstad 12 Artiklar