Karlbergsskolans likabehandlingsplan. Läsår

Transkript

1 Karlbergsskolans likabehandlingsplan Läsår

2

3 Köpings kommun Rapporten skriven av: Rose-Marie Helander och Martina Edberg. Antagen av: Karlbergsskolan, Rapporten finns även att läsa och ladda ner på

4 Karlbergsskolans vision och mål Innehåll Karlbergsskolans vision och mål 5 Lagrum, förordningar och internationella överenskommelser Skollagen (2010:800) 6 6 Diskrimineringslagen (2008:567) 6 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Arbetsmiljölagen (1977: 1160) 6 7 FN:s konvention om barnets rättigheter (1989) 7 Definitioner och begrepp Kränkande behandling 8 8 Diskriminering 8 Mobbning 9 Ansvarsfördelning 10 Huvudmannens ansvar 10 Rektors ansvar Personal och rektorsansvar (utdrag ur SFS 2011:878) Ansvariga för Karlbergsskolans likabehandlingsplan 10 Delaktighet i likabehandlingsarbetet 11 Elever 11 Personal 11 Vårdnadshavare 12 Allmänheten 12 Utvärdering 13 Resultat 13 Ansvariga 14 Främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling 15 Åtgärder för att främja elevernas lika rättigheter 15 Karlbergsskolans främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna 17 Kartläggning Karlbergsskolans metoder 21 Trygghetsenkäten 21 Resultat och analys av Karlbergsskolans årliga trygghetsenkät Förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling 29 Åtgärder 29 Tidsperiod för arbetet 29 Åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling 30 Karlbergsskolans policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som elever och föräldrar kan vända sig till 30 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Disciplinära åtgärder Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 31 Rutiner för uppföljning och dokumentation Ansvarsförhållanden

5 Karlbergsskolans vision och mål Karlbergsskolans vision och mål Karlbergsskolan är en grundskola med cirka 480 elever i årskurs 6-9. Skolan ligger i Köpings östra del och har musikprofil. Trygghet, trivsel och kunskap är våra ledord. Det är när vi är trygga i skolan och bemöts med respekt som skolarbetet påverkas i positiv riktning. Vi har nolltolerans mot all form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi arbetar både främjande, förebyggande och åtgärdande för att det inte ska uppstå. Att skydda elever och personal mot sådana handlingar är allas skyldighet och grundar sig på bestämmelser i skollagen, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen. Karlbergsskolan har en mångfald av elever med olika bakgrund och erfarenheter av skolan. Vi har ett gemensamt ansvar för att följa och leva upp till de mål och riktlinjer som planen omfattar. Både elever och personal ska respektera alla människors lika värde och rättigheter. Genom det kan elever som lämnar Karlbergsskolan minnas sin skoltid med glädje. 5

6 Lagrum, förordningar och internationella överenskommelser Lagrum, förordningar och internationella överenskommelser Karlbergsskolans likabehandlingsplan innefattar både en plan mot diskriminering och en plan mot kränkande behandling. Planen regleras i två regelverk som innefattar 6 kap. i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Skollagen (2010:800) Enligt 6 kap. i skollagen (2010:800) är skolan skyldig att vidta åtgärder när det kommer till skolans kännedom att en elev anser sig kränkt. Huvudmannen har både handlings- och utredningsplikt att åtgärda problemet. 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 8 Enligt Skollagen är varje enhet skyldig att ta fram en plan mot kränkande behandling, för att säkerställa att skolan aktivt arbetar förebyggande. Det är skolans huvudman, kommunen, som ansvarar för och genomför arbetet med att ta fram planer. Varje rektor har ansvar för att arbetet genomförs på respektive enhet och i samarbete mellan skolans elever och personal. 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Diskrimineringslagen (2008:567) Den 1 januari 2009 trädde den första sammanhållna diskrimineringslagen (2008:567) i kraft. Lagen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever. Lagen har därutöver som mål att underlätta för barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsskillnad, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 I läroplanens första kapitel betonas skolans värdegrund och uppdrag. Människans grundläggande värden ska respekteras. Ingen ska utsättas för mobbning i skolan. Vi ska visa förståelse och medmänsklighet för varandra. Skolan ska vara öppen för olika uppfattningar och uppmuntra till ett kritiskt tänkande hos elever. Genom kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser ska trakasserier, främlingsfientlighet och intolerans aktivt motverkas. I läroplanens andra kapitel behandlas övergripande mål och riktlinjer. Det framgår att skolan ska sträva efter: 6

7 Lagrum, förordningar och internationella överenskommelser Att varje elev respekterar människans egenvärde. Att varje elev tar avstånd från att utsätta andra människor för förtryck och kränkande behandling. Att skapa förutsättningar för att elever kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla därefter. Alla som arbetar i skolan ska hjälpa eleverna att utveckla en känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor som även står utanför den närmaste gruppen. Skolan ska präglas av solidaritet mellan människor och arbeta för att aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Det är viktigt att visa respekt för den enskilda individen och utgå från ett demokratiskt förhållningssätt i det vardagliga arbetet. Arbetsmiljölagen (1977: 1160) Enligt 3 kap. 1a i arbetsmiljölagen ska arbetsgivare och arbetstagare samverka för att skapa en god arbetsmiljö. FN:s konvention om barnets rättigheter (1989) Den 20 november 1989 antogs Förenta nationens barnkonvention av FN:s generalförsamling. Sverige var ett av de första länderna som skrev under barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter omfattas av 54 artiklar som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. De fyra huvudprinciperna Artikel 2, 3, 6 och 12 hör till de fyra huvudprinciperna. De är vägledande för hur helheten ska tolkas och kan förklaras följande: Artikel 2 Artikel 3 Artikel 6 Artikel 12 Du har lika värde och samma rättigheter som andra barn. Inget barn ska diskrimineras. De som bestämmer över dig ska alltid se till ditt bästa. Du har rätt att leva och utvecklas. Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna ska lyssna på dig. 7

8 Definitioner och begrepp Definitioner och begrepp Kränkande behandling Skolan utreder kränkningar som sker på skolan eller har anknytning till skolan. Med begreppet kränkande behandling menas ett beteende som kränker en elevs värdighet utan att ha koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande handlingar kan ske på olika sätt och vara till exempel: Fysiska kränkningar och påhopp: Att bli utsatt för slag och knuffar, skadegörelse, ta någons saker eller kasta mat på varandra. Verbala kränkningar: Kan vara hot och nedsättande ord som till exempel att bli kallad för bög, plugghäst, UFO eller liknande. Psykosociala kränkningar: Att bli ignorerad, utsatt för ryktesspridning, gester eller utfrysning är exempel på psykosociala kränkningar. Det kan yttra sig på olika sätt i syfte att hålla en person utanför gemenskapen. Text- och bildburna kränkningar: Att bli utsatt för nätmobbning är precis lika allvarligt som andra typer av mobbning och kränkningar. Text- och bildburna kränkningar kan handla om att någon skriver något dåligt om dig på Facebook, Kik eller gör andra dåliga inlägg på sociala medier som finns. Text- och bildburna kränkningar kan även handla om att någon har lagt upp en bild på Instagram mot din vilja eller filmat dig i smyg via Periscope. Diskriminering När man talar om diskriminering i skolan kan det förklaras av att skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskrimineringen ska ha ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kön: Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, begränsat eller utökat talutrymme, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Etnisk tillhörighet: Innebär att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning: Religionsfriheten är skyddad i svenska grundlagen och internationella konventioner. Skolan får inte missgynna någon elev på grund av religion eller annan trosuppfattning. Funktionsskillnad och sjukdom: Trakasserier som har samband med funktionsskillnad kan se olika ut. Skillnaden kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell. Det kan vara svårigheter som syns men även hinder som inte observeras lika lätt. Funktionsskillnaden kan vara en medfödd eller förvärvad skada. 8

9 Definitioner och begrepp Sexuell läggning: Med sexuell läggning menas exempelvis homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Provokationer kan riktas mot en persons karaktär. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som syftar till människor som bryter mot samhällets normer på olika sätt när det gäller könsidentitet och köns uttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män förväntas vara och se ut. Ålder: Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla vid skolan. Ingen ska bli utsatt på grund av sin ålder. Direkt och indirekt diskriminering När man talar om diskriminering kan man även dela upp det mellan direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering innebär att en person eller grupp missgynnas och det har en direkt koppling till en diskrimineringsgrund. Till exempel kön, ålder, sexuell läggning med mera. Indirekt diskriminering kan förklaras av att skolan använder en regel eller ett förhållningssätt som verkar neutral, fast i praktiken missgynnar en elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Mobbning Det finns olika definitioner av mobbning som kan uppfattas på olika sätt beroende på vilken synvinkel eller vilket perspektiv man utgår ifrån. Dan Olweus (1998) skriver i Mobbning i skolan: vad vi vet och vad vi kan göra, att mobbning innebär att en person är utsatt för negativa handlingar, upprepat över tid, av en eller flera personer. 9

10 Ansvarsfördelning Ansvarsfördelning Huvudmannens ansvar Köpings kommun är ytterst ansvarig för att verksamheten inom barn- och utbildningsförvaltningen uppfyller sina skyldigheter enligt skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Rektors ansvar Det är rektorn på Karlbergsskolan som har det övergripande ansvaret för att se till att skolan arbetar för elevers lika rättigheter och förebygger samt förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Personal och rektorsansvar (utdrag ur SFS 2011:878) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Ansvariga för Karlbergsskolans likabehandlingsplan Sedan hösten 2011 har skolkurator i uppdrag att årligen upprätta Karlbergsskolans likabehandlingsplan på delegation av rektor. Kamratstödjarnas handledare bistår med stöd i arbetet. Köping kommuns kvalitets- och miljösamordnare har sammanställt resultatredovisningen av trygghetsenkäten. 10

11 Delaktighet i likabehandlingsarbetet Delaktighet i likabehandlingsarbetet Elever Målet är att alla elever ska ta del av likabehandlingsplanen för att det ska bli känt för alla hur skolan arbetar med likabehandling, vad som sker på skolan samt vart man vänder sig om man blivit utsatt för eller uppmärksammat en kränkning. Karlbergsskolans kamratstödjare och elevråd har stor delaktighet i likabehandlingsarbetet. Kamratstödjarna Karlbergsskolans kamratstödjare träffas regelbundet för att diskutera genusfrågor, etik och moral samt anordna aktiviteter på skolan. I varje klass finns det en kamratstödjare som ska fungera som en förebild för andra elever på skolan. Kamratstödjarna arbetar med både praktiska och teoretiska samarbetsövningar. Övningarna får eleverna ta med sig till sin klass och genomföra om man vill. Kamratstödjarna strävar efter att synas och höras på skolan, allt för att skapa en "vi-stämning" bland eleverna. I början av varje hösttermin får alla nya kamratstödjare genomgå en utbildning för att få ökad kunskap om likabehandlingsarbete, lagstiftning, diskrimineringsgrunder samt en förklaring av vad kränkande behandling är och hur det kan undvikas. Elevrådet Karlbergsskolans elevråd är till för att eleverna ska ha möjlighet att påverka utvecklingen i skolfrågor som berör dem. Syftet med elevrådet är att klassernas åsikter och synpunkter framförs på elevrådsmötena och att information går tillbaka till klassen. På elevrådet tas elevernas idéer och åsikter upp, diskuteras och i vissa fall konkretiseras. Elevrådet var exempelvis drivande i frågan om busskuren som byggdes 2015, i anslutning till Karlbergshallen. I elevrådet finns ett arbetsutskott bestående av rektor, fritidspedagog, ordförande samt en sekreterare. Klassråd I varje klass finns det en elev som är klassrådsrepresentant. Klassrådsrepresentant ingår i elevrådet och har som uppgift att förmedla information från elevrådsmötena till övriga elever i sin klass. För att det ska vara möjligt har varje klass schemalagd klasstid en timme i veckan. Det är varje kontaktlärarpar som är ansvariga för att det genomförs. Personal All personal ska känna till att Karlbergsskolan har en likabehandlingsplan. Det är en förutsättning för att förebygga mobbning och stödja elevernas delaktighet och inflytande i skolan. Under 2015 har likabehandlingsplanen diskuterats på föräldramöten, elevkontakttid och under konferenstid med arbetslagen. Det är ett arbete som kommer att fortsätta under 2016 för att hålla likabehandlingsarbetet levande. 11

12 Delaktighet i likabehandlingsarbetet Elevhälsan Karlbergsskolans elevhälsa fyller en viktig funktion för att eleverna ska ha en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Karlbergsskolans biträdande rektor leder elevhälsan. Skolläkaren och skolpsykologen finns tillgängliga för konsultation vid behov. Karlbergsskolans elevhälsa består därutöver av följande professioner: Skolsköterska Skolkurator Specialpedagog Studie- och yrkesvägledare Fritidspedagoger Beteendevetare Speciallärare Vårdnadshavare Karlbergsskolans likabehandlingsplan behandlas i Föräldraföreningens styrelse. Likabehandlingsplanen diskuteras även på föräldramöten vid olika tillfällen. Under 2015 har flera lärare uppmuntrat klassföräldrarna att genomföra aktiviteter för klassen på fritiden, för att öka gemenskapen och samhörighetskänslan i klassen. Många klassföräldrar har genomfört aktiviteter som har ökat både trivseln och gemenskapen bland eleverna i klassen. Allmänheten Karlbergsskolans likabehandlingsplan finns tillgänglig för allmänheten via skolans webbsida: 12

13 Utvärdering Utvärdering Resultatet från trygghetsenkäten ligger till grund för utvärderingen. Det har utvärderats av skolkurator och personal från kamratstödjarna. Under våren kommer skolans elever och personal att ta del av resultatet för vidare förbättringsåtgärder under Resultat Som ett led i arbetet med att förbättra arbetsron och personalens medvetenhet i genus bjöd skolledningen i maj 2015 in John Steinberg, fil. dr. i pedagogik, för att hålla en föreläsning på skolan. Under hösten har all personal därefter deltagit i en studiecirkel baserad på John Steinbergs bok Ledarskap i klassrummet Handbok för arbetsro och effektivt lärande. Personalen har både besökt och observerat varandras arbetssituationer, testat olika övningar utifrån boken och sedan återkopplat sina tankar i tvärgrupper, som Karlbergskolans förstelärare leder. Genom denna studiecirkel har personalen fått ett mer gemensamt syn- och arbetssätt på Karlbergsskolan. Inriktningsmål arbetsro Sedan förra enkätundersökningen har arbetsron blivit bättre. Det kan förklaras av bland annat följande insatser: Arbetet med studiecirkeln ledarskap i klassrummet baserad på John Steinbergs bok. Genom att använda boken i det dagliga arbetet, observera varandra, diskutera och ventilera, har personalen kunnat dela med sig av sina idéer och tankar samt testat olika arbetssätt för att uppnå bästa möjliga resultat i skolan. Det har medfört ett mer gemensamt syn- och arbetssätt, vilket bidragit till ökad trygghet och bättre arbetsro för eleverna. All personal arbetar med det egna bemötandet. I korridorerna hälsar man på varandra för att få alla att känna sig sedda och uppskattade. Många lärare har blivit bättre på att kommunicera och fördela prov och inlämningsuppgifter jämnt för att undvika betygshets och press bland elever. Allt för att väcka lusten att lära. Eleverna får många gånger komma med förslag och idéer inför terminsplaneringen. Många lärare lyssnar på elevernas synpunkter när ett nytt arbetsområde ska planeras. De får bland annat tycka till om inlämningsdatum och arbetssätt. Inriktningsmål genus Genom ett målinriktat arbete under 2015 kan vi se att arbetet med genus gav resultat uppgav % av skolans elever att de tycker att tjejer och killar behandlas lika av vuxna på skolan. Motsvarande siffra 2015 var %. Vi är mycket glada över förbättringen. Under 2015 utökades genusgruppen med fler pedagoger i syfte att nå ut till samtliga arbetslag på Karlbergsskolan. Idag finns en representant från varje arbetslag i åk

14 Utvärdering Genusgruppen har även påbörjat ett arbete utifrån material från Lärarnas Riksförbund Det öppna klassrummet Lathund för ett normkritiskt arbetssätt. Personalen har blivit medveten om att våga se och utmana sin egen roll som normbärare i mötet med eleverna. Ansvariga Likabehandlingsplanen kommer att utvärderas senast Ansvariga för det är skolkurator och handledare för kamratstödjarna. 14

15 Främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Åtgärder för att främja elevernas lika rättigheter Karlbergskolans främjande arbete handlar mycket om att nå ut med information till alla elever i skolan och deras föräldrar. Enligt 3 kap. 14 diskrimineringslagen är kommunen skyldig att arbeta aktivt och målinriktat för att främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar i eller söker till verksamheten. Elevhälsan I januari 2015 presenterade skolkurator senaste resultatet av trygghetsenkäten på en personalkonferens. Lärarna diskuterade därefter resultatet med eleverna och samlade in synpunkter. Elevhälsan har under hösten arbetat utifrån John Steinbergs koncept att vända en klass". Med hjälp av flera samtalsledare från elevhälsan genomfördes riktade insatser i en klass i behov, vilket gav positiva effekter. I början av hösterminen 2015 informerade elevhälsan alla elever på skolan i åk 7-9 om skolans arbete med likabehandling samt varje professions arbete i studiehallen. Eleverna i årskurs 6 fick besök av elevhälsan i varje klass på deras kontaktlärartid. Under hösten 2015 startade projektet "Att växa i åk 6, där eleverna i halvklass samtalade kring hur man är som kompis. Enligt elevernas utvärdering lärde man känna varandra på ett mycket bra sätt och gav ökad förståelse för varandras olika sätt att se på saker och ting. Under hösten 2015 har elever i Karlbergsskolans internationella klass fått kunskap om kropp och hälsa, mötet med Sverige, människorna egen historia, förändring av livsstilen, viktiga lagar med mer. Detta genomfördes under fem lektionstillfällen i samarbete med Catrin Lindberg, leg. barnmorska från Asyl- och integrationshälsan i Västerås. Skolkurator, skolsköterska och några lärare deltog även i arbetet från Karlbergsskolan. Kamratstödjarna I samband med FN-dagen uppmärksammade Köpings kommun barnkonventionen under en vecka. I oktober 2015 hade Karlbergsskolan en barnkonventionsdag för åk 6. På morgonen samlades alla elever i skolans studiehall tillsammans med undervisande lärare som medföljde. Eleverna fick inledningsvis lyssna på ett musikframträdande av en av skolans musiklärare och utvalda elever. Kamratstödjarna fick därefter presentera sig och några talade om barns olika situation i världen. Ingemar Widell från Köpings FN-förening var inbjuden för att tala om FN. Även Sara Sjöblom som är pedagog, 15

16 Främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling skådespelare och författare närvarade på scenen och gav ett uppträdande med anknytning till temat. Alla elever i åk 6 närvarade när skolans vaktmästare hissade FN-flaggan utanför skolan. Skolbiblioteket I Karlbergsskolans skolbibliotek ska alla känna sig välkomna, trygga och ha arbetsro. Skolbibliotekarien arbetar för att skapa en öppen och inkluderande miljö. Skolbibliotekarien arbetar normkritiskt och verkar aktivt för att beståndet i skolbiblioteket ska ha mångfald. Författare från olika kulturer och med olika nationaliteter och bakgrunder ska finnas representerade. I skolbiblioteket ska elever och personal hitta ett brett utbud av litteratur med ämnen som speglar samhället. Labyrinten Labyrinten är skolans fritidslokal och erbjuder aktiviteter för elever på samma gång som det är en plats att bara vara eller knyta nya kontakter över klassgränserna. Trivselledarna Köpings kommun ingår i Trivselprogrammet. Det är ett program för att förebygga mobbning och utanförskap genom att öka aktiviteterna på rasterna. På Karlbergsskolan finns det mellan en till två trivselledare i varje klass som erbjuder olika inomhus- och utomhusaktiviteter för skolans elever på raster och håltimmar. Trivselledarnas uppgift är att få med alla som vill på lekarna och aktiviteterna. De elever som är trivselledare får genomgå utbildningar och prova på olika lekar och aktiviteter. Eleverna får också lära sig hur de ska leda och hålla i aktiviteterna. Genom att använda synliga kaptensbindlar ska det vara tydligt att en trivselledaraktivitet är i gång. När en trivselledaraktivitet pågår får alla vara med. Skol IF I Karlbergsskolans idrottsförening, Skol IF, får alla elever vara med och har samma möjlighet att delta i tävlingar/arrangemang. Skol IF deltar i olika evenemang i länet med mixade lag eller individuella insatser. Gemensamt är att man representerar Karlbergsskolan och alla stöttar varandra under evenemanget och knyter nya vänskapsband. 16

17 Främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skol IF deltar i olika sporter som till exempel fotboll, basket, innebandy och bowling. Det är en av fritidspedagogerna som ansvarar för verksamheten i Labyrinten. All personal Värderingsövningar är någonting som många lärare på Karlbergsskolan arbetar med för att få eleverna att lyssna, respektera varandra och våga ha en egen åsikt. Den otrygghet som elever kan uppleva utanför klassrummet har skolan försökt att förebygga genom att personalen ska synas ute i verksamheten så mycket som möjligt, bland annat genom att vara rastvärd. Detta är schemalagt. Arbetslagen på skolan I arbetslagen åk 6 och 7 har eleverna arbetat med mobbing, nätmobbing och näthat på temadagar. Många bra förslag har kommit fram från eleverna själva och frågor som till exempel diskussionen om att ta ansvar. Hur gör man när man tar ansvar? När ska man vända sig till en vuxen? Ansvar kring hur man beter sig mot andra (IRL och nätet). Eleverna i årskurs 8 har fått se filmer om mobbning och därefter haft diskussioner i grupp och tillsammans med lärare. Lärarna i årskurs 8 har gått igenom och pratat om de olika kränkningsgrunderna med eleverna. Man hänvisar ofta till de planscher som finns i klassrummen när diskussionen om kränkningar kommer upp spontant på grund av något som händer i klassen eller samhället. Lärarna presenterar och diskuterar likabehandlingsplanen i klassrummet. I årskurs 9 har elever och lärare jobbat en del med Morgan Allings TVserie om skolan (Morgans mission). Klasserna har fått se på avsnitt och haft diskussioner. Det har varit frågor om hur man agerar när man ser mobbning. Vad är okej och inte okej? Hur uppfattas just er klass av andra? Har vi olika roller i klasserna osv. Mobbning har diskuterats med alla klasser i svenskan i åk 9. Eleverna har tittat på en film om nätmobbning "Escape" och därefter diskuterat olika frågor och situationer. Karlbergsskolans främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Köpings kommun ska enligt 2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. 10 skollagen vidta de åtgärder som rimligen kan krävas för att förhindra trakasserier och kränkande behandling i framtiden. 17

18 Främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Under 2015 har det skett olika främjande insatser på Karlbergsskolan för att motverka diskriminering. Se exempel från de olika diskrimineringsgrunderna nedan. Kön Under 2015 har genusgruppen utökats med fler pedagoger i syfte att nå ut till samtliga arbetslag på Karlbergsskolan. Idag finns en person presenterad från varje arbetslag i årskurs 6-9. Syftet med gruppens arbete är att kartlägga kunskapsluckor hos personalen och åtgärda det via fortbildning och diskussion i arbetslaget. Under 2015 har genusgruppen bland annat deltagit i en föreläsningsserie via Länsstyrelsen i Örebro. Gruppen har även påbörjat ett arbete utifrån material från Lärarnas Riksförbund Det öppna klassrummet Lathund för ett normkritiskt arbetssätt. Som personal gör man ingen skillnad på elever utan alla är lika värda oavsett om man är tjej eller kille. Alla elever ska känna sig välkomna när de kommer till skolan. Lärarna strävar efter att killar och tjejer ska få lika mycket talutrymme. Att visa respekt för varandra är viktigt. När eleverna läser högt ur en text försöker många lärare att välja varannan pojke och flicka att läsa. Det tänker man även på när det gäller att räcka upp handen. Lärarna försöker att ta varje tillfälle i akt att kommentera och ta upp till diskussion när någon elev säger något nedsättande, på skämt eller inte, om könstillhörighet och hur man tros vara utifrån det. Som personal tänker man på sitt eget agerande för att inte slentrianmässigt göra någon skillnad mellan tjejer och killar. I svenskan pratar lärarna om hur böckernas karaktärer ser ut, är och så vidare. Varför är tjejernas intresse är si och killarnas intressen är så? Målsättningen inom Skol IF är att ha lika många tjejer som killar i styrelsen. Kamratstödjarna har bland annat diskuterat genusfrågor, könsroller och likheter och skillnader mellan män och kvinnors villkor på arbetsmarknaden. På SO-timmarna i årskurs 8 har man arbetat med den Franska revolutionen, industrialiseringen och första världskriget. Då har man pratat mycket om jämlikhet, både när det gäller kön, socioekonomi (fattig/rik), demokrati och hur kvinnornas roll i samhället har förändrats. Studie- och yrkesvägledaren försöker att motverka traditionella könsmönster i samband med gymnasievalet. 18

19 Främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Etnisk tillhörighet Eleverna får ofta diskutera frågor som är aktuella för dagen eller veckan. Vad händer på skolan? I Sverige? I världen? Eleverna kan till exempel se på nyheter och ha etiska diskussioner. Lärarna har bland annat i svenskan diskuterat arbetarförfattare och haft medvetna diskussioner om invandring med utgångspunkt från utvandringsvågen från Sverige. Köping har en kommunlicens hos Inläsningstjänst med bland annat ett abonnemang på Studiestöd på modersmål, som gör det möjligt för elever att kunna lyssna på läroböckerna på sitt modersmål. Utbudet är under uppbyggnad och fler läroböcker på fler språk kommer. Religion och annan trosuppfattning I SO-undervisningen har årskurs 6 arbetat med demokrati och mänskliga rättigheter. Hur kan rättigheter kränkas och hur ser det ut i olika länder? Eleverna har diskuterat rösträtt och killar och tjejers lika värde samt praktiska övningar med ställningstaganden. Eleverna har arbetat med olika perspektiv och synsätt utifrån olika religioners perspektiv och gjort jämförelser. Barnkonventionen har även diskuterats och vad de olika artiklarna innebär. På SO-timmar har eleverna i årskurs 8 arbetat med de kristna kyrkorna. De har pratat om det kristna budskapet (allas lika värde och att man ska ta hand om varandra) och hur det förändrats under historiens gång i de olika kristna kyrkorna samt pratat om hur kyrkorna skiljer sig åt idag när det gäller synen på kvinna/man, homosexualitet, abort och så vidare. Funktionsskillnad/sjukdom I Karlbergsskolans lilla grupp går elever med flera olika diagnoser och behov. Dagligen diskuteras allas olikheter/likheter och eleverna får träna på att förstå varandra. Varje dag får eleverna öva förståelsen för sig själv om omvärlden och förståelsen för sin egen påverkan gentemot andra. Eleverna diskuterar i grupp varje morgon, samt under frukosten och lunchen. Under dagen förs ständiga diskussioner om förståelse och acceptans individuellt med eleverna. Lärarna arbetar för att alla ska känna att man har en plats i klassen, oavsett förmåga. Personalen arbetar mycket med att alla elever ska bli sedda och hörda. Vid grupparbeten och placering i klassrummet är det läraren som väljer. I Karlbergsskolans idrottsförening, Skol IF, får alla elever vara med och har samma möjlighet att delta i tävlingar/arrangemang. Elever som har en läsnedsättning kopplad till en funktionsskillnad eller sjukdom och behöver få en tryckt bok anpassad på ett eller annat sätt för att kunna ta del av den, har rätt att låna och läsa talböcker. Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har talböcker tillgängliga för elever som 19

20 Främjande arbete mot diskriminering och kränkande behandling behöver förstärka sin läsförmåga. Skolbiblioteket har ett talbokstillstånd utfärdat av Justitiedepartementet som gör det möjligt att ladda ner böcker via MTM, men också registrera låntagare för egen nedladdning. Eleven själv kan alltså låna och ladda ner böcker till sin surfplatta från MTMs katalog Legimus. Köping har en kommunlicens hos Inläsningstjänst som gör det möjligt för eleverna att kunna ladda ner vissa läroböcker till sina surfplattor för att kunna lyssna på dem. För de elever som har en läsnedsättning kopplad till en funktionsskillnad eller sjukdom finns även talböcker tillgängliga via Inläsningstjänst. Sexuell läggning På elevkontakttid har elever i en del klasser fått se filmer som belyser ämnen som jämställdhet, solidaritet, allas lika värde och så vidare. Efter filmerna blir det lättare att få gång en diskussion. Personalen strävar efter att använda ett medvetet ordval vid diskussioner (homo-heterosexualitet din - tjej/kille, inte självklart det motsatta könet). Personalen arbetar dagligen med värdegrundsfrågor. Man ska visa respekt för den som har ordet samt dennes åsikter. Skratta gör elever och lärare tillsammans med varandra och inte åt varandra, även om det kan vara svårt, då det är i betraktarens öga. Vad känns ok för dig men är inte ok för mig? Könsöverskridande identitet/uttryck I svenskundervisningen används pronominet hen som en självklarhet. Många elever använder det själva helt obehindrat. När studie- och yrkesvägledaren hjälper elever i årskurs 9 med sina gymnasieval är man noga med att tala om för eleverna att de har rätt till ett fritt gymnasieval oberoende etnicitet, religion, könstillhörighet med mera. Ålder Eleverna kan låna och läsa skönlitteratur i skolbiblioteket efter egen mognad för att mötas och utvecklas utifrån sin egen förmåga. Detta tänker man särskilt på i svenskan eftersom elever placeras i årskurser med hänsyn till deras födelseår. Det beaktas särskilt med de nyanlända barn och ungdomarna på skolan som kan ha bristfällig eller fullständig avsaknad av skolgång, jämfört med jämnåriga elever från Sverige. 20

21 Kartläggning Karlbergsskolans metoder Kartläggning Karlbergsskolans metoder Trygghetsenkäten Varje höst får alla elever besvara en trygghetsenkät som tar upp frågor om trivsel, trygghet, arbetsro, kränkande behandling med mer. Syftet med enkäten är att identifiera risker och förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det är skolledningen och skolkurator som ansvarar för att länken till enkäten delas ut till eleverna via kontaktlärarna. Köpings kommuns kvalitets- och miljösamordnare sammanställer resultatredovisningen av trygghetsenkäten. Anmälan gällande diskriminering och/eller kränkande behandling När en elev anser sig kränkt vidtas åtgärder enligt skolans rutiner. Karlbergsskolan har ett utredningsteam som träffas en gång i veckan för att gå igenom samt utreda ärenden gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. Involverade i kartläggningen Köping kommuns kvalitets- och miljösamordnare har utformat trygghetsenkäten. Frågorna i 2015 års trygghetsenkät är baserade på föregående års frågor. Resultat och analys av Karlbergsskolans årliga trygghetsenkät 2015 I 2015 års trygghetsenkät deltog totalt 445 elever. Undersökningen utfördes under tidsperioden Nedan följer en sammanfattande presentation av resultatet. Trygghet Känner du dig trygg i skolan? 53,95 39,07 % 4,88 2, Alltid Ofta Sällan Aldrig Obesvarat 21

22 Kartläggning Karlbergsskolans metoder Finns det något ställe på skolan där du känner dig otrygg? 18,93 % 81, Ja Nej Obesvarat Trivsel Hur trivs du i skolan? 43,66 46,95 % 7,04 2, Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Obesvarat 22

23 Kartläggning Karlbergsskolans metoder Arbetsro Jag har arbetsro på lektionerna 13,18 65,88 % 18,35 2, Alla lektioner De flesta lektioner Ett fåtal lektioner Inga lektioner Obesvarat På lektioner stör andra elever ordningen i klassrummet 8,25 33,73 % 49,53 8, På alla lektioner De flesta lektioner Ett fåtal lektioner Inga lektioner Obesvarat 23

24 Kartläggning Karlbergsskolans metoder Vad består störningarna av? 72,87 5,43 16,8 % 1 21,19 21,45 14,21 34, Pratar högt/avbryter lärare och elever Surfar på datorn Går in och ut från klassrummet Eget alternativ: Pratar i mobil Har sen ankomst Går runt i klassrummet Obesvarat Mina lärare ser till att det är lugnt/arbetsro på lektionerna 27,73 57,58 % 11,61 3, På alla lektioner De flesta lektionerna Ett fåtal lektioner Inga lektioner Obesvarat 24

25 Kartläggning Karlbergsskolans metoder Relationer Har du någon att vara med under skoltid? 87,5 1 % 11, Ja Nej Ibland Obesvarat Raster och håltimmar Hur trivs du på rast/håltimmar? 58,81 35,95 % 3,57 1, Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Obesvarat 25

26 Kartläggning Karlbergsskolans metoder Genus Tycker du att killar och tjejer behandlas lika av vuxna på skolan? 68,61 % 31, Ja Nej Obesvarat Kränkande behandling Har du blivit kränkt på något av följande sätt? % 0 8,13 13,4 12,92 6,7 6,46 69, Nej Ja, fysiskt (t.ex. slag och knuffar) Ja, psykosocialt (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Ja, verbalt (t.ex. bli hotad, kallad hora, bög) Ja, text- och bildburet (t.ex. klotter, e-post, sms, mms, facebook och andra sociala medier) Annat: Obesvarat 26

27 Kartläggning Karlbergsskolans metoder Hur ofta? 41,94 22,58 % 0 12,9 23, Det har hänt någon enda gång Flera gånger i månaden Någon gång i månaden En eller flera gånger i veckan Obesvarat Har du känt dig kränkt av något vuxen på skolan? 84,58 3,37 % 5,06 9,4 0 1, Nej Ja, fysiskt Ja, psykosocialt Ja, verbalt Ja, text- och bildburet Obesvarat 27

28 Kartläggning Karlbergsskolans metoder Diskriminering Har du blivit diskriminerad någon gång? % 7,02 4,84 2,91 4,36 1,21 5,33 4, , Nej Ja, på grund av kön ( tjej eller kille) Ja, på grund av etnisk tillhörighet (nationalitet eller hudfärg) Ja, på grund av min religion eller annan trosuppfattning Ja, på grund av funktionsskillnad (någon svårighet) och sjukdom Ja, på grund av sexuell läggning Ja, på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck (Retad på grund av att du bryter mot den bild man har om hur tjejer och killar förväntas vara och se ut) Ja, på grund av ålder Obesvarat Relationer till vuxna i skolan Finns det någon vuxen på skolan som du har förtroende för och kan prata med? 77,5 % 22, Ja Nej Obesvarat 28

29 Förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Enligt 3 kap. 15 diskrimineringslagen är kommunen skyldig att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon elev som deltar i eller söker sig till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsskillnad eller sexuell läggning. Resultatet från trygghetsenkäten ligger till grund för utvärderingen av likabehandlingsplanen och skolans förebyggande insatser. Åtgärder Genus och arbetsro har varit de områden skolan haft som inriktningsmål utifrån tidigare års resultat av trygghetsenkäten. Resultatet från trygghetsenkäten 2015 visar att skolans arbete varit givande. Trots de förbättrade siffrorna fortsätter skolan med arbetet för att få ännu bättre resultat framöver. Under läsår 2016/2017 kommer trivseln att vara ett nytt inriktningsmål för Karlbergsskolan. Förebyggande insatser kommer att ske med hjälp av bland annat kamratstödjarna, elevrådet och trivselledarna i samarbete med personalen. All personal ska sträva efter att vara mer tillgängliga och synliga på skolan. Att vara ute i korridorerna och visa sig mer är ett sätt att öka elevernas känsla av både trygghet och trivsel. Det gäller speciellt vid de platser som eleverna upplever som otrygga som till exempel vid toaletterna, korridorerna etcetera. Ansvariga All personal. Tidsperiod för arbetet

30 Åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Karlbergsskolans policy Karlbergsskolan har nolltolerans mot all form av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Karlbergsskolan har en ärendegång som personalen ska följa när en elev har blivit utsatt för trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling. Ärendegången finns tillgänglig att läsa i lärarnas arbetsrum samt på intranätet. Är du intresserad av att ta del av Karlbergsskolans ärendegång vid kränkande behandling är du välkommen att kontakta någon i utredningsteamet. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Karlbergsskolans personal arbetar målmedvetet för att sprida en god stämning i skolan samt motverka jargonger som inte är förenliga med likabehandlingsplanen. Det är därför av yttersta vikt att vara observant på alla tendenser till kränkande behandling eller diskriminerande yttranden. Både elever och föräldrar är välkomna med frågor eller funderingar gällande skolans arbete mot kränkande behandling. Följande personer kan både elever och föräldrar vända sig till: Kontaktlärarna Utredningsteamet mot diskriminering och kränkande behandling Elevhälsan Skolledningen Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Utredningsteamets åtgärder grundar sig på vad utredningen visar i det enskilda fallet. De kan bland annat bestå av strukturerade samtal med inblandande elever samt arbete i grupp eller klass. När detta inte fungerar kan skolan behöva vidta disciplinära åtgärder. Disciplinära åtgärder Har skolan satt in åtgärder i förebyggande syfte som inte visat sig ha någon effekt kan disciplinära åtgärder vidtas. De är till för att ändra på ett negativt beteende hos elever samt förbättra arbetssituationen, se nedan. Omhändertagande av föremål Enligt 5 kap. 22 och 23 skollagen får rektor och personal ta ifrån en elev ett föremål om det används så att det stör utbildningen eller riskerar att skada någon i skolan. Detta gäller inte bara i klassrummet utan det handlar också om föremål som används eller påträffas i korridorer och skolans uppehållsrum. 30

31 Åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Utvisning och kvarsittning Om en elev stör undervisningen eller uppträder olämpligt och inte slutar med det när läraren säger till har läraren rätt att visa ut eleven från resten av lektionen. För vidare information läs 5 kap skollagen. Utredning om varför en elev stör Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt ska rektor se till att det utreds. Detta ska ske i samråd med elevens vårdnadshavare. För vidare information läs 5 kap skollagen. Skriftlig varning När utredningen är färdig får rektor besluta att ge eleven en skriftlig varning. Vårdnadshavarna ska informeras om rektorns beslut. För mer information läs 5 kap skollagen. Tillfällig omplacering vid annan skolenhet Rektor får besluta att en elev tillfälligt ska flytta till en annan skola om en tillfällig omplacering inom skolan inte har fått någon effekt. För mer information läs 5 kap skollagen. Avstängning Enligt 5 kap skollagen får rektor i vissa fall besluta att stänga av en elev. Rektor kan inte delegera beslutet om avstängning till någon annan och ska informera huvudmannen om beslutet. Det finns tre krav som måste vara uppfyllda för att rektor ska kunna stänga av en elev delvis eller helt: - Det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero - Andra åtgärder har inte haft någon effekt - Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rektor ansvarar för att utreda incidenter när elever har kränkts av personal. Rutiner för uppföljning och dokumentation Uppföljningar i ärenden gällande diskriminering och/eller kränkande behandling beror på vad utredningen visar i det enskilda fallet. Karlbergsskolan använder kommunens centrala blanketter vid dokumentation. Ansvarsförhållanden I samråd med rektor gör utredningsteamet en arbetsfördelning utifrån varje enskilt ärende som inkommer gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. 31