Karlbergsskolans likabehandlingsplan. Läsår

Transkript

1 Karlbergsskolans likabehandlingsplan Läsår

2 Köpings kommun Rapporten skriven av: Fredrik Sinkkonen, Frida Carlstedt, Magnus Wikström, Martina Edberg och Kerstin Ekholm. Antagen av: Karlbergsskolan, Rapporten finns även att läsa och ladda ner på

3 Karlbergsskolans vision och mål Innehåll Karlbergsskolans vision och mål 5 Lagrum, förordningar och internationella överenskommelser Skollagen (2010:800) 6 6 Diskrimineringslagen (2008:567) 6 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Arbetsmiljölagen (1977: 1160) 6 7 FN:s konvention om barnets rättigheter (1989) 7 Definitioner och begrepp Kränkande behandling 8 8 Diskriminering 8 Mobbning 9 Ansvarsfördelning 10 Huvudmannens ansvar 10 Rektors ansvar Personal och rektorsansvar (utdrag ur SFS 2011:878) Ansvariga för Karlbergsskolans likabehandlingsplan 10 Delaktighet i likabehandlingsarbetet - Främjande och förebyggande arbete 11 Elever 11 Personal 11 Vårdnadshavare 12 Allmänheten 12 Utvärdering och kartläggning 13 Utvärdering av föregående års arbete 13 Resultat av Karlbergsskolans trygghetsenkät Analys 26 Åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling 27 Karlbergsskolans policy 27 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 27 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till 27 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 27 Disciplinära åtgärder 27 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 28 Rutiner för uppföljning och dokumentation 28 Ansvarsförhållanden 28 3

4

5 Karlbergsskolans vision och mål Karlbergsskolans vision och mål Karlbergsskolan är en grundskola med cirka 480 elever i årskurs 6-9. Från och med hösten 2017 lämnar sexorna Karlbergsskolan och kvar blir årskurserna 7-9. Skolan ligger i Köpings östra del och har musikprofil. Trygghet, trivsel och kunskap är våra ledord. Det är när vi är trygga i skolan och bemöts med respekt som skolarbetet påverkas i positiv riktning. Vi har nolltolerans mot all form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi arbetar både främjande, förebyggande och åtgärdande för att det inte ska uppstå. Att skydda elever och personal mot sådana handlingar är allas skyldighet och grundar sig på bestämmelser i skollagen, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen. Karlbergsskolan har en mångfald av elever med olika bakgrund och erfarenheter av skolan. Vi har ett gemensamt ansvar för att följa och leva upp till de mål och riktlinjer som planen omfattar. Både elever och personal ska respektera alla människors lika värde och rättigheter. Vi vill att de elever som lämnar Karlbergsskolan ska minnas sin skoltid med glädje. 5

6 Lagrum, förordningar och internationella överenskommelser Lagrum, förordningar och internationella överenskommelser Karlbergsskolans likabehandlingsplan innefattar både en plan mot diskriminering och en plan mot kränkande behandling. Planen regleras i två regelverk som innefattar 6 kap. i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Skollagen (2010:800) Enligt 6 kap. i skollagen (2010:800) är skolan skyldig att vidta åtgärder när det kommer till skolans kännedom att en elev anser sig kränkt. Huvudmannen har både handlings- och utredningsplikt att åtgärda problemet. 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 8 Enligt Skollagen är varje enhet skyldig att ta fram en plan mot kränkande behandling, för att säkerställa att skolan aktivt arbetar förebyggande. Det är skolans huvudman, kommunen, som ansvarar för och genomför arbetet med att ta fram planer. Varje rektor har ansvar för att arbetet genomförs på respektive enhet och i samarbete mellan skolans elever och personal. 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Diskrimineringslagen (2008:567) Den 1 januari 2009 trädde den första sammanhållna diskrimineringslagen (2008:567) i kraft. Lagen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever. Lagen har därutöver som mål att underlätta för barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsskillnad, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 I läroplanens första kapitel betonas skolans värdegrund och uppdrag. Människans grundläggande värden ska respekteras. Ingen ska utsättas för mobbning i skolan. Vi ska visa förståelse och medmänsklighet för varandra. Skolan ska vara öppen för olika uppfattningar och uppmuntra till ett kritiskt tänkande hos elever. Genom kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser ska trakasserier, främlingsfientlighet och intolerans aktivt motverkas. I läroplanens andra kapitel behandlas övergripande mål och riktlinjer. Det framgår att skolan ska sträva efter: 6

7 Lagrum, förordningar och internationella överenskommelser Att varje elev respekterar människans egenvärde. Att varje elev tar avstånd från att utsätta andra människor för förtryck och kränkande behandling. Att skapa förutsättningar för att elever kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla därefter. Alla som arbetar i skolan ska hjälpa eleverna att utveckla en känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor som även står utanför den närmaste gruppen. Skolan ska präglas av solidaritet mellan människor och arbeta för att aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Det är viktigt att visa respekt för den enskilda individen och utgå från ett demokratiskt förhållningssätt i det vardagliga arbetet. Arbetsmiljölagen (1977: 1160) Enligt 3 kap. 1a i arbetsmiljölagen ska arbetsgivare och arbetstagare samverka för att skapa en god arbetsmiljö. FN:s konvention om barnets rättigheter (1989) Den 20 november 1989 antogs Förenta nationens barnkonvention av FN:s generalförsamling. Sverige var ett av de första länderna som skrev under barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter omfattas av 54 artiklar som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. De fyra huvudprinciperna Artikel 2, 3, 6 och 12 hör till de fyra huvudprinciperna. De är vägledande för hur helheten ska tolkas och kan förklaras följande: Artikel 2 Artikel 3 Artikel 6 Artikel 12 Du har lika värde och samma rättigheter som andra barn. Inget barn ska diskrimineras. De som bestämmer över dig ska alltid se till ditt bästa. Du har rätt att leva och utvecklas. Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna ska lyssna på dig. 7

8 Definitioner och begrepp Definitioner och begrepp Kränkande behandling Skolan utreder kränkningar som sker på skolan eller har anknytning till skolan. Med begreppet kränkande behandling menas ett beteende som kränker en elevs värdighet utan att ha koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande handlingar kan ske på olika sätt och vara till exempel: Fysiska kränkningar och påhopp: Att bli utsatt för slag och knuffar, skadegörelse, ta någons saker eller kasta mat på varandra. Verbala kränkningar: Kan vara hot och nedsättande ord som till exempel att bli kallad för bög, plugghäst, hora eller liknande. Psykosociala kränkningar: Att bli ignorerad, utsatt för ryktesspridning, gester eller utfrysning är exempel på psykosociala kränkningar. Det kan yttra sig på olika sätt i syfte att hålla en person utanför gemenskapen. Text- och bildburna kränkningar: Att bli utsatt för nätmobbning är precis lika allvarligt som andra typer av mobbning och kränkningar. Text- och bildburna kränkningar kan handla om att någon skriver något dåligt om dig på Facebook, Kik eller gör andra dåliga inlägg på sociala medier som finns. Text- och bildburna kränkningar kan även handla om att någon har lagt upp en bild på Instagram mot din vilja eller filmat dig i smyg via Periscope. Diskriminering När man talar om diskriminering i skolan kan det förklaras av att skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskrimineringen ska ha ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kön: Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, begränsat eller utökat talutrymme, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Etnisk tillhörighet: Innebär att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning: Religionsfriheten är skyddad i svenska grundlagen och internationella konventioner. Skolan får inte missgynna någon elev på grund av religion eller annan trosuppfattning. Funktionsskillnad och sjukdom: Trakasserier som har samband med funktionsskillnad kan se olika ut. Skillnaden kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell. Det kan vara svårigheter som syns men även hinder som inte observeras lika lätt. Funktionsskillnaden kan vara en medfödd eller förvärvad skada. 8

9 Definitioner och begrepp Sexuell läggning: Med sexuell läggning menas exempelvis homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Provokationer kan riktas mot en persons karaktär. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som syftar till människor som bryter mot samhällets normer på olika sätt när det gäller könsidentitet och köns uttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män förväntas vara och se ut. Ålder: Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla vid skolan. Ingen ska bli utsatt på grund av sin ålder. Direkt och indirekt diskriminering När man talar om diskriminering kan man även dela upp det mellan direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering innebär att en person eller grupp missgynnas och det har en direkt koppling till en diskrimineringsgrund. Till exempel kön, ålder, sexuell läggning med mera. Indirekt diskriminering kan förklaras av att skolan använder en regel eller ett förhållningssätt som verkar neutral, fast i praktiken missgynnar en elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Mobbning Det finns olika definitioner av mobbning som kan uppfattas på olika sätt beroende på vilken synvinkel eller vilket perspektiv man utgår ifrån. Dan Olweus (1998) skriver i Mobbning i skolan: vad vi vet och vad vi kan göra, att mobbning innebär att en person är utsatt för negativa handlingar, upprepat över tid, av en eller flera personer. 9

10 Ansvarsfördelning Ansvarsfördelning Huvudmannens ansvar Köpings kommun är ytterst ansvarig för att verksamheten inom barn- och utbildningsförvaltningen uppfyller sina skyldigheter enligt skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Rektors ansvar Det är rektorn på Karlbergsskolan som har det övergripande ansvaret för att se till att skolan arbetar för elevers lika rättigheter och förebygger samt förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Personal och rektorsansvar (utdrag ur SFS 2011:878) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Ansvariga för Karlbergsskolans likabehandlingsplan Sedan hösten 2011 har skolkurator i uppdrag att årligen upprätta Karlbergsskolans likabehandlingsplan på delegation av rektor. Kamratstödjarnas handledare bistår med stöd i arbetet. Köping kommuns kvalitets- och miljösamordnare har sammanställt resultatredovisningen av trygghetsenkäten. 10

11 Delaktighet i likabehandlingsarbetet - Främjande och förebyggande arbete Delaktighet i likabehandlingsarbetet - Främjande och förebyggande arbete Elever Alla elever ska ta del av likabehandlingsplanen för att det ska bli känt för alla hur skolan arbetar med likabehandling, vad som sker på skolan samt vart man vänder sig om man blivit utsatt för eller uppmärksammat en kränkning. Karlbergsskolans kamratstödjare och elevråd har stor delaktighet i likabehandlingsarbetet. Kamratstödjarna Karlbergsskolans kamratstödjare träffas regelbundet för att diskutera genusfrågor, etik och moral samt anordna aktiviteter på skolan. Kamratstödjarna ska fungera som förebilder för andra elever, de arbetar med både praktiska och teoretiska samarbetsövningar. Övningarna får eleverna ta med sig till sin klass och genomföra om man vill. Kamratstödjarna strävar efter att synas och höras på skolan, allt för att skapa en "vi-stämning" bland eleverna. I början av varje hösttermin får alla nya kamratstödjare genomgå en utbildning för att få ökad kunskap om likabehandlingsarbete, lagstiftning, diskrimineringsgrunder samt en förklaring av vad kränkande behandling är och hur det kan undvikas. Klassråd I varje klass finns det en elev som är klassrådsrepresentant. Klassrådsrepresentant ingår i elevrådet och har som uppgift att förmedla information från elevrådsmötena till övriga elever i sin klass. För att det ska vara möjligt har varje klass schemalagd klasstid en timme i veckan. Det är varje kontaktlärarpar som är ansvariga för att det genomförs. Elevrådet Karlbergsskolans elevråd är till för att eleverna ska ha möjlighet att påverka utvecklingen i skolfrågor som berör dem. Syftet med elevrådet är att klassernas åsikter och synpunkter framförs på elevrådsmötena och att information går tillbaka till klassen. På elevrådet tas elevernas idéer och åsikter upp, diskuteras och i vissa fall konkretiseras. Elevrådet tillsammans med Karlbergsskolans Föräldraförening KaFF var exempelvis drivande i frågan om ombyggnaden av duschutrymmen i Karlbergshallen. I elevrådet finns ett arbetsutskott bestående av rektor, fritidspedagog, ordförande samt en sekreterare. Personal All personal ska känna till att Karlbergsskolan har en likabehandlingsplan. Det är en förutsättning för att förebygga mobbning och stödja elevernas delaktighet och inflytande i skolan. Under 2016 har likabehandlingsplanen diskuterats på föräldramöten, elevkontakttid och under konferenstid med arbetslagen. Det är ett arbete som kommer att fortsätta under 2017 för att hålla likabehandlingsarbetet levande. 11

12 Delaktighet i likabehandlingsarbetet - Främjande och förebyggande arbete Elevhälsan Karlbergsskolans elevhälsa fyller en viktig funktion för att eleverna ska ha en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Karlbergsskolans biträdande rektor leder elevhälsan. Skolläkaren och skolpsykologen finns tillgängliga för konsultation vid behov. Karlbergsskolans elevhälsa består därutöver av följande professioner: Skolsköterska Skolkurator Specialpedagog Studie- och yrkesvägledare Fritidspedagoger Beteendevetare Speciallärare Vårdnadshavare Karlbergsskolans likabehandlingsplan behandlas i Föräldraföreningens styrelse. Likabehandlingsplanen diskuteras även på föräldramöten vid olika tillfällen. Under 2016 har flera lärare uppmuntrat klassföräldrarna att genomföra aktiviteter för klassen på fritiden, för att öka gemenskapen och samhörighetskänslan i klassen. Många klassföräldrar har genomfört aktiviteter som har ökat både trivseln och gemenskapen bland eleverna i klassen. Allmänheten Karlbergsskolans likabehandlingsplan finns tillgänglig för allmänheten via skolans webbsida: 12

13 Utvärdering och kartläggning Utvärdering och kartläggning Varje höst får alla elever besvara en trygghetsenkät som tar upp frågor om trivsel, trygghet, arbetsro, kränkande behandling med mer. Syftet med enkäten är att identifiera risker och förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Resultatet från trygghetsenkäten ligger till grund för hur vi ska arbeta på skolan. Vi tar utifrån resultatet fram olika inriktningsmål att fokusera vårt arbete på. Under flera år har enkätundersökningarna visat att eleverna upplever att arbetsron inte är bra samt att vi behöver öka vår medvetenhet kring genus. Utvärdering av föregående års arbete Som ett led i arbetet med att öka arbetsron och personalens medvetenhet i genus bjöd skolledningen i maj 2015 in John Steinberg, fil. dr. i pedagogik, för att hålla en föreläsning på skolan. Efter föreläsningen startade ett arbete med John Steinbergs bok Ledarskap i klassrummet Handbok i arbetsro och effektivt lärande som grund. Personalen besökte och observerade varandras arbetssituationer, testade olika övningar utifrån boken och återkopplade sedan sina tankar i tvärgrupper, som Karlbergskolans förstelärare ledde. Genom denna studiecirkel fick personalen ett mer gemensamt syn- och arbetssätt på Karlbergsskolan. Arbetet är implementerat i verksamheten. Arbetet med studiecirkeln har bidragit till en ökad trygghet och bättre arbetsro för eleverna. Utifrån resultatet av föregående trygghetsenkät har vi under året arbetat med att öka trivseln på skolan, fortsätta att förbättra arbetsron och personalens medvetenhet i genus. Elevhälsan Elevhälsan har arbetat med John Steinbergs koncept att vända en klass" i klasser där det funnits behov. Med hjälp av flera samtalsledare från elevhälsan har riktade insatser genomförts, vilket har givit positiva effekter. I början på höstterminen informerade elevhälsan eleverna i åk 6 om skolans arbete med likabehandling samt varje professions arbete under elevkontakttiden. Personal från elevhälsan, elevassistenter samt fritidspedagoger och annan personal har arbetat med projektet "Att växa i åk 6 under höstterminen. I halvklass har man samtalat om hur man är en bra klasskamrat för att skapa arbetsro och trygghet på skolan. Kamratstödjarna Karlbergskolans kamratstödjare arbetar främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och kränkande behandling på skolan. Kamratstödjarna träffas regelbundet för att diskutera genusfrågor, etik och moral samt anordna aktiviteter på skolan. Kamratstödjarna arbetar med både praktiska och teoretiska samarbetsövningar. Övningarna får eleverna ta med sig till sin klass och genomföra om man vill. Kamratstödjarna strävar efter att synas och höras på skolan, allt för att skapa en "vi-stämning" bland eleverna. 13

14 Utvärdering och kartläggning I början av höstterminen fick alla nya kamratstödjare genomgå en utbildning för att få ökad kunskap om likabehandlingsarbete, lagstiftning, diskrimineringsgrunder samt en förklaring av vad kränkande behandling är och hur det kan undvikas. Under utbildningen börjar kamratstödjarna att planera för en samarbetsdag kamratstödjarna håller i varje år för årskurs 6 för att eleverna ska lära känna varandra bättre. I början på höstterminen ordnade kamratstödjarna en denna "lära känna"-dag för årskurs 6 under en eftermiddag. Kamratstödjarna har också under året drivit olika projekt för att sprida information om FN och barns rättigheter. Under året fokuserade kamratstödjarna på barns rätt att gå i skolan och hur det kan se ut i olika delar av världen. Arbetet mynnade ut i en insamling till Musikhjälpen där årets tema var "Barn i krig har rätt att gå i skolan". I samband med FN-dagen uppmärksammade Köpings kommun barnkonventionen under en vecka. På FN-dagen samlades alla elever i årskurs 6 i skolans studiehall tillsammans med undervisande lärare. Ingemar Widell från Köpings FN-förening var inbjuden av kamratstödjarna för att tala om FN. Kamratstödjarna fick därefter presentera sig och tala om barns olika situation i världen. Efteråt gick alla tillsammans ut för att hissa skolans FN-flagga. Trivselledarna Köpings kommun ingår i Trivselprogrammet. Det är ett program för att förebygga mobbning och utanförskap genom att öka aktiviteterna på rasterna. På Karlbergsskolan finns det mellan en till två trivselledare i varje klass som erbjuder olika inomhus- och utomhusaktiviteter för skolans elever på raster och håltimmar. Trivselledarnas uppgift är att få med alla som vill på lekarna och aktiviteterna. De elever som är trivselledare får genomgå utbildningar och prova på olika lekar och aktiviteter. Eleverna får också lära sig hur de ska leda och hålla i aktiviteterna. Genom att använda synliga kaptensbindlar ska det vara tydligt att en trivselledaraktivitet är i gång. När en trivselledaraktivitet pågår får alla vara med. Skol IF I Karlbergsskolans idrottsförening, Skol IF, får alla elever vara med och har samma möjlighet att delta i tävlingar/arrangemang. Skol IF deltar i olika evenemang i länet med mixade lag eller individuella insatser. Gemensamt är att man representerar Karlbergsskolan och alla stöttar varandra under evenemanget och knyter nya vänskapsband. Skol IF deltar i olika sporter som till exempel fotboll, basket, innebandy och bowling. Det är en av fritidspedagogerna som ansvarar för verksamheten i Labyrinten. 14

15 Utvärdering och kartläggning Labyrinten Labyrinten är skolans fritidslokal och erbjuder aktiviteter för elever på samma gång som det är en plats att bara vara eller knyta nya kontakter över klassgränserna. I Labyrinten arbetar två fritidspedagoger som även är en del av Utredningsteamet. Fritidspedagogerna möter eleverna dagligen i Labyrinten som är öppen kl varje dag och erbjuder sunda rastaktiviteter med hjälp av Trivselledarna som är 1-2 elever per klass. Fritidspedagogerna ansvarar också för Skol IF och elevrådet samt ingår i skolans elevhälsoteam och samarbetar med andra förvaltningar och myndigheter som polis och socialtjänst för att nätverket kring eleverna ska stärkas. Utredningsteamet arbetar mot kränkande behandling i form av samtal med utsatt/utsättare/vittnen och ger förslag på åtgärder för att kränkningarna inte ska upprepas. Teamet är också involverat i insatserna som görs, framför allt i form av ART (ilskekontroll) och SFT (social färdighets träning). Under processen återkopplar teamet till berörda kontaktlärare och vårdnadshavare om vad som hänt. Utredningsteamet följer också upp med de inblandade parterna efter en tid för att säkerställa att beteendet upphört. Skolans fritidspedagoger är också behjälpliga i andra konflikter som kan uppstå i skolmiljön bland enskilda elever eller generell gruppdynamik i klassen eller mellan elev/personal. Skolbiblioteket I Karlbergsskolans skolbibliotek ska alla känna sig välkomna, trygga och ha arbetsro. Skolbibliotekarien arbetar för att skapa en öppen och inkluderande miljö. Skolbibliotekarien arbetar normkritiskt och verkar aktivt för att beståndet i skolbiblioteket ska ha mångfald. Författare från olika kulturer och med olika nationaliteter och bakgrunder ska finnas representerade. I skolbiblioteket ska elever och personal hitta ett brett utbud av litteratur med ämnen som speglar samhället. Elever som har en läsnedsättning kopplad till en funktionsskillnad eller sjukdom och behöver få en tryckt bok anpassad på ett eller annat sätt för att kunna ta del av den, har rätt att låna och läsa talböcker. Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har talböcker tillgängliga för elever som behöver förstärka sin läsförmåga. Skolbiblioteket har ett talbokstillstånd utfärdat av Justitiedepartementet som gör det möjligt att ladda ner böcker via MTM, men också registrera elever för egen nedladdning. Eleven själv kan alltså låna och ladda ner böcker till sin surfplatta från MTMs katalog Legimus. Köping har en kommunlicens hos Inläsningstjänst som gör det möjligt för eleverna att kunna ladda ner vissa läroböcker till sina surfplattor för att kunna lyssna på dem. För de elever som har en läsnedsättning kopplad till en funktionsskillnad eller sjukdom finns även talböcker tillgängliga via Inläsningstjänst. Kommunen har också via Inläsningstjänst ett abonnemang på Studiestöd på modersmål, som gör det möjligt för elever att kunna lyssna på läroböckerna på sitt modersmål. Utbudet är under uppbyggnad och flera läroböcker på fler språk kommer. 15

16 Utvärdering och kartläggning All personal Den otrygghet som elever kan uppleva utanför klassrummet har skolan försökt att förebygga genom att personalen ska synas ute i verksamheten så mycket som möjligt. Vi har ökat antalet schemalagda rastvärdar samt pedagogiska luncher för att få fler vuxna som rör sig ute bland eleverna för att skapa en större trygghet. All personal arbetar med det egna bemötandet. I korridorerna hälsar man på varandra för att alla ska känna sig sedda och uppskattade. Personalen ska arbeta aktivt och medvetet för att ha ett normkritiskt förhållningssätt för att alla ska känna sig välkomna. Arbetslagen på skolan På Karlbergsskolan arbetar vi tillsammans i olika arbetslag: åk 6, åk 7, åk 8 och åk 9. I årskurs 6 har man under första "elevens val"-dagen i början på höstterminen en temadag för att eleverna ska lära känna varandra bättre och för att skapa ett bra klimat i klasserna. Eleverna i årskurs 6 och 7 har fått begränsad åtkomst till program på sina ipads. Endast program som används i undervisningen går att använda. Hanteringen av mobiltelefoner har också blivit striktare. Mobiltelefonerna ska vara i skåp, väska eller mobildagis under lektionstid. Under hösten fick alla elever en utbildning i säkert internetanvändande med Sofia Rapp Johansson från "Säkra varje unge" som ett led i arbetet med hur man beter sig på nätet. Efter föreläsningen arbetade eleverna med olika material om hur man beter sig på internet. Arbetslagen tog fram materialet utifrån elevernas åldrar. Genom olika kulturaktiviteter så som teatrar, musikaler, dansföreställningar och författarbesök som synliggör de olika diskrimineringsgrunderna involveras eleverna i likabehandlingsarbetet. Resultat av Karlbergsskolans trygghetsenkät 2016 I 2016 års trygghetsenkät deltog totalt 466 elever. Undersökningen utfördes under tidsperioden Nedan följer en sammanfattande presentation av resultatet. 16

17 Utvärdering och kartläggning Trygghet Känner du dig trygg i skolan? 50,3 40,9 6,0 2,8 0,0 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Alltid Ofta Sällan Aldrig Obesvarat Finns det något ställe på skolan där du känner dig otrygg? 22,4 77,6 0,0 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Ja Nej Obesvarat 17

18 Utvärdering och kartläggning Trivsel Hur trivs du i skolan? 39,7 46,2 9,3 4,9 0,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Obesvarat Arbetsro Jag har arbetsro på lektionerna 13,8 63,5 20,1 2,6 0,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Alla lektioner De flesta lektioner Ett fåtal lektioner Inga lektioner Obesvarat 18

19 Utvärdering och kartläggning På lektioner stör andra elever ordningen i klassrummet 9,6 31,7 46,5 12,2 0,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 På alla lektioner De flesta lektioner Ett fåtal lektioner Inga lektioner Obesvarat Vad består störningarna av? 7,2 29,2 81,0 24,9 21,7 40,8 2,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Pratar högt/avbryter lärare och elever Surfar på ipaden Går in och ut från klassrummet Pratar i mobil Har sen ankomst Går runt i klassrummet Obesvarat 19

20 Utvärdering och kartläggning Mina lärare ser till att det är lugnt/arbetsro på lektionerna 29,4 49,8 17,3 3,6 0,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 På alla lektioner De flesta lektionerna Ett fåtal lektioner Inga lektioner Obesvarat Relationer Har du någon att vara med under skoltid? 83,2 3,6 13,1 0,0 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Ja Nej Ibland Obesvarat 20

21 Utvärdering och kartläggning Raster och håltimmar Hur trivs du på rast/håltimmar? 55,5 36,2 6,0 2,4 0,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Obesvarat Genus Tycker du att killar och tjejer behandlas lika av vuxna på skolan? 68,2 31,8 0,0 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Ja Nej Obesvarat 21

22 Utvärdering och kartläggning Kränkande behandling Har du blivit kränkt på något av följande sätt? 6,9 73,7 0,0 6,7 14,3 15,5 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Nej Ja, fysiskt (t.ex. slag och knuffar) Ja, psykosocialt (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Ja, verbalt (t.ex. bli hotad, kallad hora, bög) Ja, text- och bildburet (t.ex. klotter, e-post, sms, mms, facebook och andra sociala medier) Obesvarat Hur ofta? 38,2 24,5 18,2 19,1 0,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Det har hänt någon enda gång Någon gång i månaden Flera gånger i månaden En eller flera gånger i veckan Obesvarat 22

23 Utvärdering och kartläggning Har du känt dig kränkt av något vuxen på skolan? 85,1 5,3 9,1 4,8 1,9 1,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Nej Ja, fysiskt Ja, psykosocialt Ja, verbalt Ja, text- och bildburet Obesvarat 23

24 Utvärdering och kartläggning Diskriminering Har du blivit diskriminerad någon gång? 82,0 3,1 2,4 7,5 4,6 1,7 4,3 5,8 1,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Nej Ja, på grund av kön ( tjej eller kille) Ja, på grund av etnisk tillhörighet (nationalitet eller hudfärg) Ja, på grund av min religion eller annan trosuppfattning Ja, på grund av funktionsskillnad (någon svårighet) och sjukdom Ja, på grund av sexuell läggning Ja, på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck (Retad på grund av att du bryter mot den bild man har om hur tjejer och killar förväntas vara och se ut) Ja, på grund av ålder Obesvarat 24

25 Utvärdering och kartläggning Relationer till vuxna i skolan Finns det någon vuxen på skolan som du har förtroende för och kan prata med? 77,6 22,4 0,0 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Ja Nej Obesvarat 25

26 Utvärdering och kartläggning Analys Enkätundersökningen visar att de allra flesta elever mår bra och trivs på Karlbergsskolan. Om vi jämför resultatet av föregående enkätundersökning med den senaste undersökningen kan vi se att arbetsron fortsätter att öka på skolan. Det här året uppger dock fler elever att det är oroligt på lektionerna på grund av att andra elever är stökiga. Många upplever att andra elever pratar högt och avbryter läraren och går runt i eller in och ut från klassrummet. Vårt arbete med att öka arbetsron på olika sätt har givit resultat, men vi behöver arbeta vidare för att bryta oroligheterna med störande elever i klassrummet. Sifforna visar att eleverna inte upplever någon förändring i vårt arbete med genus. Ungefär lika stor andel elever som i förra enkätundersökningen tycker att vi behandlar tjejer och killar lika på skolan. Vi fortsätter vårt genusarbete. Trivseln har blivit något sämre på skolan. Fler elever uppger att de trivs mindre bra eller dåligt i skolan både under lektionstid samt på raster och håltimmar. Här kan vi se att vårt arbete inte varit tillräckligt. Vi behöver göra insatser för att stävja trenden och öka trivseln. Enkätundersökningen visar att färre elever upplever att de blivit diskriminerade eller känt sig kränkta av andra klasskompisar eller av någon vuxen än föregående år. Dock visar undersökningen att det i år är fler elever som uppger att kränkningarna förekommer oftare. Utredningsteamet har under året arbetat med många utredningar. Vi tror att vi kommer att se resultat av det arbetet framöver. 26

27 Åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling Karlbergsskolans policy Karlbergsskolan har nolltolerans mot all form av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. När en elev anser sig kränkt vidtas åtgärder enligt skolans rutiner. Karlbergsskolan har ett utredningsteam som träffas tre gånger i veckan, varav en är med rektor, för att gå igenom samt utreda ärenden gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Karlbergsskolan har en ärendegång som personalen ska följa när en elev har blivit utsatt för trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling. Ärendegången finns tillgänglig att läsa i lärarnas arbetsrum samt på intranätet. Den skickades också hem till vårdnadshavare i januari Är du intresserad av att ta del av Karlbergsskolans ärendegång vid kränkande behandling är du välkommen att kontakta någon i utredningsteamet. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Karlbergsskolans personal arbetar målmedvetet för att sprida en god stämning i skolan samt motverka jargonger som inte är förenliga med likabehandlingsplanen. Det är därför av yttersta vikt att vara observant på alla tendenser till kränkande behandling eller diskriminerande yttranden. Både elever och föräldrar är välkomna med frågor eller funderingar gällande skolans arbete mot kränkande behandling. Följande personer kan både elever och föräldrar vända sig till: Kontaktlärarna Utredningsteamet mot diskriminering och kränkande behandling Elevhälsan Skolledningen Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Utredningsteamets åtgärder grundar sig på vad utredningen visar i det enskilda fallet. De kan bland annat bestå av strukturerade samtal med inblandande elever samt arbete i grupp eller klass. När detta inte fungerar kan skolan behöva vidta disciplinära åtgärder. Disciplinära åtgärder Har skolan satt in åtgärder i förebyggande syfte som inte visat sig ha någon effekt kan disciplinära åtgärder vidtas. De är till för att ändra på ett negativt beteende hos elever samt förbättra arbetssituationen, se nedan. Omhändertagande av föremål Enligt 5 kap. 22 och 23 skollagen får rektor och personal ta ifrån en elev ett föremål om det används så att det stör utbildningen eller riskerar att skada någon i skolan. Detta gäller inte bara i klassrummet utan det 27

28 Åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling handlar också om föremål som används eller påträffas i korridorer och skolans uppehållsrum. Utvisning och kvarsittning Om en elev stör undervisningen eller uppträder olämpligt och inte slutar med det när läraren säger till har läraren rätt att visa ut eleven från resten av lektionen. För vidare information läs 5 kap skollagen. Utredning om varför en elev stör Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt ska rektor se till att det utreds. Detta ska ske i samråd med elevens vårdnadshavare. För vidare information läs 5 kap skollagen. Skriftlig varning När utredningen är färdig får rektor besluta att ge eleven en skriftlig varning. Vårdnadshavarna ska informeras om rektorns beslut. För mer information läs 5 kap skollagen. Tillfällig omplacering vid annan skolenhet Rektor får besluta att en elev tillfälligt ska flytta till en annan skola om en tillfällig omplacering inom skolan inte har fått någon effekt. För mer information läs 5 kap skollagen. Avstängning Enligt 5 kap skollagen får rektor i vissa fall besluta att stänga av en elev. Rektor kan inte delegera beslutet om avstängning till någon annan och ska informera huvudmannen om beslutet. Det finns tre krav som måste vara uppfyllda för att rektor ska kunna stänga av en elev delvis eller helt: - Det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero - Andra åtgärder har inte haft någon effekt - Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rektor ansvarar för att utreda incidenter när elever har kränkts av personal. Rutiner för uppföljning och dokumentation Uppföljningar i ärenden gällande diskriminering och/eller kränkande behandling beror på vad utredningen visar i det enskilda fallet. Karlbergsskolan använder kommunens centrala blanketter vid dokumentation. Ansvarsförhållanden I samråd med rektor gör utredningsteamet en arbetsfördelning utifrån varje enskilt ärende som inkommer gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. 28