Utbildning, jobb och pengar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning, jobb och pengar"

Transkript

1 Utbildning, jobb och pengar Statistiska centralbyrån Statistics Sweden TemaRAPPORT 2009:3 Tema: Utsatt? ISSN (online) All officiell statistik finns på: Kundservice: tfn All official statistics can be found at: Customer service, phone grupper och deras villkor Befolkning och välfärd

2

3 TemaRAPPORT 2009:3 Tema: Utsatt? Utbildning, jobb och pengar utsatta grupper och deras villkor Statistiska centralbyrån 2009

4 Theme report 2009:3 Theme: Vulnerable? Education, jobs and money vulnerable groups and their conditions Statistics Sweden 2009 Producent Producer SCB, avdelningen för befolkning och välfärd Statistics Sweden, Population and Welfare Department SE Örebro Förfrågningar Anna Gärdqvist, Inquiries Hans Heggema nn, hans.heggema Göran Nordström, Katja Olofsson, håkan Schultz, Susanne Svartengren, Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Utsatt? Utbildning, jobb och pengar utsatta grupper och deras villkor. It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Vulnerable? Education, jobs and money vulnerable groups and their conditions. Omslag/Foto: Jan-Aage Haaland, Ateljén, SCB Cover/Photo: URN:NBN:SE:SCB-2009-A40BR0903_pdf (pdf) Denna publikation finns enbart i elektronisk form på This publication is only available in electronic form on

5 Utbildning, jobb och pengar Förord Förord Levnadsförhållandena har genomgått stora förändringar genom åren. Förändringar kring utbildningsnivån, arbetsmarknaden, de ekonomiska förhållandena samt den psykiska hälsan påverkar levnadsförhållandena på olika sätt. Syftet med denna rapport är att belysa grupper i samhället som är utsatta eller riskerar att hamna i en utsatt situation. Rapporten baseras på statistik om utbildning, arbetsmarknad, inkomster och levnadsförhållanden. Utbildningskapitlet redovisar vilka elever som inte klarar gymnasiet och hur det går för dem senare i livet. När det gäller arbetsmarknaden studeras de personer som inte har något arbete på grund av arbetslöshet eller sjukdom. Avsnittet om inkomster avgränsas till personer med låga inkomster och till dem som inte kan försörja sig själva utan behöver hjälp från samhällets ekonomiska trygghetssystem. Avsnittet om levnadsförhållanden belyser olika grupper i samhället utifrån olika välfärdsindikatorer. Statistiska centralbyrån november 2009 Stina Andersson SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

6

7 Utbildning, jobb och pengar Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 101. Förord... 3 Sammanfattning... 7 Vilka elever klarar inte gymnasiet?... 7 Vilka är utsatta på arbetsmarknaden?... 7 Vilka är ekonomiskt utsatta?... 8 Hur upplever de utsatta sin livssituation?... 8 Teckenförklaringar och förkortningar Inledning Utbildning Befolkningens utbildning Grundskolan Skillnader mellan olika elevgrupper Gymnasieskolan Elevernas bakgrund har betydelse Föräldrarnas bakgrund har också betydelse Fortsatta studier Uppföljning av elever som började gymnasiet hösten Sammanfattning Arbetsmarknaden Utsatta grupper Arbetslösa Antalet arbetslösa de senaste åren Fler män, fler yngre Högre andel utrikes födda Långtidsarbetslösa i alla åldrar Vanligare med förgymnasial utbildning Merparten har arbetat tidigare Olika skäl till att inte arbeta kvar Alla är inte inskrivna på arbetsförmedlingen Långvarigt sjuka personer Andelen långvarigt sjuka har länge ökat Andelen långvarigt sjuka kvinnor har ökat mest Långvarigt sjuka år Ålder och kön spelar in Olika födelseländer bland de långvarigt sjuka Mindre vanligt med eftergymnasial utbildning Majoriteten har arbetslivserfarenhet Senaste arbetet slutade ofta av hälsoskäl Så många skulle vilja arbeta Tidsbegränsat anställda och undersysselsatta En halv miljon tidsbegränsat anställda Mer än 70 procent föredrog fast anställning Anställda i alla näringsgrenar En kvarts miljon undersysselsatta Många undersysselsatta jobbar deltid Statistiska centralbyrån 5

8 Innehåll Utbildning, jobb och pengar Så många timmar vill man arbeta Både tidsbegränsat anställd och undersysselsatt Sammanfattning Inkomster Nettoinkomstens storlek Nettoinkomstens sammansättning på makronivå Kriterium 1 Att tillhöra 10 procent av befolkningen med lägst nettoinkomst Nettoinkomstens sammansättning för enskilda individer Kriterium 2 Att ha en nettoinkomst som till minst hälften består av C-inkomster Kriterium 3 Att ha ekonomiskt bistånd Sammanfattning Levnadsförhållanden Olika datakällor ger olika resultat Några aspekter av välfärden hos utsatta grupper Utsatta grupper utsatta på flera områden Definitioner och begreppsförklaringar Hur stora är de utsatta grupperna? Boende Materiella tillgångar och ekonomi Arbetsmiljö Hälsa Medborgerliga aktiviteter Trygghet och säkerhet Sammanfattning Utsatt eller inte? Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Grundskolan: slutbetyg Gymnasieskolan: elever per 15 oktober Gymnasieskolan, slutbetyg Inkomststatistiken totalräknat Skatter och taxerade inkomster Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Variabeldefinitioner och förklaringar Statistiska begrepp Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Referenser In English Summary Who is not qualified to apply to higher education? Who is vulnerable on the labour market? Who is financially vulnerable? How do vulnerable persons experience their life situation? Key to symbols and abbreviations List of tables List of graphs Explanatory symbols and abbreviations Statistiska centralbyrån

9 Utbildning, jobb och pengar Sammanfattning Sammanfattning Syftet med denna rapport är att belysa grupper i samhället som riskerar att hamna i en utsatt situation. Rapporten baseras på statistik om utbildning, arbetsmarknad, inkomster och levnadsförhållanden. Utbildningskapitlet redovisar vilka elever som inte klarar gymnasiet. När det gäller arbetsmarknaden studeras de personer som inte har något arbete på grund av arbetslöshet eller sjukdom. Avsnittet om inkomster avgränsas till personer med låga inkomster och till dem som inte kan försörja sig själva utan behöver hjälp från samhällets ekonomiska trygghetssystem 1. Avsnittet om levnadsförhållanden belyser olika grupper i samhället utifrån olika välfärdsindikatorer. Rapporten bygger på resultat från flera olika källor. För mer information om de olika statistikkällorna se avsnittet Fakta om statistiken. Statistiken redovisas för kvinnor och män samt för olika åldrar (20-64 år) med undantag för kapitlet om utbildning som belyser ungdomar/unga vuxna. Vilka elever klarar inte gymnasiet? Andelen elever som fullföljer gymnasiet och är behöriga att söka till högskolan har ökat de senaste tio åren. Det finns dock stora skillnader mellan olika elevgrupper. Elever som är utrikes födda fullföljer gymnasiet i lägre utsträckning än elever som är födda i Sverige. Flickor fullföljer gymnasiet i högre utsträckning än pojkar oavsett bakgrund. Det finns samband mellan föräldrarnas bakgrund, 1 Ekonomisk trygghetssystem består av Socialförsäkringssystemen (Arbetslöshetsersättning + Sjukpenning + Sjuk- och aktivitetsersättning + Föräldrapenning + Studiemedel + Pensioner) och Behovsprövade bidrag (Ekonomiskt bistånd + Bostadsbidrag) födelseregion, utbildningsnivå och ekonomi och deras barns studieresultat. Följer man eleverna åren efter gymnasieperioden visar det sig att de elever som inte fullföljde gymnasiet förvärvsarbetar i mindre omfattning än de elever som fullföljde. De som inte fullföljde har även lägre inkomst och de är en högre andel som har arbetsmarknadsstöd och ekonomiskt bistånd än bland de som fullföljde. Precis som i andra studier inom området visar rapporten på ett samband mellan studieresultat och etablering i samhället. Elever som inte klarar gymnasiet måste också många gånger ta omvägar genom utbildningssystemet för att komplettera sin utbildning. Detta kan vara kostsamt både för individen och för samhället. Vilka är utsatta på arbetsmarknaden? Tre grupper som skulle kunna betecknas som extra utsatta på arbetsmarknaden är arbetslösa, långvarigt sjuka samt tidsbegränsat anställda som skulle föredra fast anställning. Dessa grupper valdes utifrån ett antagande om att de generellt sett har en otryggare levnadssituation som kan relateras till arbetsmarknaden. Antalet arbetslösa män var år 2008 ungefär lika många som antalet arbetslösa kvinnor. Bland de långvarigt sjuka och bland de tidsbegränsat anställda som skulle föredra fast anställning var kvinnorna däremot i majoritet. Särskilt hög var andelen kvinnor bland dem som både var tidsbegränsat anställda, skulle föredra fast anställning och var undersysselsatta. I den gruppen var över 70 procent kvinnor år Det var också vanligare att vara arbetslös, långvarigt sjuk och tidsbegränsat anställd om man var utrikes född. År 2008 var 17 procent av befolkningen född i ett annat land än Sverige, men bland de arbetslösa var andelen 34 pro- Statistiska centralbyrån 7

10 Sammanfattning Utbildning, jobb och pengar cent och bland de långvarigt sjuka 29 procent. Bland de tidsbegränsat anställda som föredrog fast anställning uppgick andelen som var utrikes född till 21 procent. Det är viktigt att komma ihåg att gruppen utrikes födda är en heterogengrupp, inte minst då det gäller födelseland och invandringsår. Bland de långtidsarbetslösa var det vanligare att endast ha förgymnasial utbildning: 26 jämfört med 15 procent i hela befolkningen. Samma sak gällde gruppen långvarigt sjuka, men här spelade åldersskillnader en stor roll: långvarigt sjuka är oftare äldre, och bland äldre är det i allmänhet vanligare att ha högst förgymnasial utbildning. Merparten av de arbetslösa och långvarigt sjuka har någon form av arbetslivserfarenhet. Av de som var arbetslösa år 2008 hade 86 procent arbetat någon gång tidigare, och bland de långvarigt sjuka uppgick andelen till 87 procent. Av de arbetslösa som inte hade arbetat tidigare feriearbete ej inräknat var mer än hälften yngre än 25 år. Vilka är ekonomiskt utsatta? Tre kriterier använts i rapporten för att belysa ekonomisk utsatthet. Kriterium 1 är att tillhöra de 10 procent i befolkningen som har lägst nettoinkomst (P10). Kriterium 2 är att ha en nettoinkomst som till minst hälften består av vad som i rapporten kallas C-inkomster, dvs. arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt behovsprövade bidrag. Kriterium 3 är att ha ekonomiskt bistånd. Kriterium 1 och 2 avgränsar i stor utsträckning olika personer. Endast var sjätte av de personer som hade en nettoinkomst som till minst hälften består av C-inkomster ingår också i P10. Totalt var det år 2007 cirka en miljon personer, eller närmare 20 procent av befolkningen i åldrarna år som uppfyllde något av de tre kriterierna på utsatthet. En mycket liten del av befolkningen, 0,7 procent, uppfyllde alla tre kriterier. Av dessa personer hade endast var tredje det som i rapporten kallas A- inkomst (löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och kapitalinkomst). De tre grupperna skiljer sig åt på flera sätt. De som uppfyllt kriterium 1 (P10) består till stor del av personer som inte är etablerade på arbetsmarknaden. De har låga A-inkomster samtidigt som få har C-inkomster. Mindre än var tionde hade arbetsmarknadsstöd respektive sjuk- och aktivitetsersättning och endast var trettionde hade sjukpenning någon gång under Trots den låga nettoinkomsten hade endast var tionde person ekonomiskt bistånd respektive bostadsbidrag. Däremot hade nästan var fjärde studiemedel. De som uppfyller kriterium 2 (50 procent C-inkomster) har betydligt högre nettoinkomst än P10-gruppen. Stora skillnader i jämförelse med P10-gruppen är att endast 2 procent hade studiemedel och att drygt 60 procent hade sjuk- och aktivitetsersättning. För mer än varannan person som uppfyller kriterium 2 bestod nettoinkomsten till mer än 90 procent av C-inkomster. I P10-gruppen gäller detta mindre än var sjätte person. De som uppfyller kriterium 3 (ekonomiskt bistånd) skiljer sig från de övriga främst genom att mer än 40 procent inte hade några A-inkomster. I de två övriga grupperna var andelen cirka 20 procent. En annan skillnad är att hälften av alla med ekonomiskt bistånd också hade bostadsstöd. Av dem som uppfyllde kriterium 2 hade var tredje bostadsstöd och av dem som uppfyllde kriterium 1 endast var tionde. Hur upplever de utsatta sin livssituation? Utsatta grupper har identifierats i bemärkelsen låg utbildningsnivå, otillräcklig sysselsättning eller arbetslöshet samt låg inkomst eller beroende av inkomster från samhällets ekonomiska trygghetssystem. Dessa grupper har sämre levnadsförhållanden än de syssel- 8 Statistiska centralbyrån

11 Utbildning, jobb och pengar Sammanfattning satta på samtliga undersökta välfärdsområden. Boende: Andelen trångbodda är bland sysselsatta 2 procent och bland låginkomsttagare 11 procent. Sju av tio sysselsatta trivs mycket bra i sitt bostadsområde medan detta endast gäller för fyra av tio undersysselsatta låginkomsttagare. Materiella tillgångar: Bland de sysselsatta är det 8 procent som inte har tillgång till dator i hemmet. Bland undersysselsatta med låg inkomst är andelen tre gånger högre. 14 procent av de sysselsatta har inte tillgång till fritidshus och har inte gjort någon semesterresa (minst en vecka) under de senaste året. Bland personer som ingår i hushåll som får ekonomiskt bistånd är motsvarande andel tre gånger så stor. Arbetsmiljö: 13 procent av (fast eller tidsbegränsat) anställda personer upplever att deras arbete är jäktigt och stressigt, medan detta gäller för 24 procent av de undersysselsatta. Hälsa: Bland sysselsatta har 11 procent svåra besvär av långvarig sjukdom medan andelen är nära den dubbla bland personer som ingår i hushåll med låg disponibel inkomst och tre gånger så stor bland personer i hushåll med ekonomiskt bistånd. Andelen dagligrökare bland de sysselsatta är 14 procent och 38 procent bland de undersysselsatta med låg inkomst. I denna grupp är det också 34 procent som inte besökt tandläkare på minst 2 år, medan motsvarande andel bland sysselsatta är 14 procent. Medborgerliga aktiviteter: Föreningsdeltagandet är påtagligt lågt hos utsatta grupper. Bland undersysselsatta med låg inkomst har endast 20 procent deltagit i möte med någon förening, facklig eller politisk förening undantagna. Motsvarande andel bland sysselsatta är dubbelt så hög. Trygghet och säkerhet: Bland undersysselsatta är andelen som blivit utsatta för våld eller hot om våld 16 procent medan motsvarande andel bland sysselsatta endast är hälften så hög. Statistiska centralbyrån 9

12 Sammanfattning Utbildning, jobb och pengar Teckenförklaringar och förkortningar.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma 10 Statistiska centralbyrån

13 Utbildning, jobb och pengar Inledning Inledning Levnadsförhållandena har genomgått stora förändringar genom åren. Förändringar kring utbildningsnivån, arbetsmarknaden, de ekonomiska förhållanden samt den psykiska hälsan påverkar levnadsförhållandena på olika sätt talet innebar stora förändringar på arbetsmarknaden, inom samhällsekonomin och i samhällets ekonomiska trygghetssystem. Detta bidrog till att olika former av ofärdsproblem ökade 2. Vid sidan av ökad arbetslöshet och minskad sysselsättning förändrades även arbetets villkoren i flera avseenden. Allt större grupper fick ekonomiska svårigheter och låga inkomster. 3 Andelen av befolkningen med flera olika välfärdsproblem 4 ökade något mellan 1991 och Ansamlingen av problem har varit störst generellt sett bland utrikes födda, följt av ensamstående utan barn samt unga personer. 5 Finns det något samlingsbegrepp för de grupper av personer som har låg eller ingen utbildning, som inte har något arbete, som är långtidssjuka, som till 2 Statistiska centralbyrån (SCB) (2003). Välfärd och ofärd på 90-talet. (Levnadsförhållanden, nr: 100). Och Statistiska centralbyrån (SCB) (2004) Perspektiv på välfärden (Levnadsförhållanden, nr: 106). 3 Kommittén Välfärdsbokslut (2001). Välfärdsbokslut 1990-talet. 4 Välfärdsproblem= arbetslöshet, saknar kontantmarginal, ohälsa, bristande medborgarkompetens, bristande socialt nätverk, ej egen bostad och bristande personlig trygghet 5 Socialstyrelsen (2006) Socialrapport 2006, sid mycket stor del lever på olika ekonomiska trygghetssystem eller som har en sämre välfärd av olika orsaker? Långt tillbaka i historien kallades personer som inte hade arbete eller egen försörjning för bland annat arma och fattighjon. I dag används olika begrepp i debatten, som utsatthet, utanförskap, marginalisering och fattigdom. I rapporten används begreppet utsatt. Rapporten börjar med ett kapitel om den grupp av ungdomar/unga vuxna som inte har klarat gymnasiet. Hur kommer det sig att de inte klarar gymnasiet? Finns det något samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och/eller föräldrarnas ekonomiska situation och hur ungdomar/unga vuxna klarar sin utbildning? Hur klarar de sig efter gymnasieperioden? Följande kapitel belyser situationen på arbetsmarknaden. Vilka har en tillfällig anställning? Vilka är de arbetslösa, kort respektive lång tid? Vilka skillnader finns när man jämför kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå. Vilka befinner sig utanför arbetskraften p.g.a. sjukdom? Med låg utbildningsnivå men framför allt utan arbete är det svårt att försörja sig. De ekonomiska trygghetssystem som finns i Sverige ger en möjlighet till försörjning trots inkomstbortfall. Hur många personer är det som får mindre än 50 procent av sin försörjning från eget arbete? Hur många lever på ekonomiskt bistånd? Vilka är de tio procenten med lägst inkomst i Sverige? Hur kan man beskriva den grupp av personer som enligt olika definitioner är utsatta i sin vardag? I statistiken finns olika välfärdsindikatorer som ger ett mått på människors levnadsförhållanden i termer av arbetsmiljö och arbetsförmåga, materiella tillgångar, trångboddhet, upplevd hälsa, trygghet och säkerhet, deltagande i föreningslivet och den politiska debatten m.m. Statistiska centralbyrån 11

14 Inledning Utbildning, jobb och pengar Resultaten i rapporten har olika referenstidpunkter. Den longitudinella studien i utbildningskapitlet sträcker sig över åren Arbetsmarknaden har två olika tidsserier; arbetslösheten för åren och sjukskrivningarna för åren Referenstidpunkten för kapitlet om Ekonomiskt utsatta och Sämre välfärd hos utsatta grupper är år Statistiska centralbyrån

15 Utbildning, jobb och pengar Utbildning 1 Utbildning Dagens samhälle och arbetsliv kräver i stor utsträckning att ungdomar har en gymnasieutbildning. Även om andelen som fullföljer gymnasiet och som är behöriga att söka till högskolan har ökat de senaste tio åren fullföljer var fjärde elev inte gymnasiet. Frågan är om det finns en risk för att de elever som inte klarar gymnasiet får det svårare att etablera sig i samhället och därmed hamnar i en utsatt situation? Detta kapitel handlar om vilka som inte klarar gymnasiet och hur det går för dem senare i livet. Befolkningens utbildning Den svenska befolkningens utbildningsnivå förändras över tiden. Utbildningssystemet har successivt byggts ut, framförallt inom gymnasieskolan och högskolan och det innebär att utbildningsnivån stiger efter hand när nya generationer växer upp och gamla försvinner. Numera är fler svenskar högutbildade än lågutbildade. Tidigare var situationen den omvända. Svenskarnas utbildningsnivå har således stigit kraftigt de senaste åren, vilket beror på utbildningssystemets tillväxt och den demografiska utvecklingen. Unga idag möter ett större utbud av utbildning än dagens äldre gjorde under sin studieaktiva tid. Det gäller både gymnasieskolan, där de allra flesta numera deltar, och den högre utbildningen. I statistiken ersätter yngre personer med högre utbildning kontinuerligt äldre med lägre utbildningsnivå, med effekten att utbildningsnivån successivt stiger. Grundskolan Grundskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och ge barn de verktyg som behövs för att söka kunskap senare i livet. Erfarenheter från grundskolan har därför också stor betydelse för de fortsatta studierna. Under de senaste tio åren har andelen elever som inte är behöriga att söka till gymnasiet ökat, se diagram 1.1. För att en elev ska vara behörig att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program krävs lägst betyget godkänd i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andra språk. Läsåret 1997/98 saknade 9 procent av eleverna som avgick från årskurs 9 behörighet till gymnasiet. Motsvarande andel läsåret 2007/08 var 12 procent. Det var fler pojkar än flickor som inte var behöriga men skillnaden mellan könen har minskat. Elever som saknar behörighet ska erbjudas studier på ett individuellt program på gymnasiet. Statistiska centralbyrån 13

16 Utbildning Utbildning, jobb och pengar Diagram 1.1. Elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella och specialutformade program läsåren 1997/ /08. Percentage of students who are not qualified for the national and special programmes in academic years 1997/ / Pojkar Flickor / / / / / / / / / / /08 Källa: SCB, Utbildningsstatistik Skillnader mellan olika elevgrupper Elever med utländsk bakgrund är en heterogen grupp. Eleven kan vara född i Sverige med två utrikes födda föräldrar men även själv vara utrikes född och invandrat före eller under sin studietid. Andelen som inte är behörig till gymnasiet är högre bland de utrikes födda eleverna än bland eleverna som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Högst andel behöriga har eleverna med svensk bakgrund. Oavsett bakgrund har pojkar en högre andel som inte är behöriga och skillnaden mellan pojkar och flickor är störst bland de utrikes födda. Tiden eleverna varit bosatta i Sverige har en avgörande betydelse för hur de klarar att uppnå behörighet till gymnasiet. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar också elevernas resultat i grundskolan. Elever som har föräldrar med låg utbildningsnivå, dvs. högst förgymnasial utbildning, saknar i större utsträckning än elever med högutbildade föräldrar behörighet till gymnasiet. Andelen som inte har behörighet till gymnasiet bland elever med lågutbildade föräldrar har ökat över tiden. Bland avgångna läsåret 1997/98 var andelen 20 procent jämfört med 33 procent läsåret 2007/08. Flickor uppnår i högre utsträckning än pojkar behörighet till gymnasiet oavsett vilken utbildningsnivå föräldrarna har. Störst skillnad mellan flickor och pojkar fanns bland elever som har föräldrar med låg utbildningsnivå. Gymnasieskolan I gymnasieskolan ställs ungdomar inför nya utmaningar och vuxenlivet närmar sig allt mer. En viktig fråga att ta ställning till är ett tidigt yrkesliv eller att studera vidare. I stort sett alla elever fortsätter att studera efter grundskolan även om det i vissa fall dröjer några år. När programgymnasiet infördes i början av 1990-talet ökade andelen som fortsatte från grundskola till gymnasiet och numera är andelen uppe i 99 procent. Uppgifterna i detta avsnitt avser elever som var nybörjare i gymnasieskolan höstterminerna och som slutfört gymnasiet inom fyra år. Eftersom eleverna följs upp efter fyra år innebär det att elever som började på ett individuellt program för att senare gå över till ett nationellt program eller elever som gjort kortare studieuppehåll för t.ex. utlandsstudier finns med. Eleverna delas in i tre grupper: 14 Statistiska centralbyrån

17 Utbildning, jobb och pengar Utbildning Elever som fullföljt inom fyra år och som är behöriga att söka till högskolan Elever som fullföljt inom fyra år men som inte är behöriga att söka till högskolan Elever som inte fullföljt inom fyra år De senaste tio åren har andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning och som är behöriga att söka till högskolan ökat. Med andra ord har andelen som inte fullt ut klarar av att slutföra en gymnasieutbildning minskat. Av de elever som började i gymnasiet hösten 2004 hade 25 procent inte slutfört en gymnasieutbildning efter fyra år, vilket innebär att de inte har något slutbetyg från gymnasiet. Ytterligare 8 procent hade ett slutbetyg men var inte behöriga att söka till högskolan. Bland de elever som började hösten 1994 var andelarna högre, 31 respektive 12 procent, se diagram 1.2. Andelen pojkar som inte fullföljt var högre än andelen flickor och det gällde även för dem som fullföljt men som inte var behöriga till högskolan. Bland elever som inte fullföljt ökade skillnaden mellan pojkar och flickor. Däremot minskade skillnaden bland dem som fullföljt men som inte var behöriga. Dagens gymnasieskola omfattar 17 nationella program, specialutformade program samt individuella program. Alla program, utom det individuella, ger grundläggande behörighet till högskolan. Grundläggande behörighet eller fullständiga studier har den elev som i sitt slutbetyg har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Slutbetyg får elever när de har gått igenom ett nationellt program eller ett specialutformat program och fått betyg i alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens studieväg. Utan behörighet avser en elev som får ett slutbetyg men där resultatet inte räcker till grundläggande behörighet. Elever som inte fullföljt gymnasiet får inget slutbetyg. Däremot får alla elever som slutar i förtid ett samlat betygsdokument över vilka kurser de läst och vilka betyg de fått på kurserna. Diagram 1.2. Elever som inte fullföljt gymnasiet och elever som fullföljt men som inte var behöriga till högskolan höstterminerna Percentage of students who do not complete upper secondary school and students who completed upper secondary school but did not qualify for higher education autumn terms Ej fullföljt pojkar Ej fullföljt flickor Fullföljt men ej behörig pojkar 5 Fullföljt men ej behörig flickor Källa: SCB, Utbildningsstatistik Statistiska centralbyrån 15

18 Utbildning Utbildning, jobb och pengar Elevernas studieresultat varierar mellan olika gymnasieprogram. På de studieförberedande programmen var andelen som fullföljde och som var behöriga att söka till högskolan högre än på de yrkesförberedande programmen. För de flesta nationella programmen var det vanligare att flickorna än pojkarna fullföljde. Många av eleverna som började ett individuellt program har inte fullföljt inom fyra år och det har inte skett några förändringar under de senaste åren. Elevernas bakgrund har betydelse Elevernas bakgrund har betydelse för hur gymnasiestudierna lyckas. De med svensk bakgrund fullföljer gymnasiet i större utsträckning än de med utländsk bakgrund. Elever med utländsk bakgrund kan vara födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar men även själva vara utrikes födda och invandrat före eller under sin studietid. Som nämnts tidigare är elever med utländsk bakgrund en heterogen grupp. Personer som invandrar till Sverige kommer från en mängd olika länder, av olika anledning och med olika förutsättningar. Närmare hälften av de utrikes födda eleverna som började gymnasiet hösten 2004 hade inte fullföljt sina gymnasiestudier inom 4 år. Bland elever som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade var tredje inte fullföljt. Motsvarande andel bland elever med svensk bakgrund är var femte, se tabell 1.1. Studieresultaten har dock blivit bättre de senaste tio åren. Bland de utrikes födda som började gymnasiet hösten 1994 hade fler än hälften inte fullföljt inom fyra år. För eleverna som är födda i Sverige med utrikes födda föräldrar var andelen 37 procent. Motsvarande andel för eleverna med svensk bakgrund var 28 procent. De utrikes födda har förbättrat sina studieresultat mest och flickor har förbättrat sina resultat mer än pojkar. Trots förbättringen de senaste åren fullföljer inte 41 procent av de utrikes födda flickorna och 49 procent av de utrikes födda pojkarna gymnasiet inom fyra år. Ju äldre de utrikes födda eleverna var när de invandrade desto högre var andelen som inte fullföljde gymnasiet. Skillnaden mellan elever med utländsk och svensk bakgrund var inte lika stor bland dem som fullföljde gymnasiet men som var obehöriga. Andelen elever som fullföljde men som inte var behöriga var 12 procent bland elever födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. För de utrikes födda och de med svensk bakgrund var andelen 11 respektive 8 procent. Detta avser elever som började hösten Motsvarande andel bland eleverna som började 1994 var 15 procent för elever födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 13 procent för utrikes födda och 12 procent för elever med svensk bakgrund. Oavsett bakgrund fullföljer flickor gymnasiet i högre utsträckning än pojkar och det har inte förändrats över tiden. 16 Statistiska centralbyrån

19 Utbildning, jobb och pengar Utbildning Tabell 1.1. Studieresultat i gymnasiet för elever som började gymnasiet hösten 1994 och hösten 2004 efter svensk och utländsk bakgrund. Study results in upper secondary school for students with Swedish/foreign backgrounds who began autumn 1994 and autumn 2004 Ej fullföljt Fullföljt men ej behörig Behörig Ej fullföljt Fullföljt men ej behörig Behörig Svensk bakgrund Flickor Pojkar Utländsk bakgrund född i Sverige Flickor Pojkar Utländsk bakgrund utrikes född Flickor Pojkar Källa: SCB, Utbildningsstatistik Föräldrarnas bakgrund har också betydelse Det finns även ett samband mellan föräldrarnas bakgrund och hur eleverna klarar gymnasiet. I det här avsnittet redovisas studieresultat för elever som började gymnasiet 1994 efter föräldrarnas bakgrund. Redovisningen avser huruvida ingen, en eller båda av föräldrarna är födda utanför Norden, har låg utbildningsnivå och/eller har mer än 50 procent i ekonomiskt stöd. Med låg utbildningsnivå avses förgymnasial utbildning högst 9 år. Ekonomiskt stöd avser arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjukoch aktivitetsersättning (tidigare förtidspension), ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) och bostadsbidrag. Om en förälder har mer än 50 procent av dessa i förhållande till nettoinkomsten, den inkomst som återstår av skattepliktiga och skattefria inkomster när skatten är avdragen, har han eller hon mer än 50 procent i ekonomiskt stöd. Föräldrar födda utanför Norden Elever med två föräldrar födda utanför Norden fullföljde gymnasiet i lägre utsträckning än elever där en eller ingen av föräldrarna är födda utanför Norden. Bland elever med två föräldrar födda utanför Norden var det fler som inte fullföljde än som blev behöriga till högskolan. För elever som inte var behöriga att söka till högskolan fanns inga stora skillnader i studieresultat beroende på var föräldrarna var födda, se diagram 1.3. Statistiska centralbyrån 17

20 Utbildning Utbildning, jobb och pengar Diagram 1.3. Studieresultat i gymnasiet för elever som började hösten 1994 efter föräldrarnas bakgrund. Föräldrar födda utanför Norden. Study results in upper secondary school for students who began autumn 1994, by parents background. Parents born outside of Nordic countries. Percent Behörig Ej fullföljt Fullföljt men ej behörig Båda födda utom Norden En född utom Norden Ingen född utom Norden Källa: SCB, Utbildningsstatistik Föräldrarnas utbildningsnivå Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar också elevernas studieresultat. Elever som har två föräldrar med låg utbildningsnivå dvs. förgymnasial utbildning fullföljde gymnasiet i lägre utsträckning än elever vars båda föräldrar har minst gymnasieutbildning, se diagram 1.4. Bland elever som har föräldrar med låg utbildningsnivå var 46 procent behöriga att söka till högskolan. Andelen som inte fullföljde uppgick till 39 procent och andelen som inte var behöriga till 15 procent. Motsvarande andel bland elever där ingen av föräldrarna har låg utbildningsnivå var 64 procent behöriga, 26 procent som inte fullföljde och 11 procent som inte var behöriga. Diagram 1.4. Studieresultat i gymnasiet för elever som började hösten 1994 efter föräldrarnas bakgrund. Föräldrar med låg utbildningsnivå. Study results in upper secondary school for students who began autumn 1994, by parents background. Parents with low level of education. Percent Behörig Ej fullföljt Fullföljt men ej behörig Båda låg utbildningsnivå En låg utbildningsnivå Ingen låg utbildningsnivå Källa: SCB, Utbildningsstatistik 18 Statistiska centralbyrån

21 Utbildning, jobb och pengar Utbildning Föräldrar med ekonomiskt stöd Stor inverkan på elevernas studieresultat verkar även föräldrarnas ekonomi ha, se diagram 1.5. Drygt hälften av eleverna som har två föräldrar med minst 50 procent i ekonomiskt stöd hade inte fullföljt gymnasiet. Andelen som inte fullföljde var även hög för elever där en av föräldrarna hade mer än 50 procent i ekonomiskt stöd. Diagram 1.5. Studieresultat i gymnasiet för elever som började hösten 1994 efter föräldrarnas bakgrund. Föräldrar som har mer än 50 procent ekonomiskt stöd. Study results in upper secondary school for students who began autumn 1994, by parents background. Parents who had more than 50 percent economic support. Percent Behörig Ej fullföljt Fullföljt men ej behörig Båda med ekonomiskt stöd En med ekonomiskt stöd Ingen med ekonomiskt stöd Källa: SCB, Utbildnings- och inkomststatistik Född utanför Norden, låg utbildning och ekonomiskt stöd Kombineras dessa tre bakgrundsfaktorer för föräldrarna, det vill säga födda utanför Norden, låg utbildningsnivå och mer än hälften i ekonomiskt stöd visar det sig att mindre än var tredje elev med denna bakgrund var behörig att söka till högskolan, se diagram 1.6. Av eleverna med motsatt bakgrund båda föräldrarna födda i Norden, minst gymnasieutbildning och i mindre grad försörjda av ekonomiskt stöd från samhället var två tredjedelar behöriga att söka till högskolan. Statistiska centralbyrån 19

22 Utbildning Utbildning, jobb och pengar Diagram 1.6. Studieresultat i gymnasiet för elever som började hösten 1994 efter föräldrarnas bakgrund. Föräldrar med ekonomiskt stöd, låg utbildningsnivå och födda utanför Norden. Study results in upper secondary school for students who began autumn 1994, by parents background. Parents with economic support, low education and born outside of the Nordic countries. Percent Behörig Ej fullföljt Fullföljt men ej behörig Båda x 3 Ingen x 3 Källa: SCB, Utbildnings- och inkomststatistik Fortsatta studier När det gäller deltagande i andra studieformer fanns det stora skillnader mellan eleverna i gymnasieskolan. Bland elever som började gymnasiet 1994 och som inte fullföljt inom fyra år var andelen som vid något tillfälle under perioden studerat inom andra skolformer 5 procent. Motsvarande andel bland elever som fullföljt och som var behöriga till högskolan var 62 procent. För elever som fullföljt gymnasiet men som inte var behöriga till högskolan var andelen 40 procent. Det fanns dock skillnader mellan de olika skolformerna. Den största skillnaden gällde högskolestudier. Mindre än 1 procent av eleverna som inte fullföljt gymnasiet hade påbörjat högskolestudier under perioden För elever som fullföljt och som var behöriga var andelen 46 procent. Att skillnaden är störst för högskolestudier är dock inte konstigt med tanke på att eleverna som inte fullföljt inte har särskilt mycket tid på sig att dels skaffa sig behörighet till högskolan och sedan hinna påbörja högskolestudier. De som inte klarar att bli behöriga till högskolan i gymnasiet kan läsa in behörigheten på komvux eller folkhögskola. Studier på komvux var vanligast bland elever som fullföljt gymnasiet men som inte var behöriga till högskolan, 34 procent, men även en ganska stor andel av eleverna som var behöriga hade läst på komvux, 26 procent. Även inom denna skolform var andelen som inte fullföljt gymnasiet låg. Flickor hade i större utsträckning än pojkar studerat på högskolan, komvux och folkhögskola oavsett studieresultat i gymnasieskolan. Den största skillnaden mellan flickor och pojkar fanns bland dem som påbörjat studier på komvux och det var bland elever som fullföljt men som inte var behöriga som skillnaden var störst. Bland eleverna som inte fullföljt gymnasiet har det inte skett några större förändringar av andelen som börjat läsa på komvux, kvalificerad yrkesutbildning och högskola sett över tiden. Däremot har andelen som läst på folkhögskola ökat i denna grupp. Andelen bland dem som började gymnasiet hösten 1994 var 3 procent och för dem som började hösten 2002 var den 14 procent. Elever som började i gymnasieskolan hösten 2002 är den senaste nybörjaromgången som går att följa upp eftersom då avses deltagande i andra skolformer åren Statistiska centralbyrån

23 Utbildning, jobb och pengar Utbildning För elever som fullföljt men som inte var behöriga har utvecklingen varit lite mer varierande. Även i den här gruppen har andelen som läst på folkhögskola ökat över tiden. Andelen som börjar läsa på komvux och högskola ökade under ett antal år för att därefter minska bland eleverna som började gymnasiet hösten 2001 och Däremot har andelen som börjar läsa en kvalificerad yrkesutbildning i praktiken varit densamma mellan åren. Tabell 1.2. Elever som började gymnasiet hösten 1994 och hösten 2002 efter studier i andra skolformer. Newly enrolled in upper secondary school autumn 1994 and autumn 2002, by studies in other forms of schooling. Percent Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Komvux Ej fullföjlt Fullföljt men ej behörig Behörig Folkhögskola Ej fullföjlt Fullföljt men ej behörig Behörig KY Ej fullföjlt Fullföljt men ej behörig Behörig Högskola Ej fullföjlt Fullföljt men ej behörig Behörig Källa: SCB, Utbildningsstatistik Uppföljning av elever som började gymnasiet hösten 1994 Följer man elever som började gymnasiet hösten 1994 för att se hur det har gått för dem senare i livet finner man några intressanta resultat. De första åren efter gymnasieskolan var andelen som förvärvsarbetade högre bland både elever som inte fullföljt och elever som fullföljt men som inte var behöriga än bland elever som var behöriga, se diagram 1.7. Det kan förklaras av att många som är behöriga att söka till högskolan fortsätter att studera de närmaste åren efter gymnasiet. År 2007 däremot, det vill säga knappt tio år efter gymnasiet, var det fler bland de behöriga som jobbade än bland de övriga. Andelen förvärvsarbetande bland dem som inte fullföljt sina gymnasiestudier var 73 procent. Motsvarade andel för dem som fullföljt men inte var behöriga att söka till högskolan var 81 procent och bland dem som var behöriga att söka till högskolan 86 procent. Oavsett studieresultat förvärvsarbetade män i högre utsträckning än kvinnor. Statistiska centralbyrån 21

24 Utbildning Utbildning, jobb och pengar Diagram 1.7. Andel förvärvsarbetande bland elever som började gymnasiet Percentage of persons gainfully employed among students who began upper secondary school in 1994 Kvinnor Behörig 20 Ej fullföljt 10 Fullföljt men ej behörig Män Behörig 20 Ej fullföljt 10 Fullföljt men ej behörig Källa: SCB, Utbildnings- och inkomststatistik Till att börja med var mönstret detsamma även för andra nybörjaromgångar i gymnasiet, men bland elever som började gymnasiet i slutet på 1990-talet såg bilden annorlunda ut. Här var andelen som förvärvsarbetar redan från början högre bland eleverna som fullföljt och som var behöriga. Däremot var utvecklingen för elever som fullföljt men som inte var behöriga densamma för alla nybörjaromgångar som har studerats. Inga stora skillnader i inkomst efter ett antal år mellan behöriga och obehöriga Elevernas förvärvsinkomst skiljer sig också åt. Även här var inkomsten till en början högre för eleverna som inte var behöriga eller som inte fullföljt men efter några år hade de behöriga passerat, se diagram 1.8. Att elever som är behöriga till högskolan har lägre inkomst de första åren efter gymnasiet beror troligtvis på att de studerar vidare på högskolan. 22 Statistiska centralbyrån

25 Utbildning, jobb och pengar Utbildning Även om elever som är behöriga har högre inkomst än obehöriga ett antal år efter gymnasiet var det inga stora skillnader. Män har överlag en högre inkomst än kvinnor. Att inkomsten till en början var högre för eleverna som inte fullföljt eller som fullföljt men som inte var behöriga har inte förändrats mycket över tid. Diagram 1.8. Sammanräknad förvärvsinkomst för elever som började gymnasiet Median Total income from employment and business for students who began upper secondary school Median Kvinnor Kronor Behörig Ej fullföljt Fullföljt men ej behörig Män Kronor Behörig Ej fullföljt Fullföljt men ej behörig Källa: SCB, Utbildnings- och inkomststatistik Var fjärde elev som inte fullföljt hade arbetsmarknadsstöd år 2000 Ett sätt att mäta situationen på arbetsmarknaden är hur många och vilka som får arbetsmarknadsstöd. Med arbetsmarknadsstöd avses ersättning från arbetslöshetskassa och ersättning vid arbetsmarknadsutbildning. Av de elever som började gymnasiet hösten 1994 och som avbrutit eller som gått färdigt sin utbildning men inte var behöriga till högskolan hade cirka 25 procent arbetsmarknadsstöd år Bland dem som fullföljt och som var behöriga var ande- Statistiska centralbyrån 23

26 Utbildning Utbildning, jobb och pengar len 16 procent. Åtta år senare, 2008, hade 11 procent av eleverna som avbrutit studierna arbetsmarknadsstöd mot 7 procent av dem som hade slutfört sina studier och var godkända. Andelen kvinnor med arbetsmarknadsstöd var högre än andelen män oavsett om de har klarat gymnasiet eller inte, se diagram 1.9. Andelen med arbetsmarknadsstöd bland elever som inte fullföljt och bland elever som fullföljt men som inte var behöriga har följts åt även i andra gymnasieårgångar. Däremot var andelen med arbetsmarknadsstöd högre för elever som började gymnasiet åren efter Trenden verkar dock vända för eleverna som började hösten Diagram 1.9. Andel med arbetsmarknadsstöd bland elever som började gymnasiet Percentage with labour market support among students who began upper secondary school in 1994 Kvinnor Behörig 5 Ej fullföljt Fullföljt men ej behörig Män Behörig 5 Ej fullföljt Fullföljt men ej behörig Källa: SCB, Utbildnings- och inkomststatistik 24 Statistiska centralbyrån

27 Utbildning, jobb och pengar Utbildning Ovanligt med ekonomiskt bistånd bland behöriga Även andelen med ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) var högre bland elever som inte fullföljt gymnasiet. År 2000 var andelen 18 procent bland elever som inte fullföljt mot 4 procent bland elever som fullföljt och som var behöriga till högskolan. Även när det gäller ekonomiskt bistånd hade skillnaden mellan grupperna minskat Bland elever som inte fullföljt var den nu 6 procent mot 1 procent bland elever som var behöriga. Andelen män med ekonomiskt bistånd var något högre än andelen kvinnor bland elever som inte fullföljt gymnasiet. Däremot var det tvärtom bland elever som fullföljt men som inte var behöriga att söka till högskolan. Utvecklingen av andelen med ekonomiskt bistånd har varit densamma även för andra årgångar av gymnasieelever. Diagram Andel med ekonomiskt bistånd bland elever som började gymnasiet Students who began upper secondary school in Percentage with economic support Kvinnor Behörig Ej fullföljt Fullföljt men ej behörig Män Behörig Ej fullföljt Fullföljt men ej behörig Källa: SCB, Utbildnings- och inkomststatistik Statistiska centralbyrån 25

28 Utbildning Utbildning, jobb och pengar Sammanfattning Andelen elever som inte fullföljer gymnasiet och elever som fullföljer men som inte är behöriga att söka till högskolan har minskat de senaste tio åren. Det finns dock stora skillnader mellan olika elevgrupper. Både elevernas och föräldrarnas bakgrund har betydelse för studieresultatet. Elever som är utrikes födda fullföljer gymnasiet i lägre utsträckning än elever som är födda i Sverige. Flickor fullföljer dock gymnasiet i högre utsträckning än pojkar oavsett bakgrund. När det gäller föräldrarnas bakgrund visar det sig att det finns ett samband mellan både födelseregion och utbildningsnivå och elevernas studieresultat. Stor inverkan verkar också föräldrarnas ekonomi ha. Även när det gäller deltagande i andra skolformer finns det stora skillnader beroende på om eleverna fullföljt gymnasiet eller inte. Följer man eleverna ännu längre fram i livet visar det sig att elever som inte fullföljt gymnasiet förvärvsarbetar i lägre omfattning än elever som fullföljt. De har även lägre inkomst och en högre andel med arbetsmarknadsstöd och ekonomiskt bistånd. Att inte fullfölja gymnasiet har alltså betydelse för hur det går senare i livet. Precis som i andra studier inom området finns ett samband mellan studieresultat och etablering i samhället. Eleverna som inte klarar gymnasiet måste också många gånger ta omvägar genom utbildningssystemet för att komplettera och slutföra sin utbildning. Detta kan vara kostsamt både för individen och samhället. 26 Statistiska centralbyrån

29 Utbildning, jobb och pengar Arbetsmarknaden 2 Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden utgör en stor och central del av samhället och av människors liv. De allra flesta har också egen erfarenhet av den, oavsett om det är i form av att arbeta heltid, att vara arbetslös eller att vara sjukskriven efter att tidigare ha arbetat. Detta kapitel kommer dock inte att handla om alla olika grupper som finns på arbetsmarknaden, utan framförallt om de som kan ses som utsatta. Men vilka är de? För att kunna lämna något slags svar på den frågan kan det vara bra att först se på arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen. Hur många är det till exempel som arbetar och som inte arbetar? Av alla personer i vuxen ålder har den absoluta merparten ett arbete. År 2008 var lite mer än 80 procent av befolkningen i åldrarna år sysselsatta, antingen för att de var anställda eller för att de var företagare. Sammanlagt var drygt 4,3 miljoner människor sysselsatta i Sverige detta år, se diagram 2.1. Diagram 2.1. Befolkningen år efter arbetskraftstillhörighet, anknytningsgrad till arbetsmarknaden eller huvudsaklig verksamhet. År 2008 Population aged by attachment to the labour force or main activity Tidsbegränsat anställda Företagare Arbetslösa Inte i arbetskraften Pensionär, Övriga, Heltidsstuderande, Fast anställda Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Inte i arbetskraften Sjuk, En annan grupp på arbetsmarknaden utgörs av arbetslösa, det vill säga personer som inte har något arbete, men som kan arbeta och som söker arbete. År 2008 var drygt personer arbetslösa i åldrarna år män och kvinnor. Det motsvarade ungefär 1 av 23 personer i samma ålder. Om man varken är anställd, har ett företag eller är arbetslös så ingår man överhuvudtaget inte i arbetskraften. De vanligaste anledningarna till det i den vuxna befolkningen är att man studerar istället eller att man är sjuk en kortare eller längre tid. År 2008 var det personer i åldrarna år som studerade på heltid utan att arbeta eller söka jobb vid sidan av studierna, och personer i samma ålder som inte ingick i arbetskraften utan var sjuka. Därutöver fanns det drygt personer som gjorde något helt annat. Det vanligaste var att man tagit ut sin pension innan 64 års ålder ( pensionär i diagrammet ovan), att man hade ledigt mellan jobb och studier, eller att man tog hand om barn eller anhöriga. 6 6 Om man är anställd som t.ex. personlig assistent för att vårda en anhörig räknas man istället som sysselsatt. Statistiska centralbyrån 27

30 Arbetsmarknaden Utbildning, jobb och pengar Diagram 2.2. Befolkningen år efter arbetskraftstillhörighet, anknytningsgrad till arbetsmarknaden eller huvudsaklig verksamhet samt efter kön. År Population aged by attachment to the labour force or main activity, by sex Percent Fast anställda Företagare Tidsbegränsat anställda Arbetslösa Sjuka Heltidsstuderande Övriga Pensionärer Män Kvinnor Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU) De olika slags sysselsättningar eller livssituationer som räknats upp ovan är olika vanliga bland män och kvinnor, vilket framgår av diagram 2.2. Män är oftare än kvinnor fast anställda och företagare, och omvänt är kvinnor oftare än män tidsbegränsat anställda, sjuka och heltidsstuderande. Att andelen kvinnor är högre än andelen män i gruppen Övriga beror framförallt på att det är fler kvinnor än män som vårdar barn och anhöriga eller är hemarbetande. Utsatta grupper Vilka grupper är det då som kan betraktas som mer utsatta än andra? Svaret på denna fråga är till stor del subjektivt, och beror bland annat på vad man menar med utsatt på arbetsmarknaden. I detta kapitel kommer tre större grupper eller kategorier på arbetsmarknaden att undersökas, se bild 2.1. Valet av dessa tre har gjorts utifrån ett antagande om att dessa grupper generellt sett har en osäkrare levnadssituation och att denna på något sätt är relaterad till arbetsmarknaden. Det innebär naturligtvis inte att varje enskild människa inom dessa grupper verkligen är utsatt eller ens löper större risk för olika slags svårigheter längre fram. Lika lite innebär det att det inte skulle kunna finnas till exempel fast anställda eller pensionärer som är utsatta på olika sätt. Den första gruppen som kommer att undersökas är personer som är arbetslösa. Skälet till det är relativt uppenbart: om man är arbetslös saknar man arbete och ens framtid och ekonomiska situation är ofta osäker. Arbetslöshet är kanske också det som oftast associeras med utsatthet på arbetsmarknaden. Den andra gruppen som kommer att studeras närmare är personer som är långvarigt sjuka. I denna grupp finns både personer som aldrig har arbetat och personer som har arbetat tidigare, där de senare är i majoritet. Detta gör i sig att många långvarigt sjuka har någon slags erfarenhet av eller relation till arbetsmarknaden. Därtill finns det ett antal långvarigt sjuka som skulle vilja arbeta men som inte söker arbete, och då inte minst av hälsoskäl. Detta utgör ytterligare en anledning till att inkludera gruppen långvarigt sjuka i beskrivningen av utsatta grupper på arbetsmarknaden. Den tredje och sista gruppen som tas upp i kapitlet är tidsbegränsat anställda som skulle föredra fast anställning och som skulle vilja öka sin arbetstid. Dessa människor har visserligen arbete, men uppger dels att de föredrar fast anställning, vilket 28 Statistiska centralbyrån

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Temarapport 29:4 Tema: Utbildning Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Utbildning och forskning Temarapport

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2006/2007. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2006/2007. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Temarapport 2010:5 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Inträdet på arbetsmarknaden Gymnasieavgångna 2006/2007 Utbildning och forskning Temarapport 2010:5 Inträdet Tema: Utbildning

Läs mer

Utbildningsstatistisk årsbok 2013

Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildning och forskning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Statistiska centralbyrån 2012 Yearbook of Educational Statistics 2013 Official Statistics of Sweden Statistics

Läs mer

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Statistiska centralbyrån 2013 Yearbook of Educational Statistics 2014 Official Statistics of Sweden

Läs mer

TemaRAPPORT 2009:5. Tema: Utbildning. Högutbildades arbetsmarknad arbete inom examensområdet tre år efter examen. Utbildning och forskning

TemaRAPPORT 2009:5. Tema: Utbildning. Högutbildades arbetsmarknad arbete inom examensområdet tre år efter examen. Utbildning och forskning TemaRAPPORT 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre år efter examen Utbildning och forskning Temarapport 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2008/2009. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2008/2009. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Temarapport 2012:7 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Inträdet på arbetsmarknaden Gymnasieavgångna 2008/2009 Utbildning och forskning Temarapport 2012:7 Tema: Utbildning Inträdet

Läs mer

Samband mellan barns och föräldrars utbildning

Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning Statistiska centralbyrån 2016 Report 2016:1 Intergenerational

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Temarapport 2010:2. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10. Utbildning och forskning

Temarapport 2010:2. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10. Utbildning och forskning Temarapport 2010:2 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10 Utbildning och forskning Temarapport 2010:2 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2009/10 Statistiska

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER Utbildningsstatistisk årsbok 2015 Utbildningsstatistisk årsbok 2015 Statistiska centralbyrån 2014 Yearbook of Educational Statistics 2015 Official Statistics of Sweden

Läs mer

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten

Läs mer

I och utanför arbetskraften

I och utanför arbetskraften 1(6) 2014 Tabellförteckning för temaingång om jämställdhet Fördjupningar Tabellerna i fördjupningen omfattar tre av regeringens prioriterade områden: Sysselsättning Företagande Utbildning Varje område

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med låg utbildning

Arbetsmarknaden för personer med låg utbildning AM 110 SM 1704 Arbetsmarknaden för personer med låg utbildning 2005-2016 The labour market for persons with a lower level of education 2005-2016 I korta drag Temarapporten för tredje kvartalet 2017 beskriver

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:7 UTBILDNING. Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan

TEMARAPPORT 2014:7 UTBILDNING. Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2014:7 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2014:7 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:7

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Elprogrammet

Vad ungdomar gör efter Elprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Kartläggning Dua Södertälje kommun

Kartläggning Dua Södertälje kommun Kartläggning Dua kommun KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING SWECO STRATEGY Innehåll 1. Översikt befolkningen 16-24 år... 3 2. Unga som inte fullföljer gymnasiet... 4 2.1 Elever som saknar

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden

Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden Rapport 1 (5) Datum Diarienummer 2017-10-05 BIN 2017/1214 Utredare Linda Vedestig 0410-73 42 78 linda.vedestig@trelleborg.se Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 För kommentarer: Charlotte Humling, Chef Arbetsförmedlingen Gävle, 010-486 45 16 Presskontakt: Erik Öberg, Press- och informationsansvarig, 010-486 79 28 Ytterligare information:

Läs mer

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser

Läs mer

TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING. Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande. Nybörjare 2005/06

TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING. Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande. Nybörjare 2005/06 TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande. Nybörjare 2005/06 TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande.

Läs mer

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

RAKS. (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis. 2. Försörjningsaktiviteter under året

RAKS. (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis. 2. Försörjningsaktiviteter under året RAKS (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis 2. Försörjningsaktiviteter under året Anknytning till förvärvsarbete Alla arbetsgivare lämnar in kontrolluppgifter

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Totalt antal folkbokförda Antal unga som är folkbokförda i Emmaboda kommun (2015-09-10) 1991: 93 personer 1992: 108 personer 1993: 98 personer 1994: 106 personer 1995:

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

21 Verksamhet efter utbildning Activity after education

21 Verksamhet efter utbildning Activity after education 21 Verksamhet efter utbildning Activity after education Sida/ Page Tabell/ Table 414 Inledande text Text 416 21.1 Verksamhet 1991 2000, året efter av- Activity 1991 2000 the year after leaving gångsåret

Läs mer

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Stockholm, 17 september 2015 Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö Malmö Högskola och Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetsmarknaden för unga (15-24)

Läs mer

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Integration. utrikes födda i gymnasieskolan

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Integration. utrikes födda i gymnasieskolan I N T E G R A T I O N : R A P P O R T 4 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Integration utrikes födda i gymnasieskolan I N T E G R A T I O N : R A P P O R T 4 Integration utrikes födda i gymnasieskolan

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Utbildningsstatistisk årsbok 2005

Utbildningsstatistisk årsbok 2005 Utbildningsstatistisk årsbok 2005 Statistiska centralbyrån 2004 Yearbook of Educational Statistics 2005 Offi cial Statistics of Sweden Statistics Sweden 2004 Producent/Producer SCB, Enheten Utbildning

Läs mer

TEMARAPPORT 2013:4 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2013:4 UTBILDNING TEMARAPPORT 2013:4 UTBILDNING Utländska doktorander 2013 TEMARAPPORT 2013:4 UTBILDNING Utländska doktorander 2013 Statistiska centralbyrån 2013 Report 2013:4 Foreign doctoral students 2013 Official Statistics

Läs mer

Vuxna med svaga färdigheter

Vuxna med svaga färdigheter TEMARAPPORT 2015:2 UTBILDNING All officiell statistik finns på: www.scb.se Statistikservice: tfn 08-506 948 01 All official statistics can be found at: www.scb.se Statistics service, phone +46 8 506 948

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner 2017-03-28 Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan länets kommuner. Kustkommunerna har generellt sett starkare socioekonomiska förutsättningar

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Första kvartalet 2017.

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Första kvartalet 2017. AM 11 SM 1702 Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15 74 år, AKU Första kvartalet 2017. Labour Force Surveys: First Quarter 2017 I korta drag I SCB:s Statistiska meddelande redovisas arbetsmarknadssituationen

Läs mer

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Kartläggningen ska belysa skillnader inom målgruppen, vad avser t.ex. kön, ålder, ev. funktionsnedsättning och utbildningsnivå, som har relevans för de ungas arbetsmarknadsetablering.

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013 . Ung i Stockholms län Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 13 Innehåll Inledning... Ökande arbetslöshet bland unga... 3 Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) bland unga... Om uppväxtens

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Beskrivning av etableringsmåttet Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Etableringsmåttet Universitetskanslersämbetet, och tidigare Högskoleverket, har i uppdrag av regeringen att

Läs mer

Bo nära eller långt bort?

Bo nära eller långt bort? DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2015:4 Avstånd mellan barn och föräldrar efter en separation 1975 2013 I denna rapport beskrivs det geografiska avståndet mellan barn och förälder för de barn som har föräldrar

Läs mer

Övergång mellan utbildningar

Övergång mellan utbildningar Övergång mellan utbildningar Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Det var idrott naturligtvis! Karin, 46 år Det roligaste är matte och syslöjd. Fast matte är min favorit. Sara, 12 år Tyska var roligast

Läs mer

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt Syfte och bakgrund Ge en översikt av utrikes föddas position på svensk arbetsmarknad. Vad säger forskningen

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Jämförande studie AKU och Af Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie

Jämförande studie AKU och Af Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie Förfrågningar: Daniel Samuelsson, +46 8 506 949 78 daniel.samuelsson@scb.se Enheten för

Läs mer

Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv

Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Ekonomisk välfärdsstatistik 2006:1 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Det finns ett tydligt regionalt mönster i inkomstens sammansättning. I och omkring storstadsområdena samt i många kommuner

Läs mer

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer