Allmänt kring ämnesområdet och initiativen i Östergötland

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Allmänt kring ämnesområdet och initiativen i Östergötland"

Kerstin Åberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Yttrande kring strategiska forskningsområdet Health and Society, Linköpings Universitet och Landstinget i Östergötland: (kortversion av huvudsakliga slutsatser utlåtande i slutversion översänds den 4 juni) Allmänt kring ämnesområdet och initiativen i Östergötland Utvecklingsmiljön vid Linköpings Universitet och inom Landstinget i Östergötland kring de frågeställningar som adresseras inom detta strategiska område har sedan lång tid varit framträdande i Sverige. Hälsouniversitetet har på flera sätt från starten anlagt vidare samhällsperspektiv än traditionella läkarutbildningar, den tidiga tvärvetenskapliga ämnesorienteringen vid Temainstitutionerna har understrukit detta. En lång uppbyggnad och utveckling av tvärdisciplinära synsätt kring hälso- och sjukvårdsfenomenen har alltså skett i Linköpings universitetsmiljö. Bildandet av den nya Institutionen för hälsa och samhälle enligt avtalet mellan Landstinget och Universitetet i december 2002 bör ses som ett logiskt steg i den utvecklingen. Det ansluter till, och utgör en logisk mera specifik delfunktion av den överenskommelse kring strategiområden från augusti samma år som nu utvärderas av sakkunniga. Den nya institutionen förde samman enheter som dels funnits inom olika delar av Hälsouniversitetet, dels delar av Tema Hälsa vid filosofisk fakultet. Sett i svenskt perspektiv skapades därmed en kraftfull institution, centrerad kring centrala kunskapsområden av betydelse för att förstå, utveckla och utvärdera såväl hälsans och ohälsans dimensioner och hälso- och sjukvårdens funktioner. Redan genom detta steg av sammanslagning av på olika håll lokaliserade enheter och viktigare olika vetenskapliga paradigm skapade en betydelsefull nationell kraft. Institutionsbildningarna av likartad typ i Sverige är svåra att direkt jämföra i volym olika ämnesmässiga konstellationer har skapats. Institutionen i Linköping hör dock till de absolut dominerande i volym. När det gäller ämnesmässig integration och bredd är den en av de ledande. Institutionen är uppbyggd i ämnesmässig struktur som ligger i den internationella frontlinjen som man ser i länder som Nederländerna och Storbritannien. Dessa större länder, med starkare tradition inom detta ämnesområde har dock en både längre och kraftfullare utveckling. Generellt är detta ämnesområde relativt svagt utvecklat i Sverige desto viktigare är de tidiga initiativen och utvvecklingen i Linköping. Ämnesgreppet och institutionsbildningen bör därför på många sätt vara en förebild för andra medicinska ämnesmiljöer i Sverige.

2 Landstinget i Östergötland har länge också haft en framskjuten position vad gäller utvecklingsarbete kring sina styr-, lednings och utvecklingsfunktioner. Det står alldeles klart en viktig delkomponent i den utvecklingen är landstingets nära kontakt med den kunskapsutveckling forskningen bidrar med till landstingets arbete. Landstinget i Östergötland har därigenom tagit fasta på att hälso- och sjukvården utgör en kunskapsorganisation i uttalad mening ett sådant synsätt har tidigt lagts också på organisation, styrning, ledning och folkhälsoarbete. Det är också mycket tydligt att samspelet mellan de olika centrala aktörerna i vården politiker, tjänstemän och olika medicinska och omvårdsbaserade experter har befrämjats och fått fördjupade dimensioner via kontakter med relevant forskning. Detta kan vara svårt att i detalj härleda till olika specifika vetenskapliga arbeten det är en följd av en sammantaget stark kunskapsutveckling inom universitetssidan kring de frågor de för sjukvården ansvariga arbetar med. Min övergripande värdering Institutionens arbete, dess forskningsprogram och prestationer är således positiv utifrån dessa observationer, en kontinuerlig kontakt med denna miljö och jämförelse med övriga likartade miljöer i Sverige liksom internationellt. Detta intryck förstärks vid en genomgång av det material som överlämnats för utvärderingen. I det följande ges mera kortfattade synpunkter kring de specifika frågorna, avslutningsvis ges synpunkter för den fortsatta utvecklingen. Del A: Har ursprungliga frågeställningar uppnåtts, presterade resultat, betydande resultat 3 års sikt, 10 års sikt: Till skillnad från övriga strategiområden (?) bildades en ny institution. Svårigheten att göra de omflyttningar detta innebar skall inte underskattas, liksom byte av prefekt efter 1 år osv. All erfarenhet talat för att det rör sig om långa tidsperspektiv för att utveckla det som primärt avses nämligen nya vetenskapliga och ämnesmässiga grepp. En ursprunglig målsättning så som jag uppfattar den från dokumenten var att skapa en starkare helhetsmiljö kring basvetenskaper som har betydelse för Health and Society. Dokumentationen stärker att detta skett nya initiv som forskarskola, tre nya forskningsprogram, seminarieserier och nya tvärdisciplinär projekt visar detta. De enskilda, tidigare också starka grupperna som ingår i miljön har också fortsatt utvecklas och öka sin produktion. Sammantaget förefaller också samspelet med landstingsmiljön på olika nivåer också ha utvecklats. Det framgår av de årliga värderingarna att en starkare koppling till olika kliniska verksamheter i landstinget efterfrågas. Kanske är det så att den kunskapsmiljö som byggts upp i första hand utnyttjas av

3 de mera centrala enheterna i landstinget? Det är i så fall inte oväntat och utgör en viktiga strategifråga för framtiden Målet på 3 års sikt torde vara rimigt uppnått sammanslagning, konsolidering och en viss tillväxt. Produktionen har inte mattats. Måluppfyllelsen på 10 års sikt är svårare att bedöma i det material som överlämnats. Den torde till stor del vara en funktion av just utvecklingen av det reella samspelet mellan ingående akademiska enheter liksom ett fördjupat samspel med praktiken. Del B Fråga 1, metodologisk utveckling? Min bedömning är att en relevant metodologisk utveckling skett framförallt inom de olika delar som ingår i Institutionen och i de cluster som redan från början haft forskningssamband. Ett antal spjutspetsar finns representerade där utvecklingen är metodledande inom landet och internationellt ( exempel) Fråga 2, internationellt genomslag? Det framgår av publikationer och redovisade forskningssamarbeten att betydande delar av institutionens arbete (och därmed forskningsprogrammet) har ett internationellt genomslag. Det gäller t.ex. områden som teknologivärdering, prioritering, utvecklingen av mätning inom fölkhälsoområdet, IT.applikationer inom vården. Fråga 3, nationellt ledande? Den frågan diskuterades mera ingående inledningsvis. Utan tvekan är strategiområdet nationellt ledande och det har tagit på sig ett nationellt utvecklingsuppdrag. Framgår av publikationer, relationen med landstinget (och landstingets prestationer och allmänna utvecklingsnivå) Fråga 4, effekter av tvärvetenskap, samverkan, kommersialisering, internationell orientering? Det är uppenbart att en stor poäng är tvärvetenskapliga samverkansgrepp. Man kan diskutera takten och komplexiteten i hur snabbt området går vidare på den vägen. Den internationella orientering i ämnesval, metodval är också påtaglig och stark.

4 Styrkan i den vetenskapliga samverkan mellan grundforskning och patientnära forskning är mera svår att bedöma på detta material möjligen är den mindre ramträdande (men underlag saknas delvis att bedöma detta). Som framhållits är de konventionella kommersialiseringsapsekterna begränsade inom just detta område. Det finns dock långsiktigt en viktig länk till utvecklingen av såväl sjukvårdspolitik saom administration och nya produkter i form av förnyade metoder och synsätt på sjukvårdsledning och organisation t.ex. detta förutsätter dock en medveten styrning åt detta håll, möjligen också nya ämnesmässiga samarbeten och orienteringar. Fråga 5, tillämpningar i landstingets verksamheter? Frågan har tangerats i flera punkter ovan. Påverkan och tillämpning är betydande enligt min mening främst kanske inom de organisatoriska nivåerna av landstinget mindre kanske på de kliniska nivåerna. Dock finns delar av utbyte också med intresserade kliniker och vissa vårdmiljöer som har utvecklats påtagligt på grund av samspel med institutionen. Framtida utvecklingsfrågor Det är frestande att också diskutera strategifrågor för en fortsättning, även om det ligger utanför utvärderingsuppdraget. - Betydelsen av denna institutionsuppbyggnad är viktig i svenskt perspektiv institutionen är relativt liten internationellt sett. Vi behöver kritisk massa av minst denna typ inom området vid varje medicinskt universitet - En tydligare och klarare strategisk inriktning på kommunikationen med praktiken dels inom administration, dels inom klinik (detta är tämligen krävande för en forskningsverksamhet men naturligt med det anslag utvecklingsprogrammet har - Den vetenskapliga och ämnesmässig inriktningen innehåller ett antal vägval ökad bredd? Lätt att peka på områden som rör sig mera mot applicerad management (samarbete med andra delar av LiU? Fördjupningar inom den profil av epidemiologisk kunskap, omsättning i klinisk handling som är en minsta gemensam nämnare i flera avsnitt? - Balansen forskning kontra utbildning? - Samarbetsstrategier inom regionen, inom landet, internationellt?

5 Stockholm den 1 juni Johan Calltorp MD PhD Professor i Hälsopolitik och Ledarskap Nordiska hälsovårdshögskolan Tidigare hälso-och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen Utredare av Kunskapsbaserad ledning, styrning och utveckling av hälso- och sjukvården till Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Relevanta dokument

Masterprogram i folkhälsovetenskap

1 Medicinska fakultetsstyrelsen Masterprogram i folkhälsovetenskap 120 högskolepoäng (hp) Nivå A LADOK VAFHÄ Undervisningsspråk Engelska Programbeskrivning Utbildningen bygger vidare på tillämpliga kunskaper