Verksamhetsplan 2013 Romskt informations- och kunskapscenter Sociala resursförvaltningen

Transkript

1 Verksamhetsplan 2013 Romskt informations- och kunskapscenter Sociala resursförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Mujo Halilovic Sociala resursförvaltningen Romskt informations- och kunskapscenter

2 1. Uppdrag & arbetssätt 1.1 Uppdrag Romskt informations- och kunskapscenter (nedan kallad RIKC) har ett kommunövergripande uppdrag att öka romers delaktighet i samhället. 1.2 Målgrupp Romer som är folkbokförda i Malmö, övriga Malmöbor, Malmö stad och andra myndigheters lokala kontor. Insatserna riktar sig 50 procent till romer och 50 procent till majoritetssamhället. 1.3 RIKC:s anställda På RIKC finns sex heltidsanställda och RIKC planerar att ha en projektanställd under ett års tid. 1.4 Malmömodellen Malmömodellen bygger bl.a. på: att man inrättat Romskt informations- och kunskapscenter där de anställda, romer och icke romer, tillsammans arbetar med att öka romsk delaktighet i samhället (ett center är viktigt för att få trovärdighet, stabilitet och kontinuitet samt att säkerställa att detta arbete sker både på individuellt och på strukturellt plan) en intern kompetensutveckling där man genom ett möte mellan teori och praktik utvecklar förankrings- och kommunicerbara metoder att romska tjänstemän kompetensutvecklar de offentligt anställda, och andra intresserade, inom minoritetslagstiftning, romsk historia, romska livsvillkor och olika romska kulturella yttringar medborgarkontorsverksamhet att romska tjänstemän arbetar som resurspersoner inom skola och socialtjänst en plattform utifrån vilken centret samordnar olika insatser, såväl strategiska som operativa ett holistiskt och tvärvetenskapligt förhållningssätt Malmömodellen utifrån tre källor Arbetet på Romskt informations- och kunskapscenter baseras på tre källor som utgör grunden i RIKC:s genomförande av uppdraget. Den första källan är romer som centret har och haft kontakt med. Dessa romer berättar om sina behov, problem, sina villkor, erfarenheter och frågeställningar.

3 Den andra källan som påverkat RIKC:s arbete är Ramkonventionen och relevanta regeringspropositioner. Där ingår även kritik, råd och rekommendationer som Sverige fick från den rådgivande kommittén för uppföljning av Ramkonventionens implementering. Den tredje källan är befintlig forskning om romer och om det romska i Sverige. Utifrån dessa källor har RIKC utarbetat sin verksamhet och utformat sitt arbete som ofta kallas Malmömodellen. RIKC arbetar således för att implementera de idéer som ligger i regeringens samlade strategi för minoritetspolitiken (reg.prop.2008/09:158), vilket bland annat omfattar följande åtgärder: - motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna - stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande - främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken RIKC:s koncept (Malmömodellen) lyftes fram som ett väl utarbetat arbetssätt i Arbetsmarknadsdepartementets rapport till Europarådet: Ett exempel som lyftes fram och väckte intresse vid regeringens möte med representanter för de nationella minoriteterna inför framtagandet av denna rapport var verksamheten vid Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö. Centrets ambition är att bidra till att offentliga ställningstaganden tillämpas att gå från teori och retorik till praktik. Uppdraget är att öka romers deltagande i samhället och bidra till att Ramkonventionen implementeras. Centret har Malmö kommun som huvudman och arbetet baseras på tre källor: romers egna erfarenheter, Ramkonventionen och relevanta regeringspropositioner samt forskning. Huvudfrågor om hur man organisatoriskt kan genomföra ramkonventionens råd om delaktighet och hur man på kommunal nivå kan leva upp till de åtaganden som Sverige har gjort har utkristalliserats i centrets arbete. (Sveriges rapport till Europarådet under ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, juni 2011, s ). 2. Verksamhetsplan Extern kompetensutveckling Hur olika myndigheter och organisationer talar med och om romer samt hur media framställer romer är avgörande för vilka förutsättningar romer har för inkludering, delaktighet och egenmakt. För att göra en skillnad när det gäller romers bristande deltagande i samhället behövs mer kunskap om det romska, mer kunskap om hur det romska förhåller sig till majoritetssamhället och tvärtom samt utbildning i minoritetslagstiftning. Detta betonar även Paulina de los Reyes (de los Reyes, Paulina, 2009, Unga romers situation en intervjustudie. Ungdomsstyrelsen, Rapport till Delegation för romska frågor) i rapporten om unga romers situation, hennes slutsats stämmer överens med RIKC:s erfarenheter.

4 Övergrepp och kränkningar mot enskilda romer har förekommit långt in på 1900-talet bl.a. i form av rasbiologisk forskning, kollektiva tvångsförflyttningar, tvångssteriliseringar och omhändertaganden (reg.prop.2008/09:158). Barn har inte tillåtits att använda sitt minoritetsspråk i skolan, det romska språket blev i många fall skambelagt, en del barn har även uteslutits från möjligheten att gå i vanlig kommunal skola. Barn tillhörande nationella minoriteter har placerats i skolformer som skilt dem från sina föräldrar under långa perioder (ibid). Därför är det nödvändigt att satsa på en större kompetensutveckling av de offentligt anställda för att öka medvetenheten om att man bör sätta romsk utsatthet i en större historisk och sociokulturell kontext om man vill förstå och utmana den. Den gemensamma diskrimineringshistoria som präglat många romers liv har skapat bitterhet, misstänksamhet och uppgivenhet i det kollektiva minnet. Den har i hög grad bidragit till den situation som många romer befinner sig i idag. RIKC:s åtgärder syftar till att belysa och upplysa om historisk och samtida antiziganism och i detta sammanhang är det viktigt att understryka att romer själva utbildar om det romska. RIKC arbetar utifrån följande definition av antiziganism: Antiziganism är en bestående latent struktur av föreställningar fientliga mot romer som kollektiv, vilka på det individuella planet manifesteras som attityder och i kulturen som myter, ideologi, folkliga traditioner och bildspråk, och i handlingar social eller legal diskriminering, politisk mobilisering mot romerna, och kollektivt eller statligt våld vilket resulterar i och/eller syftar till att fjärma, driva bort eller tillintetgöra romer just för att de är romer (SOU 2010:55 s.166) Öka kunskapen om minoritetslagstiftning, romska levnadsvillkor, romsk historia samt RIKC:s arbete och uppdrag bland anställda i Malmö stad, bland Malmöbor samt andra myndigheters lokala kontor. Dessutom vill RIKC bidra till att förändra medias syn på samt uttrycksätt och tystnad kring romer. - Anordna tio utbildningstillfällen för anställda inom Malmö stad - Ha kontakt med media i informations- och upplysningssyfte 2.2 Medborgarkontorsverksamhet Medborgarkontoret är centralt i den del av RIKC:s verksamhet som riktar sig till romer. Den utgörs av konkreta insatser för enskilda som drabbas av de strukturella problem som RIKC arbetar emot och gör direkt skillnad för personer som behöver olika typer av stöd. RIKC:s arbete ska kännetecknas av ett holistiskt förhållningssätt, alla aspekter av en besökares livssituation behandlas. Besökaren kan etablera en relation med en samhällsvägledare som stödjer denne i alla myndighetskontakter och bidrar till att denne känner sig trygg i dessa.

5 Samhällsvägledarna har med sin sakkunskap om romska livsvillkor, traditioner och historia samt insyn i och förståelse för myndigheter och bestämmelser en bred kompetens som ska utgöra en resurs både för de som söker hjälp och myndigheterna. Samhällsvägledarna överbygger genom sin interkulturella kompetens den historiskt etablerade misstron som finns såväl från romer till majoritetssamhället som från majoritetssamhället till romer. Genom att främja kommunikation och tillit ämnar RIKC skapa större möjlighet för romers delaktighet i och inflytande över frågor som berör deras liv. Att genom medborgarkontorsverksamheten erbjuda stöd, råd, hjälp och samhällsvägledning för romer i Malmö. RIKC:s arbete ska anpassas till de behoven som identifieras i möte med romer. - Vara behjälplig vid uppstart av föreningar - Få så många som möjligt av de romer som besöker medborgarkontorsverksamheten att känna sig erkända av, delaktiga i och ansvariga för samhället - Fortsätta föra statistik över kön samt kategori av ärende 2.3 Intern kompetensutveckling Syftet med kompetensutvecklingen är att anställda och praktikanter ska relatera sina vardagliga, praktiska erfarenheter och kunskaper till teoretiska erfarenheter och kunskaper inom fältet. Hypotesen är att man genom utvecklandet av ett analytiskt förhållningssätt såväl till praktik som till teori får kunskap om hur man kan utveckla nya arbetsmetoder. Andra mål med kompetensutvecklingen är bl.a. att öka anställdas sakkunskap och kompetens, att institutionalisera ett professionellt och reflekterande sätt att (sam)arbeta, att få redskap för och kunskap om lärande samt att sätta in sin identitet och kultur i en större social, kulturell, språklig och historisk kontext. Denna kompetensutveckling handlar ytterst om att konkretisera demokratioch kunskapsutveckling utifrån minoriteters rättigheter. Även i Ramkonventionens artikel 6.1 lyfts betydelsen av en interkulturell dialog fram som ett medel för att uppnå Ramkonventionens mål. RIKC har även påbörjat och kommer att fortsätta under nästa år med intern kompetensutveckling inom interkulturellt lärande där fokus är att inse att upplevelsen av oss själva och våra valmöjligheter (självförståelse) påverkar inställningen till hur vi betraktar, förstår och bemöter varandra (interkulturell förståelse), vilket i sin tur påverkar hur vi ser på världen och hur vi skapar vår värld (omvärldsförståelse).

6 Att fortsätta det påbörjade arbetet med intern kompetensutveckling inom interkulturellt lärande träffar utförs under året där arbetsgruppen genomför uppgifter inom interkulturellt lärande utifrån den kunskapssyn som redogörs för i Att leva i ett mångkulturellt samhälle (Halilovic & Huskic, 2010, i Möten i mångfaldens skola. Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. red. Lahdenperä, P. & Lorentz, H.). 2.4 Temakvällar och aktiviteter Samarbete med både romska och icke romska föreningar och organisationer samt lokala myndigheter är en viktig del i genomförandet av RIKC:s uppdrag. Vidare resulterar detta i möten mellan romer och icke romer där kommunikation är ett första steg i tillitsbyggande. Temakvällar, konferenser och aktiviteter utgör även en del av arbetet med att sprida kunskap om det romska bland Malmö stads anställda, malmöbor och andra lokala myndigheter. RIKC strävar efter att ha en stödjande roll för romska föreningar som vill anordna evenemang eller på något sätt realisera en idé inom detta område. Att tillsammans med företrädelsevis lokala myndigheter, såväl romska som icke romska organisationer/föreningar eller frivilligorganisationer anordna temakvällar, konferenser och aktiviteter där romer och icke romer möts och kan utbyta kunskaper och erfarenheter. - Medverka i Förintelsens minnesdag den 27 januari - Ha ett öppet förhållningssätt till förfrågningar kring arrangemang och konferenser samt att anordna minst fem temakvällar tillsammans med romska föreningar i Malmö 2.5 Strukturellt och strategiskt arbete RIKC har utvecklat och ska arbeta utifrån en plattform som kan förstås med utgångspunkt i David Loockwoods teorier från talet om integration. Dessa teorier har i Sverige tolkats av bl.a. Mikael Stigendal (Stigendal, Mikael, 2008, Biblioteket i samhället en gränsöverskridande mötesplats?) och Nihad Bunar (Trondamn M & Bunar, N red, 2001, Varken ung eller vuxen) där begreppet integration behandlas genom att göra en distinktion mellan systemintegration och socialintegration. Systemintegration innebär att regler, normer, ramar, styrdokument och rutiner

7 anpassas och institutionaliseras för att uppnå integration i en viss kontext. Det förutsätter att samhällsinstitutioner och strukturer är synkrona; att de har samma övergripande mål och att de samverkar i sin strävan efter samma mål (ibid). RIKC arbetar med att skapa medvetenhet och kunskap om samt förståelse för de romska perspektiven och erfarenheterna samt minoritetslagstiftningen hos olika samhällsaktörer. Centret strävar efter att minoritetslagstiftningen ska genomsyra samtliga kommunala instanser och att det ska finnas en gemensam förståelse i Malmö stad för dess innebörd samt implementering. Socialintegration å andra sidan innebär relationerna mellan individer där de upplever delaktighet och gemenskap. Plattformen syftar till att den romska frågan behandlas både utifrån social integration och utifrån systemintegration. RIKC ska även arbeta holistiskt och tvärvetenskapligt genom att inkludera flertalet perspektiv i samtliga delar av verksamheten samt arbeta inom olika områden. I sitt arbete strävar centret efter att förmedla och utgå från historiska, sociologiska, psykologiska och filosofiska perspektiv i förståelsen för och formuleringen av problemställningar och lösningar. Vidare är centrets arbete både förankrat i samhällets samtliga sfärer samt bland centrets besökare, vilket ska spegla ett holistiskt och tvärvetenskapligt förhållningssätt. RIKC strävar efter att kontinuerligt utveckla sin verksamhet genom att löpande fånga besökarnas konstruktiva kritik, idéer och kommentarer samt rådande diskurser om det romska inom utbildningsväsendet, socialtjänsten, forskningen, sjukvården, medier, kultur-, arbetsmarknads- och antidiskrimineringsfrågor. RIKC uppmärksammar att medvetenheten om betydelsen av delaktighet och erkännande, både som en grundläggande förutsättning för demokrati- och kunskapsutveckling och för god hälsa, är låg i diskursen om det romska. Därför arbetar RIKC både individuellt och strukturellt för att lyfta fram att delaktighet och erkännande är nödvändigt för såväl individer som grupper. Att fortsätta delta i och utöka deltagandet i nätverk för att strategiskt och strukturellt föra fram minoritetslagstiftningen, de romska perspektiven och ökad jämlikhet. RIKC ska även utveckla metoder för romers delaktighet i samhället (Malmö stad, Handlingsplan för ökad delaktighet och fler Malmöbor i arbete, Mål och Budget 2012) samt föra fram och tydliggöra Malmömodellen. - Delta i möten med: Områdesprogrammen, Dialogforum, Malmö Mot Diskriminering, Raoul Wallenberg Institutet, Amnesty, Förintelseminnesgruppen, Malmö Högskola och Lunds Universitet - Att vara öppen för att medverka i nya nätverk - Att fortsätta vara delaktiga i utvecklingen av IRIS-skolan

8 - I samarbete med Malmö Högskola och andra lärosäten ta emot och stödja studenter som vill praktisera och/eller skriva examensarbete kopplat till centrets holistiska och tvärvetenskapliga förhållningssätt - Fortsätta ta emot praktikanter som inte är kopplade till lärosäten - Säkerställa implementeringen av Malmömodellen i Malmö kommun - Anordna möten med romer och icke romer i Malmö för insamling av empiriskt underlag för en vidareutveckling av RIKC 2.6 Arbete inom skola och socialtjänst Regeringen anger i sin proposition att man behöver intensifiera arbetet med att motverka alla former av antisemitism, där antiziganism ingår, bl.a. genom åtgärder inom utbildningsväsendet (reg.prop. 2008/09:158). De nationella minoriteterna har under olika perioder varit utsatta och marginaliserade i det svenska samhället (vilket utbildningsväsendet varit en central del i) detta har medfört att många romer känner misstro till skolan och andra statliga institutioner. Skola och socialtjänst utövar stort inflytande över individers och familjers livssituation och därför riktar RIKC en stor del av sin verksamhet till dessa. Dessutom råder stor okunskap inom utbildningsväsendet och socialtjänsten kring romers historia i Sverige och rättigheter i egenskap av nationell minoritet. RIKC:s ambition är att komma i kontakt med så många skolor som möjligt i Malmö för att bidra till att det som anges i läroplanerna implementeras d.v.s. att eleverna efter genomgången grundskola respektive gymnasieskola ska ha kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia (Lrg11, Lgrsä11, Lsspec11, Lsam11, Läroplanen för gymnasieskolan 2011, Lpf 94, finns tillgängliga på: De som omfattas är det obligatoriska skolväsendet, förskoleklasser och fritidshem samt de frivilliga skolformerna. Malmö stads skolor samt socialtjänsten har möjlighet att kontakta RIKC för att få stöd i kontakter med romska barn och familjer som även kan kontakta RIKC för att få stöd i sina kontakter med skolan och socialtjänsten. Detta är viktigt för att främja kommunikationen och stärka tilliten mellan de båda parterna. Två av samhällsvägledarna ska delvis arbeta med detta. Med sin sakkunskap och interkulturella kompetens ska RIKC utgöra en resurs för skolan i att eliminera de hinder som finns för att tillgodose romska barns rätt till utbildning. RIKC ska även utgöra en resurs för socialtjänsten i att möta romers behov. Ett problem som RIKC ser inom detta område är att resurspersonerna ofta kopplas in för sent och används som en akut lösning och mer sällan som en förebyggande resurs. Centret strävar därför efter att involveras i större utsträckning och i ett tidigare skede som resurspersoner för såväl skolan och socialtjänst som för romska barn och deras familjer.

9 Ett oerhört viktigt stöd för romska barn i skolan är också läxhjälp, varför ett viktigt inslag i arbetet med att förbättra romska barns förutsättningar i skolan är att stödja de romska föreningar som arbetar med att erbjuda dem läxhjälp. Att skapa bättre förutsättningar för romska barn i skolan samt agera som resurspersoner i kontakter med socialtjänsten. - Fortsätta samarbetet med Bellevue gymnasium, Heldagsskolan, Sofielundskolan, Kirsebergsskolan, Rörsjöskolan och Stenkulaskolan - Att utveckla samarbete med fler skolor - Kompetensutveckla personer inom utbildningsväsendet på samtliga nivåer - Fortsätta stötta föreningar som vill arbeta med läxhjälp/skolhjälp - Att fortsätta vara ett stöd i kontakter med BUP - Ha en stödjande roll i trepartsmöten med socialtjänst - Underlätta i kommunikation mellan handläggare och sökanden samt skapa dialog mellan parterna 2.7 RIKC som nationell och internationell representant När svenska staten erkände romer som en av de fem nationella minoriteterna proklamerades ett erkännande av grupper som både osynliggjorts och förtryckts genom historien. Erkännandet och skyddet av de nationella minoriteterna utgör en del av Sveriges förverkligande av de mänskliga rättigheterna. Riksdagens erkännande av de nationella minoriteterna innebär ett tydligt avståndstagande från tidigare assimileringspolitik. De nationella minoriteterna har befolkat Sverige under så lång tid att deras kulturer utgör en levande del av det svenska samhället och vårt gemensamma svenska kulturarv (reg.prop.2008/09:158). RIKC syftar till att representera Malmö stad och romer i Malmö i kontakt med nationella och internationella instanser. Detta för att kvalitetssäkra romskt inflytande och romsk delaktighet i Malmö.

10 RIKC ska fortsätta samarbeta med statliga myndigheter för att bidra till att kvalitetssäkra romsk delaktighet och inflytande för romerna i Malmö och Malmö stad. - Delta i möten med Kulturrådet, Arvsfonden, Ungdomsstyrelsen, Polisen, Länsstyrelsen, DO, Skolverket, Skolinspektionen, Arbetsförmedlingen, Boverket, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen - Delta i möten med andra statliga och regionala myndigheter - Delta i möten angående vitboken som behandlar övergrepp mot och kränkningar av romer i Sverige under 1900-talet - Utveckla samarbete på ett internationellt plan 2.8 Pilotverksamhet I april 2012 utsågs Malmö stad till en av fem pilotkommuner i strategin avseende romsk inkludering. Strategin har tre övergripande mål: - att stänga välfärdsgapet mellan romer och majoritetssamhället - att häva romers maktunderläge - att reparera romers tillit till majoritetssamhället och överbrygga förtroendeklyftan Pilotprojektet i Malmö påbörjades i slutet av september 2012 då en projektledare och en projektassistent anställdes för att leda arbetet. Pilotverksamheten utgör en del av och syftar till att vidareutveckla den befintliga kommunala verksamheten Romskt informations- och kunskapscenter. Att pilotprojektet ingår i RIKC:s verksamhet resulterar i bättre förutsättningar för att få en hållbar effekt eftersom de metoder som utvecklas och det arbete som bedrivs förankras i en redan befintlig och permanent verksamhet. Dessutom bidrar RIKC:s etablerade position till att pilotprojektet i Malmö har en utvecklad och väl förankrad grund att bygga på samt legitimitet bland kommunala verksamheter och romer i Malmö. Syftet med regeringens beslut gällande pilotkommunerna är att bygga upp strukturer eller motsvarande långsiktiga lösningar för romsk inkludering i de kommunala verksamheterna. I Malmö kommun kommer detta arbete att bedrivas genom vidareutveckling av den redan befintliga strukturen, Romskt informations- och kunskapscenter. - Att bygga upp nätverk/arbetsgrupp bestående av romer och tjänstemän - Delta i kunskapsutbyte mellan pilotkommunerna - Förankra projektet bland romer och i Malmö stads institutioner

11 - Utveckla ett samarbete med de statliga myndigheter som har ett särskilt uppdrag kring pilotprojektet, t.ex. Skolverket, Länsstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Arbetsförmedlingen 3. Epilog RIKC har fått lokalt, regionalt, nationellt och internationellt erkännande för sitt arbete sedan starten Exempel på detta följer nedan: - I SOU 2010:55 lyfts verksamheten fram som ett nationellt föredömligt exempel med ett koncept som rekommenderas till andra kommuner - I Arbetsmarknadsdepartementets rapport till Europarådet lyfts RIKC:s koncept fram som ett väl utarbetat arbetssätt (Statsråd ansvarigt för minoritetspolitiken, Regeringskansliet, Sveriges rapport till Europarådet under ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, juni 2011) - European Commission against Racism and Intolerance (ECRI) lyfter fram RIKC i sin rapport, från september 2012, som en positiv utveckling för Sverige samt rekommenderar RIKC:s holistiska och tvärvetenskapliga arbetssätt ECRI är en oberoende kommission tillsatt av Europarådet, vars uppgift är att granska och övervaka mänskliga rättigheter med inriktning på rasism och intolerans. De inspekterar och ger rekommendationer till alla medlemsländer i Europarådet. ECRI:s rapporter utgår från insamlat material från flertalet textkällor samt platsbesök, RIKC var en av de instanser som besöktes För att läsa ECRI:s rapport från 2012: