Romskt informations- och kunskapscenter Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Romskt informations- och kunskapscenter Slutrapport"

Transkript

1 Malmö stad SDF Kirseberg Romskt informations- och kunskapscenter Slutrapport Mujo Halilovic Verksamhetsansvarig Malmö

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Från retorik till praktik 3 RIKC:s anställda under perioden 15/6 26/ RIKC:s verksamheter 4 1. Medborgarkontorsverksamhet 5 2. Arrangemang av temakvällar, konferenser och mötena 5 En temakväll Äldre romer berättar om sina liv 5 En konferens om romer i Skåne 7 Ett lokalt kulturevenemang 7 Möten med romer på RIKC 7 3. Samarbete med IRIS skola 8 Romer och utbildning i allmänhet 8 4. Samarbete med medier 9 5. Genomföra intervjuer/enkäter 10 Intervjuer/enkäter om delaktighet 10 Intervjuer/enkäter om hälsan i samarbete med FHI 10 Intervjuer om förskolan på uppdrag av Delegationen för romska frågor Stöd till de som vill realisera en idé Samarbete med olika föreningar, organisationen och institutioner kring uppdraget Intern kompetensutveckling Kompetensutveckling av anställda i Malmö stad Utarbeta en strategi för att implementera romska minoritetsrättigheter 15 Att sätta RIKC:s insatser i en integrationskontext 16 Delaktighetens betydelse 17 Erkännandets betydelse 18 Hur lär vi oss att inte upprepa civilisationens misstag? 20 Tre bortom 21 Resa i ett tänkbart Sverige 22 RIKC:s framtid 23 Litteraturförteckning 24 Bilagor 27 Romskt informations- och kunskapscenter 2

3 Inledning Romer är en av fem nationella minoriteter i Sverige och det innebär att deras behov och intressen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i samhället (Bet. 1999/2000:KU6, rskr.1999/2000:69). Att stärka skyddet av de nationella minoriteterna är en del av Sveriges arbete med att värna de mänskliga rättigheterna. Genom att ratificera Ramkonventionen så erkänner Sverige att romsk kultur och romskt språk är en del av vårt gemensamma kulturarv, vilket innebar en genomgripande förändring när det gäller uppfattning av och förhållande till romer (ibid). I flera hundra år har man såväl i Sverige som i resten av Europa oftast framställt (och för det mesta även behandlat) romer som de andra. Genom Ramkonventionens ratificering proklamerar vi i Sverige att romer och romsk kultur är en del av oss; vår kultur och vårt kulturarv. Det medför att romerna skall inkluderas i det gemensamma Viet, vilket inbegriper alla samhällssektorer. Romskt informations- och kunskapscenters ambition är att bidra till att detta officiella ställningstagande tillämpas i verkligheten att gå från teori/retorik till praktik. Under förmodligen en längre tid kommer detta att kräva ett fokuserat strategiskt och operativt arbete. Utan denna tillämpning är det svårt att föreställa sig att man kan genomföra både Romskt informations- och kunskapscenters uppdrag om att öka romers deltagande i samhället samt implementera Ramkonventions mål om att upprätthålla och vidareutveckla de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt skydda och vidareutveckla Europas kulturella mångfald (ibid). Från retorik till praktik Arbetet på Romskt informations- och kunskapscenter (nedan kallad RIKC) har baserats på tre källor som påverkat RIKC:s genomförande av uppdraget. Den första källan är romer som centret haft och har kontakt med. Dessa romer berättar om sina behov, problem, sina villkor, erfarenheter och frågeställningar. De förändringar som romer efterlyser innefattar nästan alla samhällssektorer som arbete, utbildning, hälsa, bostadsfrågor, medier, kulturliv, föreningsliv och majoritetssamhällets attityder gentemot romer. Romer har kommit med många frågeställningar. En fråga som nästan alla ställer är; Vad innebär minoritetsstatusen i praktiken för oss romer? Den andra källan som påverkat RIKC:s arbete är Ramkonventionen och några relevanta regeringspropositioner. Där ingår även kritik, råd och rekommendationer som Sverige fick från Den rådgivande kommittén för uppföljning av Ramkonventionens implementering (hänvisningar till dessa regeringspropositioner, Ramkonventionen och kommitténs rekommendationer finns i litteraturförteckningen). Den tredje källan är befintlig forskning om romer och om det romska i Sverige. Utifrån dessa källor har utkristalliserats två frågor; Romskt informations- och kunskapscenter 3

4 Hur kan man organisatoriskt genomföra Ramkonventionens råd om delaktighet? Hur kan man på lokal, kommunal nivå leva upp till de åtaganden som Sverige gjort i relation till Europarådet och Ramkonventionen? RIKC:s anställda under perioden 15/6-26/ RIKC har tre heltidsanställda samhällsvägledare, två samhällsvägledare har kulturkompetens och talar romani och den tredje har ett verksamhetsansvar. En rom ställer upp ideellt och är involverad i de flesta RIKC:s aktiviteter sedan centrets invigdes 27/ Från start samarbetar RIKC med en romsk brobyggare och denne bidrar utifrån sin sakkunnighet och sina tidsramar till RIKC:s verksamheter. En rom som är heltidsanställd på IRIS skolan arbetar 50 % på RIKC sedan 1/ I skolan tjänstgör han som språkligt och kulturellt stöd i klassrummet. På RIKC används 25 % av arbetstiden till rekryteringsstöd och utbildningsinformation för vuxenutbildning och 25 % används för att fortsätta byggandet av samarbete mellan de olika romska grupperna i Malmö. RIKC:s verksamheter Med utgångspunkt i tidigare nämnda källor och frågor har RIKC utvecklat olika verksamheter som skall bidra till att man går från det teoretiska, retoriska till det pragmatiska, praktiska. Syftet med utvecklande av RIKC:s olika verksamheter, vilket alltså har skett i samråd med centrets besökare och utifrån minoritetslagstiftningen och den relevanta forskningen, är att kunna hantera uppdraget, att öka romers delaktighet i samhället. RIKC:s verksamheter för perioden som rapporten behandlar är: 1. Medborgarkontorsverksamhet 2. Arrangemang av möten, temakvällar och konferenser 3. Samarbete med IRIS skolan 4. Samarbete med medier 5. Genomföra intervjuer/enkäter 6. Stöd till de som vill realisera en idé 7. Samarbete med olika organisationer, institutioner och föreningar kring uppdraget 8. Intern kompetensutveckling 9. Kompetensutveckling av anställda i Malmö Stad 10. Utarbeta en strategi för att implementera romska minoritetsrättigheter. På följande sidor redovisas först RIKC:s verksamheter och därefter två för RIKC viktiga begrepp/förhållningssätt. Romskt informations- och kunskapscenter 4

5 1. Medborgarkontorsverksamhet RIKC:s öppettider för medborgarkontorsverksamhet är mellan kl och varje arbetsdag. Denna tid är i första hand avsatt för romer som kan komma och få vägledning och rådgivning. Antal romer som kommit till eller ringt RIKC för att få rådgivning under perioden 20/4-20/11 är 321. Anledningar till dessa besök är: CV 23 personer, CSN - 17, försäkringskassan - 31, kronofogden - 31, utbildning 27, socialtjänsten - 32, bostadsfrågor - 33, migrationsverket - 13, polisärende - 23, arbete - 25, vården - 25, kriminalvården - 16, föreningsfrågor - 8, diskrimineringsfrågor - 17 Antal kvinnor: 173 Antal män: 148 Ålderfördelning och antal personer: år 75 personer år 74 personer år 46 personer år 59 personer år 51 personer 66 år och uppåt 16 personer Av dessa 321 romer har ca 50 personer besökt eller ringt två gånger. Ungefär 20 personer har kommit för att få hjälp med två ärenden samtidigt, dvs. för att få hjälp med frågor som berör t.ex. vården och CSN, eller liknande. Många romer i Sverige har inte samma förutsättningar som andra när det gäller t ex delaktighet på arbets- och bostadsmarknaden, eftersom de fortfarande i hög grad bemöts med fördomar och diskrimineras, vilket i sin tur försämrar romers möjligheter till ekonomisk och social jämlikhet (reg.prop. 2008/09:158). I propositionen betonas det även att en del enskilda som tillhör de nationella minoriteterna fortfarande är marginaliserade och lever i ett utanförskap. Regeringen anser att skyddet av de nationella minoriteterna behöver bli en naturlig del av kommuners och myndigheters dagliga arbete med att förverkliga de mänskliga rättigheterna (ibid). Med RIKC:s medborgarkontorsverksamhet tar Malmö Stad på sig ansvaret för att försöka tillgodose en del av dessa behov gällande information om samhället. Denna verksamhet är viktig för att, som det betonas i propositionen, den som inte känner till sina rättigheter och inte förstår i vilket sammanhang man kan hävda sina rättigheter, kommer förmodligen inte heller att använda sig av sina rättigheter (ibid). 2. Arrangemang av temakvällar, konferenser och mötena En temakväll Äldre romer berättar om sina liv RIKC hade arrangerat en temakväll den 24/9 2009, där fem äldre romer berättade om sina liv på olika håll i Europa. Till temakvällen kom 58 människor där ca hälften av dessa var romer och hälften icke romer. För att ge en inblick i romernas historia, vilket för många Romskt informations- och kunskapscenter 5

6 romer i Europa fortfarande är en påtaglig verklighet, följer en kort redovisning av temakvällen. Kvällen inleddes med en tyst minut för den romska familj som tre veckor tidigare omkom i en villabrand i Staffanstorp. Därefter berättade Juraj Drivhall om sin uppväxt i dagens Slovakien och Ungern. De var åtta syskon och hade det mycket fattigt. Bristen på mat och kläder präglade deras liv. De upplevde aldrig att de som romer hade något människovärde. Familjen flydde 1968 till Österrike, och så småningom kom de till Italien. Via Holland och Tyskland kom de till Sverige. Här är nu Juraj bland annat pastor. Gregor Lärlund är uppvuxen i Serbien. Han driver verksamhet för romer i Lund. Hans far handlade med hästar, och hade lite mark som kommunen senare exproprierade. De tog sig utan ID-handlingar till Italien och bodde där i sju-åtta år, innan de 1978 kom till Sverige. Här upplevde de lugn och trygghet, vilket saknades i deras tidigare liv. Stefan Wydow växte upp på 1950-talet i Slovakien i ett område med ungefär 5000 romer. Livet var inte lätt för någon efter kriget, och extra svårt var det för romerna, som många gånger saknade tak över huvudet, bodde i tält och hade hästar. Flertalet av de äldre romerna hade ingen utbildning. Djura Ivanov kommer ursprungligen från gamla Jugoslavien och tog sig sedan till Italien. Han kom 1977 till Sverige första gången, återvände till Italien men återkom Han startade IRIS skolan på Rosengård. För att starta en skola krävdes 15 elever och han var den femtonde eleven. Han insåg att det enda sättet att hjälpa romer var och fortfarande är att få flera romer att utbilda sig. Monika Kaldaras är född och uppvuxen i Sverige. Hon berättade hur de fick flytta sitt tältläger var tredje dag; annars kom landsfiskalen och körde bort dem. De bodde i tält året om. De hade inga sängar utan bara dunbolster. De hade inget riktigt kök, utan maten lagades i oljefat, som också tjänade som värmekälla. På den tiden var det förbjudet för romer att gå i skolan. De hamnade i Malmö 1952, i vad som idag är Industrihamnen. De försörjde sig på att förtenna koppar och spå. Barnen fick gå i skolan där på plats en pensionerad lärare kom och undervisade dem. De fick sin första riktiga bostad 1969 en lägenhet med varmvatten och spis. Samtliga i panelen var överens om att musiken är romens hjärta och själ. Den betyder allt den utrycker sorg, glädje, tröst och hopp. Panelen var också överens om vilka råd de vill ge dagens unga romer: - Satsa på utbildning - Respektera dina medmänniskor - Undvik droger och kriminalitet - Lyssna på dina närmsta äldre föräldrar Panelens råd till icke-romer var: - Ha tillit till oss vi kan lösa problemen tillsammans - Ta oss på allvar vi är inte barn. Vi kan arbeta sida vid sida. - Lär känna oss, vi är människor som alla andra. Romskt informations- och kunskapscenter 6

7 En intressant observation gjordes av en paneldeltagare när denne påpekade att trots att alla paneldeltagarna kommer från olika länder verkar det på grund av den upplevda diskrimineringen och utsattheten som om de vuxit upp och levt i ett och samma land. RIKC kommer att fortsätta att anordna temakvällar där romer och icke romer möts och därmed får centret igång en viktig erfarenhetsförmedling. Detta upplevs som ett viktigt steg i att utmana attityder och värderingar som motverkar kunskaps- och demokratiutveckling. En konferens om romer i Skåne RIKC har organiserat en konferens i samarbete med Delegation för romska frågor, Region Skåne, Länsstyrelsen, Helsingborg, Lund, Staffanstorp och Malmö Stad. Konferensen genomfördes i Malmö 3/ och handlade om minoritetspolitik och romers situation i Skåne utifrån minoritetsrättigheterna. Den största delen av landets romska befolkning bor i Skåne, uppskattningsvis personer. Det finns ett stort behov av information och möjlighet till erfarenhetsutbyte i romska frågor. Medvetenheten i regionen om behovet av dialog och samarbete mellan politiker/tjänstemän och romska grupper ökar. Både romska föreningar och enskilda romska aktivister arbetar för att få genomslag för sina frågor. På konferensen presenterades bl. a olika städers arbete med att utmana romsk utsatthet. Genom ett gemensamt arbete kan Skåne bygga upp en kunskapsbank, både för romer och myndigheter, för att få möjlighet att använda varandras resurser och kunskaper (föreningsliv, skola, arbetsliv, socialtjänst, bostadsfrågor mm.) både lokalt och regionalt. På konferensen presenterade RIKC sitt arbete samt en plattform som en utgångspunkt för fortsatt arbete, vilket kommer att presenteras längre fram i rapporten. RIKC:s verksamheter och plattformen fick en positiv respons på konferensen. Ett lokalt kulturevenemang Den 21 november, arrangerades kulturevenemanget Backanatten av kulturföreningen Vi på Backarna med stöd av Kirsebergs stadsdelsförvaltning. RIKC medverkade i folkfesten på Kirseberg med en mix av diverse evenemang, uppvisningar och aktiviteter för stora som små. Tanken bakom Backanatten är att alla ska känna sig välkomna och få möjligheten att prova på aktiviteter som man vanligtvis inte ägnar sig åt. Möten med romer på RIKC RIKC har organiserat ett antal möten på vilka det medverkade mellan 8 till 14 romer. Orsaken är att romerna velat ha olika diskussioner; om samarbetsmöjligheter, om branden i Staffanstorp, om framtida temakvällar, om romernas (brist på) politisk representation, om skapandet av en referensgrupp för IRIS skolan, osv. Romskt informations- och kunskapscenter 7

8 3. Samarbete med IRIS skola Under perioden 15/6-26/ anordnades tre möten på och om IRIS skolan. Ett konkret resultat av RIKC:s samarbete med IRIS skolan är att man stoppat de senaste årens trend med minskat antal elever på skolan. Detta samarbete kommer att fortsätta även nästa år. En studie- och yrkesvägledare kommer att knytas till RIKC nästa år så att en del av en studie- och yrkesvägledares heltidstjänst går ut på att samarbeta med RIKC. Som tidigare beskrivits har en rom anställd på IRIS skolan en del av sin tjänst utformad så att den samarbetar med RIKC. En referensgrupp har bildats som bl. a består av romer från olika romska grupper och RIKC:s anställda. Referensgruppen ska arbeta specifikt med vuxenutbildning för den romska målgruppen. Referensgruppens uppdrag är i stora drag att se över: - utbildningens innehåll; dels inför en kommande upphandling, men även i pågående utbildningsavtal. Gruppen ska alltså jobba med dessa frågor både på kort och på lång sikt - utveckling av utbildningar, romers tankar om utbildningsbehov - rekrytering och uppsökande verksamhet - information Referensgruppen ska träffas ca en gång per månaden för att: - utarbeta konkreta förslag på innehåll i utbildningen som både går att genomföra i nuvarande avtal och som ska ligga till grund för kommande upphandling - hitta rutiner för samarbete kring rekrytering - hitta rutiner för samarbete kring t.ex. praktikanskaffning eller övrig utbildning - titta på vilka funktioner som kan anses vara en förutsättning för en bra utbildning - arbetet ska förankras i de olika verksamheter vi representerar Målet för den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och att stärka deras möjligheter till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (reg.prop. 2008/09:158). Många romska barn har inte samma utbildningsförutsättningar som barn som tillhör majoritetsbefolkningen, vilket påverkar deras framtida försörjning och delaktighet i samhället (ibid). Man kan sätta samarbetet mellan RIKC och IRIS skolan i detta sammanhang där man på den lokala nivån försöker leva upp till målet för den svenska minoritetspolitiken inom utbildningsväsendet. En viktig fråga som kommer att behandlas inom detta samarbete är; Vad är det som behövs för att romerna ska få en bra utbildning? Romer och utbildning i allmänhet Arbete med romer och utbildningsfrågor är ett av de avgörande områden som man bör rikta både kortsiktiga och långsiktiga insatser emot. Värdet av utbildningssatsningar för romer i kombination med andra insatser kan svårligen överskattas. Forskningen har belyst olika faktorers betydelse för måluppfyllelse för elever med utländsk bakgrund, bl. a Romskt informations- och kunskapscenter 8

9 socioekonomiska förhållandena, vilket förstås gäller för alla elever, (Skolverket, 2004) och den strukturella diskrimineringen inom skolan (SOU, 2006:40). Andra faktorer som påverkar måluppfyllelsen; brist på interkulturell kompetens inom skolan (Stigendal, 2004, Lahdenperä 2004, 2008), obalans mellan den monokulturella skolan och det mångkulturella samhället (Linde 2001, Ljungberg, 2005), brist på beskrivningar och analys av det mångkulturella samhället i läroböcker (Runblom, 2006), vi och dom tänkandet och samhällets stigmatiserande syn på mångkulturella miljöer (Bunar, 2007, 2009), osv. När det gäller romska elevers studieresultat i skolan handlar det förmodligen om alla dessa faktorers flerdimensionella samspel i olika kontexter eftersom romska elever klassas som elever med en annan bakgrund än etnisk svensk. Inom den befintliga skolforskningen med fokus på romska elevers lägre studieresultat påpekas olika faktorer; de socioekonomiska, de romska rättigheterna, tillhörande en nationell minoritet, låg förankring inom skolan, historiska orättvisor som lämnat sina spår, nedvärderande och exotiska berättelser om romer, fördomar mot romer samt brist på förebilder, nätverk, delaktighet och skoltradition (Skolverket, 2007, Paulina de los Reyes, 2009). Detta innebär att man långsiktigt och kontinuerligt bör arbeta med att förbättra de socioekonomiska förhållandena, förebygga vi och dom tänkandet, ta fram och visa på förebilder, få och förankra studietradition i hemmet, anställa romska assistenter på skolan, ha stöd i läxläsning på skolan, utveckla studie- och yrkesvägledning med utgångspunkt i unga romers villkor, i skolan erkänna romska erfarenheter från andra lärmiljöer samt aktivt arbeta för att motverka diskrimineringen av romer (ibid). En granskning av 24 läroböcker för grund- och gymnasieskolan utifrån läroplanens värdegrund gjordes av Runblom (Runblom, 2006) där han fann att behandlingen av de nationella minoriteterna samt beskrivningar och problematiseringar av det mångkulturella samhället lyste med sin frånvaro och därmed kan dessa böcker i detta avseende betraktas som ett misslyckande. Så gott som alla romer som RIKC mött berättar att de vill bli sedda som alla andra medborgare och att de inte vill vara de andra längre. I denna kontext är det viktigt att lyfta fram erkännandets och delaktighetens betydelse, som behandlas längre fram, för att ifrågasätta de andra - stämpeln, vilket är ett av de villkoren för att skapa förutsättningar för bättre studieresultat bland romer. I fortsättningen av rapporten kommer temat romer och skolan att omnämnas även i samband med RIKC:s andra verksamheter. 4. Samarbete med medier RIKC:s ambition är att utveckla ett samarbete med medier för att det skulle mynna ut i ett mer nyanserat, sociokulturellt kontextualiserat och icke dikotomiskt sätt att berätta/skriva om romer. En dialog har förts med de journalister som kommit till RIKC om hur det generellt sett skrivs om det romska samt om hur det skulle kunna skrivas. En av de följande temakvällarna kommer att ha temat medier och romer där man vill bjuda in journalister och romer för att skapa ett forum och en dialog kring denna fråga. Romskt informations- och kunskapscenter 9

10 Hur romer framställs i medier, likaväl som i läroböcker och officiella dokument, har stor betydelse. Nedan ges en sammanfattning av hur de romer som besökt centret vill bli presenterade i media och läroböcker: - Romer är en oerhört heterogen grupp - Romer är olika för att de vuxit upp i olika samhällsmiljöer - Det finns romer som är katoliker, ortodoxa, pingstvänner, Jehovas vittnen, muslimer, protestanter, ateister, osv. - Romer har ändå en gemensam diskrimineringshistoria - Romer har inte fått möjligheten som många andra grupper att utbilda sig - Många har svårigheter ännu idag för att man inte har förebilder och skoltradition - Många romer söker arbete men har svårt att få ett på grund av bl. a djupt rotade fördomar - Det finns romer som inte sköter sig; de är inte representativa/får inte göras till representativa för alla romer - När man sätter in den romska verkligheten i den sociokulturella och historiska kontexten är det lättare att förstå dagens utsatthet och marginalisering. Journalister kan göra en skillnad om de nyanserar olika romska kulturella yttringar samt sätter in dem i en större historisk, social, kulturell och språklig kontext - Romer har aldrig haft ett land eller erfarenhet av en varaktig romsk institution. Därför har man varit tvungen att utveckla olika nätverk för att skydda sig - Många romer är sakkunniga inom ett område som idag definieras som interkulturellt lärande vilket är möjligt att dra nytta av i dagens mångkulturella samhälle - Romer är överlevare, de har trots diskriminering, förtryck och folkmord överlevt - Om medier inte visar allt detta betyder det inte att det inte finns 5. Genomföra intervjuer/enkäter Intervjuer/enkäter om delaktighet Beskrivning av intervjuer/enkäter om delaktighet som RIKC gör finns i delrapporten. RIKC har fortsatt att arbeta med dessa frågor. Under den period som den här rapporten behandlar har åtta intervjuer/enkäter genomförts. Intervjuer/enkäter om hälsan i samarbete med Folkhälsoinstitutet Statens folkhälsoinstitut (FHI) ska på uppdrag av regeringen (enligt beslut III:5 S2008/5748/FH) kartlägga hälsosituationen bland de nationella minoriteterna. Kartläggningen ska genomföras med utgångspunkt från folkhälsoenkäten för att kunna möjliggöra jämförelser mellan de olika grupperna och majoritetsbefolkningen. FHI ska också lämna förslag på hur förebyggande och hälsofrämjande folkhälsoarbetet bland nationella minoriteterna ska kunna bedrivas. Kunskapen om hälsotillståndet bland de nationella minoriteterna är bristfällig. Det är viktigt att få veta hur de nationella minoriteternas hälsosituation är i förhållande till majoritetsbefolkningens hälsa. Romskt informations- och kunskapscenter 10

11 Att kartlägga de nationella minoriteternas livsvillkor och levnadsvanor är ett viktigt steg i Sveriges arbete att leva upp till åtagandena i Europarådets minoritetskonventioner (ibid). En av samhällsvägledarna på RIKC har tillsammans med en romsk man som ställer upp frivilligt och medverkar i RIKC.s aktiviteter fått i uppdrag av FHI att intervjua romer om hälsan. Detta uppdrag skedde utanför samhällsvägledarens tjänst på RIKC, men i samarbete med RIKC där man intervjuade 88 romer. Uppdragsansvarig utredare från FHI och RIKC hade haft samtal och möten där man diskuterat framtida samarbetsmöjligheter kring undersökningen om romsk hälsa vars syfte är att främja hälsan bland romer. Intervjuer om förskolan på uppdrag av Delegationen för romska frågor RIKC har fått ett uppdrag från Delegationen för romska frågor om att intervjua romer om förskolan. 24 personer, 15 kvinnor och 9 män intervjuades. Intervjuerna genomförs av de anställda på centret, huvudsakligen på romani. 6. Stöd till de som vill realisera en idé RIKC:s arbetsätt grundas på antagandet att kunskapsutveckling är ytterst beroende av välfungerande relationer där man upplever delaktighet. Välfungerande relationer i en demokratisk kontext är i högsta grad beroende av möten mellan jämbördiga likar där var och en som deltar får och ges samma möjlighet när det gäller att komma med förslag, idéer och tolkningar (om resonemanget kan läsas mer i RIKC:s delrapport). Att bemötas på RIKC på det sättet kan innebära möjligheter att skapa(s) och omskapa(s). Här nedan nämns några exempel där RIKC försökt hjälpa besökarna med att realisera sina idéer: - Elva romer har kommit till centret för att få hjälp att söka fonder eftersom de har olika planer och vill förverkliga dem. - Ett tiotal har anmält intresse för att praktisera på RIKC därför planerar RIKC att ta emot praktikanter från och med januari Några av de som söker praktik har egna idéer som de vill genomföra. - Hittills har RIKC hjälpt två romska föreningar att starta sina aktiviteter. Båda föreningarna har som sitt syfte att motverka diskriminering och utsatthet av de romska ungdomarna i Malmö. En av dessa två föreningar har sina möten på Kirsebergs fritids- och kulturhus där RIKC har sin lokal och de planerar att börja med bl. a läxhjälp för de romska barnen. - RIKC försöker uppmuntra unga romer att engagera sig för att öka sin delaktighet i samhället. En konkret åtgärd är att en grupp unga romer (dessa ungdomar är mellan 10 och 16 år gamla) under ledning av en romsk kvinna håller på att starta en dansförening för unga flickor och pojkar. Det RIKC försöker göra är att stötta de idéer som ligger i regeringens samlade strategi för minoritetspolitiken (reg. prop. 2008/09:158), vilket bland annat omfattar åtgärder för att: - motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna - stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande, samt - främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken. Romskt informations- och kunskapscenter 11

12 På RIKC förs kontinuerligt en dialog med centrets besökare om RIKC:s uppdrag att öka romers delaktighet. För att kunna värdera och utveckla RIKC är det nödvändigt att man reflekterar över; i vilken utvecklingsfas RIKC befinner sig i förhållande till sitt uppdrag samt hur stor samhällets medvetenhet är om romska villkor och romsk minoritetsstatus. Det RIKC även gör, genom att uppfånga besökarnas konstruktiva kritik, idéer och kommentarer, är att sätta sina verksamheter i förhållande till rådande diskurser om det romska inom utbildningsväsendet, socialtjänsten, forskningen, hälsovärlden, politiken, osv. Utifrån dessa möten och reflektioner försöker RIKC form- och innehållsmässigt utveckla och anpassa RIKC:s verksamheter till identifierade behov. 7. Samarbete med olika föreningar, organisationer och institutioner kring uppdraget RIKC har utvecklat ett samarbete med en romsk tjänsteman från Helsingborg, Romskt kulturcenter i Malmö och den Romska pingstförsamlingen i Malmö. RIKC har fått ett antal besök av människor som representerar olika organisationer och institutioner som vill samarbeta med centret: en doktorand som skriver sin avhandling om utbildningssituation för romer i Polen, två tjänstemän som arbetar på Rädda Barnen, en forskare från Malmö högskola som arbetar med HIV-frågor, en grupp lärare från en gymnasieskola i Malmö som arbetar med mångfaldsfrågor, två tjänstemän från DO, en tjänsteman från Kronofogden, 30 internationella studenter som läser programmet IMER på Malmö högskola, en lärare som vill samarbeta med RIKC för att skriva sin uppsats om handledning med fokus på romer, tio studenter som vill veta mer om romer eller om de nationella minoriteterna överhuvudtaget, osv. Med dessa besök försöker man åstadkomma det som ofta har varit den epokgörande innovationen och utvecklingskatalysatorn i samhället att samarbeta. Vilka konkreta samarbetsformer dessa diskussioner kommer att leda till är svårt att veta i nuvarande fas. Det som med säkerhet kan sägas är att RIKC därmed skapar förutsättningar för en interkulturell dialog. Interkulturell dialog rekommenderas i art 6.1 i Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (reg.prop.1998/99:143) vilket antas leda till ömsesidig respekt och förståelse samt samarbete mellan individer oavsett dessa individers etniska, kulturella, språkliga eller religiösa identitet, särskilt på utbildnings- och kulturområdet samt inom massmedia. Mycket av att detta samarbete och denna interkulturella dialog handlar om att upplysa om den diskriminering som romer är utsatta för. I regeringens proposition (reg.prop. 2008/09:158) utrycks det att en del enskilda än idag möter öppen och dold diskriminering och kränkande behandling. Diskriminering av romer uppmärksammas inom bl a utbildningsväsendet, i kontakter med myndigheter och domstolar och inom hälso- och sjukvården vilket innebär att diskriminering av de nationella minoriteterna behöver bekämpas och synliggöras (ibid). Romskt informations- och kunskapscenter 12

13 Paulina de los Reyes (2009) framhäver att några av de faktorer som är viktiga för att förbättra unga romers situation är att lärare behöver få grundläggande kunskaper i vad Sveriges fem nationala minoriteter har för status och rättigheter enligt lagstiftningen, utarbeta aktiva åtgärder som motverkar diskriminering samt att det behövs riktlinjer för kommuner om det kommunala uppföljningsansvaret så att unga har lika möjligheter och rättigheter oberoende av vilken kommun de råkar bo i. Ett samarbete i den riktningen inleddes med två gymnasielärare från Malmö som håller på att skriva en tvärvetenskaplig lärobok för högstadie- och IV- ungdomar. RIKC:s anställda och dessa två lärare har haft ett par möten där man diskuterat hur denna lärobok även skulle kunna innefatta aspekter om nationella minoriteter. RIKC fortsätter att bidra till detta projekt. 8. Intern kompetensutveckling I den interna kompetensutvecklingen av romer som hålls av den verksamhetsansvarige ingår romer som är antingen anställda på RIKC eller samarbetar med RIKC. Denna kompetensutveckling berör fem personer. Syftet med kompetensutvecklingen är att de berörda ska relatera sina vardagliga, praktiska erfarenheter och kunskaper till teoretiska erfarenheter och kunskaper inom fältet. Hypotesen är att man genom utvecklandet av ett kritiskt förhållningssätt såväl till det praktiska som till det teoretiska får kunskap om hur man kan utveckla nya arbetsmetoder. Andra mål med denna kompetensutveckling är bl. a att få romer att bli ännu mer sakkunniga och kompetenta, att institutionalisera ett professionellt och reflekterande sätt att (sam)arbeta, att få kunskap om vad det innebär att lära sig att lära samt att sätta sin identitet och kultur i en större social, kulturell, språklig och historisk kontext. Den kompetensutvecklingen handlar ytterst om att konkretisera demokrati- och kunskapsutveckling utifrån premisser om minoriteters rättigheter. RIKC:s anställda har hittills tillsammans läst, analyserat och diskuterat två rapporter; Diskriminering av romer i Sverige, DO 2003, och Unga romers situation en intervjustudie, Ungdomsstyrelsen 2009, och en proposition; Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna, prop. 2008/09:158. Under nästa år kommer RIKC att fortsätta med den interna kompetensutvecklingen. RIKC planerar att ansöka om EU resurser för att satsa på kompetensutveckling av romer anställda inom Malmö stad samt på kompetensutveckling av Malmö stads anställda. 9. Kompetensutveckling av anställda i Malmö Stad RIKC:s ambition är att utarbeta utbildningssatsningar för romer och anställda inom olika organisationer och institutioner. Detta påbörjas redan hösten 2009 genom att anställda på RIKC utbildar polisen i Skåne om minoritetsrättigheter och romska levnadsvillkor. Romskt informations- och kunskapscenter 13

14 RIKC:s anställda utbildar polisen inom polisens EU-projekt "Polisrollen i det mångkulturella samhället" där man hittills haft fem utbildningstillfällen. RIKC möter 20 poliser per utbildningstillfälle. På utbildningstillfällena deltar även poliser som har en ledande position inom polisen i Skåne. Fyra föreläsningar var i Malmö och en i Lund. Sammanlagt har man kommit överens om åtta utbildningstillfällen. Under dessa utbildningstillfällen fokuseras minoritets rättigheter, RIKC:s uppdrag samt hur det är att vara både rom och svensk medborgare. Utbildningshandläggaren från Kompetenscentrum inom polismyndigheten i Skåne har efter varje utbildningstillfälle förmedlat responsen från deltagarna. RIKC fick goda recensioner i samtliga utvärderingar. I detta sammanhang är det oerhört viktigt att understryka att romer är utbildare för de offentligt anställda. Liknande föreläsning har RIKC gjort för elva pensionerade akademiker i Kristianstad. De flesta kommuner som fick frågan om vad som behöver göras för att göra en skillnad när det gäller romers bristande deltagande i samhället svarade med att det behövs mer kunskap om det romska, mer kunskap om hur det romska förhåller sig till majoritetssamhället samt utbildning i minoritetslagstiftning. Detta betonar Paulina de los Reyes (2009) i rapporten om unga romers situation. Hennes slutsats stämmer överens med RIKC:s erfarenheter. RIKC:s anställda kommer i december att föreläsa för 70 lärare på en grundskola i Malmö. RIKC:s ambition är att komma i kontakt med så många skolor som möjligt för att bidra till att det levs upp till det som anges i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklasser och fritidshem (Lpo 94, Skolfs 1994:1) och läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94, Skolfs 1994:2), att eleverna efter genomgången grundskola respektive gymnasieskola ska ha kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Även regeringen anser i sin proposition att man behöver intensifiera arbetet med att motverka alla former av antisemitism, där antiziganism ingår, bl a genom åtgärder inom utbildningsväsendet (reg.prop. 2008/09:158). De nationella minoriteterna har under olika perioder varit utsatta och marginaliserade i det svenska samhället. Barn har inte tillåtits att använda sitt minoritetsspråk i skolan. En del barn har även uteslutits från möjligheten att gå i vanlig kommunal skola såsom majoritetsbefolkningens barn. Det romska språket blev i många fall något skambelagt. Barn tillhörande nationella minoriteter har placerats i skolformer som skilt dem från sina föräldrar under långa perioder (ibid). Därför är det nödvändigt att satsa på en större kompetensutveckling av de offentligt anställda för att öka medvetenheten om att man bör sätta romsk utsatthet i en större historisk och sociokulturell kontext om man vill förstå och utmana den. Romskt informations- och kunskapscenter 14

15 10. Utarbeta en strategi för att implementera romska minoritetsrättigheter RIKC bemöter romer och icke romer som vill få mer kunskap om det romska samt samarbeta med RIKC. I nuvarande fas handlar det om att identifiera de som vill och kan göra en insats som bidrar till centrets uppdrag. Därmed försöker RIKC förbereda marken ; öka möjligheterna för samverkan samt skapa nätverk för att utifrån likvärdighetsprincipen utforma och samordna olika aktörers insatser att tillsammans arbeta med det som kan tolkas som vårt allmängiltiga offentliga uppdrag att öka romskt deltagande i samhället. För detta syfte har RIKC börjat utarbeta en plattform. För att beskriva och förklara plattformens betydelse i denna kontext kan man utgå från David Loockwoods teorier från 60- talet om integration. Dessa teorier har i Sverige tolkats av bl.a. Mikael Stigendal (2008) och Nihad Bunar (2001) där man behandlar begreppet integration genom att göra en distinktion mellan systemintegration och socialintegration. Systemintegration innebär regler, normer, ramar, styrdokument, rutiner som anpassas och institutionaliseras för att man ska uppnå integration i en viss kontext. Det förutsätter att samhällsinstitutioner och strukturer är synkrona; att de har samma övergripande mål och att de samverkar i sin strävan efter samma mål (ibid). Social integration innebär relationerna mellan deltagare där de upplever delaktighet och gemenskap. Det förutsätter i en mångkulturell kontext en interkulturell dialog och kompetens vars fokus är att lära sig samtala sig fram till olika lösningar och utifrån det bygga upp en vi- känsla som överskrider religiösa, etniska och kulturella gränser. Om ett sådant sätt att arbeta med det mångkulturella samhällets utmaningar där man går bortom ett vi och dom tänkande för att skapa Ett Vi som erkänner ett unikt Du tänkande kan läsas i Halilovic & Huskic (Sven Persson red, 2009 och Pirjo L & Hans L, red, trycks i januari 2010). Relationen mellan system- och socialintegration påverkar i hög grad den sociala (o)ordningen. (Stigendal, 2008). Det är viktigt att man inte, när man arbetar med integration, behandlar endast en aspekt, system- eller socialintegration, utan att man tar hänsyn till båda samt att man även beaktar den komplexa interaktionen mellan makt och normer i ett samhälle som förändras (ibid) Allt detta sätts ytterligare på sin spets när samhällsförändringar beskrivs och förklaras med begrepp som mångfald och det mångkulturella samhällets framväxt och dess utmaningar, där nya, i den här kontexten romska, minoritets rättigheter förtydligas. Sett utifrån detta resonemang kan sägas att vi generellt sett behöver nya koncept, nya utbildningar och nya arbetsmetoder. Individer och grupper kan utifrån detta antagande vara system- och/eller socialt integrerade eller inte alls. Om romer i Malmö kan utifrån de befintliga rapporterna (2008) och de kunskaper som RIKC skaffat sig om situationen för romer sägas att romer är varken system- eller socialtintegrerade. Därför behöver vi en plattform som skulle bidra till att den romska frågan behandlas både utifrån social integration, dvs. att man arbetar för att skapa en gemenskap som inkluderar romer, och utifrån systemintegration, dvs. att Romskt informations- och kunskapscenter 15

16 man ser till att samhällsinstitutioner och strukturer är kongruenta och samverkar utifrån samma mål. Därmed förtydligar man även det kommunala, regionala och nationella ansvaret för genomförandet av Ramkonventionen. Även i regeringens proposition (reg.prop. 2008/09:158) framhålls det att genomförandet av minoritetspolitiken har i många fall präglats av låg ambitionsnivå på lokalnivå och otydlighet från statmaktens sida. Det uppmärksammades att en bristande kontinuitet och koordinering inom minoritetspolitiken på lokal och central nivå försvårar genomförandet, vilket i sin tur gör att effekterna av vidtagna åtgärder inte följs upp i tillräcklig omfattning (ibid). I bilaga finns en bild som beskriver den plattform som RIKC håller på att utveckla. Att sätta RIKC:s insatser i en integrationskontext RIKC: s ambition är att med sina insatser bidra till både system- och social integration. RIKC med sina insatser: - presenterar och representerar majoritetssamhället samt presenterar och representerar det romska för majoritetssamhälle och därmed bidrar kunskapsmässigt, erfarenhetsmässigt och symboliskt till att utmana dikotomier; det svenska och det icke svenska samt det romska och det icke romska - förmedlar kunskap till romer om samhället, utan denna kunskap kan man inte vara en del av samhället (t ex genom att romer får råd, stöd och hjälp i de frågor de behöver hjälp med eller inte har tillräcklig kunskap om). För att man ska ha en känsla av att vara delaktig i samhället, måste man först ha kunskap om detta samhälle samt få kunskap om hur man kan vara delaktig i samhället - förmedlar till icke romer kunskap om det romska eftersom utan denna kunskap kan majoritetssamhället inte öppna sig och få det romska att bli en del av vårt gemensamma kulturarv (genom de föreläsningar och kontakter man har med majoritetssamhällets institutioner där man informerar om det romska men också om hur det romska utvecklats i en multilateral process med det omgivande samhället). Det handlar om att få så många samhällsinstitutioner som möjligt att bli medvetna om det romska som en del av det svenska samt få dessa institutioner att sträva efter samma mål öka romers delaktighet i samhället - få romer att känna sig erkända av, delaktiga i och ansvariga för samhället (t ex genom de intervjuer som RIKC gör där man får romer att känna sig viktiga, tillfrågade, erfarna och kunniga) - diskuterar ett förhållningssätt där man kan behålla sin egen identitet och kultur, oavsett vilken den är, samtidigt som man accepterar och agerar utifrån principen Romskt informations- och kunskapscenter 16

17 om allas lika värde. Därmed kan man både vara sig själv och samtidigt känna sig delaktig i samhället (Genom att man först diskuterar, samtalar sig fram till det och till slut förankrar i vardagslivsrealiteter) - kunskap om möjligheter samt förmedla hopp (utifrån antagande att förändring och utveckling är möjliga så länge det finns människor som tror på dem) eftersom en hel del romer vi möter är skeptiska och uppgivna när det gäller deras livsvillkor i dagens och framtida samhälle - möter alla utifrån öppenhet, ödmjukhet, nyfikenhet och erkännande av andras livsformer utifrån likvärdighetsprincipen vilket är en förutsättning för demokratioch kunskapsutveckling På följande sidor kommer delaktighets och erkännandets betydelse utifrån RIKC:s praktiska och teoretiska lärdomar att lyftas fram Delaktighetens betydelse Kan man göra ett samhälle till ett rättvisare samhälle utan romsk ekonomisk, utbildningsmässig, politisk, kulturell, social och arbetsmässig delaktighet? Det första målområdet som regeringen nämner i propositionen En förnyad folkhälsopolitik är: delaktighet och inflytande i samhället (reg.prop.2007/08:110). Där utgår man från antagandet att delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det påpekas att brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa och ohälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsomständigheterna och utvecklingen av samhället uppstår apati, resignation och maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle attribueras alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder där även de nationella minoriteterna ingår (ibid). Det är svårt att nå det övergripande nationella folkhälsomålet utan att särskild vikt läggs vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer. En hel del romer i Malmö, som RIKC har kommit i kontakt med, kan räknas till denna grupp. Regeringen har beslutat att ge Statens folkhälsoinstitut (FHI) i uppdrag att göra en kartläggning av hälsosituationen bland de nationella minoriteterna och lämna förslag på hur det hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet rörande de nationella minoriteterna ska kunna bedrivas (ibid). RIKC:s samarbete med FHI om romsk hälsa är en del i den kartläggning av hälsosituationen bland de nationella minoriteterna som FHI gör i hela Sverige. Romskt informations- och kunskapscenter 17

18 Det som RIKC genom sina vardagliga kontakter med romer och icke romer försöker förmedla är insikter från hälsoforskningen. Inom hälsoforskningen betonas att för människor som lever över en viss lägsta nivå av materiellt välbefinnande är ett annat slags välbefinnande centralt (Michael Marmot, 2006). Michael Marmot, professor i epidemiologi och folkhälsa, presenterar i en genomgång av sina och andra forskares undersökningar om hälsa två faktorer som är avgörande för hälsa, välbefinnande och livslängd: 1. Hur mycket kontroll man har över sitt liv, vilket betecknas som autonomi, och 2. Vilka möjligheter man har till ett meningsfullt socialt engagemang och deltagande i samhället. (Förutom autonomi och delaktighet i undersökningar om faktorer som gynnar hälsa betonas även självkänsla, tilltro till sin rätt att vara sig själv, till sin plats i samhället och till den sociala ordningen, ansträngning som följs av belöning och tillit och graden av samarbete och social sammanhållning i ett samhälle, ibid). Brist på socialt deltagande och otillräcklig kontroll över livet i betydelsen att inte kunna leva det liv man vill leva leder till kronisk stress, vilket i sin tur riskerar leda till ett stort antal sjukdomar. För att man ska få autonomi, kontroll över sitt liv krävs det att man fullt ut deltar i samhället (ibid). RIKC:s erfarenheter om romsk hälsa och ohälsa är att brist på autonomi och delaktighet drabbar många romer, med stress och allt det den kan leda till. Enligt internationella regler har personer som tillhör en minoritet rätt att få delta aktivt i beslut som angår dem. Dessa rättigheter kan ytterligare stärkas om man utgår ifrån delaktighetens betydelse för hälsan. Det är viktigt att man försöker besvara frågan, vilket Marmot (ibid) lyfter, hur kan man genomföra både på ett individuellt och på ett strukturellt plan det som forskningen konstaterar om delaktighetens betydelse för hälsan? Erkännandets betydelse För att möjliggöra delaktighet krävs det att man medvetandegör erkännandets betydelse för individer och grupper. Det är en förutsättning för att kunna utvecklas fysiskt, psykologiskt och socialt att erkännas av samhället för att kunna delta i samhället. Utifrån forskningen om hälsan kan man utgå från tre hypoteser: - Delaktighet är varken ett godvilligt eller godtyckligt alternativ, delaktighet är av avgörande betydelse för att uppnå en genomsnittlig livslängd och uppleva ett psykosocialt välbefinnande. - Samhällsinstitutionernas medvetenhet om delaktighetens betydelse för hälsan är tongivande för enskilda individers handlande. - Vi är varandras delaktighetsvillkor, vilket innebär att vi utifrån allas lika värde erkänner varandras livsformer. Romskt informations- och kunskapscenter 18

19 Erkännandets betydelse för självbild, identitet och förverkligande av mänskliga potentialer har diskuterats eller berörts av många forskare inom olika vetenskapliga discipliner: Friedrich Hegel (1807/2008) belyste erkännandet utifrån sin analys av slav - herre relationen; Martin Buber (1923/1985) åberopar det i sin argumentation för skapandet av Jag och Du- relationen i stället för Jag och Det- relationen; Frantz Fanon (1997) uppmärksammar brist på erkännande i förhållandet mellan det koloniala och det koloniserade; Simon de Beauvoir (1949/2006) argumenterar i sin undersökning av den sociala konstruktionen av könet med mannen som normen för ett ömsesidigt erkännande av två subjekt; Erik H Erikson (1981) resonerar om erkännandets betydelse på det psykologiska planet; Charles Taylor (1995) med flera andra forskare diskuterar erkännandets betydelse för individer och folkgrupper i det mångkulturella samhället; Paulina de los Reyes (2009) framhåller erkännandet med fokus på unga romers position i brännpunkten mellan den äldre generationens identitetsbygge och samhällets assimileringskrav och exkluderande processer, mm. I det här sammanhanget kan nämnas regeringspropositionen med titeln Från erkännande till egenmakt - regeringens strategi för de nationella minoriteterna (reg.prop. 2008/09:158) där erkänns att romer har osynliggjorts och förtryckts under långa tider och att erkännandet av romer som en nationell minoritet är ett viktigt steg mot en upprättelse. En av de slutsatser som de som undersökt erkännandets betydelse för individer och grupper kommer fram till är att en individ eller en grupp som inte erkänns som likvärdiga människor skadas, vilket kan ha fysiska, psykiska och sociokulturella konsekvenser. Erkännandet handlar inte om förtjänad artighet eller tacksamhet utan om det livsnödvändiga för människor (Charles Taylor, 1995). Romer är en grupp som lidit och fortfarande generellt sett lider av brist på erkännande. Romers bristande möjligheter att komma in i samhället och majoritetssamhällets oförmåga/ovilja att i praktiken erkänna romer som fullvärdiga medborgare, påpekar Paulina de los Reyes (2009), är en stor barriär för att åstadkomma den nödvändiga, genomgripande förändringen av romska livsvillkor. Det som RIKC uppmärksammat är att medvetenheten om delaktighetens och erkännandets betydelse både som en grundläggande förutsättning för demokrati- och kunskapsutveckling och för god hälsa är inte särskild hög, särskilt inom den romska diskursen. Om enskilda individer och grupper inte ökar medvetenheten om delaktighetens och erkännandets betydelse för alla människor är det svårt för samhällsinstitutioner att åstadkomma en förändring. Och tvärtom. Därför framtvingas det en ökad medvetenhet om dess betydelse och ett nytt förhållningssätt utifrån den betydelsen både hos individer och hos samhällsinstitutioner. Det innebär att man arbetar både individuellt och strukturellt för att lyfta fram att erkännandet är nödvändigt för individer och grupper. Denna insikt präglar RIKC:s bemötande av romer och icke romer vilket man genom olika kontakter, möten, föreläsningar RIKC gör, osv. försöker förmedla att genom ett levande möte erkänna varandra som likar och likvärdiga medborgare. På det sättet kan man ge/få ett Romskt informations- och kunskapscenter 19

20 erkännandefullt, delaktighetsfullt, tillitsbringande och även ett hälsoskapande sammanhang. I själva verkat handlar det ytterst om att en del av de grundläggande mänskliga behoven bör tillgodoses. Därför behöver vi samtala oss fram till ett erkännande av varandras livsformer vilket skapar förutsättningar för dialogen om gemenskap. Det handlar om en upplysningsprocess om delaktighetens och erkännandets betydelse för demokrati- och kunskapsutveckling. Ömsesidig erkännande av varandras livsformer utifrån likvärdighetsprincipen kan även vara vägen till ett tryggare samhälle. Hur lär vi oss att inte upprepa civilisationens misstag? Vi var upprörda över naken kvinnlig arm i kyrkan men vi var tysta när man brände nakna judiska kroppar Påven Johannes XXIII Påven Johannes uttalandet om judar i koncentrationslägger och dåtidens passivitet kan ses som en oskattbar moralisk förebild. Man skulle kunna ur dagens perspektiv bifoga även nakna romska kroppar till uttalandet. Att inte upprepa civilisationens misstag medför framför allt att lära sig att se människan och hennes värde framför alla andra gruppidentiteter som tillskrivs henne. Övergrepp och kränkningar mot enskilda individer har förekommit långt in på 1900-talet bl. a i form av rasbiologisk forskning, kollektiva tvångsförflyttningar, tvångssteriliseringar och omhändertaganden (reg.prop.2008/09:158). När Sverige erkände romer som en av de fem nationella minoriteter proklamerades det att det handlar om ett erkännande av grupper som både osynliggjorts och undertryckts under långa tider och att skyddet av de nationella minoriteterna utgör en del av förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Riksdagens erkännande av de nationella minoriteterna innebär ett tydligt avståndstagande från tidigare assimilerings politik. De nationella minoriteterna har befolkat Sverige under så lång tid att deras kulturer utgör en levande del av det svenska samhället och vårt gemensamma svenska kulturarv (ibid). Den gemensamma diskrimineringshistoria som präglat många romers liv har skapat en hel del bitterhet, misstänksamhet och uppgivenhet i det kollektiva minnet. Den har i hög grad bidragit till den situation som romer idag befinner sig i. Detta skulle erkännas idag. RIKC:s åtgärder kännetecknas av att belysa och upplysa om romsk diskrimineringshistoria. Denna upplysning som RIKC står för görs av romer, vilket kan tolkas som ett erkännande som förmodligen kommer att ha positiv genklang. I regeringens proposition (reg.prop. 2008/09:158) står det att många romer i Sverige inte har samma förutsättningar som andra när det gäller t ex delaktighet på arbets- och bostadsmarknaden, eftersom de fortfarande i hög grad bemöts med fördomar och Romskt informations- och kunskapscenter 20

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande, landstingsnämnder, chefer och personal inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, chefer och personal inom hälso-

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Romskt informations- och kunskapscenter Sociala resursförvaltningen

Verksamhetsplan 2013 Romskt informations- och kunskapscenter Sociala resursförvaltningen Verksamhetsplan 2013 Romskt informations- och kunskapscenter Sociala resursförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2013-01-08 1.0 Mujo Halilovic Sociala resursförvaltningen

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012/2013

Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen 1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015 Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna

Läs mer

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan 1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA 3 (26) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,

Läs mer

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun. Lycksele kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Villaryds förskola 2015-09-17 Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds

Läs mer

Värdegrund för äldreomsorgen

Värdegrund för äldreomsorgen Värdegrund för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Vad menas med värdegrund? 1. Grundläggande värden för en organisation eller verksamhet.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Arbete mot rasism i skolan Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Källor och mer informa;on Arneback (2012) Med kräkningen som må/stock Arneback (2013) Bemötande av främlingsfientlighet

Läs mer

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Språkutvecklingsprogram 2 Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun Detta språkutvecklingsprogram

Läs mer

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Finansiering och rapportering 3 Arbetsformer 4 Organisation 4 Övergripande 2015 5 Samråd

Läs mer

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Bildningsstaden Borås

Bildningsstaden Borås » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare och

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...

Läs mer

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion ! Varje person avgör själv om hon eller han tillhör någon eller några av de nationella minoriteterna. I Sverige finns uppskattningsvis: 20 000 25 000

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan läsåret 2014/2015 Innehåll Inledning... 3 Lagar och styrdokument... 4 Begreppsförklaringar - Definitioner... 5 Kartläggning och nulägesanalys...

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9 Upprättad januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Vi har använt oss av webbverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har skrivit fram

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Finnstaberg 2014-2015 1 Verksamhetens Vision Vår vision är att varje människa som kommer till Finnstabergs förskola ska bli

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola 1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Läroplan för förskolan

Läroplan för förskolan Läroplan för förskolan Lpfö 98 Utbildningsdepartementet Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Fax 08-690 91 91, telefon 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Fritzes Internet:

Läs mer

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången

Läs mer

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer