SUPPORT THE WORKERS RIGHTS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SUPPORT THE WORKERS RIGHTS"

Transkript

1 SUPPORT THE WORKERS RIGHTS

2 Tack Denna rapport är resultatet av ett omfattande samarbete mellan Oxfam, Clean Clothes Campaign och globala fackliga organisationer, i synnerhet Fria Fackföreningsinternationalen och International Textile, Garment and Leather Workers Federation (ITGLWF, Textil-, beklädnads och läderarbetarfederationen) samt, inte minst, utredare i de sex länder som tas upp. Vi vill rikta ett särskilt tack till alla de arbetare, fabrikschefer och ägare som delat med sig av sina erfarenheter och synpunkter under hela arbetet med rapporten. Vi är också tacksamma mot de företagsrepresentanter som avsatt tid och låtit sig intervjuas för rapporten: Glenn Bennet, Evelyn Ulrich och Frank Henke från Adidas; Reiner Hengstmann, Reiner Seiz och Staffan Seidel från Puma; Maria Eitel och Hanna Jones från Nike; och Lesley Roberts från Pentland Group. Den är producerad av NovibOxfam Netherlands Traffic Unit. Play Fair at the Olympics bygger i huvudsak på studier som genomförts tillsammans med medarbetare i sex länder (Bulgarien, Kambodja, Kina och Taiwan, Indonesien, Thailand och Turkiet). Vi vill tacka alla som genomfört eller skrivit dessa insiktsfulla studier: Bhumika Muchlala, Chen Yi-chi, Engine Sedat Kaya, Lek Yimprasert, Lyndsay Cunliffe, Rosanna Barbero, Tim Connor och personalen på BEPA. Vi vill också framhålla bidragen som lämnats av Sumi Dhanarajan (huvudförfattare) samt följande personer: Duncan Pruett, Dwight Justice, Ineke Zeldenrust, Tim Connor, Doug Miller och Kate Raworth samt Kevin Watkins (sammanfattningen och inledningen). Värdefullt stöd och kommentarer till rapporten har också mottagits av Adrie Papma, Alison Woodhead, Angus Cleary, Ashvin Dayal, Alex Renton, Bernice Romero, Dwight Justice, Duncan Pruett, Doug Miller, Esther de Haan, Gemma Freeman, Gerard Steehouwer, Henk Campher, Ineke Zeldenrust, Joss Saunders, Justin Forsyth, Katherine Daniels, Kiko Perez, Lek Yimprasert, Liz Leaver, Maggie Burns, Martia Hutjes, Marlies Filbri, Martin Kalungu-Banda, Mary Sue Smiaroski, Mike Bird, Penelope Gorman, Phil Bloomer, Phan Wanabriboon, Tim Connor, Thalia Kidder, Trini Leung, Sam Gurney och GSBI Union Federation samt andra partners till Oxfam Community Aid Abroad i Indonesia, som hjälpt till att organisera undersökningsarbetet. Först utgiven av Oxfam GB Oxfam GB, Clean Clothes Campaign och ICFTU 2004 All rights reserved. This publication is copyright, but may be reproduced by any method without fee for advocacy, campaigning, and teaching purposes, but not for resale. The copyright holders request that all such use be registered with them for impact assessment purposes. For copying in any other circumstances, or for re-use in other publications, or for translation or adaptation, prior written permission must be obtained from any of the three copyright holders, and a fee may be payable. Kopior av den här rapporten och ytterligare information kan laddas ner från Play Fair at the Olympics ges ut av Oxfam, Clean Clothes Campaign och Global Unions Originalspråk: Engelska Översatt av Kerstin E Wallin Utgiven på svenska av: Rena Kläder C/O LO-TCO Biståndsnämnd Upplandsgatan Stockholm 2

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Snabbare, längre, billigare Alltför länge och alltför hårt Svältlöner Anställda men på osäkra villkor Mobbade, förödmjukade, utnyttjade Fackföreningar motarbetas Vinsterna ökar, rättigheterna minskar Den globala sportklädesindustrin Hur man tjänar pengar på en konkurrensutsatt marknad Hur inköpare köper in Flexa och kläm åt: Leverantörernas reaktion Vem bär ansvaret? Rent spel för löntagarna Dags för rent spel Förändra Bakgrundsrapporter Appendix Noter Deltagande organisationer

4 Sammanfattning I augusti 2004 kommer idrottare från hela världen att samlas i Aten för sommarolympiaden. Nya rekord kommer att slås. De tävlande kommer att springa fortare, hoppa högre och kasta längre än någonsin förut och globala märkesföretag för sportkläder kommer att lägga ner enorma summor på att koppla ihop sina produkter med det olympiska idealet. TV-bilder från de olympiska spelen kommer att nå tittare världen över, komplett med alla internationella varumärken... Den här rapporten tittar bakom varumärkena och ställer viktiga frågor om den globala sportklädesindustrin frågor som handlar om fattigdom, löntagarnas rättigheter, handel och globalisering. Den olympiska rörelsen strävar efter att skapa en livsstil som bygger på den glädje som ligger i att anstränga sig, det goda exemplets fostrande värde och respekten för grundläggande och universella etiska principer står det i den olympiska stadgan. Vi visar hur affärsmetoderna som tillämpas av företagen bakom de största varumärkena bryter mot både stadgans anda och bokstav. Företagsvinsterna inom branschen skapas på bekostnad av sårbara mäns och kvinnors värdighet, hälsa och säkerhet, i strid mot universella etiska principer. Trots det har den olympiska rörelsen, och i synnerhet den internationella olympiska kommittén (IOK), varit märkvärdigt tyst när det gäller dessa kränkningar. Tillväxten av den internationella handeln med sportkläder under ledning av storföretag som Nike, Adidas, Reebok, Puma, Fila, ASICS, Mizuno, Lotto, Kappa och Umbro, har dragit in miljontals människor mest kvinnor i arbetslivet. Från Kina och Indonesien till Turkiet och Bulgarien arbetar dessa människor med att klippa till, sy, montera och förpacka varorna som kommer att säljas i affärskedjor över hela världen. Långt ifrån massmedias strålkastare över Olympiastadion i Aten deltar de i en egen episk kamp, kampen för överlevnad. De arbetar många timmar för låga löner under ansträngande villkor, som regel utan de mest elementära anställningsskydd. Särskilt rätten att bilda och gå med i fackföreningar och driva kollektiva förhandlingar kränks systematiskt. Om rovdrift på arbetskraft vore en olympisk idrottsgren, skulle jättarna inom sportklädesindustrin ta åtskilliga medaljer. Samtidigt som industrin skryter med att de ställer upp på vissa imponerande principer som lagts fast i uppförandekoder, skapar deras affärsmetoder en press som i verkligheten leder till exploaterande arbetslivsvillkor. Följden är att miljoner löntagare hålls fångna i fattigdom och nekas en rättvis andel av den rikedom de skapar. Företagen som marknadsför sportkläder förstärker ett globaliseringsmönster som skapar otrygghet och sårbarhet för de många och rikedom för de få. Kärnan i problemet är de affärsmetoder som driver på globaliseringen. Modellen bygger på skoningslös prispress, krav på snabba och flexibla leveranser och ständiga byten av tillverkningsplatser i jakten på ständigt lägre produktionskostnader. De globala märkesföretagen knyter ihop miljoner löntagare med konsumtionsmarknaderna genom långa leveranskedjor och komplicerade nätverk av fabriker och leverantörer. Märkesföretagens marknadskraft gör att de kan kräva att leverantörerna sänker priserna, förkortar leveranstiderna och snabbt anpassar sig till variationer i beställningarna. Den press som detta skapar förs oundvikligen vidare nedåt i kedjan, till löntagarna, med lägre löner, sämre villkor och kränkningar av löntagarnas rättighe- 4

5 ter som resultat. Många av dessa löntagare berövas också förmågan att försvara sig själva mot exploatering och övergrepp eftersom deras rättigheter att bilda och ansluta sig till fackföreningar och förhandla kollektivt förtrycks. Det finns fortfarande alltför många hinder både administrativa och juridiska och i form av frånvaro av en tydlig eller legitim arbetsgivare som orsakas av alltför komplicerade leverantörskedjor, eller helt enkelt rädsla för hot och trakasserier som lämnar dem utsatta och sårbara för orättvis, omänsklig och ovärdig behandling i händerna på arbetsgivarna. KapiteI 1 av denna rapport redovisar den hårda verklighet som människorna i botten på den globala leveranskedjan lever i. Den gör detta på grundval av bevis som samlats in genom intervjuer med 186 arbetare i sex olika länder Bulgarien, Indonesien, Kambodja, Kina, Thailand och Turkiet. Intervjuerna avslöjar ett mönster av extremt låga löner, skyldighet att arbeta oerhört långa arbetsdagar, ytterst ogynnsamma anställningsvillkor, mobbning, sexuella trakasserier och fysiska och verbala kränkningar. Medverkan i fackliga organisationers aktiviteter förbjuds effektivt. Bland de försåtligare kränkningar av löntagarnas rättigheter som vi funnit i vår undersökning kan vi nämna följande: Indonesiska arbetare har överfallits, hotats och trakasserats för att de deltagit i facklig verksamhet; Bulgariska arbetare har fått böta eller blivit avskedade när de vägrat arbeta övertid; Arbetare i alla de sex länderna syr sportkläder i upp till 16 timmar om dagen, sex dagar i veckan, i synnerhet under högsäsong, och Kinesiska arbetare får så lite som 12 dollar i månaden under lågsäsong. Kapitel 2 handlar om den globala marknaden för sportkläder en marknad som år 2002 genererade 58 miljarder dollar. En allt hårdare konkurrens har lett till stark prispress när företagen försökt öka sin marknadsandel med hjälp av hänsynslös priskonkurrens. Det genomsnittliga priset på ett par sportskor i USA har sedan 1997 fallit från 41 till 36 dollar. Leverantörerna har hamnat i en marknad som kännetecknas av sjunkande detaljhandelspriser och stigande produktionskostnader. Som exempel kan nämnas uppgifter från en honduransk leverantör av sportkläder till globala företag om att styckpriserna sjunkit med 23 procent på en tre år. Det är oundvikligt att det blir arbetarna i slutet av leveranskedjan som får bära största delen av denna prispress när fabriksägarna driver dem hårdare för att de skall producera mer, på kortare tid och för mindre pengar. Parallellt med prispressen har leverantörerna också tvingats anpassa sig till andra påtryckningar. Det traditionella systemet med beställningar av hela partier har ersatts med ett annat, där fabrikerna nu måste leverera mindre mängder enligt beställningar som läggs en gång i månaden eller till och med en gång i veckan. Ledtiderna har förkortats. Till exempel Adidas strävar efter att minska sina ledtider för sportkläder från 120 till 90 dagar. På fabriksgolvet betyder det alltför lång arbetstid och obligatorisk övertid för att beställningen skall bli färdig i tid. Globala märkesföretag för sportkläder är noga med att slå ifrån sig anklagelser om att deras affärsmetoder det sätt de lägger ut beställningar och förhandlar om prisnedskärningar på får negativa effekter på arbetsplatserna. Som bevis för sina goda avsikter framhåller de uttalanden om företagens sociala ansvar och uppförandekoder. I denna rapport visar vi att det är ett 5

6 klent försvar. Industrins affärsmetoder skickar tydliga signaler till leverantörerna genom att belöna användningen av lågavlönad, temporär arbetskraft som saknar grundläggande rättigheter i arbetslivet. Regeringar som är angelägna om att dra till sig utländska investeringar ställer upp på modellen och urholkar löntagarnas rättigheter för att kunna erbjuda billigare och mer flexibel arbetskraft. Rätten att organisera sig fackligt och förhandla kollektivt tas som regel bort först, vilket lämnar arbetarna skyddslösa och sårbara för exploatering och övergrepp. Kapitel 3 visar varför betydande förbättringar av arbetsvillkoren hos de stora märkesföretagens leverantörer inte kunnat uppnås. Trots omfattande offentliga kampanjer över hela världen, som till viss del bidragit till många etiska åtaganden och uppförandekoder, har framstegen blivit alltför magra. Rapporten lyfter fram tre huvudsakliga skäl till det: Företagens affärsmetoder stämmer inte med de etiska ställningstagandena. De etiska åtaganden som företagen gjort motverkas av deras aggressiva inköpsmetoder. Företagens personal med ansvar för inköp och beställning av varor är ofta omedvetna om (eller likgiltiga för) hur deras krav på lägre priser och kortare leveranstider och deras ständiga hot om omlokalisering påverkar löntagarna. När fabriksägarna tvingas välja mellan att behålla sina kunder eller skydda löntagarnas rättigheter, väljer de utan undantag det förstnämnda. I sin jakt efter låga priser och snabba leveranser, byter företagen ofta leverantör och främjar snarare kortsiktiga än långsiktiga relationer med leverantörer. Det alltid underliggande hotet om omlokalisering tillsammans med tillhörande förlust av arbetstillfällen innebär att företagens inköpstrategier har en negativ inverkan på löntagarna. Modellerna för efterlevnad är bristfälliga. Vissa företag är helt enkelt inte ärliga när de förbinder sig att respektera arbetslivsnormerna. Rapporten avslöjar flera företag som antagit uppförandekoder i princip, men som gör mycket lite för att tillämpa dem i praktiken. Vissa företag har inte kunnat visa någon effektiv tillämpning av sina koder på arbetsplatserna. Bevisen avslöjar att vissa fabriksledare helt enkelt förfalskar bevis när sociala revisioner görs, och fortsätter som vanligt så snart inspektörerna lämnat fabriken. Det faktum att löntagarna inte på ett ändamålsenligt sätt deltar i den löpande efterlevnadsprocessen har lett till att få reella och hållbara förbättringar kommit till stånd. Ett företags dåliga metoder undergräver andra företags goda metoder. Många av de stora märkesföretagen har ofta samma leverantörer. Eftersom leverantörerna står under oerhört hårt tryck från industrin för att sänka priserna, korta ledtider och göra arbetskraften mer flexibel, marginaliseras inflytandet från de få märkesföretag i branschen som kräver att arbetslivsnormer respekteras, av de många som i sina normala affärsverksamhet inte fäster någon vikt vid sådana normer. Play Fair at the Olympics När vi publicerar rapporten och inleder kampanjen Play Fair at the Olympics, stödjer Clean Clothes Campaign, Oxfam och de globala fackliga organisationerna 1 den kamp som förs av en världsomspännande rörelse ledd av arbetare, fackliga organisationer och frivilligorganisationer tillsammans med engagerade medborgare. Genom att uppmärksamma den här frågan inför de olympiska spelen i Aten 2004, hoppas vi att den olympiska rörelsen återupprepar sitt löfte att slå vakt om mänsklig värdighet genom att uppmana sportklädesindustrin att handla 6

7 rättvist och tillförsäkra löntagarna i leverantörskedjan anständiga, rättvisa och människovärdiga villkor. Den här rapporten hävdar att den olympiska rörelsen har makt att tvinga sportklädesindustrin att förbättra miljontals löntagares arbetsvillkor och förhållanden. Förutom att upprätthålla det moraliska kravet, kan och bör - Internationella Olympiska Kommittén (IOK), som främsta innehavare av rätten att använda det olympiska emblemet, och som beskyddare av den olympiska symbolen, driva igenom förändringar genom att i sina kontrakt för licenser och sponsorskap skriva in skyldighet att respektera arbetslivsnormerna. Rörelsen bör använda sitt inflytande för att garantera att alla som arbetar i sportklädesindustrin gör det under rättvisa, människovärdiga och trygga villkor. Medan rapporten ger bevis för att metoder som flera företag inom sportklädesindustrin använder sig av har påverkar arbetsvillkoren negativt, kommer kampanjen Play Fair at the Olympics att koncentrera sig på IOK och utvalda företag som, på grund av sina stora marknadsandelar och popularitet hos konsumenterna, måste göra mycket mer för att ta sitt ansvar för löntagarna i deras leverantörskedjor. De aktuella företagen är: ASICS Corporation (ett japanskt börsnoterat aktiebolag), Fila (ett privatägt USA-företag), Kappa och Lotto (två italienska börsnoterade aktiebolag), Mizuno (japanskt börsnoterat aktiebolag), Puma (tyskt börsnoterat aktiebolag) och Umbro (privatägt brittiskt företag). Rekommenderade förändringar Märkesföretagen bör utveckla och tillämpa en trovärdig arbetslivspolitik som garanterar att deras leverantörer respekterar internationellt erkända arbetslivsnormer, inklusive rätten till en lön som går att leva på för en normal arbetsvecka på högst 48 timmar, human arbetstid utan obligatorisk övertid, trygg och hälsosam arbetsplats utan trakasserier och anställning med i lag föreskrivna förmåner (inklusive socialförsäkringar). Märkesföretagen bör förändra sina inköpsmetoder för att garantera att dessa inte leder till exploatering av arbetare. De bör förhandla fram ändamålsenliga leveranstider och rättvisa priser så att fabriksägarna både kan leverera beställningarna och uppfylla arbetslivsnormerna. Märkesföretagen bör tillämpa sina uppförandekoder på sätt som leder till hållbara förbättringar av arbetsvillkoren. För detta måste de ha en entydig kommunikation med sina leverantörer fabriksledare och deras underleverantörer och tala om att respekten för rätten att bilda och ansluta sig till fackliga organisationer och föra kollektiva förhandlingar är av största vikt om arbetsvillkoren skall bli bättre, och att man inte accepterar att dessa rättigheter urholkas. Dessutom krävs investeringar i ändamålsenliga inspektionssystem med löntagarna i centrum, ökad utbildning av löntagare om deras rättigheter och dithörande frågor, samt åtgärder för att skapa trygga former för klagomål. Sportklädesindustrin bör anstränga sig för att lösa dessa problem kollektivt, eftersom de förekommer överallt inom industrin. Detta kan ske genom att man tillsammans med fackliga organisationer och frivilligorganisationer utvecklar ett program som främjar organisering av anställda i fackliga organisationer, avvecklar begränsningarna av företagens nuvarande etiska regler och genom ett ramavtal för sektorn säkerställer fortlöpande dialog mellan företagen inom sektorn och den Internationella federationen för textil-, beklädnads- och läderarbetare (ITGLWF), som är den representativa organisationen för 7

8 löntagarna på global nivå. Märkesföretagen bör förbinda sig att öppet redovisa och offentligt ta ansvar för effekterna av sina affärsmetoder på löntagarnas förhållanden. Leverantörer av sportkläder bör ge sina anställda människovärdig sysselsättning genom att uppfylla både internationella arbetslivsnormer och nationell arbetsmarknadslagstiftning. De skall framför allt försäkra sig om att löntagarna kan utöva rätten att organisera sig fackligt och förhandla kollektivt. Regeringarna måste sluta sälja ut löntagarnas rättigheter i lag och i praxis, och upprätthålla nationell lagstiftning och internationella arbetslivsnormer för att garantera alla sina löntagare anständig sysselsättning. Den olympiska rörelsen bör seriöst förbinda sig att respektera rättigheterna för dem som arbetar inom sportklädesindustrin. Genom IOK, de nationella olympiska kommittéerna och organisationskommittéerna bör rörelsen kräva att industrin i sin verksamhet skall följa internationella arbetslivsnormer. IOK bör i sina stadgar offentligt förbinda sig att göra detta, och ändra sina regler för avtal om licenser, sponsorskap och marknadsföring så att åtaganden som rör löntagarnas rättigheter skrivits in i dessa avtal. Allmänheten bör kräva att sportartikelföretagen förbinder sig att se till att internationellt erkända arbetslivsnormer respekteras i alla delar av deras leverantörskedjor; att deras inköpsmetoder stödjer löntagarnas rättigheter, och inte urholkar dem, och att företagen öppet redovisar både sin arbetslivspolitik (och tillämpningen av den) och dess effekter på arbetsvillkoren. Stöd kampanjen Play Fair at the Olympics: 8

9 Inledning År 490 f.kr. kom Phidippides antikens mest berömda löpare till Aten i slutet av sitt sista lopp. Han kom med nyheten om att Aten, mot alla odds, vunnit en stor seger över persiska styrkor på Marathon-slätten, 4,2 mil därifrån. Enligt legenden sprang Phidippides in i staden och med sina sista krafter sade han Nike den grekiska segergudinnans namn. Därefter föll han ihop och dog. Hans bragd inspirerade ett av de moderna olympiska spelens paradnummer. Under sommaren 2004 kommer bilden av Phidippides att ha en framskjuten plats i marknadsföringen av de 28:e olympiska spelen som kommer att gå av stapeln i Aten. När spelen nu närmar sig håller världens bästa idrottsmän och kvinnor på att förbereda sig för sitt livs största insats. Många kommer att slå nya rekord. De kommer att springa fortare, kasta längre och hoppa högre än någonsin tidigare. Och när tävlingarna genomförs och medaljerna delas ut, kommer den moderna olympiadens företagsgudar att hålla hov runt omkring. Nike och Adidas, Reebok, Fila, Puma, ASICS och Mizuno investerar miljarder dollar i annonsering och märkesreklam inför olympiaden. För dessa jätteföretag inom sportklädesindustrin är de olympiska spelen ett tillfälle att göra ökade vinster och utvidga marknaderna genom att de förknippas med de idrottsliga framgångarna och det olympiska idealet. Medan världens massmedia under två veckor riktar all uppmärksamhet mot kampen för idrottsliga framgångar, kommer tusentals arbetare (de flesta kvinnor i utvecklingsländer), som anlitats för att tillverka träningsoveraller, sportskor, tröjor och dräkter för de olika landslagen, att delta i en helt annan slags kamp långt ifrån kameraobjektiven och strålkastarljusen. De slår också rekord för den globala sportklädesindustrin: de arbetar allt snabbare, under allt längre tid och under svåra villkor mot svältlöner, för att producera fler varor och högre vinster. För dem finns det emellertid inga medaljer, inga belöningar och ingen erkänsla från den industri de tjänar. När bevis läggs fram för de exploaterande arbetsmetoder som förekommer, svarar sportklädesindustrin ofta med välbekanta argument, som att man måste inse marknadens realiteter. Låga löner beror på fattigdom, hävdar man, inte på dåliga affärsmetoder i företagen. När det handlar om vem som är ansvarig lägger många av de globala företag som förekommer i den här rapporten skulden på regeringarna och de lokala leverantörerna och svär sig själva fria från ansvar. Som bevis på sina goda avsikter hänvisar de till sina uppförandekoder. Trots det visar vår rapport att talet om goda avsikter strider mot den affärsmodell som dessa globala företag tillämpar i praktiken. Den skapar starka drivkrafter emot alla försök att skydda löntagarnas rättigheter. Den hårda priskonkurrensen i detaljhandelsledet gör att de globala märkesföretagen begär att leverantörerna skall sänka priserna, öka tillverkningstakten och Den olympiska andans mål är att idrotten överallt skall tjäna människans harmoniska utveckling i syfte att stimulera uppbyggnaden av ett fredligt samhälle som slår vakt om människovärdet. (Tredje principen i den olympiska stadgan.) uppfylla deras krav på flexibilitet i produktion och leveranser. Dessutom skapar företagens ständiga flytt från en leverantör till nästa, i jakten på de lägsta priserna, toppar och vågdalar i efterfrågan på arbetskraft, vilket leder till otrygga arbeten och beroende av flexibla arbetsstyrkor som anställs på korttidskontrakt. Kort sagt, de marknadsvillkor som skapas av de globala märkesföretagens nya affärsmetoder är oförenliga med människovärdiga anställningsformer. 9

10 De globala sportklädesföretagen kan inte längre gömma sig bakom påståenden om frihet från ansvar för exploateringen av arbetskraften i sina leverantörskedjor. Som mellanhänder mellan konsumenter i rika länder och tillverkare i fattiga länder, har märkesföretagen ett bredare ansvar än att bara skapa vinst och utdelning till aktieägarna. Under de senaste 15 åren har en stark rörelse bestående av många organisationer (bland dem fackföreningar, människorättsorganisationer, grupper för kvinnors och för migrantarbetares rättigheter samt konsumentorganisationer) vuxit fram och utmanar nu de globala företagen inom sportklädesindustrin. Den rörelsen har drivit kraftfulla kampanjer för bättre anställningsvillkor och givit stöd till löntagarnas egen kamp mot urusla arbetsvillkor över hela världen. Kampanjerna har ökat konsumenternas medvetenhet om sambanden mellan de produkter som köps i rika länder och arbetsvillkoren i fattiga länder. De har också tvingat företagsstyrelser, regeringar och internationella finansinstitutioner att ta upp frågan om löntagarnas rättigheter på sina dagordningar. En nyligen publicerad rapport, beställd av ILO 2, drar slutsatsen: Det finns kanske ingen annan fråga som är lika viktig för produktionen i kläd- och skoindustrin samt detaljhandeln, som frågan om urusla arbetsvillkor. I den här rapporten granskar vi vad sportklädesindustrin har gjort för att uppfylla sina skyldigheter mot löntagare i deras leverantörskedjor. Den visar att vissa företag i synnerhet de som varit utsatta för allmänna kampanjer gjort lovande insatser för att ta itu med problemen, medan andra antingen inte brytt sig om dem eller bara gjort ytliga försök att lugna allmänheten genom olika PR-aktiviteter. Utifrån bevisen på exploatering och kränkande arbetsvillkor i tillverkningen av sportkläder på fabriker i sex länder, hävdar rapporten att industrin i stort misslyckats med att ta itu med problemens grundorsaker. Rapporten dokumenterar i synnerhet de verkligt skamliga förhållandena i företag som inte gjort mycket för att uppfylla sina skyldigheter. Rapporten avslutas med förslag till vad som måste göras för att skapa villkor som gör det möjligt för industrin att stödja utvecklingen av globalisering med ett mänskligt ansikte. Sammantaget omfattade utredningsarbetet intervjuer med 186 arbetare, nio fabriksledare eller ägare och tio representanter för märkesföretag. Vi har ändrat namnen på alla intervjuade fabriksarbetare för att skydda deras identitet, eftersom många var rädda för att de skulle förlora jobbet på grund av sin medverkan. Vi har också dolt de flesta fabrikers identitet, för att undvika att skada deras affärer med företagen de levererar till, och för att skydda de anställda från otillbörliga negativa konsekvenser. De fabriker som namngivits är sådana där de anställda bedrivit allmänna kampanjer för bättre arbetsvillkor på arbetsplatsen och har samtyckt till att deras fabrik namnges. Alla intervjuer genomfördes från maj 2003 till januari 2004: med arbetare i Thailand mellan maj-juni 2003; med indonesiska arbetare i oktober 2003, med bulgariska arbetare mellan juli-oktober 2003, med kinesiska arbetare i november 2003, med turkiska arbetare mellan november 2003 och januari 2004 samt med kambodjanska arbetare i december Fabriksledarna intervjuades från oktober till december Representanter för märkesföretagen intervjuades mellan juli-december Alla belopp i lokal valuta har räknats om till US-dollar enligt de växelkurser som gällde i januari Många välkända märkesföretag förekommer i den här rapporten. Affärsmetoderna varierar avsevärt från företag till företag. Där vissa företag kritiseras särskilt (eller omnämns för sina goda metoder) har vi gjort detta tydligt. Generella uttalanden om metoder inom industrin skall emellertid inte betraktas som om de avser något speciellt företag. 10

11 1. Snabbare, längre, billigare Phan är en 22 årig migrantarbetare och syr sportkläder åt Puma på fabriken S i Thailand. Det här är hennes berättelse om livet på fabriken: Varje dag arbetar vi från åtta på morgonen till klockan tolv, sedan är det lunchrast. Efter lunch fortsätter vi arbeta från klockan ett till fem. Från klockan halv sex måste vi arbeta övertid. Under högsäsong arbetar vi till klockan två eller tre på morgonen. Vi måste alltid arbeta dubbla skift. Trots att vi är väldigt trötta, har vi inget annat val. Vi kan inte vägra övertid eftersom vår normala lön är så låg. Ibland vill vi vila, men vår arbetsgivare tvingar oss att arbeta. Jag tjänar omkring 50 dollar i månaden, men betalar tre dollar för elektricitet, vatten och sovrum. Jag betalar också fem dollar för ris. Arbetsgivaren kräver också att vi betalar sju dollar i månaden för arbetskraftsregistret. Jag har alltså 35 dollar kvar för alla andra utgifter för uppehället. Vissa månader under lågsäsong tjänar jag mindre, och har bara 30 eller 40 cent kvar den månaden. 3 Jag skulle vilja kräva bättre arbetsvillkor, men vi tycker inte att vi kan kräva högre löner, välfärd och lagenlig status. Phan har samma erfarenheter är desamma som tusentals andra löntagares i den globala industrin som tillverkar sportkläder. I intervjuerna med löntagare som tillverkar idrottskläder och skor i fabriker i sju länder, upprepades berättelsen om alltför lång arbetstid, obligatorisk övertid, brist på tryggt arbete och lön, svältlöner, avsaknad av rätt att organisera sig fackligt, dålig hälsa, utmattning, psykisk stress och illa fungerande familjeliv om och om igen. Förhållandena i arbetslivet på en fabrik för sportkläder (i synnerhet på arbetsplatser längre ned i leverantörskedjan) ligger långt från de lagstadgade rättigheter arbetarna har och lika långt från de åtaganden de stora globala märkesföretagen gjort i fråga om arbetslivsnormer. Alltför länge och alltför hårt Lång arbetstid och påtvingad övertid är de allvarligaste problemen för alla kvinnliga arbetare som vi talade med. Fabriksägarna tvingar som regel arbetarna till arbetstider på mellan tio och tolv timmar, och ibland på mellan 16 och 18 timmar utan ordentlig rast. När tidsgränserna för beställningar närmar sig förlängs arbetstiden. Sju dagars arbetsvecka håller på att bli regel under högsäsong, i synnerhet i Kina, trots att det finns tidsgränser i lagen. På två kinesiska fabriker 4 som tillverkar för Umbro, På vår fabrik är övertiden obligatorisk. Om man inte går med på den kan man inte arbeta här. (Beklädnadsarbetare på fabrik X, leverantör till Lotto.) sade de anställda att de ofta tvingades arbeta sjudagarsvecka under högsäsong. På en fabrik arbetade man totalt 120 timmars övertid i oktober 2003 tre gånger mer än vad kinesisk lagstiftning medger. Vi har hur mycket övertid som helst under högsäsong och vi sitter och arbetar i ett kör i timmar per dag. Vi som syr arbetar på det här sättet varje dag vi syr och syr utan uppehåll tills armarna värker och blir stela, sade en av de anställda. En 21-årig kvinna på sportklädesfabriken H i Indonesien berättade att hon arbetat mer än 12 timmar övertid i sträck, för att hålla en tidsgräns för export: I juni och juli 2003 arbetade vi på min sömnads- 11

12 avdelning från klockan sju på morgonen till klockan fyra morgonen därpå, på grund av en stor order från Reebok. Vi fick gå hem i omkring sju timmar, men var tvungna att vara tillbaka på fabriken klockan 11 på morgonen, för att arbeta till 10 på kvällen. Krishanti, en 28-årig arbetare i klädfabriken T i Bangkok, som producerar för Fila, Nike och Puma, berättade: Ibland måste vi arbeta övertid på ett nattskift. Det drabbar alla normala kroppsfunktioner jag arbetar som en maskin, inte som en människa. Övertidsarbete är vanligen obligatoriskt och arbetarna får inte veta att de väntas arbeta över förrän i sista minuten. I fyra turkiska fabriker 5 som tillverkar för Lotto, Fila, Puma och Kappa, berättade alla anställda att de tvingades arbeta över. I flera fall berättade arbetare att de hotas med avsked och straff och blir utskällda om de inte kan arbeta de extra timmarna. Soy, en beklädnadsarbetare på en kambodjans fabrik 6 berättade för utredarna: De tvingar oss arbeta övertid. Om vi vägrar tre gånger hotar cheferna oss med avsked. Om vi vägrar arbeta på söndagar eller allmänna helgdagar hotar de oss också. I den bulgariska fabriken U, underleverantör till Puma, används vägran att arbeta övertid ofta som förevändning för att avskeda arbetaren. Böter döms ut för dem som inte arbetar beordrad övertid. På fabriken Q i Kina, som levererar till Umbro, fick arbetarna böta 30 yuan renminbi (3,60 dollar) om de vägrade arbeta över. Arbetare på tre fabriker i Kina (två som producerar för Umbro 7 och en för Mizuno och Kappa 8 berättade att de i extrema fall hindrades från att sluta under högsäsong. Ledningen hindrar dem från det genom att hålla inne deras löner (för mellan en halv till två månader). Företagen betalar ofta inget övertidstillägg alls, trots att det föreskrivs i lag. FAKTARUTA 1 Hälsokostnader för arbete på en sportklädesfabrik Jag har många problem med hälsan: huvudvärk, diarré, magkatarr, ont i ryggen och kramper i musklerna. Allt beror på förhållandena på fabriken den dåliga luften, att vi måste stå hela dagarna, och den långa arbetstiden utan ordentliga raster, vatten eller mat. (Fatima, 22-årig indonesisk kvinna som tillverkar produkter för Adidas, Fila, Nike, Puma och Lotto på fabrik D.) Utmattningen är det värsta efter övertiden. Många kvinnor får missfall på grund av att de arbetar hela tiden, med övertid som följer direkt efter det vanliga skiftet. (Ita, 25-årig arbetare som gör produkter för Umbro och Puma på fabrik I.) På en bulgarisk fabrik som uteslutande tillverkar Pumaprodukter, talade arbetarna om ögonskador, åderbråck, ryggvärk, dammallergier, sjukdomar i andningsorganen och belastningsskador. Arbetare som har familj och ofta arbetar från tidigt på morgonen och till sent på kvällen, får inte mycket tid över att ta hand om barnen eller leva familjeliv. Laila, som arbetar på den indonesiska fabriken D leverantör till Fila, Puma, Lotto, Nike, Adidas och ASICS beklagade sig: Det blir ingen tid över för hushållsarbetet. Våra vänner som har barn, de berättar att de blir väldigt sorgsna i hjärtat över att de aldrig har tid att vara med sina barn och se dem växa upp. Under den lediga tid vi har är vi alltid utmattade. En annan indonesisk arbetare på fabriken I, som tillverkar produkter med märken som Umbro, Puma och de olympiska ringarna, tilllade: Under perioder med övertid får många arbetare som har barn aldrig se dem. När de 12

13 kommer hem från jobbet sover barnen redan. Och hos alla oss som måste komma till jobbet tidigt på morgonen ligger barnen ofta och sover då också. Familjelivet blir så kort. Som en arbetare på den bulgariska fabriken U sorgset sammanfattade situationen: Hemma är det kaos. Svältlöner De många som syr, monterar och packar sportkläder för export har löner som är för låga för att ge dem själva och deras familjer en anständig tillvaro. Arbetare på den indonesiska fabriken G, som producerar för Reebok, berättade för utredarna: Vi jobbar över till klockan 11 på kvällarna, Vi har höga levnadskostnader här. Vi måste betala hyra eller till midnatt, varje dag. Styckpriset vi för sovsalarna och mat och resor. Vi behöver minst får är så lågt att det inte är någon idé för oss att jobba så många timmar. Om vår inkomst rupiah (1,19 dollar) per dag för mat och resor. Företaget vore högre, skulle jag inte klaga. Men allt vi ger oss bara (0,23 dollar) per dag för resor. För får nu är utmattning och en låg lön. En del arbetare som har barn blir dagskostnaderna högre, minst av oss har inte ens pengar nog till mat. Det är mer än vi kan stå ut med rupiah (2.97 dollar). En lön som vi skulle kunna (Arbetare på fabriken R, som levererar kläder till välkända leva på, och spara lite av varje månad, måste ligga på märkesföretag som Nike, Fila, Arena, Adidas och Reebok) minst 1,5 miljoner rupiah (178 dollar). När vi gjorde vår undersökning låg den normala månadslönen på den här fabriken på rupiah (98,6 dollar), alltså bara 55 procent av den summa som behövdes. Övertidsarbetet är ett dilemma. Arbetare över hela världen avskyr det, därför att det tar hårt på deras hälsa, privatliv och familjeliv. Ändå kan den extra inkomsten för övertiden (om den betalas ut) betyda skillnaden mellan existensminimum och ren svält. Som en arbetare förklarade: Vi behöver övertidsarbetet eftersom våra grundlöner inte räcker till för alla våra behov. Vi måste betala hyra för sovsalarna varje månad, vi måste också betala mat och resor. En del av de intervjuade arbetarna frågade sig själva varför de arbetade så hårt för så lite. För många var det ändå inte möjligt att sluta. Som en beklädnadsarbetare från en turkisk fabrik 9 som tillverkade för Puma och Lotto sade: Lönerna är så knappa och räcker inte till någonting. Men vi har inget alternativ, eftersom lönerna i alla klädfabriker är ungefär desamma. Vi har bara den här lönen eller arbetslöshet att välja på. Kampanjer om arbetsvillkoren i globala leverantörskedjor har hela tiden handlat om att få arbetsgivarna att betala löner som det går att leva på: en lön som tillåter arbetarna och deras familjer att leva i värdighet. En sådan lön borde räcka till de grundläggande behoven mat, kläder, hälsovård, bostad, dricksvatten, el, utbildning, barnomsorg, resor och ge möjlighet att spara något. I många länder motsvarar den lagstadgade minimilönen inte en lön som går att leva på och många anställda inom sportklädesindustrin får inte ens den. Anställda, men på osäkra villkor Fabriker ger sällan de anställda några ordentliga anställningskontrakt och arbetarna har ingen möjlighet att kräva rättelse när arbetsgivarna bryter mot arbetslagstiftningen i fråga om minimilön, arbetstid, lönetillägg för övertid, regler för sjukförsäkringar och andra försäkringar eller förmåner som anges i lag. Förhållandena förvärras av att anställda nekas rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar. Många arbetare särskilt migrantarbetare tycker inte att de kan begära anställningskontrakt och frånvaron av kontrakt har kommit att accepteras som normalt inom industrin. Även i de fall där kontrakt upprättas, struntar arbetsgivaren i vad om står i dem. Jing, som är anställd på fabriken N i Kina, som tillverkar sportkläder för Mizuno och 13

14 Kappa, berättade för utredarna: Kontraktet är skit. Fabriksledningen ger oss aldrig vad som står i det. Ingen övertid i mer än tre timmar? Jag kan inte minnas att jag en enda dag arbetat över mindre än tre timmar Tillfälliganställd personal är bland dem som behandlas sämst inom sportklädesindustrin. Fabriker fortsätter att anställa dem på tillfälliga kontrakt som ett sätt att slippa uppfylla kraven på timlön och förmåner som mammaledighet, sjukförsäkring eller avgångsvederlag. Intervjuade arbetare på flera fabriker berättade att de fortfarande var tillfälliganställda trots att de arbetat Fem människor bor i det här lilla rummet. Det är väldigt varmt och en del av oss svimmar på grund av värmen. Våra livsvillkor är väldigt dåliga. Våra chefer tvingar oss att betala så mycket av lönen för lådorna vi bor i. De tar ut höga priser för el och vatten, även om vi ofta inte får varken det ena eller det andra. (Klädarbetare från fabriken CE i Kambodja, som tillverkar för Fila och Puma.) på samma fabrik i upp till två år. En annan taktik är att hyra in personal från en bemanningsföretag, där det företaget är arbetsgivare och inte fabriksägaren. På så sätt kan företaget som äger fabriken slippa uppfylla sina skyldigheter som arbetsgivare. För de fackliga organisationerna är detta ett stort hinder för organiseringen av de anställda. Under intervjuerna berättade flera fackföreningsledare att tillfälliganställda som vill gå med i facket ofta upptäcker att deras kontrakt inte förnyas. Många av de intervjuade berättade att de inte fick några lagstadgade förmåner, som sjukförsäkring eller löneskydd under sjukdom eller mammaledighet. Det gör att deras anställning blir ännu otryggare. På en klädfabrik i Kambodja 10 som tillverkar produkter åt Adidas och Puma, drog arbetsgivaren av en daglön om anställda var sjuka i tre dagar. Om sjukfrånvaron uppgick till mer än tre dagar, tvingades den anställde underteckna en blankett som gav fabriken rätt att dra av hans/hennes bonus för den månaden. På den indonesiska fabriken B berättade en anställd att sjukfrånvaro innebar lönesänkning och andra straff: Vi får inte vara borta för sjukdom... Om vi är det ändå, dras våra daglöner också ner. Jag blev flyttad från sömnadsavdelningen till städavdelningen när jag hade varit sjuk och borta. Det var förnedrande. Om vi inte går med på att byta avdelning, tvingas vi sluta på fabriken utan att få vare sig avgångsvederlag eller några förmåner. Det är också vanligt att de anställda nekas lagenliga avgångsvederlag när de avskedas eller blir övertaliga. FAKTARUTA 2 Dignity Returns fallet med Bed och Bath-arbetarna I oktober 2002, lade ägarna till den thailändska klädfabriken Bed & Bath Prestige plötsligt ner verksamheten och lämnade sina anställda i sticket. Före nedläggningen tillverkade företaget varor för flera av de globala märkesföretagen, inklusive sportkläder för Adidas, Nike, Fila och Umbro. De krav man ställt på fabrikens anställda hade varit extrema. Under intervjuer i oktober-november 2002 berättade arbetarna att när man måste leverera en beställning snabbt, fick de amfetamin så att de skulle kunna arbeta nätterna igenom. Senare avslöjades att beställningar som Bed & Bath-företaget fått också lagts ut på andra fabriker, med lika urusla arbetsvillkor. Ägarna, som var skyldiga sina anställda ca dollar i obetalda löner och avgångsvederlag, for till USA. 350 anställda från den egentliga Bed & Bath-fabriken, som inte kunde rikta sina krav direkt till ägarna, demonstrerade länge för att arbetsmarknadsministeriet skulle ge dem kompensation för den olagliga behandling de utsatts för. De krävde också att företagen som tidigare varit kunder hos Bed & Bath skulle bidra, så att arbetarna skulle kunna få sina fordringar betalda. Även om vissa av företagen uppmuntrade den thailändska regeringen att tillmötesgå arbetarnas krav, vägrade de gå med på att de själva hade något moraliskt ansvar för 14

15 att betala arbetarna vad de enligt lag hade rätt till. I januari 2003 gick ministern slutligen med på att betala arbetarna motsvarande fyra månadslöner. Arbetarna lyckades också övertala Thailands regering att ändra lagen om avgångsvederlag och öka de belopp som betalades till personer som varit anställda i över sex år från 30 till 60 gånger den dagliga minimilönen. Arbetarna har sedan startat ett kooperativ som tillverkar kläder under namnet Solidarity Group med Dignity Returns som slogan. De fortsätter sin kampanj för att deras tidigare arbetsgivare skall ställas inför rätta i Thailand. Mobbade, förödmjukade, utnyttjade Fabriksledningarna använder ofta trakasserier, förödmjukelser och övergrepp för att göra sin makt över arbetarna kännbar. Elina, som arbetar på den indonesiska fabriken PT Busana Prima Global 11 och tillverkar kläder för Lotto sade: Vi får hela tiden skäll. Ledningen kastar glåpord åt oss när vi arbetar. De kallar oss idioter, lata, värdelösa, horungar och andra fula saker. De säger Ni förtjänar inte bättre än så här. En del flickor börjar gråta. Det förekommer också fysisk misshandel. De drar oss ofta i öronen och skriker oss rakt i örat. Än mer oroande är de regelbundna sexuella trakasserierna mot unga kvinnliga arbetare på dessa fabriker. På den indonesiska fabriken D, som producerar för Fila, Puma, Lotto, Nike, Adidas och ASICS, talade arbetare om att: Söta flickor på fabriken blir alltid trakasserade av de manliga arbetsledarna. De lägger an på flickorna, ropar in dem på sina kontor, viskar i örat på dem, lägger armen runt midjan, tar dem om armarna, halsen, skinkorna och brösten, mutar flickorna med pengar och hotar dem med sparken för att få ha sex med dem. Särskilt kvinnliga arbetare upplever många trakasserier eftersom det accepteras i kulturen att manliga arbetsledare och chefer behandlar kvinnor illa. Fackföreningar motarbetas Möjligheten att bilda en fackförening och delta i facklig verksamhet förblir en stor utmaning inom sportklädessektorn. Fackföreningar är förbjudna i alla de fyra fabrikerna i Turkiet som levererar sportkläder till Lotto, Fila, Puma och Kappa. I en av fabrikerna som tillverkar för Puma i Bulgarien 12 berättades det att ledningen var fientligt inställd till alla former av löntagarrepresentation på fabriken. Hindren för organisering och medlemskap i facket förstärks ibland av regeringarna, som urholkar löntagarnas rättigheter för att dra till sig utländska investeringar. Ibland trakasserar och diskriminerar arbetsgivarna dem som deltar i facklig verksamhet. Dessutom innebär de långa arbetstiderna att arbetarna inte har mycket tid över för facklig organisering. Arbetarna avstår från att delta därför att de är rädda för att fackligt medlemskap skall hota deras jobb. I många av de fabriker vi undersökte berättade de anställda att företagsledningen gjort klart att man inte accepterade någon facklig verksamhet. Anställda på dessa fabriker var övertygade om att de skulle bli sparkade om de gick med i facket. Rana, en 22-årig arbetare på den turkiska klädfabriken W, som tillverkar för Lotto och Puma, berättade: Förra året, när arbetarna på grannfabriken strejkade framför grindarna, sade vår chef till oss att Ni ska få se de kommer att förlora sina jobb allihop. Gör aldrig samma misstag. I så fall drabbas ni av samma konsekvenser. En ung kvinnlig arbetare från en kambodjansk sportklädesfabrik 13 med tillverkning för Fila och Puma berättade att det inte fanns någon fackförening på hennes fabrik och att de anställda inte vågade protestera mot någonting av rädsla för att förlora jobben. Hon berättade 15

16 också att arbetsgivaren diskriminerade fackföreningsmedlemmar: om en fabrikschef upptäcker att en person som söker arbete har deltagit i facklig verksamhet, blir han/hon inte anställd. En indonesisk arbetare beskrev vad som hände efter en strejk på en fabrik 14 som tillverkade för Umbro och Reebok: De som organiserade strejken blev först avstängda. De fick inte komma till arbetet och fick bara 75 procent av sina fasta löner. Sedan blev alla sparkade. Vi kände oss väldigt rädda och maktlösa när det hände. Det var som att få en örfil; som om ledningen sa till oss: Titta där, det är resultatet av er strejk. Ledningens ständiga hotelser ger oss ingen chans att känna oss starka. Många av de intervjuade arbetarna sade att de trodde att facklig representation skulle ge dem den förhandlingsstyrka de behövde för att kunna ändra på de ohälsosamma och ovärdiga arbetsvillkoren på sina fabriker. Ändå hotas det sättet att få rättvisa ständigt av både arbetsgivare och regeringar. Trots att föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar i många länder är grundlagsfästa rättigheter, låter regeringarna ofta arbetsgivarna strunta i dem för att kunna erbjuda globala köpare billigare arbetskraft. Tusentals löntagare över hela världen nekas möjlighet att försvara sina rättigheter, antingen genom lagstiftning (i många länder är t.ex. det i lag förbjudet att organisera sig och strejka i frizoner) eller i praktiken, genom att lagarna inte upprätthålls. Det finns klara bevis i denna rapport för att fackliga rättigheter kränks inom denna sektor. Varje år tar FFI fram en sammanställning över kränkningar av fackliga rättigheter. För fler detaljer, se rapportens appendix (sidan 45). FAKTARUTA 3 Grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet År 1998 tog ILO fram Deklarationen om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. I deklarationen enade ILO:s medlemsstater sig om att de alla skulle respektera, främja och förverkliga de grundläggande arbetslivsnormer som skrivits in i de viktigaste ILO-konventionerna: Föreningsfrihet och rätt till kollektiva förhandlingar (konventionerna 87 och 98) Avskaffande av alla former av tvångsarbete (konventionerna 29 och 105) Avskaffande av barnarbete (konventionerna 138 och 182) Undanröjande av diskriminering i anställning och sysselsättning (konventionerna 100 och 111).

17 2. Vinsterna ökar, rättigheterna minskar Många sportklädesföretag erkänner att det förekommer dåliga arbetsförhållanden i deras leverantörskedja. Som svar på kritiken har de antagit uppförandekoder men det har bara lett till mycket begränsade förbättringar. Det man inte erkänner öppet, är att företagen själva delvis orsakar problemen. Vår utredning visar att de hårda arbetsvillkoren med missbruk och utnyttjande i sportklädesindustrin drivs fram av en affärsmodell som utformats för att snabbt och billigt få ut produkter på marknaden. För att det ska vara möjligt, måste fabrikerna kunna leverera snabbare, hålla arbetskostnaderna låga och snabbt kunna anpassa sig till variationerna i storlek och frekvens på de beställningar som globala märkesföretagen lägger ut. Fabriksledningarna svarar med att tvinga sina anställda att arbeta fortare och under längre tid; genom att hålla lönerna nere för att själva göra största möjliga vinst och klara de priser de erbjuds av märkesföretagen; och genom att med hjälp av hotelser och andra åtgärder hindra de anställda från att protestera mot den orimliga och orättvisa behandlingen. Detta leder till erfarenheter av den typ som beskrivits i föregående kapitel. Regeringar som inte vidtar åtgärder för att skydda löntagarnas rättigheter gör det lättare för skrupelfria arbetsgivare att anpassa sig till marknaden genom att ta genvägar och skära ner kostnaderna och urholka löntagarnas rättigheter. Kränkningarna av fackliga rättigheter har bidragit till att skapa förutsättningar för spridningen av den nya affärsmodellen. Fackliga organisationer motarbetas antingen genom att arbetsgivarna använder sig av metoder för att slå sönder dem (ofta med regeringarnas tysta medgivande) eller gör det svårt att rekrytera medlemmar när de anställda är alltför rädda om sina jobb för att organisera sig, eller trakasseras och angrips fysiskt, eller är alldeles för trötta av de långa arbetstiderna. Under dessa omständigheter har arbetsgivarna fått fria händer att misshandla de anställda. Föreliggande kapitel belyser affärsmodellen, förklarar hur den fungerar i de stora globala märkesföretagens leveranskedjor och varför den leder till kränkande och exploaterande arbetsvillkor för de många arbetare som befinner sig i slutet av produktionslinjen. Den globala sportklädesindustrin Övergången från försäljning av sportkläder som specialprodukter för en elit till att presentera dem som en del av det senaste modet för människor i allmänhet, har kraftigt gynnat industrin som producerar dem, attraherat unga kunder och vidgat konsumtionsbasen. Under år 2002 var marknaden för sportkläder och sportskor värd över 58 miljarder dollar. De tre största företagen gjorde vinster före skatt på miljoner dollar (Nike), 195,5 miljoner (Reebok) och 408,9 miljoner dollar (Adidas). Konkurrensen på den här marknaden är emellertid stenhård. De främsta märkesföretagen kämpar intensivt med varandra om att få ut produkter till konkurrenskraftiga priser, och som uppfyller både mode- och kvalitetskraven samtidigt som de maximerar aktieägarnas vinster. För att 17

18 FAKTARUTA 4 Vinstboom: vinst före skatt för sju märkesföretag (miljoner dollar) Nike (2003) Adidas 408,9 (2002) Reebok 195,5 (2002) Puma 130,4 (2002) ASICS 51,7 (2003) Lotto 6,4 (2002) BasicNet/Kappa 3,2 (2002) FAKTARUTA 5 Priset för sponsorsavtal med kända idrottare David Beckham, fotboll (Adidas) 161 miljoner dollar under hans livstid. Grant Hill, basket (Fila) 7 miljoner dollar ( ) Venus Williams, tennis (Reebok) 38 miljoner dollar på fem år Marion Jones, löpning (Nike) dollar per år Mark Phelps, simning (Speedo) dollar per år FAKTARUTA 6 Hur man tjänar pengar på olympiader Alltsedan sommarolympiaden i Los Angeles (1980), har företagssponsring blivit en del av de olympiska spelen. Från att ursprungligen varit avsedd som en filantropisk gest när den statliga finansieringen av olympiaderna minskade, ger sponsringen av olympiaderna numera stora pengar. I december 2003 hade sponsorintäkterna för Aten 2004 nått 648 miljoner dollar, med bidrag från multinationella bolag som Coca Cola, Swatch och McDonalds, förutom från en lång rad grekiska företag. Sponsringen ges dessutom inte bara i form av pengar. Adidas är den officiella sponsorn av sportkläder och dräkter på olympiaden i Aten, medan Mizuno förser IOK och organisationskommittén i Aten med officiella dräkter för olympiadens alla evenemang. Även om de faktiska vinsterna av sponsringen är immateriella, har företagen helt klart gjort beräkningar av avkastningen på de miljontals dollar de satsar på dem. Marknadsföringen är en annan stor inkomstkälla för de olympiska spelen. Genom IOK, de nationella olympiska kommittéerna och organisationskommittéerna ger man licenser till företag för att producera och marknadsföra olympiadsouvenirer som hattar, och olika typer av tröjor. Mot betalning av royalty får företagen rätt att använda det olympiska emblemet på sina varor. För spelen i Aten 2004, väntas royaltyinkomsterna ge omkring 66 miljoner dollar. För företagen blir reklamen och försäljningen av olympiadartiklar en lönsam affär. Roots, det kanadensiska klädföretaget som sponsrar de olympiatrupperna från USA, Kanada och Storbritannien, säljer kopior av lagens utrustning i affärer på High Street. Företaget planerar redan att öppna 100 affärer i Kina till år Särskilt sportklädesföretagen tjänar också pengar på att sponsra nationella olympiska team. Vid vinterspelen i Salt Lake City år 2002, levererade Roots de officiella dräkterna för lagen från Kanada, USA och Storbritannien. Under de två veckor spelen pågick, uppgick Roots försäljning till över 25 miljoner dollar. 18

19 klara konkurrensen har företagen investerat i starka varumärkes- och marknadsföringskampanjer för att fånga in och behålla kunderna. Nikes kostnader för annonsering och kampanjer bara under år uppgick till svindlande miljoner dollar. Andra har varit mer återhållsamma, men det handlar ändå om miljontals dollar. Adidas lägger ner 775 miljoner dollar, Puma 107 miljoner, Mizuno 81,6 miljoner och Fila 72 miljoner. En stor del av budgetarna går till sponsring och stödavtal med idrottare. Inför de olympiska spelen i Aten kommer toppmärkena att lansera spjutspetsprodukter och genomföra enorma annonskampanjer för att de skall synas så mycket som möjligt. Marknadsföringskampanjen kommer också att handla om att sälja produkter med de olympiska ringarna, utrusta de idrottare eller lag som man sponsrar och förse de olympiska funktionärerna med tjänster och produkter Hur man tjänar pengar på en konkurrensutsatt marknad Kunderna vill emellertid också göra goda affärer. Under de senaste fem åren har priserna på sportskor och kläder fallit för att både tillgodose kundernas krav och trycket från återförsäljare som Foot-Locker, Intersport, Decathlon m.fl. År 1997 var det genomsnittliga priset på ett par sportskor i USA 41 dollar; år 2002 hade det sjunkit till För att bibehålla och öka lönsamheten på den hårdnande marknaden, har företagen gjort sitt yttersta för att minska kostnaderna i sina leverantörskedjor. Att lägga ut produktionen på andra och samtidigt behålla insatsvaror med högt värde (som t.ex. design och marknadsföring) fortsätter att vara den populäraste metoden. Avancerad informationsteknik och billigare transportkostnader har också gjort det möjligt för företagen att söka världen runt efter leverantörer som är beredda att erbjuda dem de lägsta priserna. Långa och komplicerade produktionskedjor är typiska inom branschen, framför allt för produktion av kläder och mindre grad när det gäller skor. 17 Sportklädesföretagen lägger ut många beställningar genom ett alltmer begränsat antal agenter och leverantörskedjechefer, som i sin tur lägger ut dem i ett omfattande nätverk av tillverkare och underleverantörer. 18 De olika aktörerna har mycket varierande förhandlingsstyrka, som framgår av Figur 1. Vissa av spelarna i leverantörskedjan är själva stora multinationella företag. Den taiwanesiska skofabrikanten Pou Chen, till exempel, har omkring 16 procent av den globala skomarknaden och tar emot beställningar från 30 olika globala märkesföretag, bl.a. Nike, Reebok, Adidas, ASICS och Puma. Under år 2002 hade företaget omkring anställda och bedrev verksamhet på en lång rad platser i framförallt östasiatiska länder. 19 Den affärsmodell som i dag är typisk för de globala märkesföretagen för sportkläder är utformad för att: effektivt och snabbt leverera produkter till försäljningsställena; hålla produktionskostnaden låg inklusive lönekostnaderna för att maximera vinsten; minimera kostnaderna för lagerhållning genom att flytta förpackning, lager och transportfunktioner till leverantören; och lägga över riskerna för dåliga bedömningar av konsumentefterfrågan på leverantören. Modellen lever på den oerhörda makt och förhandlingsstyrka som ett litet antal globala märkesföretag (och i viss mån några få mäktiga aktörer i mitten av leveranskedjan) har över de många potentiella leverantörerna, och särskilt över dem som befinner sig i slutet av leveran- 19

20 Återförsäljare som Footlocker, Decathlon, Intersport och Wal-Mart använder sin enorma makt över märkena för att sänka produkternas självkostnadspris. Återförsäljarnas styrka bygger på att de ger märkena tillgång till konsumenterna. De behärskar leverantörskedjan och kammar hem enorma vinster; t.ex., Foot Lockers försäljning år 2002 uppgick till 4.5 miljarder dollar; rörelseresultatet till 269 miljoner dollar. Kund Återförsäljare Märke Märkesföretag som Puma och Fila behåller det som ger höga vinster, t.ex. formgivning, marknadsföring, och återförsäljning, och lägger ut sådant som ger låg vinst, som tillverkning, montering, efterbehandling och förpackning på tillverkare på platser med låga kostnader. Denna uppdelning av produktionscykeln har visat sig vara mycket lönsam och stora globala märkesföretag kammar hem vinster på hundratals miljoner dollar, till exempel: Pumas försäljning år 2002 uppgick till miljarder dollar, och rörelseresultatet blev 159 miljoner. Märkesföretaget har ett oerhört övertag över sina leverantörer, eftersom de ger tillträde till den globala marknaden. Leverantörs- kedje- manangers Agent Tillverkare Under- entre- prenör Under- entre- prenör Under- entre- prenör Under- entre- prenör Arbetscenter Hemarbetare Leverantörskedjemanagers anlitas av märkena för att leverera fullständiga produktions-paket som omfattar inköp av råmaterial, produ-ktionsplanering och -ledning, förpackning, export och transport. När märkes-företagen valt att anlita dem, är det dessa managers som har direkt kontakt med fabriks-ägarna och ansvar för att produkten levereras i rätt tid, till rätt pris och med rätt kvalitet. Många av dessa managers började själva som tillverkare, men I takt med att det blir allt vanligare att lägga ut produktion på underleve-rantörer har de bytt roll för att dra fördel av den nya marknaden. Några, som Hong-Kong-ägda Li & Fung, anlitar andra fristående tillverkare. Dessa spelare på mellannivå försöker få en stor andel av vinsterna genom hårda förhandlingar om priserna med tillverkarna. År 2002, hade Li & Fung en omsättning på 4.8 miljarder dollar och rörelseresultatet uppgick till 146 miljoner. Pou Chens omsättning låg på miljoner dollar och driftresultatet blev 229 miljoner. Arbetarna finns längst ner I leverantörskedjan. De är de mest sår-bara, i synner-het när de hindras från att bilda och gå med i fackföre-ningar och förhandla kollektivt. De får en mycket liten andel av de vinster som skapas längs med kedjan. Genomsnittlig årslön för en beklädnadsarbetare i Kambodja 2003 var ca dollar, eller 0,0009 % av Pumas vinst år Tillverkarna kontrakteras antingen direkt av märkesföretagen eller via en agent eller av en manager av en leverantörskedja. Vissa tillverkare, som Pou Chen, den taiwanesiska multina-tionella tillverkaren av sportskor, har väldiga mängder anställda och är en stor aktör i branschen. De flesta aktörer är emellertid relativt svaga i förhand-lingarna med stora globala märkes-sföretag. Deras vinster är därför också mycket lägre. Ett exempel: År 2002, sålde en stor kinesisk tillverkare för 50,7 miljoner dollar och rörelsere-sul-tatet blev på 8,9 miljoner. Dessa företag är de direkta arbetsgivarna till löntagare som syr och monterar märkes-företagens kläder och sportskor. De lägger ofta ut arbete på mindre fabriker för att klara beställningarna. Dessa underentreprenörer har ännu mindre förmåga att förhandla om priser och tider; arbetsvillkoren är som regel sämre på sådana fabriker, eftersom riskerna vältras över på arbetarna. Figur 1 Förhandlingsstyrkan i leverantörskedjan 20

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION 1 / 4 Bästa leverantör! Sapa är en internationell och diversifierad industrikoncern. Sapas värderingar och principer för hållbar utveckling är

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKFs leverantörer och underleverantörer spelar en viktig roll i vår efterfrågekedja

Läs mer

Infranord AB Box Solna Tel

Infranord AB Box Solna Tel Uppförandekod Infranord AB Box 1803 171 21 Solna Tel 010-121 10 00 www.infranord.se Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare och samhällsaktör.

Läs mer

SWEDEGAS Uppförandekod

SWEDEGAS Uppförandekod SWEDEGAS Uppförandekod 2018-03-08 Innehåll Uppförandekod för Swedegas som arbetsgivare, samarbetspartner och samhällsaktör samt för Swedegas leverantörer... 3 Vision... 3 Swedegas kärnvärden... 3 Framtid...

Läs mer

Uppförandekod för personal på Rala

Uppförandekod för personal på Rala Dokument: Version 1.0 Code of Conduct för personal på Rala Rala AB Styrelsen beslut December 2013 Innehåll Innehåll... 2 Introduktion... 3... 3 Våra affärsprinciper... 3 Respekt för mänskliga rättigheter...

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 2015-09-10 Sida 1 Ellevio Ellevio AB är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till mer än 900 000 hem och arbetsplatser från Halland i söder

Läs mer

EN RESA TILL SOLSTOLSFABRIKEN. Har företagen noll koll eller full kontroll?

EN RESA TILL SOLSTOLSFABRIKEN. Har företagen noll koll eller full kontroll? EN RESA TILL SOLSTOLSFABRIKEN Har företagen noll koll eller full kontroll? 2005 granskade Swedwatch Clas Ohlsons, Biltemas och Julas inköp i Kina. Inget av företagen hade då någon kontroll på arbetsvillkoren

Läs mer

Mänskliga rättigheter är en av huvudprinciperna som vägleder Åkes Sportservice AB i våra dagliga handlingar.

Mänskliga rättigheter är en av huvudprinciperna som vägleder Åkes Sportservice AB i våra dagliga handlingar. Uppförandekod Introduktion Åkes Sportservice AB:s uppförandekod är skriven i enlighet med The World Federation of the Sporting Goods Industry (WFSGI)s vägledande principer för uppförandekoder samt FN:s

Läs mer

CY innehåll 1.0 POli

CY innehåll 1.0 POli te r & ar m b än et PO LI sk sf CY fö li ör r ga h å rä l tt la ig nd he e n oc h m än sk lig a rä tt ig he te r Sv er ig e po lic y fö r ar be ts fö rh ål la nd en Po licy Ca rl sb er g innehåll 1.0 Föreningsfrihet

Läs mer

Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen

Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen INTRODUKTION: TEMA TEXTIL För 40 50 år sedan producerades det kläder i Sverige. Klädindustrin har varit

Läs mer

ELECTROLUX ARBETSPLATSSTANDARD FÖR LEVERANTÖRER

ELECTROLUX ARBETSPLATSSTANDARD FÖR LEVERANTÖRER ELECTROLUX ARBETSPLATSSTANDARD FÖR LEVERANTÖRER Observera att detta är en översättning av den ursprungliga arbetsplatstandarden för leverantörer på engelska. Översättningen finns endast i informationssyfte.

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR ENTREPRENÖRER LEVERANTÖRER OCH KONSULTER TILL MARTINSONS

UPPFÖRANDEKOD FÖR ENTREPRENÖRER LEVERANTÖRER OCH KONSULTER TILL MARTINSONS UPPFÖRANDEKOD FÖR ENTREPRENÖRER LEVERANTÖRER OCH KONSULTER TILL MARTINSONS 1. Inledning För oss på Martinsons är det naturligt att gå i utvecklingens första led. Vi är en föregångare inom det industriella

Läs mer

Affärssed och etik för leverantörer

Affärssed och etik för leverantörer Affärssed och etik för leverantörer syfte och omfattning Vi räknar med att våra leverantörer, liksom våra underleverantörer, som en del av sitt åtagande att göra affärer med Veoneer kommer att implementera

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Social uppförande kod AB Sporrong. Lagliga krav

Social uppförande kod AB Sporrong. Lagliga krav Social uppförande kod AB Sporrong Lagliga krav Vår allmänna regel är att alla våra leverantörer, i all sin verksamhet måste följa nationell lagstiftning i de länder där de verkar. Skulle något av Sporrongs

Läs mer

Habo Gruppen AB UPPFÖRANDEKOD

Habo Gruppen AB UPPFÖRANDEKOD Habo Gruppen AB 2013-01-01 UPPFÖRANDEKOD Habogruppens uppförandekod för leverantörer 1. INTRODUKTION Inom Habogruppen är socialt ansvarstagande en viktig del i affärskapet. Vi tar vårt ansvar för en hållbar

Läs mer

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER April 2014 SAMMANFATTNING SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER 3 INLEDNING 3 AFFÄRSINTEGRITET 4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER PÅ ARBETSPLATSEN

Läs mer

Gemenskap ger styrka

Gemenskap ger styrka Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Sinfras uppförandekod för leverantörer

Sinfras uppförandekod för leverantörer Sid: 1 08-52509940 s uppförandekod för leverantörer är en inköpscentral och har högt uppställda krav och förväntningar på ramavtalsleverantörer som upphandlas av för våra medlemmars räkning. För är hållbarhet

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 INNEHÅLL 1 Rusta uppförandekod... 3 2 Lagliga krav... 3 3 Affärsetik... 4 4 Barnarbete... 4 5 Säkerhet... 4 6 Arbetarnas rättigheter... 6 7 Arbetsmiljö i fabrikerna...

Läs mer

CY INNEHÅLL 1.0 POLI

CY INNEHÅLL 1.0 POLI TE R & AR M B ÄN ET PO LI SK SF CY FÖ LI ÖR R GA H Å RÄ L TT LA IG ND HE E N ÄN SK LIG A RÄ TT IG HE TE R SV ER IG E PO LIC Y FÖ R AR BE TS FÖ RH ÅL LA ND EN OC H M PO LIC Y CA RL SB ER G INNEHÅLL 1.0

Läs mer

SOS Alarms uppförandekod för leverantörer

SOS Alarms uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1.0 1 (7) SOS Alarms uppförandekod för leverantörer Revisionshistorik 2017Dokumentnamn: Version: Sida: Uppförandekod för leverantörer 1.0 2 (7) Version Datum Utfärdat av

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

ELECTROLUX UPPFÖRANDEKOD

ELECTROLUX UPPFÖRANDEKOD ELECTROLUX UPPFÖRANDEKOD Electrolux policyförklaring Electroluxkoncernen strävar efter att vara det bästa vitvaruföretaget i världen, såsom vi uppfattas av kunder, anställda och aktieägare. En del av denna

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Använda offentliga pengar på bästa sätt

Använda offentliga pengar på bästa sätt Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22. Stena Metallkoncernens Uppförandekod

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22. Stena Metallkoncernens Uppförandekod Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22 Stena Metallkoncernens innehåll BAKGRUND...3 Stena Metallkoncernens åtaganden... 4 Förhållande till kunder och andra aktörer... 4 Förhållande till

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

Vattenfalls uppförandekod för leverantörer

Vattenfalls uppförandekod för leverantörer Vattenfalls uppförandekod för leverantörer Inledning Vattenfall tillhandahåller energi för dagens samhälle och bidrar till morgondagens energisystem. Vi åtar oss att bedriva vår affärsverksamhet i enlighet

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Hållbarhetsregler för leverantörer

Hållbarhetsregler för leverantörer 1 (5) Hållbarhetsregler för leverantörer Genom att leverantören skriver under affärsavtalet intygas att leverantören, och eventuella underleverantörer, följer de krav som är formulerade i detta dokument

Läs mer

Uppförandekod Magnolia Bostad

Uppförandekod Magnolia Bostad Uppförandekod Magnolia Bostad 2017 Innehåll Om Magnolia Bostad...3 Om uppförandekoden...4 Affärsetik...5 Mänskliga rättigheter och arbetsvillkor...6 Korruption...7 Intressekonflikter...7 Information och

Läs mer

POLICY. Uppförandekod för leverantörer

POLICY. Uppförandekod för leverantörer POLICY Uppförandekod för leverantörer OM UPPFÖRANDEKODEN Denna uppförandekod gäller för leverantörer, och dess underleverantörer, till Sydskånes avfallsaktiebolag med dotterbolagen Sysav Industri AB samt

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD. Holtabs uppförandekod tydliggör för alla anställda hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

UPPFÖRANDEKOD. Holtabs uppförandekod tydliggör för alla anställda hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. UPPFÖRANDEKOD Holtabs uppförandekod tydliggör för alla anställda hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. VÅR VISION: FÖRETAG OCH TEKNIK I VÄRLDSKLASS För att

Läs mer

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens uppförandekod

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens uppförandekod Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22 Stena Metallkoncernens uppförandekod 1 Bakgrund Den familjeägda Stena Metallkoncernen skapar arbetstillfällen och ger samhället mervärde genom att

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Sinfras interna uppförandekod

Sinfras interna uppförandekod Sid: 1 s interna uppförandekod Verksamhetsidé är en inköpscentral som på uppdrag av medlemmarna sluter ramavtal i enlighet med Lag om Upphandling inom försörjningssektorn (LUF 2016:1146). Syftet är att

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Säkerhet i fokus. Ansvarskod för leverantörer

Säkerhet i fokus. Ansvarskod för leverantörer Säkerhet i fokus Ansvarskod för leverantörer Specialfastigheters ambition är att vara det fastighets bolag som bäst kan förutse och tillfredsställa hyresgästernas behov av ändamålsenliga och säkra lokaler

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Våra etiska regler Uppförandekod

Våra etiska regler Uppförandekod Våra etiska regler Uppförandekod ABA Skol AB erbjuder det bästa inom bild- & lekmaterial, läromedel och skolmöbler till de viktigaste människorna i världen! Vi är ett företag som säljer bild-, förbruknings-

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

UNI-OTE Globalt avtal

UNI-OTE Globalt avtal UNI-OTE Globalt avtal INLEDNING Detta avtal mellan Union Network International (hädanefter UNI), med huvudkontor i Genève (Nyon), Schweiz, som representerar fackförbund som organiserar OTE-anställda världen

Läs mer

fagerhult group Code of Conduct

fagerhult group Code of Conduct fagerhult group Code of Conduct Fagerhult Group Code of Conduct Vår globala närvaro ställer krav på att våra medarbetare och affärspartners tar ansvar för sig själva och för varandra. Vi har därför skapat

Läs mer

ERICSSONS Uppförandekod

ERICSSONS Uppförandekod ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Pandox Fair Play Uppförandekod för Samarbetspartners

Pandox Fair Play Uppförandekod för Samarbetspartners EX CEL L EN CE I N H O T EL O W N ERS H I P & O P ERAT I O N S Stockholm, 2016-05-03 Version: 1.1 Pandox Fair Play Uppförandekod för Samarbetspartners Pandox AB (Publ.) Org.no. 556030-7885 Box 15, 101

Läs mer

Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving

Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving Bakgrund I rapporten Ingen solskenshistoria granskade Fair Trade Center och Schyst resande 2012 arbetsvillkoren på hotell i Thailand

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Corporate Social Responsibility

Corporate Social Responsibility Corporate Social Responsibility CampusPharma AB Karl Gustavsgatan 1A 411 25 Göteborg, Sverige Telefonnummer: 031 20 50 20 info@campuspharma.se http://www.campuspharma.se/ CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY

Läs mer

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen

Läs mer

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör:

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör: Jeansens pris Deltagare: 3-15 personer Tid: Ca 20 min Jeansens pris är en övning som vidareutvecklats från inspirationsövningen Jeansen vad är de värda? som finns i Fairtrade Sverige och Rena Kläders bok

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Här hittar du tips på sånt som är bra att veta när man är ny i arbetslivet. På väg ut i arbetslivet. Maja, medlem i Handels

Här hittar du tips på sånt som är bra att veta när man är ny i arbetslivet. På väg ut i arbetslivet. Maja, medlem i Handels Här hittar du tips på sånt som är bra att veta när man är ny i arbetslivet. På väg ut i arbetslivet Maja, medlem i Handels På väg ut i arbetslivet Arbetsgivaren är skyldig att betala lön och se till att

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Pandox Fair Play Uppförandekod för Affärspartners

Pandox Fair Play Uppförandekod för Affärspartners Pandox Fair Play Uppförandekod för Affärspartners Pandox Excellence in hotel ownership & operations Denna Uppförandekod för Affärspartners antogs av styrelsen för Pandox Aktiebolag (publ) (Org.nr 556030-7885)

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

Sammanfattning av rapporten Leksakstillverkning i Kina en uppföljning av sociala kriterier för Göteborgs kommun, 2009-12-02

Sammanfattning av rapporten Leksakstillverkning i Kina en uppföljning av sociala kriterier för Göteborgs kommun, 2009-12-02 Sammanfattning av rapporten Leksakstillverkning i Kina en uppföljning av sociala kriterier för Göteborgs kommun, 2009-12-02 Göteborgs Upphandlingsbolag är ett kommunägt företag. Företagets huvuduppgift

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR OSS ANSTÄLLDA. DIÖS UPPFÖRANDEKOD #enkla #nära #aktiva 1

UPPFÖRANDEKOD FÖR OSS ANSTÄLLDA. DIÖS UPPFÖRANDEKOD #enkla #nära #aktiva 1 UPPFÖRANDEKOD FÖR OSS ANSTÄLLDA DIÖS UPPFÖRANDEKOD #enkla #nära #aktiva 1 UPPFÖRANDEKOD FÖR DIÖS ANSTÄLLDA För att skapa långsiktiga värden för ägare, hyresgäster, medarbetare, samarbetspartners och samhälle

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER Ragn-Sellskoncernen 2 (5) Detta dokument är en lokal översättning av Ragn-Sells Code of Conduct for Supplier som antogs den 15 oktober 2018. Tänk på att det är den engelska

Läs mer

På väg ut i arbetslivet

På väg ut i arbetslivet På väg ut i arbetslivet Arbetsgivaren är skyldig att betala lön och se till att din arbetsmiljö är säker. Ditt ansvar är att göra jobbet och följa de regler som finns på arbetsplatsen. Men det finns många

Läs mer

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?

Läs mer

NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer

NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer Introduktion NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer NSG-gruppens mål är ett gott rykte över hela världen när det gäller yrkesmässiga, lagliga och etiska förfaranden inom vår verksamhet och som anges

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Uppförandekod / Code of Conduct

Uppförandekod / Code of Conduct Uppförandekod / Code of Conduct Uppförandekoden är Sono Sveriges policy när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, arbetsmiljö, miljö och antikorruption Innehållsförteckning Förord 2 1 Allmänna

Läs mer

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Ingen solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Vi reser mer än någonsin Rese- och turismsektorn är en av världens största branscher och står för nio procent av världens BNP.

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Sinfras interna uppförandekod:

Sinfras interna uppförandekod: Sid: 1 08-52509940 s interna uppförandekod: Fastställd 20140603 Verksamhetsidé är en inköpscentral som på uppdrag av medlemmarna sluter ramavtal i enlighet med Lag om Upphandling inom försörjningssektorn

Läs mer