Nr Ärendemening. KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Kommunfullmäktige

Transkript

1 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige kallas till sammanträde på Koordinaten, Eventsalen Mayvor Lundberg Ordförande Susanna Shaibu Sekreterare Nr Ärendemening Sidan 1. Val av justeringsledamöter 2. Allmänhetens frågestund 3. Information från SSAB:s koncernchef Martin Lindqvist 4. Information från Kommunstyrelsens Ordförande 5. Granskning av revisorernas räkenskaper och förvaltning Beviljande av ansvarsfrihet för kommunens verksamheter Oxelösunds kommuns årsredovisning Upphandlingspolicy Förändrade taxor och avgifter för mötesrum på koordinaten Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning Byte av namn på Vård- och omsorgsnämnden till Socialnämnden Bokslut för donationsfonderna Fördelning av schablonersättning från Migrationsverket för ensamkommande barn Direktiv till ombud inför bolagsstämma med Förab Svar på motion om Koordinaten som informationscentrum Svar på interpellation om prioritering vid snöröjning Avsägelser och valärenden 18. Delgivningar 19. Frågor till kommunfullmäktige Justering av protokoll sker 18 maj 8.30 i kommunhuset rum 291.

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34 8(36) Sammanträdesprotokoll Blad 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ks 61 Dnr KS Oxelösunds kommuns årsredovisning 2014 Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Årsredovisningen för 2014 fastställs. 2. Medel för ej färdigställda investeringar från 2014 omfattande tkr överförs i form av tilläggsbudget till investeringsutrymmet 2015 (se bilaga). Tilläggsbudgeten fördelas enligt följande: Kommunstyrelsen tkr Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden tkr Kultur- och fritidsnämnden 171 tkr Utbildningsnämnden 50 tkr Vård- och omsorgsnämnden 882 tkr Sammanfattning Årsredovisningen för 2014 för Oxelösunds kommunkoncern har upprättats. Kommunens bokförda resultat uppgår till 9,4 mkr (8,6 mkr). Resultatet enligt lagen om god ekonomisk hushållning är 12,0 mkr (8,7 mkr). Det bokförda resultatet minskas genom att reavinster elimineras, -1,2 mkr. Dessutom görs en avsättning till särskilda satsningar för åtagande i samband med ett kommande möte inom Douzelage-samarbetet med -0,5 mkr. Men projektavsättningar som gjordes i förra bokslutet, 4,3 mkr, lyfts nu fram och förbättrar resultatet till 12,0 mkr. Nämndernas budgetutfall har förbättrats med 1,6 mkr, från ett överskott på 2,5 mkr till ett överskott på 4,1 mkr. Vad måluppfyllelsen beträffar så hänvisas till årsredovisningen avseende nämndernas arbete. Kommunfullmäktige angav fem mål vilka följts upp i årsredovisningen. Dessa är: Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling I samband med beslut om årsredovisningen ska kommunfullmäktige också ta ställning till de äskanden om tilläggsbudgetering av investeringar från 2014 till 2015 som nämnderna önskar föra över till investeringsutrymmet Investeringsbudgeten var 49,7 mkr, varav nettoutgifterna blev 17,9 mkr. Kvar av investeringsmedlen var således 31,8 mkr. Utdragsbestyrkande

35 9(36) Sammanträdesprotokoll Blad 2 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Nämnderna önskar föra med sig sammanlagt 29,6 mkr. Kultur- och fritidsnämnden har i samband med sitt bokslut särskilt beslutat äska att 147 tkr av ej förbrukade medel ur nämndens investeringsram 2014 flyttas till Kommunstyrelsens investeringsbudget 2015, projekt lägerboende. Förslaget till tilläggsbudget ökas därför med 147 för Kommunstyrelsen respektive minskas med 147 tkr för Kultur- och fritidsnämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ks Årsredovisning 2014 arbetsdokument, utskick KSAU Förslag TB 2014 till 2015.pdf Årsredovisning 2014 utskick till KS pdf Dagens sammanträde Henny Larsson, Göran Bernhardsson, Lisa Sollenborn och Magnus Petersson föredrar ärendet. Beslut till: Revisorerna Utdragsbestyrkande

36 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr KS OXL2 621 v Kommunstyrelseförvaltningen Göran Bernhardsson Kommunstyrelsen Oxelösunds kommuns årsredovisning Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Årsredovisningen för 2014 fastställs. 2. Medel för ej färdigställda investeringar från 2014 omfattande tkr överförs i form av tilläggsbudget till investeringsutrymmet 2015 (se bilaga). Tilläggsbudgeten fördelas enligt följande: Kommunstyrelsen Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden 2. Bakgrund och sammanfattning tkr tkr 171 tkr 50 tkr 882 tkr Årsredovisningen för 2014 för Oxelösunds kommunkoncern har upprättats. Kommunens bokförda resultat uppgår till 9,4 mkr (8,6 mkr). Resultatet enligt lagen om god ekonomisk hushållning är 12,0 mkr (8,7 mkr). Det bokförda resultatet minskas genom att reavinster elimineras, -1,2 mkr. Dessutom görs en avsättning till särskilda satsningar för åtagande i samband med ett kommande möte inom Douzelage-samarbetet med -0,5 mkr. Men projektavsättningar som gjordes i förra bokslutet, 4,3 mkr, lyfts nu fram och förbättrar resultatet till 12,0 mkr. Nämndernas budgetutfall har förbättrats med 1,6 mkr, från ett överskott på 2,5 mkr till ett överskott på 4,1 mkr. Vad måluppfyllelsen beträffar så hänvisas till årsredovisningen avseende nämndernas arbete. Kommunfullmäktige angav fem mål vilka följts upp i årsredovisningen. Dessa är: Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling I samband med beslut om årsredovisningen ska kommunfullmäktige också ta ställning till de äskanden om tilläggsbudgetering av investeringar från 2014 till 2015 som nämnderna önskar föra över till investeringsutrymmet Investeringsbudgeten var 49,7 mkr, varav nettoutgifterna blev 17,9 mkr. Kvar av investeringsmedlen var således 31,8 mkr. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

37 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum KS Nämnderna önskar föra med sig sammanlagt 29,6 mkr. Kultur- och fritidsnämnden har i samband med sitt bokslut särskilt beslutat äska att 147 tkr av ej förbrukade medel ur nämndens investeringsram 2014 flyttas till Kommunstyrelsens investeringsbudget 2015, projekt lägerboende. Förslaget till tilläggsbudget ökas därför med 147 för Kommunstyrelsen respektive minskas med 147 tkr för Kultur- och fritidsnämnden. Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 (särskild bilaga) Bilaga till årsredovisningen gällande tilläggsbudget av investeringar Charlotte Johansson Kommunchef Göran Bernhardsson Redovisningschef Beslut till: Revisorerna (FÅ) Ekonomikontoret (FK) Personalchef (FK) Förvaltningschefer (FK) Kommunstrateg (FK)

38

39 Årsredovisning 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige ,?

40 Innehållsförteckning Inledning... 2 Årsredovisningen i korthet... 4 Viktiga händelser och beslut Kommunmål... 6 Trygg och säker uppväxt... 7 God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling Finansiella mål 23 Personalredovisning Internkontroll Nämndredovisning Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Övriga nämnder Driftredovisning Ekonomi Kommunkoncernen Resultaträkning Balansräkning Kassaflöde Noter Redovisningsprinciper Ord och begrepp

41 Inledning Att människor ska kunna leva de liv de önskar och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar, det är vad arbetet som sker inom Oxelösunds kommun handlar om. Varje timme, varje dag, varje natt, året runt, vardag som helgdag, levererar vi kommunal verksamhet till våra invånare. Det här är en summering av det arbete som har präglat året som gått. Det vi i dagligt tal kallar för Greppet om framtiden börjar sätta sig. Vi har fortsatt vårt arbete med att få kontroll på kostnader och resultat i verksamheterna. Vi är på god väg att lyckas, men är ännu inte riktigt i mål. När vi har en stabil ekonomi är det mycket enklare att vidta de åtgärder som behövs för att stärka Oxelösund både på kort och på lång sikt. Då kan vi göra de satsningar som bygger framtidstro och ger en positiv effekt på Oxelösunds utveckling. Oxelösund har nu invånare, en ökning med 148 invånare under Vi har inte på många år haft ett så stort intresse för att bo och verka i Oxelösund. Samtidigt har vi bostadsbrist och brist på färdigberedd företagsmark vilket är fokusområden som vi har identifierat för framtiden. Det är med stolthet vi konstaterar att vi blev årets klättrare i Svenskt Näringslivs ranking. Från plats 264 klev vi till plats 134, hela 130 placeringar! Vi kommer att fortsätta arbeta för att relationen mellan kommunen och näringslivet ska bli ännu bättre. Näringslivet är en viktig motor i kommunens utveckling. Med stöd av handlingsprogrammet för företagsetableringar, som vi har fått på plats under året, kan vi ge företagare bättre förutsättningar för etablering och för att kunna växa i Oxelösund och i regionen. Under 2014 har arbetet med att förverkliga en ny sammanhållen förskola och skola i innerstaden, tagit fart. Det är ett av de största och mest kostsamma projekt som vi kommer att genomföra inom överskådlig tid. Därför är det oerhört viktigt att processen får ta lite tid, att den blir bra och att det blir rätt från början. Vi räknar med att kunna ta den nya förskolan och skolan i bruk höstterminen Parallellt med att vi rustar gammalt och bygger nytt, arbetar vi med att förbättra kvaliteten inom våra verksamheter. Oxelösunds kommun har under 2014 deltagit i Sveriges kommuner och landstings projekt Förändra Radikalt. I projektet har vi tillsammans med 9 andra kommuner utbildats i tjänstedesign och innovation utifrån brukarnas perspektiv. I Oxelösund valde vi att fokusera på ett utvecklingsarbete för att öka nöjdheten inom vår äldreomsorg, där vi har sett att vi får låga betyg från brukarna. Vi har under det gångna året också utvärderat avtalet med Nyköpings kommun vad gäller ITverksamhet. Ett nytt avtal har tecknats där vi har tagit vara på erfarenheterna från åren som gått. Vi har kommit en bit på väg med den digitala utvecklingen. Hela sammanträdesadministrationen har digitaliserats och införandet av e-tjänster har startat. Det nya avtalet medger ännu bättre förutsättningar för att hänga med i utvecklingen och ett flertal e-tjänster kommer att introduceras Ett nytt personal- och lönesystem har handlats upp tillsammans med Nyköpings kommun och det går i drift i början av Vi har under 2014 också fått testa vår krisberedskap i samband med att fartyget Kerrtu gick på grund vid Landsort och bogserades in till Oxelösunds hamn. Räddningsinsatsen gick bra och vi fick öva krishantering i skarpt läge. 2

42 Det är en spännande utveckling vi ser i Oxelösund. Vi har påbörjat ett förändringsarbete som kommer att leda till förbättringar inom många områden. Men utveckling kräver också mod. Vi måste våga ompröva beslut och se vilka investeringar vi behöver göra för att vara en attraktiv kommun, samtidigt som vi tar ett helhetsansvar för kommunens utveckling och framtid. Duktiga och engagerade medarbetare som åstadkommer kvalitet i kommunens verksamheter och gör livet bättre för kommunens invånare är den viktigaste resursen. Resultatet för 2014 gör att vi kan fortsätta vår resa med att göra Oxelösund till en ännu bättre plats att bo på, verka i och besöka. Catharina Fredriksson Kommunstyrelsens ordförande Charlotte Johansson Kommunchef 3

43 Årsredovisningen i korthet Bilden visar en värdering av Oxelösunds kommuns läge och utveckling gällande befolkning, måluppfyllelse, ekonomi och personal. Horisontell linje visar utvecklingen det senaste året, om den varit positiv eller negativ. Vertikal linje visar läge/resultat för Ju högre upp desto bättre läge/resultat. Befolkning Måluppfyllelse kommunmålen Ekonomi Personal Läge/ resultat Befolkningstillväxt Nämndernas budgetutfall Utveckling negativ Hållbar utveckling Resultat i % av skatter och statsbidrag Soliditet Trygg och säker uppväxt Pensionsålder Årets resultat Attraktiv bostadsort Utveckling positiv Nettokostnadsandel God folkhälsa Trygg o värdig Timavlönat Övertid/mertid ålderdom arbete Sjukfrånvaro 4

44 Viktiga händelser och beslut 2014 I juli passerade invånarantalet Koordinaten satte rekord i antal besökare. Oxelösund blev Årets klättrare i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat, förbättring med 130 platser. En plan för företagsetablering har tagits fram. Kommunen deltog på logistikmässa i Göteborg och Kista, på bomässa och näringslivsdag i Nyköping. Regeringen beviljade kommunen att ingå i det finska förvaltningsområdet. Ett folkhälso- och miljöutskott har inrättats. Ett treårigt projekt kring missbruksfrågor Utsikt har inletts. Byggstart för de 14 Kanalhusen. Musiklek för förskolebarn i samarbete med Musikskolan. Antalet elever i grundskolan har ökat med 10 % vilket motsvarar drygt 100 elever. D-skolans fritidshem fick nya lokaler i gamla Torgskolan. Elevantal inom Svenska för invandrare ökade från 70 till 210. Ny verksamhet startade i augusti inom Särskild undervisning för vuxna. 247 nyanlända har bosatt sig i Oxelösund. Ett boende för ensamkommande flyktingbarn har startat. Oxelösund har fått premier för väl genomförd utbildningsinsats av omvårdnadspersonal, knappt 4 miljoner kr. Fastighetsskötare har anställts på helgerna med uppgift att hålla snyggt i några utvalda områden även under helgerna. Ett pumphus i form av en modell av Hävringebåken har uppförts. Gratis Wifi har erbjudits för badgästerna på Jogersö. Ett vindkraftverk och en solcellsanläggning har installerats i Fiskehamnen. Omkring 100 ungdomar feriearbetade under sommaren i kommunens olika verksamheter. Det var betydligt fler än tidigare somrar Modell av Hävringebåken 5

45 Kommunmål Kommunfullmäktige har antagit fem kommunmål med politiska prioriteringar samt mått för Hela koncernen ska bidra till att uppnå målen. Varje nämnd har i sin verksamhetsplan för 2014 antagit egna mål och mått inom de fem kommunmålen. Nämnderna har också fastställt vilka målvärden som ska vara uppnådda för att målen ska anses uppfyllda. Av spindeldiagrammet nedan framgår en sammantagen bedömning av måluppfyllelsen för kommunmålen. Bilden visar andelen av kommunfullmäktiges och nämndernas mått där målvärdet är helt uppnått och målvärdet är nästan uppnått. Kommunmålet Attraktiv bostadsort har bäst resultat med drygt 80 % uppnådda och nästan uppnådda målvärden. Lägst resultat visar Trygg och värdig ålderdom med cirka 50 % uppnådda och nästan uppnådda värden. Arbetet inom God folkhälsa har resulterat i cirka 60 %. Trygg och säker uppväxt och Hållbar utveckling nådde cirka 70 % vardera. Inom respektive målområde varierar måluppfyllelsen vilket framgår i den fortsatta redovisningen av respektive mål. Diagram med sammantagen bedömning av måluppfyllelsen för kommunmålen. Diagrammet visar andel helt uppnådda och i stort sett uppnådda målvärden av Kommunfullmäktiges och nämndernas mått. 6

46 Fortsatt läsanvisning Under respektive kommunmål utgår bedömningen av måluppfyllelsen från en sammanvägning av uppnådda värden för kommunfullmäktiges och nämndernas mått samt bolagens resultat enligt följande: % mycket god måluppfyllelse % god måluppfyllelse % relativt låg måluppfyllelse 0-24 % låg måluppfyllelse Mer utförlig beskrivning av nämnderas och bolagens måluppfyllelse med kommentarer och analyser finns i respektive nämnds/bolags årsredovisning samt i bolagsstyrningsrapporterna. Oxelösund ingår sedan 2011 i ett nätverk för resultatjämförelser, Kommunens kvalitet i korthet. Nätverket organiseras av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Årligen görs jämförelser av 40 indikatorer. Respektive kommunmål avslutas med en presentation av de indikatorer som kan hänföras till respektive mål. Dessa indikatorer kan ge en kompletterande bild inom målområdet men utgör inte grunden för bedömningen av måluppfyllelsen. Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. Prioriteringar I Oxelösund når barn och ungdomar goda studieresultat, var och en efter sina förutsättningar. I Oxelösund deltar barn och ungdomar aktivt i ett brett kultur- och fritidsutbud. I Oxelösund växer barn och ungdomar upp med trygga föräldrar och i en trygg och säker miljö. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är inte helt tillfredsställande i alla delar. Måluppfyllelsen avseende deltagandet i kulturoch fritidsaktiviteter och trygghet är relativt god och utvecklingen positiv. Lägst är måluppfyllelsen och utvecklingen gällande studieresultat. Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Trygg och säker uppväxt når nivån god måluppfyllelse. 7

47 Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan Ökad andel elever år 9 som når minst godkända betyg i alla ämnen. Mått Uppnådda värden Resultat samt utvecklingsriktning från ,4 % 84,6 % 63,8 % Ökad andel elever år 3 som klarar alla delprov i svenska och matematik i nationella prov. Bibehållen nivå på andel elever år 7 som är nöjda med sin fritid. Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden. 84 % 63 % 79 % 92 % flickor 1 97 % pojkar 1-80 % flickor 84 % pojkar % Upplevd trygghet i förskola och skola Nöjd kund-index familjestöds öppenvård % 3 1 Avser Mätning har inte genomförts 3 Index har ännu inte beräknats Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Ökad andel elever år 9 som når minst godkända betyg i alla ämnen. Kunskapsresultaten för elever som lämnar grundskolan i Oxelösund har varierat mellan åren. Resultaten har med få undantag varit svaga jämfört med liknande kommuner, länet och riket. Resultaten försämrades kraftigt jämfört med 2013 till samma nivå som En tredjedel av eleverna, drygt 20 fick inte betyg i ett eller flera ämnen. Små populationer ger lätt stora svängningar i resultaten. En elev motsvarade ca 1,6 % av samtliga elever. I gruppen fanns en relativt hög andel elever med särskilda behov av olika karaktär. Några elever var nyanlända med begränsade språkkunskaper och i några fall utan tidigare skolbakgrund. Några elever valde att inte delta i ämnet idrott och hälsa trots insatser i form av motiverande samtal och information till vårdnadshavare om ogiltig frånvaro. Med hjälp av sökta och beviljade tilläggsbelopp har skolan satt in extra stöd i form av lovskolor, individuellt utformade studieplaner och möjligheter till undervisning i mindre grupper. Detta har, trots det relativt låga resultatet, inneburit en positiv utveckling sedan årskurs 6 då mindre än hälften av eleverna nådde målen. Ökad andel elever år 3 som klarar alla delprov i svenska och matematik i nationella prov. Även detta värde har varierat mellan åren. Nu syns en tydlig förbättring från 2013 där den stora förändringen skett på en av skolorna. Ett målmedvetet inkluderingsarbete och kompetensutveckling för lärarna i matematikämnet har genomförts och kan vara en del av förklaringen. En djupare analys av resultaten och en kvalitetssäkring av rättning behöver göras. Övriga skolor ligger ungefär på samma nivå som tidigare år.

48 Bibehållen nivå på andel elever år 7 som är nöjda med sin fritid. Andelen elever som är nöjda med sin fritid har minskat sedan föregående undersökning och ligger nu under genomsnittet för länet. Undersökningen visade också att 8 % av eleverna var missnöjda med sin fritid. Genomsnittet i länet är 2 %. Även detta är en kraftig försämring sedan föregående mätning. Resultatet kan ställas emot nästa mått som visar en positiv bild. Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden. I hälsosamtalen har framkommit att ca 90 % av eleverna deltar i någon form av föreningsverksamhet, samtliga med inriktning på idrott. Elever i musikskolan samt elever som finns inom Koordinatens fritidsverksamhet är inte inräknade. Tidigare jämförelser saknas men värdet bedöms som bra. Trots detta är eleverna alltså i lägre grad än tidigare nöjda med sin fritid. Upplevd trygghet i förskola och skola. Någon tillförlitlig, systematisk mätning har inte genomförts. Arbete har påbörjats för att hitta lämpliga verktyg för detta. Förskolechefernas och medarbetarnas bedömning är att barn och föräldrar upplever en hög grad av trygghet i förskolorna. Nöjd kund-index familjestöds öppenvård. Genomförd enkät visar att 51 % av de som haft kontakt med kommunens socialtjänst upplever att deras situation har förbättrats. Det är besökande till enheterna socialtjänst barn, socialtjänst vuxna och socialtjänst bistånd som fått besvara enkäten. Arbete med att beräkna index pågår i samarbete med Rådet för Kommunala Analyser, RKA. Måluppfyllelse inom prioriterade områden I Oxelösund når barn och ungdomar goda studieresultat, var och en efter sina förutsättningar. Måtten för studieresultat visar en nedåtgående utveckling från 2013 och måluppfyllelsen är låg. I Oxelösund deltar barn och ungdomar aktivt i ett brett kultur- och fritidsutbud. Nämndernas mått är uppnådda eller i stort sett uppnådda för denna prioritering och utvecklingen är positiv. I Oxelösund växer barn och ungdomar upp med trygga föräldrar och i en trygg och säker miljö. Utvecklingen är positiv och måtten till största delen uppnådda eller nästan uppnådda. Värden saknas för några mått. Fortsatta utmaningar Den stora utmaningen är att förbättra elevernas studieresultat.

49 Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Mått Riktning Hur många barn per personal är det planerat för i kommunens förskolor? Hur många barn per personal är det faktiskt i kommunens förskolor? Vilket resultat når elever i år 3 i kommunen i de nationella proven? Andel som klarar alla prov. Vilket resultat når elever i år 6 i kommunen i de nationella proven? Andel som klarar alla prov. 5,5 5,2 4,9 4,4 63 % 79 % 89 % 88 % Andelen behöriga till något nationellt program på gymnasiet. 99,1 % 84,6 % Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter insats eller utredning inom socialtjänsten? Hur stor andel av de elever som bor i kommunen fullföljer gymnasiet inom 4 år? Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Kronor per år. 76 % 74 % 72,1 % 83,3 % Vad kostar ett betygspoäng Oxelösunds kommun? Kronor Vad är kostnaden för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kronor per elev Kommentarer till jämförelsen Både den planerade och den faktiska personaltätheten i kommunens förskolor har fortsatt att öka vilket bör ha samband med ökad kostnad. Resultaten på de nationella proven i år 3 har förbättrats markant medan resultaten för år 6 är i stort sett desamma som förra året och kommunen tillhör gruppen med sämst resultat i jämförelsen. Andelen behöriga till ett nationellt program på gymnasiet har sjunkit samtidigt som kostnaden per betygspoäng har ökat. Andelen elever som fullföljer gymnasiet på fyra år är bland de högsta i landet och kostnaden för elever som inte fullföljer har minskat betydligt. Resultaten stödjer uppfattningen att studieresultaten varierar kraftigt över åren. Ingen stabil uppåtgående utveckling kan skönjas och arbetet för att förbättra och stabilisera resultaten måste fortsätta. Utvecklingen av resultaten som kan hänföras till trygghet (personaltäthet i förskolan), är mer positiva vilket överensstämmer med uppföljningen av kommunmålet. 10

50 God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. Prioriteringar Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god. Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård. Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt från missbruk. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar relativt låg måluppfyllelse. Utvecklingen är inte tillfredsställande i alla delar. Måluppfyllelsen avseende delaktighet och inflytande är god och utvecklingen positiv. Deltagande i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård har inte visat resultat i förbättrad hälsa. Uppföljningen visar framgång för behandlingsarbetet. uppnådda ej uppnådda nästan uppnådda Total andel uppnådda mått för Kommun- fullmäktige och nämnder. God folkhälsa når nivån relativt låg måluppfyllelse. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan Mått Uppnådda värden Resultat samt utvecklingsriktning från Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamheter ska öka. Ökade möjligheter för medborgarna att delta i kommunens utveckling % 39 % 52 % 2 Förbättrat värde självupplevd hälsa. 69 % 66 % 66 % Minskat sjukpenningtal. Antal dagar. 8,5 10,6 11,6 Andel vuxna med missbruksproblem som inte återaktualiserats ett år efter avslutad utredning eller insats. 64 % 3-69 % 1 Värdet ingår i Medborgarundersökningen som genomförs nästa gång Värdet är ej helt jämförbart p.g.a. delvis nya frågor. 3 Avser

51 Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamheter ska öka. Medborgarundersökningen genomförs i Oxelösund vartannat år. Inget värde finns för Ökade möjligheter för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Uppnått värde är inte helt jämförbart med tidigare år då frågorna som ställs i självskattningen gjorts om. I jämförelse med andra kommuner kan konstateras att Oxelösunds värde 2014 tangerar medelvärdet för övriga kommuner. Det är en tydlig förbättring jämfört med Förbättringen beror bland annat på utvecklingen av kommunens hemsida och det arbete som påbörjades under 2014 kring utveckling av medborgardialog. Förbättrat värde självupplevd hälsa. Ingen förbättring av värdet har uppmätts. Minskat sjukpenningtal. Andel sjukpenningdagar per invånare och år har återigen ökat och Oxelösunds kommun ligger lite högre i jämförelse med de flesta andra Sörmlandskommunerna. Framför allt ligger kvinnorna högt med ett mått på 16,4 sjukpenningdagar per år. Andel vuxna med missbruksproblem som inte återaktualiserats ett år efter avslutad utredning eller insats. Andelen som genomgått behandling och inte återaktualiserats inom ett år har ökat. Det positiva utfallet indikerar att fler invånare som söker hjälp får rätt typ av stöd. Jämfört med föregående år har en större andel kommuninvånare med missbruksproblematik mottagit behandling vilket också är positivt. Måluppfyllelse inom prioriterade områden Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god. Åtgärder har genomförts men har ännu inte visat sig i resultaten och få mått är uppnådda. Utvecklingen varierar i de olika nämnderna. Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård. Måtten är uppnådda helt eller till stor del. Utvecklingen är svagt positiv vad gäller ungdomar. Resultatet har inte avspeglats i förbättrad folkhälsa. Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt från missbruk. Värden för missbruksvård är uppnådda och utvecklingen positiv. Mått som kan visa ett självständigt liv är sämre och utvecklingen negativ. Utvecklingen är svagt positiv avseende de ungdomar som varken studerar eller arbetar. Fortsatta utmaningar Folkhälsan behöver förbättras. 12

52 Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Mått Riktning Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? 8,5 1 10,6 2 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Andel av maxpoäng. 39 % 52 % 3 Nöjd inflytandeindex helheten Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd. 3,0 % 3,7 % 1 Värde från Värde från Värdet är inte helt jämförbart med det föregående p.g.a. delvis nya frågor. 4 Uppgifter från Medborgarundersökningen. Nästa mätning görs Kommentarer till jämförelsen Värdet som visar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling har förbättrats och kommunen placerar sig i medelgruppen av kommuner. Förbättringen kan påverka Nöjd inflytandeindex vid kommande mätning. Övriga värden är sämre än vid föregående år. Sjukpenningtalet i Oxelösund har ökat årligen sedan Detta stödjer slutsatsen ovan om att kommuninvånarnas hälsa inte har förbättrats och utvecklingen är otillfredsställande. 13

53 Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. Prioriteringar Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad. Äldre i Oxelösund har inflytande över utförandet av de insatser som beviljats. Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av god kvalité, individinriktade samt ges med gott bemötande. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar relativt låg måluppfyllelse. Utvecklingen är försiktigt positiv. Upplevelsen av trygghet och delaktighet i eget boende har förbättrats, upplevelsen av bemötandet är sämre. Inom särskilt boende upplevs bemötandet mer positivt. Däremot har känslan av delaktighet och upplevelsen av aktiviteter inte nått målvärdet. uppnådda nästan uppnådda ej uppnådda Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Trygg och värdig ålderdom når nivån relativt låg måluppfyllelse. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan Mått Uppnådda värden Resultat samt utvecklingsriktning från 2013 Ökad upplevd trygghet hos personer i ordinärt boende med stöd från hemvård. 37 % 28 % 29 % Ökad andel som upplever att hänsyn tas till åsikter och önskemål, särskilt boende respektive hemvård. 72 % / 81 % 68 % / 81 % 73 % / 83 % Ökad andel som upplever ett gott bemötande i särskilt boende respektive hemvård. 29 % / 70 % 42 % / 64 % 42 % / 66 % 14

54 Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Ökad upplevd trygghet hos personer i ordinärt boende med stöd från hemvård. Måttet är uppnått med liten marginal. Tryggheten är ett stort utvecklingsområde. Upplevelsen är beroende av faktorer såsom bemötande, möjlighet till påverkan för brukaren och kontinuiteten bland personalen. Ökad andel som upplever att hänsyn tas till åsikter och önskemål, särskilt boende respektive hemvård. Måttet är uppnått och utvecklingen positiv. Även detta är ett stort utvecklingsområde där attityden till brukarens egenmakt behöver förstärkas. Ökad andel som upplever ett gott bemötande i särskilt boende respektive hemvård. Måttet är uppnått men med liten marginal. Förbättringsarbete har under året pågått och fortsätter under 2015 inom samtliga områden. Måluppfyllelse inom prioriterade områden Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad. Äldre i Oxelösund har inflytande över utförandet av de insatser som beviljats. Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av god kvalité, individinriktade samt ges med gott bemötande. De olika prioriteringarna överlappar varandra och redovisas därför sammantaget. Insatser för att ge trygghet i eget boende har nått målen och utvecklats positivt medan värdet på bemötandet har utvecklats negativt och målvärdena är inte uppnådda. Inom särskild boende är resultatet det motsatta avseende bemötandet och värdet visar en stor förbättring från De äldres delaktighet har förbättrats i båda grupperna. Hos gruppen som bor i egen bostad är målvärdet uppnått, i särskilt boende inte fullt uppnått. Fortsatta utmaningar Fortsatt arbete med förbättrade attityder till brukarna och deras möjlighet till påverkan. 15

55 Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Mått Riktning Vilket omsorgs- och serviceutbud har kommunens hemtjänst? Procent av maxpoäng. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kronor per år. 61 % 52 % 85 % 84 % Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? 73 % 56 % 1 Procent av maxpoäng. Andel brukare som är nöjda/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Vad kostar en plats på kommunens särskilda boende? Kronor per år. 73 % 73 % Frågorna som ligger till grund för bedömningen har ändrats. Resultatet är därför inte helt jämförbart med tidigare år. Kommentarer till jämförelsen Utvecklingen inom de flesta områden är negativ eller står stilla och Oxelösund har låga värden i jämförelse med andra kommuner. Positivt är att väntetiden på plats på ett äldreboende är väsentligt kortare än 2013 och att kostnaden har minskat något. Jämfört med kommunens egen måluppfyllelse ger KKiK:s undersökning en mer negativ bild. En anledning kan vara att mätningarna inte genomförts vid samma tidpunkt och att den positiva utveckling som finns inte ännu syns i KKiK. En slutsats är att utvecklingsarbetet inom kommunmålet Trygg och värdig ålderdom måste fortsätta för att de äldre ska vara nöjda med sitt boende och sin service. 16

56 Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal service. Prioriteringar I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg, skola, fritid och kulturliv. Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar. I Oxelösund finns ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag. Infrastrukturen i Oxelösund håller god kvalitet och upplevs välfungerande. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är övervägande positiv. Måluppfyllelsen avseende fritid och kulturliv är god medan den varierar inom barnomsorg och skola. Tillgången på bostäder har inte motsvarat ambitionerna. Företagsklimatet har utvecklats positivt. Upplevelsen av infrastrukturen har inte kunnat mätas. uppnådda ej uppnådda nästan uppnådda Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Attraktiv bostadsort når nivån god måluppfyllelse. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan Mått Uppnådda värden Resultat samt utvecklingsriktning från 2013 Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunen som en plats att bo och leva på. Index Ökat antal nyproducerade bostäder Företagarnas sammanfattande omdöme om 2,7 3,3-2 kommunens näringslivsklimat ska förbättras. Skala 1-6. Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunens gator och vägar. Index skala Värdet ingår i Medborgarundersökningen som genomförs nästa gång Värde för 2014 finns inte. Nästa värde avser 2015 och presenteras i maj. 17

57 Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunen som en plats att bo och leva på. Medborgarundersökningen genomförs i Oxelösunds kommun vartannat år. Värde för 2014 finns därför inte att tillgå. Ökat antal nyproducerade bostäder. Antalet nyproducerade bostäder har inte nått upp till önskad nivå. Antalet beräknas öka kommande år, flera byggprojekt pågår och fler bygglov har beviljats. Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens näringslivsklimat ska förbättras. Näringslivsklimatet utvecklas positivt. Värde för 2014 kommer inte att presenteras. Nästa värde presenteras i maj och kommer att avse Från 2012 till 2013 ökade omdömet från 2,7 till 3,3 vilket var en stor förbättring. Oxelösund närmar sig genomsnittet för landets kommuner vilket 2013 var 3,4 på en skala 1-6. I rankingen för 2014 förbättrade Oxelösund sin placering med 130 platser och utsågs till årets klättrare. Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunens gator och vägar. Medborgarundersökningen genomförs i Oxelösunds kommun vartannat år. Värde för 2014 finns därför inte att tillgå. Måluppfyllelse inom prioriterade områden I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg, skola, fritid och kulturliv. Måluppfyllelsen är god avseende bra fritid och kulturliv medan barnomsorg och skola uppvisar varierad måluppfyllese. Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar. Mått för antal nya bostäder har lågt värde, däremot är planberedskapen för bostadsbyggnation god. Invånarantalet har ökat. I Oxelösund finns ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag. Måluppfyllelsen är mycket god. Kommunen har klättrat i Svenskt näringslivs ranking. Plan för företagsetablering har tagits fram. Infrastrukturen i Oxelösund håller god kvalitet och upplevs välfungerande. Måtten visar god måluppfyllelse för ökat resande med buss samt upprättande av cykelplan. För övrig infrastruktur finns inga mått. Fortsatta utmaningar Bostadsutbudet behöver öka och breddas. 18

58 Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Mått Riktning Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att leva och bo på? Index Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Index Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fick plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur många timmar i veckan har biblioteket öppet utöver på vardagar? Hur många timmar i veckan har simhallen öppet utöver på vardagar? Hur många timmar i veckan har återvinningsstationen öppet utöver på vardagar? Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Andel av maxpoäng. Hur stor andel av medborgarna som skickar en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefonen ställt en enkel fråga till kommunen? 50 % 53 % % 80 % 89 % 74 % 46 % 44 % 88 % 89 % 1 Uppgifter från Medborgarundersökningen. Nästa mätning görs Kommentarer till jämförelsen Öppettider för bibliotek, simhall och återvinningscentral har höga värden och tyder på god service till kommuninvånarna. Fler får förskoleplats på önskat datum och kommunen är medelbra i jämförelsen. Däremot har väntetiden ökat markant för dem som inte får plats det datum de önskat. Kommunens förmåga att svara på frågor har försämrats medan bemötandet fortfarande är medelgott. Resultaten bekräftar den bedömda måluppfyllelsen för Attraktiv bostadsort. 19

59 Hållbar utveckling Oxelösund tar ansvar för att långsiktigt säkra resurser för framtiden och för kommande generationer. Prioriteringar I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil. Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare. Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att möta samhällets krav inom miljöområdet. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är inte tillfredsställande i alla delar. Måluppfyllelsen avseende kommunens ekonomi är till stora delar god och utvecklingen positiv. Personalens höga sjukfrånvaro är oroande. Resultatet inom miljöområdet är inte tillfredsställande, exempelvis har energikostnaden ökat i kommunens lokaler. uppnådda ej uppnådda nästan uppnådda Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Hållbar utveckling når nivån god måluppfyllelse. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan Mått Uppnådda värden Resultat samt utvecklingsriktning från Minskad avvikelse från standardkostnad totalt. 9,1 4,2-1 Ökat medarbetarengagemang totalt i kommunen. Ökad andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. Ökat resande med busslinje 715 och 815 exklusive skolresor. 1 Värdet för 2014 presenteras först i juni Mätning har inte genomförts 3 Avser % 3 34 %

60 Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Minskad avvikelse från standardkostnad totalt. Avvikelsen från standardkostnad fortsätter att minska var avvikelsen drygt 13 % vilket motsvarade omkring 44 mkr. Sedan dess har avvikelsen minskat till 4,2 % Oxelösunds värde 2013 är bättre än andra jämförbara kommuners. Värdena för 2014 presenteras först i juni Utifrån den ekonomiska uppföljningen 2014 är det troligt att värdet vänder uppåt igen och att avvikelsen från standardkostnad kommer att öka. Det är svårt att bedöma vad det innebär i förhållande till andra kommuner. Arbetet med att skapa stabilitet måste dock fortsätta. Ökat medarbetarengagemang totalt i kommunen. Någon ny mätning har inte gjorts under året. Ökad andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. Statistik för 2014 presenteras i mars. Utvecklingen från senaste mätningen som gjordes 2011 har varit negativ. Ökat resande med busslinje 715 och 815 exklusive skolresor. Antalet resande har ökat jämfört med föregående år men har ännu inte nått samma nivå som Måluppfyllelse inom prioriterade områden I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil. Arbete med att kommunens ekonomi ska vara stabil har prioriterats högt i verksamheterna. Kommunen som helhet visar ett positivt resultat. Kommunen har amorterat 28 mkr på sin låneskuld vilket är något mindre än föregående år. Nettokostnadsandelen har visserligen ökat, vilket är negativt, men resultatutvecklingen har varit tillfredsställande. Oroande är hur kostnadsökningar som beror på den kraftiga ökningen av antalet elever ska hanteras. Omställningskostnader och lärarbehov är stora utmaningar för organisationen. Dessutom är kostnadsnivån för socialtjänsten fortsatt alltför hög. Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare. Oxelösund blev utsedd till en av 100 attraktiva arbetsgivare i undersökningen Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Inför undersökningen svarade majoriteten av kommunens medarbetare positivt på frågan om de uppfattar Oxelösund som en attraktiv arbetsgivare. Personalens sjukfrånvaro fortsätter att öka. Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att möta samhällets krav inom miljöområdet. Aktivt arbete har gjorts inom flera områden med positivt resultat. Andelen enskilda avlopp har minskat. Matsvinnet i skolorna har minskat. Gång- och cykelvägar utökas. Negativt är att energianvändningen har ökat i kommunens lokaler och att andelen inköp inom ramavtal inte uppnått målvärdet. Fortsatta utmaningar En stor utmaning är att minska personalens sjukfrånvaro. 21

61 Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Mått Riktning Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel återvunnet material av hushållsavfall. 40 % 1 34 % 2 Hur stor andel av kommunorganisationens bilar är miljöbilar? 38,2 % 41,7 % Hur stor andel av kommunens totala mängd inköpta livsmedel är ekologisk? 10 % 15 % Andelen förvärvsarbetande mellan år. 78,1 % 77,9 % Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen under första halvåret? Nöjd kundindex förtagsklimat. Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Insikten. Index ,2 3, Värde från Värde från Ingen mätning har genomförts 2014 Kommentarer till jämförelsen I jämförelse med övriga deltagande kommuner har Oxelösund inte förändrat sin position utan tillhör de 50 % medelbra kommunerna. Undantag är antalet nystartade företag där kommunen tillhör de 25 % sämsta. (Däremot visar annan statistik att Oxelösund har klättrat 130 platser i Svenskt näringslivs ranking.) Både andelen miljöbilar i kommunorganisationen och andelen ekologiska livsmedel har ökat, livsmedlen med 50 %. Andelen återvunnet material minskade mellan 2012 och Jämförelsen motsäger delvis bedömningen av måluppfyllelsen ovan, Oxelösunds resultat är inte särskilt goda i jämförelse med andra kommuner. 22

62 Finansiella mål De finansiella målen för 2014 har preciserats till resultatmål om minst 0,5 % av skatter och statsbidrag, för 2015 minst 1,0 % och för 2016 minst 1,5 %. Dessutom mäts nettokostnadsandel och koncernens soliditet. Kommunens resultat (enligt resultaträkning inklusive återlagda reavinster): 0,5 % av skatter och statsbidrag. Uppfyllt ,44 % 1,49 % Nettokostnadsandel: Målvärde en sänkning gentemot värdet i 2013, 98,7% Ej uppfyllt ,1 % 98,7% Soliditet för koncernen: Målvärde en ökning gentemot värdet 2013 från 33,0 %. Uppfyllt ,0 % 34,8 % Två av Kommunstyrelsen fastställda finansiella mått för 2014 är uppfyllda vilket ändå får ses som godkänt med tanke på att kommunen 2012 och 2013 fick stora intäkter via AFApengar. Nettokostnadsandelen har ökat marginellt under Låneskulden har minskat med 27,6 mkr vilket minskar räntekostnaderna med 0,8 mkr på årsbasis. För att kunna säga att Oxelösund idkar god ekonomisk hushållning och har en långsiktigt stabil ekonomi krävs att kommunen håller i ekonomin och fortsätter den trend som har påbörjats. Oxelösund är på väg att skaffa sig ett grepp om framtiden men är inte där än. Kommunen behöver fortsätta hålla i ekonomin Verksamhetsperspektivet inriktas mot kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. I Oxelösund visar kommunkoncernens kommunmål på verksamhetsperspektivet. 23

63 Personalredovisning Inledning 2014 har varit förändringarnas år. I många delar har arbetet och organisationen förändrats, om än i det lilla. På sina ställen har förändringarna varit större och tvingat fram nya arbetssätt och rutiner. I andra delar har förändringarna varit små men ändå utvecklande. Förändringar är energikrävande för de allra flesta även om man kan se vikten och betydelsen av dem. De kan också vara en av flera orsaker till att sjukfrånvaron fortfarande ligger på oroväckande höga nivåer. Även om sjukfrånvaron är bekymrande kan ändå konstateras att utvecklingen i många delar har gått framåt genom projekt som "Förändra radikalt", nya metoder för sjukrapportering, seminarier i kommunikation och bemötande samt nya former för medskapande och delaktighet kan summeras som ett år då ett stort antal aktiviteter och åtgärder verkligen har verkställts och inte bara pratats om. Ett förhållningssätt med fokus på att agera och inte bara diskutera spirar. Förhoppningsvis är det "smittsamt" och skapar aktivitet, kreativa idéer på alla plan och en högre grad av framtidstro i organisationen. Faktisk arbetad tid Under 2014 ökade den faktiskt arbetade tiden i kommunen med totalt 51,5 årsarbetare (inkluderat tillsvidareanställda, visstidsanställda, tim-avlönat arbete samt överoch mertid). De tillsvidare- och visstidsanställda har ökat sin faktiskt arbetade tid med 34,7 årsarbetare medan timavlönade har ökat med 16,8 årsarbetare. Över- och mertid har minskat med 0,2 års-arbetare. En årsarbetare innebär cirka arbetade timmar. Uttag av semester, föräldraledighet och vård av barn ligger kvar på liknande nivåer som de senaste åren. Alla nämnder har ökat sin faktiskt arbetade tid under året. Mest har Vård- och omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden ökat med 27,0 respektive 17,9 årsarbetare. Förändringen inom Vård- och omsorgsnämnden beror bland annat på ett nystartat HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn och en ökad vikarietäckning på grund av sjukfrånvaro. Utbildningsnämndens ökning på 17,9 årsarbetare beror på att antalet elever ökat i grundskolan och på Campus vilket medfört ett ökat antal arbetade timmar. På Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden slutade den faktiskt arbetade tiden på 12,9 årsarbetare, vilket är 2,4 årsarbetare mer än Efter förra årets besparingskrav är nu verksamhetens vakanser åter bemannade. Antal anställda Antalet medarbetare ökade markant under 2014 med totalt 28 tillsvidareanställda och 52 visstidsanställda. 30 november var kommunens medarbetare 823 stycken. Ökningen återfinns i samtliga nämnder förutom i Kultur- och fritidsnämnden som ligger kvar på samma nivå som Inom Vård- och omsorgsnämnden har det blivit 16 stycken fler tillsvidareanställa vilket beror på öppnandet av ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn samt en utökning av antalet sjuksköterskor och en biståndshandläggare. Visstidsanställningarna har ökat på grund av ökad sjukfrånvaro och tillfälliga anställningar i hemvården. Utbildningsnämndens ökning med 11 stycken tillsvidareanställda beror på att antalet elever har ökat i grundskola och på Campus. De visstidsanställda har ökat med 22 stycken med anledning av en ökad sjukfrånvaro där visstidsanställda har tagits in som frånvarotäckare samt att medarbetare i förskolan har valt att gå ner i sysselsättningsgrad och ersatts med visstidsanställda. Totalt antal anställda Mätdatum 30 november Antal personer Tillsvidareanställda Visstidsanställda 24

64 Timavlönade Det timavlönade arbetet 2014 motsvarade 105,4 årsarbetare vilket är en ökning med 16,8 årsarbetare i jämförelse med Alla förvaltningar har ökat användandet av timavlönade. Den största förändringen återfinns hos Vård- och omsorgsnämnden som under 2014 har ökat användandet av timavlönade med 11,4 årsarbetare till 74,1. Sedan 2010 har användandet av timavlönade i Vård- och omsorgsnämnden ökat med 81 %. Ökningen under året beror på en hög korttidssjukfrånvaro bland de tillsvidareanställda medarbetarna. Utbildningsnämnden har under året ökat det timavlönade arbetet med 3,4 årsarbetare. Den ökade sjukfrånvaron har i vissa fall täckts med timavlönade liksom vissa vakanser under rekryteringsprocesser som dragit ut på tiden. Dessutom påverkar det ökade behovet av modersmålslärare inom grundskolan. De största förändringarna återfinns på Utbildningsnämnden som minskade användandet av övertid och mertid med 0,9 årsarbetare, medan Vård- och omsorgsnämnden ökade användandet med 0,8 årsarbetare. Utbildningsnämndens minskning beror på att tillgången på vikarier har varit god under året och att fler visstidsanställda har täckt upp i verksamheten än under Av Kommunstyrelsens totala över- och mertidstimmar 2014 på 0,6 årsarbetare, återfinns 0,4 årsarbetare på kostenheten. Vård- och omsorgsnämndens ökning av överoch mertidstimmar med 0,8 årsarbetare beror på svårigheter att använda personalresurser effektivt inom och över enheterna. Antal övertids- och mertidstimmar Inom Kommunstyrelsen har timavlönat arbete ökat med 1,6 årsarbetare vilket beror på att kommunen anställde fler ferieungdomar under sommaren 2014 i jämförelse med året innan. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden har väldigt låga nivåer av timavlönat arbete även om det förekommer Timavlönade omräknat i årsarbetare Övertid Mertid Över- och mertid KS UN VON Under 2014 ökade antalet övertidstimmar med cirka 750 timmar medan mertidstimmarna minskade med knappt 1000 timmar. Det ger en total minskning av antalet övertids- och mertidstimmar med 0,2 årsarbetare, cirka 250 timmar. Heltid och deltid Omsorgspersonalen inom Vård- och omsorgsnämnden har fortsatt möjlighet att välja sysselsättningsgrad två gånger per år. Det förekommer att medarbetarna väljer att öka eller minska sin sysselsättningsgrad men förändringarna är vanligtvis små. Eventuell överbemanning blir så kallade stjärnturer och kan användas av verksamheter med behov, vanligtvis vid vakanstäckning på grund av sjukdom eller semester. I den kommunövergripande statistiken har antalet tillsvidareanställda med heltid ökat från 76 % 2013 till 76,7 % Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidare- och visstidsanställda är 92 % vilket är en minskning från 2013 (93 %). 25

65 Åldersstruktur Åldersstrukturen förändrades endast marginellt mellan 2013 och Medelåldern sjönk något från 45,7 till 45,3 år. De flesta medarbetare återfinns i ålderkategorierna år (26,8 %) och år (26,3 %). Av det totala antalet medarbetare är 12,6 % under 30 år vilket är en ökning från 2013 (10,6 %). 12,8 % av medarbetarna är över 60 år vilket innebär 105 personer. Av dessa är 10 personer över 65 år, 5 kvinnor och 5 män. Pensionsavgångar Det var totalt 14 medarbetare som gick i pension under 2014, vilket är färre än 2013 då 21 medarbetare gick i pension. År 2014 låg medelåldern för pensionsavgång på 64,36 år vilket är något högre än 2013 då motsvarande siffra var 63,66 år. Inom en femårsperiod kommer cirka 100 personer att uppnå pensionsålder 65 år Antal som uppnår pensionsålder 65 år Personalkostnader Den totala personalkostnaden ökade under 2014 med 24 mkr vilken är 20 mkr mer än 2013 då ökningen var 4 mkr. Anledningen till ökningen är den årliga löneöversynen men framförallt att medarbetarna har blivit flera. Utfall för respektive fackförbund i löneöversyn 2014 Kommunal 550 kr per person Lärarförbundet 2,62 % LR 2,62 % Vision 2,60 % Akadem SSR 2,20 % Akademikerall. 2,80 % Vårdförbundet 2,88 % Fysioterapeuterna 2,62 % Ledarna 2,50 % Personalkostnader mkr Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro redovisat per åldersgrupp samt kön Åldersgrupp ,77 % 10,22 % 8,93 % ,48 % 7,34 % 7,44 % 50-6,14 % 8,41 % 8,85 % Kön Kvinnor 7,08 % 8,86 % 9,16 % Män 3,07 % 3,37 % 2,82 % Korttidssjukfrånvaro Dag ,46 % 3,46 % 3,43 % Sjukfrånvaro Dag ,44 % 1,84 % 1,99 % Långtidssjukfrånvaro Dag 91-1,56 % 2,70 % 2,78 % Total sjukfrånvaro 6,45 % 8,00 % 8,20 % 26

66 Sjukfrånvaro i procent Kort Lång Total Den sammanlagda sjukfrånvaron har ökat från 8,0 % 2013 till 8,2 % Den korta sjukfrånvaron är i princip oförändrad medan långtidssjukfrånvaron har ökat marginellt. Sjukfrånvaron ökar mest mellan dag där den ökat med 0,15 procentenheter. Sjukfrånvaron har under året ökat mest bland medarbetare över 50 år med 0,44 procentenheter. I åldersgruppen under 29 år har sjukfrånvaron sjunkit från 10,22 % 2013 till 8,93% 2014 men det är fortfarande åldersgruppen under 29 som har den högsta sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron skiljer sig markant mellan män och kvinnor. Männens sjukfrånvaro har sjunkit med 0,55 procentenheter till 2,82 % och kvinnornas sjukfrånvaro har ökat med 0,3 procentenheter till 9,16 %. Sjukfrånvaron har ökat i alla nämnder utom Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden där den har sjunkit 0,53 procentenheter och Kommunstyrelsen där den sjunkit 2,56 procentenheter. Inom Vård- och omsorgsnämnden ökade sjukfrånvaron från 9,11 % 2013 till 9,60 % Den största anledningen till korttidssjukfrånvaron är infektionssjukdomar medan orsaken till långtidssjukfrånvaron är belastningssjukdomar och psykosocial överbelastning. Arbetstidsmodellen för rätten till heltid kan också ha påverkat hälsotalen negativt på grund av sin komplexitet. Många insatser har gjorts tillsammans med företagshälsovården för att komma till rätta med ohälsan. Inom Kultur- och fritidsnämnden ökade sjukfrånvaron från 3,89 % 2013 till 4,10 % Ökningen, som framförallt ligger på långtidssjukfrånvaron, kan bero på att verksamheten har ställts inför en rad olika utmaningar under året vilket ökat belastningen på medarbetarna. För att komma tillrätta med ohälsan har medarbetarnas delaktighet i det systematiska arbetsmiljöarbetet varit viktig under året. Inom Utbildningsnämnden har sjukfrånvaron ökat från 7,28 % 2013 till 7,74 % Variationerna i sjukfrånvaro mellan olika verksamheter är stor. Lokalernas utformning och antalet barn bidrar till en hög arbetsbelastning inom förskolan där enhetscheferna har arbetat systematiskt tillsammans med företagshälsovården för att komma tillrätta med ohälsan. Kommunstyrelsens sjukfrånvaro har sjunkit under året från 7,05 % 2013 till 4,49 % Framförallt har insatser gjorts på kost- och ekonomienheten vilket gett ett positivt resultat. Inom Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har sjukfrånvaron minskat från 3,03 % 2013 till 2,50 % Verksamheten har en utsedd hälsoinspiratör som inspirerar sina kollegor till goda hälsoval med ökad träning och bättre kostvanor vilket antas bidra till en positiv och långsiktig hälsa. Under 2014 sjönk frisktalet med 3 procentenheter till 48 %. Det innebär att 48 % av de tillsvidareanställda medarbetarna har uppfyllt kriteriet för definitionen av långtidsfrisk, det vill säga de har haft sju eller färre sjukdagar under För att komma tillrätta med ohälsan på våra arbetsplatser har både främjande, förebyggande och rehabiliterande insatser gjorts under året. Främjande insatser syftar till att bevara eller öka det friska. De främjande insatserna under året har bestått av exempelvis utbildningar för hälsoinspiratörer, chefer och skyddsombud, föreläsningar för arbetsgrupper om konditionens betydelse för hälsa och ork, genomförda hälsoprofiler med råd om hur medarbetaren ska kunna påverka sin långsiktiga hälsa på ett positivt sätt och kostnadsfria prova på aktiviteter i olika träningsformer. En förebyggande insats syftar till att en identifierad risk minimeras eller tas bort så att risken för skada eller ohälsa minskar. Exempel på förebyggande insatser som gjorts under året är interna utbildningar i kommunikation och bemötande mellan kollegor, arbetsmiljökartläggningar med konsultinsatser av företagshälsovården, ergonomiska bedömningar av arbetsplatser, konditionstester av medarbetare samt utbildning i konflikthantering och självförsvar för utsatta grupper. En rehabiliterande insats syftar till att få tillbaka medarbetaren i arbete så snabbt som möjligt. Arbetsanpassning, kartläggningssamtal, arbetsföremågeutredningar, stödsamtal hos 27

67 beteendevetare och psykolog, rehabiliteringsmöten, rehabiliteringsplaner och omplacering har använts som verktyg för detta. Under 2014 har personalenheten fungerat som stöd till chef i många olika rehabiliteringsärenden både vid korttids- och långtidssjukfrånvaro. Stöd som efterfrågats är exempelvis att få råd om lämpliga insatser, stöd under flerpartssamtal, framtagande av omplaceringsutredningar och missbrukskontrakt samt att få uppbackning vid överläggningar och förhandlingar inom området. Arbetsskador och tillbud Under 2014 har 43 arbetsskador inrapporterats. 12 stycken av dessa har uppkommit av psykisk överbelastning, 7 stycken av fysisk överbelastning och 8 stycken när medarbetaren har halkat och fallit, med eller utan cykel. Vid 4 tillfällen har medarbetaren fått fysiska skador som åsamkats av annan person. Övriga skador är stick- och brännskador, skada på grund av fallande föremål och fordons-olyckor. Tillbudsrapporteringen har ökat från 75 stycken 2013 till 92 stycken Ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Att göra en tillbudsrapportering är en viktig del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och bidrar till att ge en bättre kunskap om arbetsplatsens arbetsmiljörisker. Om risken är känd kan åtgärder sättas in så att ohälsa eller arbetsskada kan förhindras. Av inrapporterade tillbud var cirka 75 % stressrelaterade. Den upplevda stressen har utlösts av olika anledningar där vikariebrist, högt arbetstempo, konflikter, otydliga instruktioner och brist på raster är några. Cirka 10 % av tillbuden var hot- och våldrelaterade. Det är en minskning i jämförelse med de senaste åren där tillbuden på grund av hot och våld har legat stadigt runt 30 %. Det finns anledning att tro att satsningen under 2013 och 2014 på Trygg på jobbet har gett resultat. I satsningen har ett flertal aktiviteter genomförts; chefer och skyddsombud har fått utbildning i riskbedömning hot och våld, utsatta grupper har fått utbildning i konflikthantering och självförsvar, alla enheter har uppmanats att titta över och uppdatera sina rutiner för hot och våld och personalenheten har tagit fram rutiner och hjälpmaterial för hot- och våldsituationer. Övriga tillbud 2014 hade en stor spridning med risker som till exempel stick-, bränn-, fall- och skärskador. Företagshälsovård Den totala kostnaden för kommunens företagshälsovård 2014 hamnade på 767 tkr vilket är en ökning med drygt 120 tkr i jämförelse med Kostnadsökningen är en direkt följd av att flera arbetsgrupper har kopplats till företagshälsovårdens tjänst sjuk och frisk. Tjänsten innebär att medarbetaren när den blir sjuk ringer företagshälsovårdens telefontjänst för att få kvalificerad sjukvårdsrådgivning. Chefen får samtidigt en återkoppling via mejl att medarbetaren är sjuk samt en kontinuerlig sjukfrånvarostatistik över sina arbetsgrupper. Grupper som är kopplade till tjänsten finns inom Vårdoch omsorgsnämnden samt Kostenheten på Kommunstyrelsen. Omkring 30 % av företagshälsovårdens insatser är gjorda av beteendevetare och psykolog, 20% av företagsläkare, 14% av företagssköterska och 10% av fysioterapeut. Andra kompetenser som anlitats är bland annat arbetsmiljöingenjör och hälsoutvecklare. Kronor Kostnad företagshälsovård per nämnd Arbetsmiljö och hälsa KS UN VON MSN KFN Kommunen har under hösten 2014 genomfört en grundläggande arbetsmiljöutbildning på 2,5 dagar för nya chefer och skyddsombud. En stor aktivitet och entusiasm präglade dagarna som syftade till att få vardagens systematiska arbetsmiljöarbete att bli väl fungerande i alla delar från riskbedömning till åtgärder och uppföljning. Vidare erbjöds chefer och skyddsombud en dags fördjupad arbetsmiljöutbildning i november. Deltagarna delades upp i lag och fick svara på en rad olika frågor och påstående inom arbetsmiljöområdet. Ett lättsamt och roligt sätt att arbeta med ett viktigt område. 28

68 Kommunen fortsatte sitt långsiktiga hälsofrämjande arbete tillsammans med 20 härliga hälsoinspiratörer som motorer för det jobbet. Medarbetarna har erbjudits att delta i flera olika hälsoföreläsningar och en rad olika prova på aktiviteter, bland annat zumba, löpträning, spinning, yoga och core. Det har ordnats matlagningskurs, cykeltävling och en rad andra aktiviteter för att inspirera till goda hälsoval. Under 2014 har 36 % av medarbetarna utnyttjat sitt friskvårdbidrag på 800 kronor vilket är en ökning med 6 procentenheter från Spridningen av valda friskvårdsaktiviteter är stor, till exempel styrketräning, massage, simning, fotvård, yoga, gymnastik och dans. Friskvårdsbidrag År Antal uttagna träningskort År Antal utbetalade friskvårdsbidrag Kommunchefen fick under hösten 2014 i uppdrag av Kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan för att sänka sjukfrånvaron i kommunen. I slutet på året träffades kommunens chefer för att påbörja arbetet och mängder av idéer kom upp för att öka hälsan i våra verksamheter. Arbetet delades in i tre olika områden; droger/missbruk, belastningssjukdomar och välmående/psykosocial överbelastning. Kommunchef tillsammans med personalenhet kommer att fortsätta arbetet med att färdigställa planen under våren 2015 Ledarutveckling Arbetet med Klart ledarskap fortgår och både nya chefer och strateger/nyckelpersoner erbjuds ledarutbildningen. Kunskapen hålls vid liv i olika sammanhang, bland annat genom att använda verktygen från utbildningen på olika sätt. Samtliga chefer bjuds månatligen in till Ledarfrukostar. Varje tillfälle har olika teman eller informationspunkter och syftet är att öka helhetssynen och skapa gemensamma bilder kring viktig information. I flera delar har också ledarfrukostarna fokuserat på att skapa delaktighet och samla chefernas synpunkter inför olika beslut. Nytt personal- och lönesystem Under året har ett stort arbete pågått med att förbereda för ett nytt personal- och lönesystem. Efter en omfattande upphandling under 2013 har 2014 ägnats åt att sätta upp, förbereda och testa det nya systemet som kommer sättas i drift februari Delaktighet har skett genom referensgrupper för både medarbetare och chefer. Feriearbete Under sommaren 2014 hade nästan 100 ungdomar feriearbete i Oxelösunds kommun. Kommunens olika verksamheter tog emot ungdomarna som under tre veckor fick prova på att arbeta i någon av kommunens verksamheter. Flera ungdomar blev genom feriearbetet delaktiga i något av kommunens nya projekt, till exempel Oxelö skärgård, rusta lekplatser i samarbete med Oxelö energi eller pröva på att vara turistvärdar. Rekrytering En viktig del av arbetsgivararbetet handlar om att rekrytera kompetent personal. Kommunen arbetar med en decentraliserad rekryteringsprocess som innebär att varje personalansvarig chef själv rekryterar sina medarbetare utifrån en centralt styrd process och vid behov med stöd av personalenheten. Under 2014 publicerades totalt 79 annonser innefattande 116 tjänster (76 stycken under 2013). Några av dessa var ompublicering som gjorts på grund av för få kvalificerade sökanden. Under året inkom totalt sett 1905 ansökningar (1580 stycken under 2013). Utöver de externa annonseringarna görs också intern rekrytering. Under 2014 rörde det sig om 36 tjänster (17 stycken under 2013). I flera av de rekryteringar som gjorts under året har det varit svårt att finna tillräckligt kompetent personal, ett par exempel är nattsjuksköterskor och enhetschefer inom Vård och omsorg. 29

69 Internkontroll Allmänt Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att implementera och tillse att nämnderna har en god internkontroll och ansvara för den årliga utvärderingen och förbättringsåtgärderna. Enligt reglementet för internkontroll ansvarar nämnderna för att interkontroll upprättas, fastställs, revideras och följs upp årligen. Året 2014 Kommunstyrelsen hade inför 2014 målsättningen att effektivisera och förbättra arbetet med internkontroll. Men det arbetet har inte genomförts från Kommunstyrelsens sida. Främsta anledningen är brist på tid. Arbetet planeras att påbörjas under Den senaste utbildningsinsatsen gjordes i slutet av 2013 för politiker och förvaltningschefer. Under 2014 har det totalt endast varit ett fåtal nya politiker i nämnderna och utbildning kommer att ske 2015 för samtliga politiker i nämnderna. Sammanfattningsvis har arbetet i kommunen överlag fungerat tillfredställande. Samtliga nämnder har en internkontrollplan för Uppföljningen av internkontrollarbetet visar att nämndernas arbete med internkontroll skiljer sig åt och att anvisningarna inte har följts fullt ut. Som exempel på detta har två av fem nämnder gjort uppföljning av internkontrollplanen två gånger under 2014 som anvisningarna föreskriver. Två nämnder har gjort uppföljning en gång och en nämnd har inte gjort någon uppföljning. Bedömning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (MSN) har följt upp internkontrollplanen två gånger under året. Internkontrollplanen innehåller sex kontroller och fem har följts upp. Kontrollen som inte följts upp handlar om synpunkter och klagomål för 2014 och den kontrollen kommer att följas upp i februari 2015 då samtliga synpunkter och klagomål för 2014 finns med. En kontroll som rör debiterad tid/taxeefterlevnad bedömer MSN att de är nästan nöjda med. Det är främst på taxan för byggärenden som vid stickprov visat på brister. Anledningen kan vara att tillfällig personal har täckt upp på vakanta tjänster. En kontroll, handläggningstid av bygglov, har fått bedömningen nästan nöjd. I höstas blev en tjänst vakant och handläggningstiden blev då längre än 10 veckor. Resterande tre kontroller har fått bedömningen helt nöjd och dessa är kontroll av attestering, delegationsordning och myndighetsbeslut. Kommunstyrelsens (KS) internkontrollplan för 2014 har innehållit åtta kontroller där fem kontroller är verksamhetsprocesser och tre är ekonomiprocesser. KS har följt upp internkontrollplanen på sammanträdet i oktober. Uppföljningen visar att fem av processerna är godkända. Tre av dem är inte godkända. Den första processen som inte är godkänd rör delegationsanmälan där brister finns i hanteringen. Den andra är uppsiktsplikt mot verksamheter som bedrivs i samverkan och den tredje rör arvodesutbetalningar. KS anser att dessa processer bör utgöra kontrollmoment även Kultur- och fritidsnämnden (KFN) har följt upp internkontrollplanen på KFN:s sammanträde i december Internkontrollplanen innehåller åtta kontroller som är fördelade på två ekonomiska kontroller och sex verksamhetsprocesser. I uppföljningen har sex kontroller fått bedömningen helt nöjd. Dessa är olika ekonomiska rapporter/uppföljningar, personalens arbetsmiljö, investeringar och satsningar på Ramdalens fritidsanläggningar och att verksamheten bedrivs enligt verksamhetsplanen. En kontroll är KFN inte nöjd med och den handlar om revidering av dokumenthanteringsplanen som inte genomförts på grund av personalbrist. Planen är att revideringen görs Utbildningsnämnden (UN) har minskat antalet kontrollprocesser 2014 med tre då processerna bedömdes fungera bra. Internkontrollplanen innehåller åtta kontrollmoment (Sex av kontrollmomenten är 30

70 verksamhetskontroller och två kontroller är ekonomiska). UN har inte följt upp internkontrollarbetet under året. Uppföljningen i bokslutet visar att fyra fått bedömningen nöjd och av dessa är två ekonomiska processer och två verksamhetsprocesser. Två verksamhetsprocesser som rör behörighet i administrativa system och systematsikt kvalitetsarbetet har nästan godkända resultat. UN fortsätter med uppföljning och utveckling och planerar att ta fram metoder för att följa upp resultaten i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetsprocessen elevers resultat är inte godkänd och det framgår inte av vilken anledning men UN anger att de planerar att fortsätta uppföljningen på individnivå. Den kontroll som inte valts ut att följa upp handlar om tillsyn av fristående förskolor och anledningen är att tillsyn görs vartannat år och har inte genomförts Vård- och omsorgsnämnden (VON) har förändrat innehållet något i internkontrollplanen för 2014 och den innehåller sex kontroller som samtliga är verksamhetsprocesser. VON har följt upp internkontrollen två gånger under året enligt anvisningarna. I uppföljningen redogör VON att de är helt nöjda med två kontroller, läkemedelshantering och placerade på Oliven. Tre kontroller bedömer VON att de är nästan nöjda med och det är kontroll av myndighetsbeslut, vårdplaneringar och biståndsbeslut hemvård. Det är endast mindre avvikelser som identifierats i kontrollerna. Den kontroll som inte är godkänd är social dokumentation och där beskriver VON att de har ett förbättringsarbete att göra vad gäller genomförandeplaner och åtgärder har påbörjats under året. Framtida arbete Kommunstyrelsen kommer under 2015 att genomföra utbildningar för nämnderna då det efter valet 2014 är nya nämndsledamöter från 1 januari Internt arbete med implementering av det påbörjade interkontrollarbetet kommer också att ske då det för närvarande inte är ett till fullo effektivt arbete som utförs, utifrån gällande reglemente. Kommunstyrelsen kommer också att starta en arbetsgrupp för fördjupat interkontrollarbete där varje nämnd/förvaltning utser en internkontrollansvarig som ingår i arbetsgruppen. Kommunstyrelsen behöver också säkra att alla tjänstemän, politiker och nyanställda förvaltningschefer/politiker, i tidigt skede, får information och utbildning om hur internkontrollarbetet fungerar i kommunen samt dess funktion, innehåll och betydelse. Samtliga ansvariga ska få återkoppling på inlämnat material i bokslutet. 31

71 Nämndredovisning Kommunstyrelsen Ekonomiskt utfall 2014 Övriga Budget- Verksamhet (tkr) Anslag Intäkter Kostnad utfall Kommunstyrelse Partistöd Gem. verksamhet Markförsörjning Näringsliv Parker Räddningstjänst Totalförsvar Idrotts- o fritidsanläggningar Arbetslokaler Kommunikationer Gemensam administration Utbildning, företagshälsovård Verksamhetsfastigheter Fackl verks. / Kommunskydd Måltidsproduktion Summa Summa Summa Summa Drift och förvaltning av kommunens fastigheter tillhör Kommunstyrelsen. Den är uppdelad i fyra verksamhetsområden, markförsörjning, idrotts- och fritidsanläggningar, arbetslokaler och verksamhetsfastigheter. Den dominerande delen utgörs av verksamhetsfastigheter som omfattar skolor, förskolor, omsorgslokaler och kommunhus. Av kommunstyrelsens omsättning redovisas 67 % av intäkterna och 43 % av kostnaderna i fastighetsverksamheterna, så avvikelser i kapitalkostnader, underhåll och drift har en mycket stor betydelse på det gemensamma ekonomiska resultatet. Utfall mot budget Kommunstyrelsen redovisar ett resultat som är +5,4 mkr bättre än budgeterat. Inom detta resultat redovisar fastighetsverksamheten ett underskott med -2,1 mkr. En naturlig förklaring är att kommunens fastigheter är relativt åldersstigna och lider av ett eftersatt underhåll. Det har medfört att kostnader för reparationer och planerat underhåll ökat mer än förväntat. Drift- och reparationskostnader har varit -3,7 mkr högre än budgeterat. Enskilda händelser att peka på är följande: Kostnaden för Kustbostäders förvaltning ökade och kostnaden för planerat underhåll kostade - 1,8 mkr mer än budgeterat. Men det separat budgeterade anslaget för planerat underhåll av taket på Ramdalsanläggningen, 4,0 mkr, användes inte vilket medfört ett ekonomiskt överskott. Nedskrivningen av ett markområde medförde en obudgerad kostnad på -1,2 mkr. 32

72 Men det blev överskott bl.a. på lägre kapitalkostnader än budgeterat +1,8 mkr. Kommunens investeringar 2014 blev bara 36 %, 17,9 mkr av budgeterade 49,7 mkr. Kapitalkostnadsberäkningen gjordes då investeringarna för 2014 bedömdes bli högre än de blev, och även att investeringarna för 2013 skulle skett i snabbare takt. Fastighetsverksamheten Budget Bokslut Anslag 0,8 0,8 Intäkter 58,0 57,3 Drift och reparationer -21,0-25,2 Planerat underhåll -7,2-5,0 Övrigt Kustbostäder -2,9-3,4 Kapitalkostnader -23,2-21,4 Övriga kostnader -4,5-5,2 Resultat 0,0-2,1 Sammanfattningsvis står Kommunstyrelsen inför en stor utmaning när det gäller att höja statusen på fastighetsbeståndet och möta ökade myndighetskrav avseende sina verksamhetsfastigheter. En annan verksamhet som visar ett stort överskott är gemensam administration inkl. utbildning, företagshälsovård, 6,2 mkr. De större orsakerna till detta är: 1,9 mkr beror på att bara 0,9 mkr av de 2,8 mkr som anslogs hos kommunstyrelsen för verksamhetsutveckling har förbrukats. Missbruksprojektet startade först på hösten och därför blev kostnaderna under 2014 endast 0,1 mkr och ett överskott på 0,3 mkr. Redovisade kostnader för löne- och ITservice är 2,1 mkr lägre än budgeterat. Leasingkostnaderna för teleledningar sjunker varefter avtalstiderna löper ut, 0,5 mkr. Kommunstyrelsen hade ett överskott i detaljbudgeten, och större delen av denna reserv faller också ut som överskott i bokslutet, 0,6 mkr. Kostenheten visar ett överskott på 0,7 mkr. Större delen beror på att intäkterna blivit 1,1 mkr högre än budgeterat och detta beror på ökade volymer. Kostenheten har också under sommaren och hösten levererat lunchportioner till de förskolor som har egna tillagningskök, portioner som inte var inräknade i budgeten. Utfall jämfört med föregående år Resultatet är 3,4 mkr bättre 2014 jämfört med Bokslut skillnad Anslag 59,6 52,5 7,1 Intäkter 85,9 81,2 4,7 Kostnader 140,1 131,7-8,4 Resultat 5,4 2,0 3,4 Anslaget till Kommunstyrelsen sattes av Fullmäktige till 55,9 mkr. Efter detta justerades anslaget under året genom några beslut: Verksamhetsutveckling, +2,8 mkr. Satsning feriearbeten, +0,4 mkr. Delfinansiering av missbruksprojektet, +0,4 mkr. Reglering av tomtmark på väg på Jogersö, +0,1 mkr Intäkterna ökade med 4,7 mkr. Arrendeintäkterna ökade med 1,4 mkr och interna hyresintäkter ökade 0,5 mkr p.g.a. ombyggnationer i Ramdalsanläggningen. Kostenhetens ökade volymer medförde en intäktsökning på 1,4 mkr jämfört med ITenheten tog över ansvar och rutiner för datorer och skrivare vilket innebar att både intäkter och kostnader ökade med 1,0 mkr. Ekonomienheten fick del av intäkter ur medlen för verksamhetsutveckling, 0,2 mkr för sina projekt under Kostnaderna ökade med 8,4 mkr. Personalkostnader svarade för 2,1 mkr av ökningen. Det berodde i sin tur på helårseffekter av anställningar avseende webadministrationen samt på starten av missbruksprojektet. Kommunen anställde också en fastighetsekonom som arbetade 10 månader Kostnaderna för köp av verksamhet har ökat med 7,1 mkr, 15 %, mellan åren. Det är helt inom fastighetsverksamheten som ökningen skett, från 26,3 mkr till 33,6 mkr, dvs 7,3 mkr eller 28 %. Det beror på ökade drift- och reparationskostnader, 3,7 mkr, och ökat planerat underhåll med 3,2 mkr samt övriga kostnadsökningar från Kustbostäder med 0,4 mkr. Personalenheten och IT-enheten redovisar däremot sänkta kostnader för lämnade uppdrag, totalt 0,7 mkr. 33

73 Lokalkostnaderna, tomhyrorna, minskade med 1,1 mkr när Torgskolan byggdes om för att hyras ut fr.o.m. september 2014 och fastigheten på Esplanaden såldes i jan Särskilt uppdrag Kommunstyrelsen fick i Mål och budget 2014 i uppdrag att göra en total översyn av kommunens uppdrag, organisation och bemanning utifrån långsiktiga behov. Översynen är avslutad och avrapporterad till kommunstyrelsen. Rapporten mynnade ut i ett uppdrag att göra en förstudie på En väg in, ett enklare och snabbare sätt för medborgaren att få kontakt och svar på sina frågor. En projektledare arbetar med frågan och ska avrapportera i februari Särskilda satsningar I kommunstyrelsens ram ligger särskilda satsningar på näringsliv 0,5 miljoner kr och fastighetsdrift 0,5 miljoner kr. Näringsliv 0,5 mkr har avsatts för satsningar på näringslivsarbete. Medlen har förbrukats för den avsedda satsningen. Kommunstyrelseförvaltningen har en näringslivansvarig, tillika företagslots, anställd på halvtid. Företagsluncher och planerade företagsbesök har genomförts varje månad. Marknadsföringsmaterial har producerats och distribuerats. Olika företagsgrupper har träffats regelbundet, bland annat företag i fiskehamnen. Kommunen har varit representerad i arrangemang som Morgonsoffan, Bomässa, Logistikmässa samt besöksnäringsarrangemang. Fastighetsdrift 0,5 mkr har avsatts till fastighetsdrift. Medlen har ställts till Kustbostäder för ökade kostnader/uppdragsersättning i samband med fastighetsdrift. Medel för verksamhetsutveckling Kommunstyrelsen fick 2,8 mkr i ökat anslag för att arbeta med verksamhetsutveckling. Vissa projekt utfördes helt inom kommunstyrelsen. Dessa avsåg införande av komponentredovisning, kontaktcenter En väg in och förändra radikalt. Projektet att utveckla ett resursfördelningssystem i skola/förskola skedde i samverkan mellan kommunstyrelse och utbildning. Övriga nämnders projekt avsåg workshop hos Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, gruppaktivitet hos Vård- och omsorgsnämnden och kvalitetsarbete för ungas aktiviteter hos Kulturoch fritidsnämnden. Av anslagna 2,8 mkr förbrukades 0,9 mkr. Kostnader har uppkommit för konsulter och studiebesök och att ersätta övriga nämnders kostnader. Införande av komponentredovisning är att uppfylla ny redovisningslag för uppdelning av våra anläggningstillgångar. Arbetet pågår även in på 2015 och kommer att innebära ändrade avskrivningskostnader och troligen ändrat synsätt på planerat underhåll. Projektet att utveckla ett nytt resursfördelningssystem har pågått 2014 och fortsätter in på Syftet är att resurser ska tydligt och enkelt följa resursbehovet, först och främst i skolverksamheten, men senare troligen också i äldreomsorgen. Projektet Kontaktcenter är en ny servicefunktion som ska ge ökad service och tillgänglighet genom att erbjuda en väg in. Arbetet pågår även in på 2015 och kommer att kompletteras med en konsekvensanalys. Investeringar (Belopp i mkr) Budget Bokslut Bokslut Fastigheter och anläggningar 39,4 12,9 18,0 Mark 0,4 Datorer och infrastruktur 1,7 0,2 Övrigt 1,3 0,1 0,3 Summa 42,4 13,2 18, var ett år med lägre investeringsutgifter än föregående år. Budgeten uppgick till 42,4 mkr. 10,9 mkr av denna budget bestod av överförda medel från Utgifterna uppgick till 13,2 mkr, varav 12,9 mkr i fastigheters ny- och ombyggnationer. Några större projekt avser taket på Ramdalen och dess olika etapper. Etapp 1 är klart, och etapp 2 är påbörjad och beräknas vara klart till sommaren. Ventilationsombyggnaden i Ramdalsskolans hus D, E och F är klara, utgift 5,8 mkr. Torgskolans ombyggnad är klar och skolan har börjat användas, utgift 1,6 mkr. Ombyggnad av Peterslundsskolans kök är påbörjad och beräknas vara klar i april Budgeten belöper sig till 5,2 mkr. Projektering för en ny förskola och skola pågår. Budgeterat för denna etapp är 3,0 mkr. 34

74 Endast mindre utgifter redovisas för våra pågående projekt avseende utveckling av e- tjänster, fastighetsnät och ekonomisystem etc, totalt 0,1 mkr av budgeterade 1,7 mkr. Övriga projekt är dels en planerad kulvert på Sundsörs industriområde, och dels mat- och transportvagnar för kostenheten samt ett kommunikationssystem för säkerhetsarbetet. Som tilläggsbudget till 2015 av ej upparbetade investeringsmedel äskas 27,2 mkr. Försäljningar Kommunen räknar löpande med att sälja icke strategiska anläggningstillgångar. Syftet är både att frigöra kapital och att tillhandahålla mark för bostäder och företagande såldes bl.a. fastigheter på Lastudden, och fastigheten Poppeln på Esplanaden. Försäljningen av tomter på Vallsundsvägen pågår. Totalt har kontrakt skrivits på ca 10 mkr utöver vad som redovisas som försäljningar i 2014 års bokslut. Orsaken är att det förväntas mera kostnader som knyts till försålda objekt innan redovisning av reavinster blir aktuellt. 35

75 Kultur- och fritidsnämnden Ekonomiskt utfall 2014 Övriga Budget- Verksamhet (tkr) Anslag intäkter Kostnad utfall Kultur- o fritidsnämnd Turism Konsumentinformation Gemensam administration Fritid Kultur Fritidsanläggningar Fritidsgård Café / uthyrning Summa Summa Summa Summa Utfall mot budget Kultur- och fritidsnämnden lämnar ett överskott med 0,4 mkr. Överskottet fördelar sig enligt följande: 0,3 mkr är lägre personalkostnader (inga vikarier vid föräldraledigheter, sjukskrivningar och annat arbete). Kvarstående 0,1 mkr är flera mindre poster bl a lägre städkostnader. Under 2014 har alla tjänster inte varit besatta. Den ansträngda personalsituationen har lett till att inarbetad årsarbetstid inte har kunnat tas ut i ledighet Utfall jämfört med föregående år Anslagen minskade med 0,4 mkr. Intäkterna ökade med 0,3 mkr. Kostnaderna minskade med 0,3 mkr. Ökade intäkter är till största delen hyra som Medley betalar enligt nytt avtal 2014 för drift av Ramdalens bad- och sporthall, 0,2 miljoner kr. Extra intäkter för verksamhetsutveckling 0,1 mkr har tillkommit. Lägre kostnader för hyra av Ramdalens badoch sporthall enligt nytt avtal för drift av denna, 0,2 miljoner kr hade kultur och fritid kostnader för nedskrivning av den kommunala konstens värde 0,3 miljoner kr samt avskrivning av en fordran, 0,2 mkr. Medel för verksamhetsutveckling Kultur- och fritidsnämnden fick 0,1 mkr för att arbeta med verksamhetsutveckling. Av detta förbrukades hälften till olika studiebesök Syftet var att stärka kvalitetsarbetet, stärka ungdomars aktiviteter och att öka antalet tjejer som besökare Studiebesöken var lyckade på flera sätt. Fritidsgården har inspirerats av arbetssätt och idéer samt har påbörjat ett förändringsarbete. Intrycken blev också en nystart för många aktiviteter. 36

76 Investeringar Investeringar (mkr) Budget Bokslut Bokslut Inventarier Koordinaten 0,1 Stenviksbadet 0,2 0,1 0,3 RFID 0,3 0,1 Ramdalens sporthall 0,1 0,1 Övrigt 0,2 Summa 0,7 0,3 0,5 Under året har upprustning av Stenviksbadet fortsatt. Ny innebandysarg till Ramdalens sporthall. Arbetet med RFID har slutförts och inventarier till Koordinaten har köpts. Som tilläggsbudget till 2015 av ej upparbetade investeringsmedel äskas 0,2 mkr. 37

77 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Ekonomiskt utfall 2014 Övriga Budget- Verksamhet (tkr) Anslag Intäkter Kostnad utfall Miljö o samhällsbyggnadsnämnd Gemensam administration Infrastruktur Fysiskt och teknisk planering Gator och vägar, gatubelysning Trafiknämnd Parker Miljö och hälsoskydd Bostadsanpassning VA och renhållning Kommunskydd Summa Summa Summa Summa Utfall mot budget Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens resultat blev +0,2 mkr De budgeterade intäkterna genom avgifter, exempelvis för bygglov, planverksamhet liksom miljö- och hälsoskyddsavgifter uppnåddes. Personalkostnaderna blev 0,1 mkr lägre beroende på en vakans. För att kompensera för vakansen fick konsulttjänster till en kostnad av 0,3 mkr köpas in. Att både intäkter och kostnader är något högre än budget beror framförallt på kommunskyddet. Kostnader och intäkter för försäkringarna ska alltid balansera varandra så att verksamheten inte ger någon resultatpåverkan för nämnden. Intäkterna för kommunförsäkringarna såväl som kostnaderna ökade under året. De intäkter nämnden genererar i övrig verksamhet utifrån avgiftsbelagda verksamheter är i storleksordningen 3,0 mkr. Nämndens olika verksamheter uppvisar en god överenstämmelse mellan budgeterade kostnader och intäkter, med några få undantag. En avvikelse är inom Bostadsanpassning där kostnaderna under året översteg budget med drygt 0,2 mkr. Bidragen utgår oavsett tillgängliga medel i budget förutsatt att kriterierna för bidragen är uppfyllda. Eftersom kommunen har en åldrande befolkning är sannolikheten påtaglig att dessa kostnader fortsätter ligga på samma höga nivå eller forsätter att öka kommande år. Inom detaljplaneverksamheten som ryms inom verksamhetsgren fysisk och teknisk planering nådde inte intäkterna i form av avgifter upp till budgeterad nivå. Anledningen är att den planverksamhet som bedrevs var av karaktären anslagsfinansierad planering. Inom området Gator och vägar respektive park köper nämnden verksamhet från de kommunala bolagen. Intressant i sammanhanget är att elförbrukningen under 2014 sjönk med 36,5 kwh jämfört med 2013, vilket inverkat gynnsamt på kostnaderna. Vid varje årsskifte görs en avstämning och avräkning mellan parterna framförallt beroende av att kostnader för snöröjning/sandning varierar mellan åren. Avstämningen för 2014 medförde en återbetalning på 0,2 mkr. 38

78 En reflektion som är lätt att göra i efterhand är att nämnden hade kunnat använda ytterligare 0,2 mkr till asfalttoppning och därmed nått målet att satsa 2,0 miljoner Det som är självklart i efterhand är inte lika självklart under pågående verksamhetsår. Under året har nämnden dessutom fått en tilläggsbudgetering med 0,2 mkr för en satsning på verksamhetsutveckling. Utfall jämfört med föregående år Anslaget till Kommunstyrelsen sattes av Fullmäktige till 24,4 mkr. Efter detta justerades anslaget genom ett beslut om Verksamhetsutveckling, +0,2 mkr, Anslagen ökade med 0,7 mkr. Intäkterna ökade med 0,6 mkr. Kostnaderna ökade med -0,7 mkr. En rättvisande bild skulle kunna vara att nämndens resultat i förhållande till 2013 förstärkts med 0,6 mkr. Dock är inte heller den bilden helt rätt, eftersom 2013 fick nämnden stå för snöbortforslingskostnader motsvarande 0,7 mkr liksom återbetala en tidigare bokförd intäkt på exploateringskontot på 0,2 mkr. Med exakt samma förutsättningar 2013 som 2014 skulle resultatskillnaden vara 0,2 mkr till 2013 års fördel. Inom området Gator och vägar respektive park köper nämnden verksamhet från de kommunala bolagen. Intressant i sammanhanget är att elförbrukningen under 2014 sjönk med kwh jämfört med 2013, vilket inverkat gynnsamt på kostnaderna. Medel för verksamhetsutveckling Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden fick 0,1 mkr för att arbeta med verksamhetsutveckling, ett projekt för bättre samarbete inom kommunen. Detta förbrukades till en workshop för 30 personer från olika förvaltningar och de kommunala bolagen. Det är viktigt att veta vad andra inom kommunen gör, vilket ger en förståelse för de olika processer som pågår och att alla är delar i ett större sammanhang. Några av förslagen som kom upp har redan börjat genomföras, medan andra behöver bearbetas mer innan de är klara eller kan påbörjas. Förvaltningen har också börjat titta på hur andra kommuner arbetar med det interna samarbetet. Syftet med ett bättre samarbete är att kommunen agerar som en enad verksamhet ut mot medborgare och företag. Investeringar (Belopp i mkr) Budget Bokslut Bokslut Gatubelysning 0,5 Gång- och cykelvägar 1,0 1,0 0,7 Tillgänglighetsanpassning 0,4 0,3 0,2 Trafiksäkerhet 0,9 0,6 0,3 Parker 0,2 0,1 0,2 Buss centrumhållplats 0,2 0,2 Fiskehamnen 0,8 0,5 Torget 0,3 Övrigt 0,2 0,1 Summa 4,0 2,7 2,0 Investeringar under året har gjorts planenligt. Inom området tillgänglighetsanpassning inköptes kupolplattor till området runt eken på torget. Med anledning av nytt gestaltningsprogram för torget beslutades att avvakta med alla investeringar på torget. Av den anledningen yrkas på överflyttning i form av tilläggsbudget för åtgärder på Torget. Investeringsvolymen inom trafiksäkerhetsområdet ianspråktogs inte heller helt. Även här yrkas på överflyttning i form av tilläggsbudget. I Fiskehamnen pågår ett uppdrag med projektering av soffor nordöst om Ståltheten. Uppdraget pågår och har ännu inte slutfakturerats. Posten Övrigt avser dels investeringsutrymme inom Mät-, kart- och GISområdet dels ett utrymme för investering i ny luftkvalitetmätare. Utrymmet behövs för att bekosta scanning av nämndarkivet inom nämnda område. Handlingar som tomtindelningar, tomtmätningar, detaljplaner, fastighetsbildningsakter etcetera ingår i arkivet. Beträffande utrustningen för luftkvalitetmätning är det inte helt avgjort om kommunen behöver investera i sådan. Som tilläggsbudget till 2015 av ej upparbetade investeringsmedel äskas 1,2 mkr. Särskilt uppdrag I Mål och budget 2014 fick Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en plan för cykelparkeringar i anslutning till kommunens fastigheter och andra strategiska punkter. En utredning om behov av cykelparkeringar har gjorts och finns inkluderad i cykelplanen. 39

79 Utbildningsnämnden Ekonomiskt utfall 2014 Övriga Budget- Verksamhet (tkr) Anslag Intäkter Kostnad utfall Utbildningsnämnd Musikskola Gemensam administration Fritidshem Förskola Grundskola och förskoleklass Gymnasieskola Komvux och SFI Uppdragsutbildning Facklig verksamhet Summa Summa Summa Summa Felbududgeterad hyra mellan förskola och grundskola/fritidshem finns. Förskola saknar anslag med 955 tkr och grundskola har för stort anslag med 735 tkr, fritidshem med 220 tkr. Ursprungligt anslag: tkr Ändrade ramar enligt gällande beslut: Avräkning barn- och elevpeng tkr Ny anslagsram tkr Verksamhetstal Totalt antal barn/elever, 15 december enligt verksamhetssystemet (inklusive fristående utförare) Mellan åren har antalet barn och elever ökat med 117 stycken Förskola 1-3 år år Grundskola Förskoleklass Åk Åk Åk Fritidshem Gymnasium Utfall mot budget Utbildningsnämnden visar ett positivt resultat med 3,5 mkr för Anledningen till det positiva resultatet är att antalet barn och elever ökat under året. Anpassning av elevhälsa, tilläggsbelopp, ledningsorganisation och administration har inte skett i samma takt som den faktiska barn- och elevökningen under året. Kostnaderna har därför inte ökat i samma omfattning som den utökade anslagramen. Försiktighet har också bidragit till det positiva resultatet. Gemensam administration Resultatet är -0,2 mkr. Utveckling och uppgradering av verksamhetssystemen har påbörjats för att öka effektivitet och service till kommuninvånarna. Kostnaden för detta är -0,4 mkr högre än budget. Däremot är kostnader för kurs- och konferens och personalkostnader lägre, 0,2 mkr. Resursfördelningssystem, barn- och elevpeng 2014 har ett resursfördelningssystem baserat på barn- och elevpeng införts för de kommunala verksamheterna för förskola, fritidshem 40

80 och grundskola. Verksamheterna har tilldelats intäkter beroende på hur många barn/elever som funnits i verksamheten den 15:e i varje månad. Förskola, 0,4 mkr (-0,6 mkr enligt redovisning) Förskolans resultat är 0,4 mkr med hänsyn tagen till att hyra är för lågt budgeterad med 1,0 mkr. Motsvarande summa är budgeterad hos fritidshem/grundskola. I resultatet ingår ökat anslag med 0,2 mkr efter avräkning av barn- och elevpeng. De kommunala förskolornas resultat är totalt sett positivt med 0,4 mkr och innebär att målet, att driva verksamheten med tilldelad intäkt, har uppnåtts. Köp av verksamhet från fristående friskolor är -0,6 mkr högre än budget och beror på ökat antal barn. Intäkter för barn från andra kommuner är 0,5 mkr högre än budget. Avgifterna har följt budget. Fritidshem, 1,7 mkr (1,9 mkr enligt redovisning) Fritidshemmens resultat är 1,7 mkr med hänsyn tagen till att hyra är för högt budgeterad med -0,2 mkr. Motsvarande summa skulle ha budgeterats i förskolan. I resultatet ingår ökat anslag med 2,3 mkr efter avräkning av barnoch elevpeng. I resultatet ingår kostnader för hyra och städ med 0,2 mkr för de nya lokalerna i Torgskolan. De huvudsakliga förklaringarna till det positiva resultatet är fördröjningen med att öka verksamheterna och försiktighetsprincipen. Övriga förklaringar är att kommunala fritidshemmen har ett positivt resultat på 0,3 mkr och det innebär att målet, att driva verksamheten med tilldelad intäkt, har uppnåtts. Köp av verksamhet från fristående fritidshem har följt budget. Intäkter för barn från andra kommuner är 0,1 mkr högre än budget. Avgifterna är 0,2 mkr högre är budget och beror på ökat antal barn i verksamheten. Grundskola och förskoleklass, 1,2 mkr (2,0 mkr enligt redovisning) Grundskolans resultat är 1,2 mkr med hänsyn tagen till att hyra är för högt budgeterad med - 0,7 mkr. Motsvarande summa skulle ha budgeterats i förskolan. I resultatet ingår ökat anslag med 5,2 mkr efter avräkning av barn- och elevpeng. Även för grundskolan ligger de främsta förklaringarna till resultatet i fördröjningen att utöka verksamheterna och försiktighetsprincipen. De kommunala grundskolornas resultat är -0,7 mkr och anledningen till det negativa resultatet är högre personalkostnader. Elevökningen under året har medfört att klasser har delats och att fler lärare anställts. Det ökade antalet nyanlända elever under året har medfört behov av studiehandledare som har anställts för att stödja eleverna på deras hemspråk. Ökade intäkter, främst från migrationsverket, har bidragit till det positiva resultatet med 0,7 mkr, bidrag från arbetsförmedlingen med 0,6 mkr, bidrag från skolverket för förstelärare med 0,2 mkr och försäljning av verksamhet till andra kommuner med 0,2 mkr. Gymnasieskola Efter avräkningen av barn- och elevpeng som medfört ökat anslag med 3,0 mkr, är resultatet för gymnasieskolan positivt med 0,2 mkr. All gymnasieverksamhet köps från externa utförare då Oxelösunds kommun inte har någon egen gymnasieskola. Kostnader för köp av verksamhet, inackorderingsbidrag och busskort/resebidrag har endast mindre avvikelser. Främsta anledningen till det positiva resultatet är bidrag från migrationsverket med 0,2 mkr. Komvux och SFI Komvux och SFI sammanlagda resultat är 0,1 mkr. Komvux resultat är 0,4 mkr och beror på högre personalkostnader med -0,1 mkr för att kunna möta det ökade antalet elever hade Komvux 45 elever vilket ökade 2014 till 55 elever. Det beror bland annat på att elever som läst färdigt på SFI, läser vidare på Komvux. Under året har det blivit vanligare att elever läser på distans och kostnader för köp av verksamhet för distansutbildning är 0,3 mkr högre än budget. Yrkesvux, har levererat kostnadseffektiva utbildningar och har haft lägre kostnader än budgeterat. Yrkesvux finansieras av statsbidrag budgetutfallet är noll. För Yrkesvux finns 2,2 mkr kvar i statsbidrag på balanskonto som kommer att användas SFI har växt under året och eleverna har ökat från 70 till 210 elever. Det ökade elevantalet har medfört att bidrag från migrationsverket är 1,8 mkr högre än budgeterat. Bidragen har använts för att finansiera SFI-undervisning. Personalkostnaderna inom SFI är 1,0 mkr högre. Fyra SFI-lärare och en studie- och yrkesvägledare har anställts. Köp av verksamhet och övriga kostnader är 0,5 mkr högre än budget och beror på ökade kostnader för samhällsorientering (en utbildning om det svenska samhället på det egna språket). Resultatet för SFI är 0,3 mkr. Det positiva resultatet har uppstått då det varit svårt att rekrytera SFI-lärare 41

81 vilket gett lägre personalkostnader och att bidraget från migrationsverket i slutet av året var större än andra månader. Utfall jämfört med föregående år Utbildningsnämndens resultat 2014 är 3,5 mkr och jämfört med 2013 år resultat som var -1,4 mkr, är det en förbättring mellan åren med 4,9 mkr. Anslaget ökade med 14,3 mkr, från 196,3 mkr till 210,6 mkr. Utbildningsnämnden beviljades 10,8 mkr i ökat anslag efter avräkning av barnoch elevpeng. Intäkterna och kostnaderna med 14,9 mkr. Intäkterna ökade med 5,5 mkr. Avgifter i fritidshemmen ökade med 0,1 mkr medan avgifterna för förskolan var oförändrade. Bidrag ökade med 4,8 mkr och det är främst intäkter från migrationsverket som ökade med 2,5 mkr. Campus bidrag från migrationsverket är 1,7 mkr högre och grundskolans 0,7 mkr högre och det beror på det ökade barn och elevantalet. Bidrag från arbetsförmedlingen har ökat med 0,7 mkr och beror på att fler personer med arbetsmarknadsåtgärder har arbetat i verksamheterna. Bidrag från skolverket har ökat med 1,2 mkr. Den största ökningen är ersättning för omsorg på obekväm tid till Stenviks förskola där 0,6 mkr betalades ut Campus använde 0,6 mkr mer av statsbidrag 2014 än 2013 till Yrkesvux-utbildningar. Övriga intäkter är 0,6 mkr högre och avser främst förskolan då det 2014 var fler barn från andra kommuner som gått i förskolan i kommunens verksamheter. Den största ökningen av kostnaderna är personalkostnader som ökade med 9,3 mkr vilket motsvarar en ökning med 8,7 %. Utökningar har skett mellan åren, i huvudsak för att möta det ökade antalet barn och elever. Personalkostnader (mkr) Skillnad mkr % Fritidshem 11,9 10,0 1,9 19,0% Förskola 42,3 40,3 2,0 5,0% Grundskola 51,1 47,3 3,8 8,0% Campus 5,1 3,4 1,7 50,0% Övriga 5,8 5,9-0,1-1,7% Totalt 116,2 106,9 9,3 8,7% Förklaringen till de ökade kostnaderna inom förskolan är att de nya avdelningarna på Ramdalens förskola togs i bruk i augusti 2013 och har helåreffekt Fler elever i grundskolan har gjort att klasser delats vilket medfört behov av fler lärare och även studiehandledare på olika språk. På Campus har Lärvux startat under höstterminen 2014 och SFI har utökats för att möta det ökande antalet elever. Lokalkostnaderna ökade med 1,8 mkr. Torgskolan tillkom under hösten till en kostnad på 0,2 mkr och Ramdalens förskola har helårseffekt 2014 och har ökat med 0,6 mkr. Resterande högre lokalkostnader avser i första hand renoveringar och upprustningar som gjorts i grundskolorna och som gett högre hyreskostnader. Köp av verksamhet ökade med 0,8 mkr och det beror på flera saker. Köp av gymnasieskola är 0,6 mkr lägre och kostnaderna påverkas av antalet elever och vilka program eleverna väljer och på vilken ort. Campus har ökat kostnaderna för köp av verksamhet med 0,9 mkr och det är köp av samhällsorientering inom SFI och Yrkesutbildningar som står för ökningen. Köp av verksamhet av förskola från andra kommuner har ökat med 0,3 mkr och för grundskola med 0,1 mkr. Kostnaderna påverkas av hur många barn och elever som går i fristående verksamheter. Övriga kostnader ökade med 3,0 mkr vilket beror på ökade kostnader relaterade till det ökade antalet barn och elever. Köp av kost 1,5 mkr, läromedel 0,2 mkr och ITleasingkostnader med 0,5 mkr. Inköp av dataprogram är 0,5 mkr högre och avser utveckling och uppgradering av verksamhetssystem. Medel för verksamhetsutveckling Utbildningsnämnden beviljades 0,2 mkr för att arbeta med verksamhetsutveckling. Transportcyklar och förvaringsskjul har köpts in till förskolorna för att förenkla transporter av förskolebarnen. Cyklarna möjliggör att de lättare och oftare kan ta del av platser och göra saker i närområdet. Exempelvis underlättas transporter och på så vis ta del av rörelseaktiviteter i idrottshallar, naturområden och Koordinaten i pedagogiskt syfte och med miljömedvetenhet i fokus. 42

82 Investeringar (Belopp i mkr) Budget Bokslut Bokslut Smartboards i förskolor och skolor 0,2 0,5 0,2 Ljuddämpande inventarier 0,6 0,1 0,1 Inventarier och lekutrustning 0,8 1,0 1,2 Summa 1,6 1,6 1,5 Den beviljade investeringsbudgeten, 1,6 mkr, har använts. Utfallet följer inte investeringsobjekten utifrån budget, men håller sig totalt sett inom tilldelad ram. Anledningen är att behoven har ändrats under året, och en omfördelning har skett mellan olika investeringsobjekt. Smartboards har köpts in för 0,6 mkr (0,3 mkr högre än budget). Det ökande antalet barn och elever under året har gjort att fler smartboards har behövts. I grundskolan har klasser delats och nya klassrum har inretts. De nya lokalerna på D-skolan (Torgskolan) har också utrustats med smartboards. Fler elever inom Campus verksamhet/sfi och en startad verksamhet, Särvux, har också medfört fler klassrum och behov av fler smartboards. Inventarier och lekutrustning har köpts för 1,0 mkr (0,2 mkr högre än budget). Möbler och lekutrustning har köpts in som planerat. Anledningen till den högre summan är att nya investeringsbehov tillkommit sedan budgeten gjordes. Inventarier köptes till de nya lokalerna på D-skolan (Torgskolan) och utegården på Peterslunds förskola har rustats upp. Ljuddämpande inventarier har köpts för 0,1 mkr, 0,6 mkr lägre än budget. Färre ljuddämpande inventarier har köpts för att istället tillgodose behov av fler smartboards och inventarier/lekutrustning. 43

83 Vård- och omsorgsnämnden Ekonomiskt utfall 2014 Övriga Budget- Verksamhet (tkr) Anslag Intäkter Kostnad utfall Vård- o omsorgsnämnd Utskänkningstillstånd Gemensam administration Projekt ESF Individ och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Äldre och handikappomsorg LSS Färdtjänst Dagverksamhet Flyktingmottagning Arbetsbefrämjande åtgärder Summa Summa Summa Summa Anslaget till Vård- och omsorgsnämnden sattes av Fullmäktige till 225,6 mkr. Efter detta justerades anslaget genom ett beslut om arbetsmarknadsutveckling, +0,5 mkr. Avvikelse mellan årsprognos och årsresultat Den årsprognos som lades i november uppgick till -6,3 mkr. Skillnaden mellan årsresultat och prognos är 0,8 mkr. Den främsta orsaken till att resultatet förbättrats i jämförelse med prognosen är att den premie på 3,9 mkr som tilldelades nämnden i samband med utbildningssatsningen Omvårdnadslyftet resultatfördes på Utöver detta återfördes en reserv för utskrivningsklara patienter i bokslutet efter en förhandling med Landstinget Sörmland, vilket påverkade skillnaden mellan prognos och resultat med -1,7 mkr. Konsultkostnaderna inom Socialtjänsten ökade med -0,5 mkr mellan november och december, vilket beror på eftersläpning av inkomna fakturor. Dessutom blev de intäkter som avser barn i kommunens egna familjehem väsentligt lägre än vad som beräknades i novembers uppföljning, vilket påverkade skillnaden mellan prognos och resultat med -0,7 mkr. Utfall mot budget Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på -5,5 mkr för Underskottet fördelar sig på verksamheterna enligt nedan. Gemensam administration redovisar ett överskott med +5,6 mkr. Det positiva resultatet kan främst förklaras av den erhållna premien på 3,9 mkr. Utöver detta har personalkostnaderna minskat p.g.a. vakanshållna tjänster efter omorganisationen samt att den reserv som budgeterades inte har behövt användas. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen visar ett underskott på -9,0 mkr. Underskottet är främst kopplat till Socialtjänstens verksamhet. Orsakerna är främst höga konsultkostnader. På grund av svårigheter att rekrytera socialsekreterare och enhetschefer inom Socialtjänsten har konsulter hyrts in under året. Fördyringen jämfört med att rekrytera personal uppgår till -2,4 mkr. Verksamheten klarar inte det beslutade besparingskravet i budget 2014, vilket innebär ett underskott med -2,0 mkr. Orsakerna till att Socialtjänsten missar målet med besparingskravet är fyra placeringar enligt lag om vård av missbrukare (LVM) samt två dyra barnplaceringar enligt lag om vård av unga (LVU) samt tre familjehemsplaceringar. Kostnaderna för 44

84 vård och behandling av barn och vuxna överstiger budget med -1,2 mkr. Statsbidragen från bl.a. Socialstyrelsen understiger budget med -1,4 mkr. Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd visar ett underskott på -1,6 mkr på grund av att fler kommuninvånare har haft behov av bistånd under längre perioder. Äldre och handikappomsorgen Äldre och handikappomsorgen visar ett underskott på -5,6 mkr. Underskottet uppkommer främst i området Hemvård samt till viss del i Särskilt boende. Inom området Hemvård kan -4,4 mkr härledas till personalkostnader kopplat till frånvaro inklusive kostnader för timanställda och övertid. Utöver detta redovisar Hemvård -0,5 mkr i lägre intäkter än vad som budgeterats. Detta beror på att inflödet av brukare under året varit lägre än vad som förväntades i budgetarbetet. Det genomsnittliga stödbehovet för varje brukare har dock ökat, vilket också påverkar personalkostnaderna. Även inom området Särskilt boende är den huvudsakliga orsaken till underskottet personalkostnader i form av frånvaro, löner för timanställda och övertid, -2,4 mkr. Den utökade bemanningen på grund av satsningen på demensvård inom Särskilt boende finansieras av ett riktat anslag. Satsningen lämnar dock ett överskott till områdets verksamhet. Områdets del av underskottet inom Äldre och handikappomsorgen uppgår därmed enbart till -0,5 mkr. Handikappomsorgen inom området Funktionsstöd ligger i princip på budget. LSS Verksamheten LSS visar ett underskott på -0,3 mkr, p.g.a. att personalkostnaderna inom Personlig assistans överstiger budget. Orsaken till detta är att ersättningen från Försäkringskassan inte fullt ut täcker kostnaderna för omsorgsinsatsen. Färdtjänst Färdtjänsten visar ett positivt resultat på drygt 0,3 mkr som främst beror på att kostnaderna för resor understiger budget. Dagverksamhet Dagverksamheten visar ett positivt resultat på 0,2 mkr som framförallt orsakas av lägre personalkostnader än förväntat inom området Hemvård. Flyktingmottagande Flyktingmottagningen visar en positiv budgetavvikelse med 2,9 mkr eftersom det ökade flyktingmottagandet under 2014 har lett till ökade statsbidrag. Flyktingtillströmningen har ökat med 180 nyanlända personer mellan 2013 och januari-november Arbetsbefrämjande åtgärder Kostnaderna för de kommuninvånare som är i arbetsmarknadsåtgärder har blivit 1,7 mkr lägre än vad som budgeterats. Utfall jämfört med föregående år Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på -5,5 mkr I jämförelse med 2013 års resultat på +2,5 mkr är detta en resultatförsämring med -8,0 mkr. Anslaget för nämndens verksamhet ökade med 2,9 mkr. Intäkterna ökade med 11,5 mkr och kostnaderna ökade med 22,3 mkr. Den främsta orsaken till att intäkterna ökade mellan åren är att statsbidragen från Migrationsverket ökade med 5,2 mkr. Orsaken till detta är den ökade tillströmningen av nyanlända. Utöver detta har det tillkommit en premie på 3,9 mkr, som tilldelats nämnden i samband med utbildningssatsningen Omvårdnadslyftet. Den främsta orsaken till kostnadsökningen är att personalkostnaderna ökar med 9,9 mkr eller 5,5 % mellan åren. Kostnadsökningen sker främst inom Äldre och handikappomsorgens områden Hemvård och Särskilt boende, som tillsammans ökar personalkostnaderna med 6,9 mkr. Orsakerna till ökningen är att stödbehovet för Hemvårdens brukare har ökat samt utökad bemanning på grund av satsningen på demensvård inom Särskilt boende. Denna satsning är finansierad av ett riktat anslag som finansierar delar av personalkostnadsökningen inom Särskilt boende. Löner för timanställda ökar med 3,9 mkr från 2013 till Denna kostnadsökning är främst kopplad till Äldre och handikappomsorgens områden Hemvård och Särskilt boende, som tillsammans står för 2,2 mkr. Orsakerna till ökningen av timanställda är ökad frånvaro. Resterande del av kostnadsökningen för timanställda återfinns främst inom Individ och familjeomsorgens område Socialtjänst och LSS område Funktionsstöd. 45

85 Konsultkostnaderna ökar med 4 mkr mellan åren. Inom Individ och familjeomsorgens område Socialtjänst ökar konsultkostnaderna med 1,7 mkr. Den totala ökningen av konsultkostnader inom Socialtjänsten uppgår till 2,9 mkr. Orsaken till kostnadsökningen är svårigheter att rekrytera enhetschefer och socialsekreterare. Inom Äldre och handikappomsorgen ökar konsultkostnaderna med 1,1 mkr mellan 2013 och 2014, fördelat mellan Hemvården och Särskilt boende. Inom dessa områden är det svårigheter att rekrytera enhetschefer och sjuksköterskor som orsakar behovet av att hyra in konsulter. Kostnaderna för köp av verksamhet ökar med 1,4 mkr. Individ och familjeomsorgens område Socialtjänst står för den största kostnadsökningen, som uppgår till 4,3 mkr. Det är främst placeringar av barn samt placeringar enligt LVM som orsakar kostnadsökningen. Inom Äldre och handikappomsorgens områden Funktionsstöd och Särskilt boende minskar kostnaderna för köp av verksamhet mellan 2013 och 2014 med 2,8 mkr. Resterande del av kostnadsökningen mellan 2013 och 2014 består främst av övriga kostnader som t.ex. kostnader för kurs och konferenser 0,9 mkr, inköp av livsmedel 0,8 mkr, leasing av hjälpmedel och arbetskläder 0,7 mkr, hyra och inköp av dataprogram 0,5 mkr, kostnader för larm och bevakning 0,2 mkr samt övrigt förbrukningsmaterial 0,3 mkr. Medel för verksamhetsutveckling Vård- och omsorgsnämnden fick 0,8 mkr för utbildning av personal inom SÄBO och Hemvård i Socialstyrelsens Äldreomsorgens nationella värdegrund i december Av dessa medel förbrukades 0,1 mkr. Deltagarna har fått kunskap i värdegrundsbegreppens innebörd för brukaren relaterat till medarbetarens eget handlande. Dessa två dagar var en pilotutbildning av Socialstyrelsens webbutbildning kring det Allmänna rådet. 24 personer har deltagit i utbildningen och planeringen är att all personal inom äldreomsorgen ska genomföra den under Investeringar (Belopp i mkr) Budget Bokslut Bokslut Verksamhetssystem 0,4 Trygghetslarm, särskilda boenden 0,3 Inventarier 0,3 0,1 0,5 Elektroniska lås, hemvården 0,4 Summa 1,0 0,1 0,9 Vård- och omsorgsnämnden har flyttat fram genomförandet av nya bostäder med särskild service. Däremot planeras en omfördelning utifrån behov av befintliga bostäder med särskild service och 50 tkr har använts till inventarier. Införandet av elektroniska lås inom hemvården har påbörjats 2013 och kommer att slutföras 2015 och medel flyttas över. Byte av larm inom särskilt boende är under utredning och det finns ännu inte någon beräknad kostnad för detta. Som tilläggsbudget till 2015 av ej upparbetade investeringsmedel äskas 0,9 mkr. Särskilda satsningar I Vård- och omsorgsnämndens ram finns några särskilda satsningar ,5 miljoner kr för ökad personalbemanning inom äldreomsorgens demensvård. - 0,5 miljoner kr för kvalitets- och utvecklingsarbete inom hemvården. - 0,5 miljoner kr för resursförstärkning inom Socialtjänstens område Arbetsmarknad. - Särskilt boende förberedelse nya föreskrifter 46

86 Delar av sjukskötersketjänsterna inom särskilt boende fördes över till hemsjukvården under Under 2014 har en utökning av sjuksköterskor i särskilt boende skett för att utgöra en omvårdnadsansvarig/avdelning. Det har skett för att klara kvalitetsarbetet med riskbedömningar av bland annat trycksår, fall och undernäring. Sjuksköterskan har en fördjupad utbildning inom omvårdnad och förstärkningen syftar även till handledning av omvårdnadspersonalen i omvårdnadsarbetet dvs att utgöra omvårdnadsledare. Uppdraget ska även ge ett förbättrat stöd till anhöriga. En arbetsterapeut har anställts under hösten och en biståndshandläggare från årets början för att förstärka utförandet av individuella beslut. Nu finns individuella beslut för nästan alla brukare inom demensvård på särskilt boende. Utbildning kring måltidssituation Omsorgsmåltider har genomförts för omvårdnadspersonal och sjuksköterskor. Fortsatt stöd från enhetschefer för utveckling av måltiderna pågår. Hemtjänsten I hemtjänstgrupperna har funnits en hård attityd mellan omvårdnadspersonalen. En utbildningsinsats har genomförts där värdegrundsbegreppen för VOF har behandlats och delar av Klart ledarskap bearbetats. Detta utgör en start i ett långsiktigt förbättringsarbete där bättre samspel, attityder och förhållningssätt ingår. Målet är att förbättra bemötandet gentemot brukarna men en förutsättning för det är ett gott bemötande inom personalgrupperna. Nu råder en lugnare attityd i grupperna. Demensutbildning på Silviahemmet har genomförts för personal inom demenshemtjänst och dagverksamheter. Målet var ökad kunskap i demensvård och personalen har uppgett att de fått bra kunskaper och verktyg för sitt arbete. Arbetsmarknadssatsning En person som tidigare har arbetat i Communicare har anställts. Under 2014 har förvaltningen anpassat Communicares arbetsmetod för att bättre möta de behov som funnits för målgruppen. Målgruppen har utvidgats till att gälla arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd i ålder 18 till 35 år. Deltagarna har haft behov av individuellt stöd. Arbetssättet har visat sig vara lyckosamt. Satsning inom särskilt boende demensvård Resurstilldelning Förbrukade kostnader Kvarstående medel tkr tkr tkr Satsning på utvecklingsarbete inom hemvård Resurstilldelning Förbrukade kostnader Kvarstående medel 500 tkr -500 tkr 0 tkr Satsning inom Socialtjänstens område Arbetsmarknad Resurstilldelning Förbrukade kostnader Kvarstående medel 500 tkr -500 tkr 0 tkr 47

87 Övriga nämnder Ekonomiskt utfall 2014 Övriga Budget- Verksamhet (tkr) Anslag Intäkter Kostnad utfall Kommunfullmäktige Överförmyndare Valnämnd Revision Summa Summa Summa Summa Dessa fyra nämnder, Kommunfullmäktige, Överförmyndare, Valnämnd och Revision redovisar ett överskott med sammanlagt 0,1 mkr. Kommunfullmäktige Anslaget räknades upp med 49 tkr för arvodesökningar men kostnaderna steg bara - 8 tkr. Utfallet blev därför 41 tkr bättre. Överförmyndarnämnden Överförmyndarens verksamhet utövas i samverkan med Nyköpings kommun. Budgeten var oförändrad men kostnaderna steg bara marginellt och utfallet blev liknande som Valnämnden Valnämndens anslag 2014 ökades med 200 tkr eftersom två val skulle genomföras, dels till EU-parlamentet i maj och dels till Riksdagen i september. Kostnaderna steg med 572 tkr, men större delen finansierades av statsbidrag. Valnämnden lämnar ett överskott på 71 tkr (10 tkr). Revisionen Kommunrevisionens budget är i stort sett oförändrad jämfört med Överskottet blev 10 tkr (34 tkr). 48

88 Driftredovisning Budgetutfallet är 9,4 mkr, eller 0,7 mkr bättre än vad som budgeterades, 8,7 mkr. Anslagens utveckling Alla nämnder, mkr 551,8 527,0 504,0 Ökning i mkr 24,8 23,0 14,5 Ökning i % 4,7 % 4,6 % 3,0 % Nämndernas budgetutfall framgår av driftredovisningen. Det kan konstateras att verksamhetsresultaten fortsatt att förbättras till 4,1 mkr (2,4 mkr), motsvarande 0,7 % (0,5 %) av anslagen. Anslagens ökning med 24,8 mkr kan jämföras med att intäkterna från skatter och statsbidrag under 2014 ökade med 23,6 mkr, (20,3 mkr) motsvarande 4,4 % (4,0 %). Orsakerna till det positiva budgetutfallet är flera. På den positiva sidan kan konstateras en fortsatt förbättrad budgetdisciplin hos nämnderna, 4,1 mkr, (2,5 mkr), och att finansnettot steg i takt med att lånebehoven uteblev och räntesatserna sjönk, 0,8 mkr eller 2,9 mkr bättre än budget. Däremot är reserven för oförutsedda utgifter mer än förbrukad, -3,7 mkr (2,6 mkr). I jämförelse med budget blev det överskott avseende pensionskostnader +0,2 mkr, skatteintäkter, +0,2 mkr och avskrivningar, +1,8 mkr. Reavinsterna blev -4,7 mkr lägre än budgeterat. Nettokostnaderna hos nämnderna ökade en hel del, 23,2 mkr (17,5 mkr) vilket motsvarar 4,4 % (3,5 %). Bruttokostnaderna ökade 46,3 mkr (18,5 mkr). Därmed framgår att utfallet förbättrades tack vare att anslagen ökade 4,7 % men nettokostnaderna bara 4,4 %. (Belopp i mk r) Budget Redovisning Avvikelse 2013 Kommunstyrelse med övriga nämnder -62,6-57,1 5,5 2,1 Utbildningsnämnd -210,6-207,0 3,5-1,4 Vård- och omsorgsnämnd -226,1-231,7-5,5 2,4 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd -24,6-24,4 0,2-0,5 Kultur- och fritidsnämnd -27,8-27,5 0,3-0,2 Summa nämnder -551,8-547,7 4,1 2,4 Reavinster 5,9 1,2-4,7-4,3 Oförutsett 3,7 0,0-3,7 2,6 Övrigt -1,2-1,7-0,6 9,6 Pensionskostnader -32,1-31,9 0,2-5,6 Avskrivningar och nedskrivningar -15,1-14,5 0,6 0,1 Interna poster 48,4 50,5 2,1-0,6 Skatteintäkter och statsbidrag 552,9 552,7-0,2-1,5 Finansiella kostnader och intäkter -2,0 0,8 2,9-1,4 RESULTAT EFTER SKATTE- INTÄKTER OCH FINANSNETTO 8,7 9,4 0,7 1,3 Justeringar enligt balanskravet -8,4 2,6 11,0 0,9 BALANSKRAVSRESULTAT 0,3 12,0 11,7 2,2 49

89 Ekonomi Ekonomisk översikt Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP beräknas 2014 växa med 1,9 % procent ser förutsättningarna bättre ut, och BNP beräknas då växa med 2,9 %. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli 5 miljarder kr Det är en försämring med 10 miljarder kr jämfört med Det beror till största delen på återbetalningen från AFA 2013 på cirka 8 miljarder kr. Verksamheter som förväntas dra iväg kostnadsmässigt 2015 är barnomsorg, grundskola och äldreomsorg Årets resultat Kommunens verksamheter finansieras av skattemedel och till en mindre del av avgifter och andra intäkter. Kommunen budgeterade ett ursprungligt resultat på 8,6 mkr varav reavinster 5,9 mkr. I ett senare skede förstärktes budgeten med 0,1 mkr genom att nämndernas ramar och anslaget för oförutsedda utgifter ökade med 5,6 mkr samtidigt som budgeten för skatter och statsbidrag också ökades med 5,7 mkr. Det slutligt budgeterade resultatet var därmed 8,7 mkr, varav reavinster utgjorde 5,9 mkr. I bokslutet redovisar kommunen ett resultat på 9,4 mkr. Skillnaden jämfört med budget framgår av driftredovisningen och utvecklingen sedan 2013 beror på bland annat följande: Förbättrat finansnetto, bättre budgetdisciplin, en engångsintäkt från Socialstyrelsen och lägre avskrivningar medför att bokfört resultat är positivt. Detta trots att reavinsterna blev lägre än budgeterat, men ändå bättre än Miljoner kr I balanskravsutredningen har 1,2 mkr i reavinster eliminerats. I bokslut 2013 täckte kommunen in tidigare års underskott, -2,5 mkr, och kunde därför undvika att räkna bort detta 2014 vilket var budgeterat. Upplösning har skett av avsättningar för inbokade projekt, 4,3 mkr, samtidigt som en ny avsättning på -0,5 mkr för framtida åtagande har räknats bort i resultatet. Resultatet enligt kommunallagens krav på balans blir därefter 12,0 mkr var nettokostnadsandelen 98,4 %, en viss försämring från 2013 (98,1 %). Men både 2013 och 2012 fick kommunen återbetalningar AFA på 7,8 mkr, resp. 8,2 mkr vilket motsvarade 1,4 % (1,6 %) av andelen. 105% 100% 95% Årets resultat mkr Årets resultat Resultat enl balanskravsregeln mkr Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag 90%

90 Finansnettot, 0,8 mkr (-2,7 mkr), har förbättrats. Det beror på gjorda amorteringar och lägre räntesatser på våra lån. Kommunens bolag har lämnat utdelning med 2,0 mkr (2,5 mkr) och Oxelösunds Hamn AB med 1,0 mkr (1,25 mkr). Kommunen har tidigare år haft ett positivt finansnetto. När finansnettot försvagats de senaste åren och blir negativt, måste verksamheten bedrivas desto effektivare och med snävare ramar för att nå positiva totalresultat. Det krävs att verksamheten gör ett positivt resultat för att kommunen ska kunna uppnå ett positivt totalresultat. Skatter och statsbidrag Kommunens intäkter består huvudsakligen av skatter och generella statsbidrag. Utdebiteringen är fortsatt 22:28 per skattekrona. Skatteintäkterna baseras på hur många invånare kommunen har 1 november året före budgetåret. Invånarna detta datum 2013 (11 389) var 166 personer fler än 2012 (11 223). Budgeten för skatter och statsbidrag var 552,9 mkr. Utfallet blev något lägre, 552,7 mkr. Men jämfört med 2013 blev utfallet 20,3 mkr högre, en ökning med 4,0 %. För 2013 får Oxelösund mindre kommunalskatt än vad Riksskatteverket betalat ut preliminärt, det vill säga en negativ slutavräkning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknade avdraget till -353 kr per invånare för kommunerna. I förra bokslutet hade kommunen bokat upp en skuld (-244 kr per invånare) men det blev en ännu lägre intäkt, kr per invånare, för Oxelösund, -1,2 mkr. För 2014 räknar SKL med att Oxelösund kommer att få en positiv slutavräkning, 7 kr per invånare, och alltså erhålla 0,1 mkr. Nettoökningen av skatterna blev därmed 3,9 mkr. Generella statsbidrag ökade med 18,3 mkr (43,4 %) jämfört med 2013 och blev 10,9 mkr högre än budgeterat. En del av ökningen beror på hur riksdagen fördelar om i utjämningssystem och skattesystem, till exempel storlek på grundavdrag, vissa beslut som tas efter att kommunen fastställt sina budgetar. En mindre del beror på att kommunen betalar 5,8 mkr mindre i kostnadsutjämningsavgift än Budget Redovisning Avvikelse Skatteintäkter (preliminära) 503,4 491,4-10,0 491,2 475,0 Slutskatteavräkningar 0,0-1,1-1,1-2,5 5,1 Inkomstutjämning 63,0 71,9 8,9 59,1 50,3 Kostnadsutjämning -30,5-30,3 0,2-36,1-36,1 LSS-utjämning -4,4-4,7-0,3-5,5-8,9 Regleringsbidrag 2,2 2,6 0,4 5,1 5,5 Fastighetsavgift 19,2 19,7 0,5 19,5 19,6 Strukturbidrag 0,0 1,2 1,2 0,0 0,0 Summa 552,9 552,7-0,2 530,8 510,5 * Skillnader i utfall av preliminära skatteintäkter, inkomstutjämning och regleringsavgift mellan budget och bokslut och mellan åren beror huvudsakligen på reformer i statsbudgeten. Förändring av intäkter och kostnader Intäkter Intäkterna exklusive reavinster är högre 2014 än under 2013, 100,8 mkr (95,1 mkr). Totalt har intäkterna, exklusive återbetalning från AFA resp. reavinster ökat med 13,5 mkr. Många förändringar är kraftiga. Statsbidragen är 15,4 mkr större beroende på ökad invandring. De fördelas på Migrationsverket, 8,9 mkr, Socialstyrelsen, 4,2 mkr och Skolverket 1,3 mkr. Däremot har EU-bidragen minskat med -1,6 mkr eftersom projektet avslutats. 51

91 2014 fick vi ingen återbetalning av premier från AFA till skillnad från 2013 då vi fick 7,8 mkr. Hyrorna har sjunkit med -3,4 mkr, beroende på ändrad driftform för badhuset, -4,7 mkr, men ökade arrenden, 1,4 mkr. Reavinsterna har ökat från 0,9 mkr till 1,2 mkr. Personal Kostnaderna för löner och sociala avgifter ökade med 8,2 % (2,2 %). Ökningen var 24,8 mkr (6,5 mkr), och personalkostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader ökade till 52,09 % (50,69 %). Förändringen av personalkostnaderna påverkas framförallt av att antalet anställda blivit flera. Det syns i att antalet årsarbetare har ökat med 7,6 %, från 674,4 till 725,7. Orsaker är att kommunen öppnade ett HVBhem (hem för vård och boende) för ensamkommande flyktingbarn samt ökning av antalet sjuksköterskor och biståndshandläggare. Även helårseffekten av att kommunen 2013 öppnade ett behandlingshem i egen regi ingår i skillnaden. Andra orsaker står att finna i skolverksamheten där det ökade elevantalet medfört rekryteringsbehov av lärare och annan personal. Arvoden till familjehem och kontaktpersoner vände uppåt till 3,2 mkr. Ökningen under 2014 var 16,0 %, 0,4 mkr (-0,4 mkr). Löneavdrag för olika frånvaroorsaker såsom sjukledigheter, föräldraskap och tjänstledighet ökade med 1,6 mkr (1,0 mkr), men kostnader för timanställda, övertid, ob-tid och fyllnadstid ökade mera, 4,9 mkr, 15,6 % (3,1 mkr, 10,9 %). Den avtalsstyrda löneökningen 2014 kostade 5,7 mkr (5,6 mkr) inkl. sociala avgifter m.m. Pensioner Kostnaderna för pensioner sjönk med -4,5 mkr, från 36,4 mkr till 31,9 mkr. Minskningen beror på att nyintjänad pension var mer än utbetalningarna. Exempelvis en stor kostnad, intjänad förmånsbestämd ålderspension hos KPA pension, minskade med -3,0 mkr, till 1,1 mkr 2014 jämfört med 4,1 mkr Kostnaderna för förtroendevalda minskade med -0,6 mkr, vilket beror på nya antaganden för hur enskilda förtroendevalda kommer att arbeta efter den nya mandatperioden. Köp av verksamhet Kostnaderna för gruppen köp av verksamhet ökade med 1,3 mkr (5,1 mkr). Ökningen beror på kostnader för fastighetsdrift, skötsel och planerat underhål vilka sammanlagt ökade med 6,8 mkr till 33,1 mkr (26,3 mkr). Det är i samklang med budgeten, där en satsning på eftersatt underhåll gjordes. Vård- och omsorgsnämndens kostnader för köp av verksamhet, huvudsakligen placeringar, blev 30,5 mkr, en ökning med 3,0 mkr (minskning med -7,2 mkr) och är nu tillbaka på en kostnadsnivå som motsvarar 2011, 30,4 mkr. Utbildningsnämndens kostnader för köp av verksamhet ökade med 2,9 mkr, 3,8 % (2,3 mkr, 3,1 %) Kostnaderna för köp av gymnasieskola fortsatte att minska, -0,5 mkr (- 1,5 mkr). De lägre kostnaderna beror främst på att elevantalet minskar. Köp av grundskoleverksamhet ökade med 1,0 mkr (0,8 mkr). Kostnaderna för köp av verksamhet från externa förskolor är oförändrade mellan åren. Kostnaden för administrativa tjänster för IT/lönehantering, överförmyndare och räddningstjänst minskade -0,4 mkr, -0,2 % (2,7 mkr, 16,3 %). Inom gata/park-verksamheten blev det en minskning, -2,9 mkr, (ökning 1,4 mkr) orsakat av att snöbortforsling inte var lika aktuellt Material Kostnaderna för material har ökat med 1,3 mkr, 8,5 % (1,6 mkr, 7,8 %). De ökade kostnaderna beror på att inköp av livsmedel ökade 0,4 mkr, vatten kostade 0,2 mkr mer än 2013 och inköp av förbrukningsinventarier till Kultur och fritidsnämnden, 0,4 mkr. En satsning på transportcyklar och förvaringsskjul hos Utbildningsnämnden kostade 0,2 mkr Lämnade bidrag Kostnaden för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) har ökat med 0,8 mkr (0,8 mkr) sedan 2013 och ligger nu på 7,9 mkr. Ekonomiskt bistånd till nyanlända har fortsatt att öka och kostar nu 2,0 mkr (0,2 mkr). Totalt ökade kostnaderna för lämnade bidrag med 6,2 %, 1,3 mkr (-0,1 mkr). Lokaler Hyreskostnaderna är ganska oförändrade mellan åren, 11,6 mkr (11,3 mkr). Större delen av våra lokaler ägs av kommunen, det är huvudsakligen Sjötångens äldreboende och Koordinaten som vi hyr. 52

92 Verksamhetens kostnader Miljoner kr Personal Pensioner Köp av verksamhet Material Övrigt Koncernbanken Koncernbankens uppgift är att förse Oxelösunds kommun och dess helägda bolag med lån och likvida medel till lägsta möjliga räntekostnad. Kapitalförvaltning och samordning av koncernens likviditet ingår i koncernbankens uppdrag. Verksamheten bedrivs enligt finanspolicyns regler med hjälp av en finanskommitté. Kommunen strävar efter ett lågt positivt saldo på koncernkontot. Avtalet med Sörmlands Sparbank ger också tillgång till en kontokredit på 60 mkr för att överbrygga eventuella kortare likviditetsbehov Koncernbankens upplåning , mkr Extern upplåning för kommunen och dess helägda bolag görs av koncernbanken. Undantag görs för Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB (Förab), vilket lånar direkt med kommunens borgen. Den totala låneskulden uppgår till 478,0 mkr (506,0 mkr), en minskning med -28,0 mkr. Kommunens del av låneskulden minskade under 2014 med -28,0 mkr (-31,6 mkr) medan bolagens skuld var oförändrad, 378,7 mkr. Kommunens del av låneskulden uppgår nu till 99,3 mkr (127,3 mkr). Koncernbanken förvaltar likviditeten till kommunen med 18,9 mkr (25,5 mkr) samt till de kommunala bolagen med 11,0 mkr (11,1 mkr) Bolagens lån Kommunens lån Genomsnittsräntan har sjunkit. I december var den 3,18 % (3,36 %). Genomsnittlig räntebindningstid har blivit kortare men ligger inom det intervall som finanspolicyn anger, mellan 2,5 7,5 år. Genomsnittlig kapitalbindningstid har också blivit kortare men över den minimigräns som finanspolicyn anger, > 1,5 år. 53

93 Pensioner Pensioner redovisas enligt blandmodellen, vilket innebär att pensioner intjänade till och med 1997 behandlas som en ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas löpande som kostnad i resultaträkningen och avsättning i balansräkningen. Utöver detta finns intjänade förmåner för deltidspolitiker vilka också har rätt till pension. Merparten av den individuella delen av pensionsförmåner utbetalas under mars månad följande år för individuell placering. Pensionskostnader inkl löneskatt (mkr) Förändring avsatt till pensioner, inkl förtroendevalda 0,3 3,9 3,1 Individuell del 15,1 14,8 14,2 Pensionsutbetalningar 16,5 17,7 17,9 Summa 31,9 36,4 35,2 Kostnaderna för pensioner sjönk med -4,5 mkr, från 36,4 mkr till 31,9 mkr. Den budgeterade kostnaden var 32,1 mkr. Utbetalningar till medarbetare som gått i pension har minskat med 1,0 mkr men nyintjänandet har ökat med 0,3 mkr. Övriga pensionskostnader kommer att ta allt större utrymme av kommunens resurser i takt med att pensioner i ansvarsförbindelsen betalas ut och lyfts in som kostnader i allt snabbare takt. Pensionsreserv 2006, 2007 och 2010 skapade kommunen en reserv inom balanskravsresultatet med totalt 14,3 mkr. Syftet är att använda dessa i kommande års balanskravsutredningar för att kapa de högsta kostnadstopparna när pensionerna ska betalas ut. Detta skedde 2011 då 4,8 mkr användes så att kommunen nu har en ackumulerad reserv på 9,5 mkr. Pensionsskuld Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 353,9 mkr (371,5 mkr) varav 87,0 % (87,8 %) redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. I takt med att gamla pensioner betalas ut kommer en ökande andel av skulden att finnas i balansräkningens avsättning. Den avsatta skulden i balansräkningen ökade med 0,6 mkr (7,8 mkr) och ansvarsförbindelsen minskade med -18,2 mkr (ökade 16,9 mkr). Totalt minskade skulden med -17,5 mkr (ökning 24,7 mkr). KPA förvaltar den största delen av kommunens pensionsskuld och sköter pensionsutbetalningarna. 5,0 mkr, 1,6 %, av den gamla skulden (ansvarsförbindelsen) och 2,0 mkr, 4,4 %, av den som är intjänad efter 1998 (avsättning) avser ett särskilt avtal med nyckelpersoner. Pensionsförvaltning (mkr) Avsättningar inkl löneskatt 46,0 45,4 37,5 Ansvarsförbindelser inkl löneskatt 307,9 326,1 309,3 Totala pensionsförpliktelser 353,9 371,5 346,8 Finansiella placeringar för framtida pensioner 0,0 0,0 0,0 "Återlånade medel" 353,9 371,5 346,8 54

94 Balansräkning Balansomslutningen har minskat med 3,8 mkr, men de olika delarna av balansräkningen har förändrats i större omfattning. Anläggningstillgångarna har ökat 7,1 mkr genom investeringar. Omsättningstillgångarna har minskat med 10,4 mkr främst genom minskade likvida medel. Långfristiga skulder har minskat med 31,4 mkr, främst genom kommunens amortering på 28,0 mkr. De kortfristiga skulderna har ökat med 17,4 mkr. Avsättning till pensioner har ökat med 0,6 mkr. Likviditeten, räknat på enbart våra likvida medel, är lägre än i föregående bokslut. I december 2014 var betalningsberedskapen på drygt 14 dagar (15 dagar) och kassalikviditeten på 0,30 (0,35). Skuldsättningsgraden har sjunkit från 2,64 till 2,49, vilket är ett tecken på att investeringar, upplåning, utlåning och resultat utvecklats i rätt riktning sedan föregående år. Soliditeten exklusive koncernbank förbättrades under Från 2013 är ökningen 2,2 procentenheter, från 47,3 % till 49,5 %. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är negativ under hela perioden. Under 2014 har detta soliditetsmått förbättrats något, vilket beror på det positiva resultatet och minskningen av skulden. Leasingavtal Kommunens leasingkontrakt behandlas som operationell leasing och innebär ett åtagande på 2,0 mkr (3,0 mkr) och utgörs av återstående nominella leasingavgifter. Leasingavgifter för 7,2 mkr (6,2 mkr) har betalats under Kommunens policy är att endast leasa personbilar och larmsystem. Även datorer leasas inom ramen för samarbetsavtal med Nyköpings kommun. I undantag har dock gjorts för teknisk utrustning där olika krav omöjliggjort köp. Försäljning av materiella anläggningstillgångar Budget försäljning 7,9 7,1 9,4 Redovisad försäljning 3,4 5,9 4,4 Budget reavinst 5,9 5,3 6,8 Redovisad reavinst 1,2 1,0 3,7 Kommunen fortsätter att sälja icke strategiska anläggningstillgångar. Syftet är både att tillhandahålla mark för bostäder och företagande att frigöra kapital såldes fastigheter på Lastudden, Esplanaden, och i Baraområdet. Försäljningar på Vallsundsvägen har slutförts, men är ännu inte bokförda som klara, eftersom det tillkommer kostnader för förrättningar m.m. 70% Soliditetsutveckling med justering för koncernbank 14 Försäljningar och reavinster 60% 12 50% 10 40% 30% 20% 8 Miljoner kr % 2 0% -10% -20% År 2011 År 2012 År 2013 År Reavinster Försäljningar exkl pensionsskuld inkl pensionsskuld 55

95 Investeringar Investeringsbudgeten 2014 uppgick till 49,7 mkr (37,0 mkr), och har tillkommit på olika sätt. (Belopp i mkr) Investeringar jämfört med resultat och avskrivningar Ursprunglig budget 35,7 20,8 56,5 Tilläggsbudget från föregående år 14,0 16,2 33,4 Summa budget 49,7 37,0 89,9 Redovisade investeringsutgifter 17,9 28,5 61,8 Investeringsarbetet 2014 innefattar fortsatt arbete med Ramdalsanläggningens tak, 1,5 mkr, ombyggnad av Torgskolan, 1,6 mkr, värme- och ventilation i Ramdalsskolan, 6,0 mkr, ventilation i Björntorps äldreboende, 0,9 mkr, en gång- och cykelväg i Baraområdet, 1,0 mkr, ombyggnad av köket i Peterslundsskolan, 1,0 mkr, omklädningsrum och vikvägg i Breviksskolan, 0,6 mkr, och arbeten i Fiskehamnen, 0,5 mkr. Inventarier och utrustning har anskaffats till skolor och förskolor för 1,6 mkr, kostenheten, 0,1 mkr och äldreboenden, 0,1 mkr. Dessutom har tillgänglighetsanpassningar och trafiksäkerhetsåtgärder vidtagits för 0,7 mkr och arbetet med en ny skola har påbörjats, 0,1 mkr. Fortsättning följer Utrymme Nettoinvesteringar Investeringsutrymmet är beroende av kommunens resultat. I diagrammet ovan framgår investeringsutrymmet som årets resultat ökat med avskrivningar och bokfört värde av sålda anläggningstillgångar. Detta sätts i relation till nettoinvesteringarna. Som syns investerades långt över utrymmet både 2011 och 2012 men en anpassning skedde 2013 och Det är dock ett bekymmer att så stor del av investeringsbudgetens tilldelade medel förblir oanvänt varje år, som framgår av tabellen. 56

96 Investeringsredovisning (Belopp i miljoner kr) Verksamhet Budget Redovisning Avvikelse 2013 Politisk verksamhet / fastigheter 0,1 0,0 0,1 0,6 Infrastruktur, skydd m.m. 5,1 2,7 2,4 1,9 Fritid och kultur 17,5 2,1 15,3 5,0 varav Ramdalsanläggningen 14,3 1,5 12,8 4,1 Pedagogisk verksamhet 13,8 10,5 3,2 14,0 Vård och omsorg 2,1 1,3 0,8 1,6 Affärsverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Adm. verksamheter och interna stödfunktioner 11,2 1,3 9,9 0,4 Summa investeringar 49,7 17,9 31,8 23,6 Utgifter, brutto 18,8 23,8 Avgår statsbidrag mm -0,9-0,2 Netto 17,9 23,6 FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Budget Redovisning Avvikelse 2013 Summa försäljningar -7,9-1,2-6,7-1,0 Utgifter, brutto 2,2 4,9 Försäljningsintäkter -3,4-5,9 Netto -1,2-1,0 KASSAFLÖDE INVESTERINGAR 16,7 25,1 22,6 Bruttoutgifter exkl statsbidrag, brutto 20,1 28,5 Försäljningsintäkter -3,4-5,9 Netto 16,7 22,6 Netto inkomster Reaförlust Reavinst Reavinster -1,2 0,0 1,0 57

97 Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 21,0 mkr (21,1 mkr). Merparten är Förabs banklån. Förlustgarantier för småhus och hyresgarantier är 0,3 mkr (0,4 mkr). Kommunfullmäktige har medgett att Kollektivtrafikmyndigheten får ingå borgen såsom för egen skuld för upphandlad finansiering med borgenstak på mkr för spårfordon och 120 mkr för komponenter opch utrustning. Oxelösunds andel av detta framgår av myndighetens förbundsordning. Kollektivtrafikmyndigheten har ännu inte påbörjat anskaffning av utrustningen.. God ekonomisk hushållning För kommunens förvaltning gäller ett lagstadgat krav på god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har två perspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling. Kommunens finansiella mål är att ekonomin ska vara stabil. För att förtydliga vad det innebär för Oxelösund finns tre finansiella mål. Dessa finns redovisade under rubriken Kommunmål. Sammanfattande kommentarer Det bokförda resultatet är 9,4 mkr. Detta resultat innehåller inte några intäkter från Afa vilket fanns med både 2013 och För att fortsätta skapa ett grepp om framtiden behöver det också finnas en reserv för oförutsedda utgifter som bl.a. kan ta hand om förändringar i demografin som sker under året. Ett resultatkrav som kan ta hand om opåverkbara kostnader i finansförvaltningen som avviker från budget är också viktigt. Samtidigt behöver kommunen också ha resurser för framtiden. Med tanke på bl.a. den investeringsperiod som Oxelösund går in i under de närmaste åren, den åldersstruktur som finns i befolkningen och de utmaningar som finns inom verksamheterna. En annan viktig faktor för att ha en långsiktigt stabil ekonomi är att kunna ta hand om kommunens pensionsåtagande som finns utanför balansräkningen. I dagsläget är soliditeten inklusive pensionsåtagandet negativt men en positiv trend kan ses från 2011 och framåt. Verksamheterna redovisade ett överskott på 4,1 mkr (2,5 mkr) vilket är en förbättring jämfört med I resultatet 2014 ingår en engångsintäkt till Vård- och omsorgsnämnden på 3,9 mkr. Nämndernas avvikelser är Kommunstyrelse +5,4 mkr, Utbildningsnämnd +3,5 mkr, Vård- och omsorgsnämnd -5,5 mkr, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 0,2 mkr och Kultur- och fritidsnämnd 0,4 mkr. Ett stort utvecklingsområde är Vård- och omsorgsnämnden som hade ett negativt resultat under 2014 på - 5,5 mkr. Under året har verksamheterna bland annat haft två granskningar från IVO och PWC med kraftig kritik av verksamheterna. Kommunstyrelsen måste noggrant följa utvecklingen hos Vård och omsorgsnämnden. Under 2014 blev finansnettot positivt tack vara ökad utdelning från hamnen och minskad låneskuld. För de närmaste åren framåt är det budgeterade finansnettot dock negativt främst på grund av den ökande låneskulden. Det innebär att kommunen inte längre har ett finansnetto som kan bära underskott hos verksamheten. Kommunen behöver fortsätta att amortera på sin skuld för att förbättra finansnettot och kunna hantera större investeringar i framtiden. För detta krävs att verksamheterna fortsätter att hålla sin budget och fortsatt kostnadsmedvetenhet. Verksamheten måste fortsätta utveckla sina rutiner och sin kvalitet. För framtiden gäller att hålla i kommunens ekonomi. Oxelösund är på väg att skaffa sig ett grepp om framtiden. Det är upp till kommunen själv att förvalta den situationen genom att arbeta mot gemensamma mål, ha en gemensam bild kring var kommunen är och vart vi ska. Med tanke på den investeringsperiod Oxelösund går in i under de närmaste åren kommer det att krävas fortsatt kostnadsmedvetenhet och ett ökat ansvar för ekonomin liksom en stor följsamhet gentemot budget. För att få en ekonomi som är stabil på lång sikt krävs en tydlighet kring Oxelösunds kostnadsnivå jämfört med andra kommuner. Det krävs också prioriteringar av vilken verksamhet Oxelösund ska erbjuda sina kommuninvånare för att nå en stabil ekonomi på lång sikt. Med en gemensam bild kring hur ekonomin ser ut, en tydlighet i vilka förväntningar våra kommuninvånare kan ha på den service kommunen Oxelösunds kommun. Det kommer också att krävas en stor förmåga att prioritera och effektivisera i verksamheten för att goda resultat ska kunna nås i framtiden samtidigt som ekonomin fortsätter att vara stabil. 58

98 Verksamhet hos andra huvudmän Genom två gemensamma nämnder sker samverkan med Nyköpings kommun om lönehantering, IT- och överförmyndarverksamhet samt kart-, mät- och GIS-verksamhet. Två gemensamma nämnder för landstinget och kommunerna i länet har hand om hjälpmedels- respektive patienträttsfrågor. Inom Vårdförbundet Sörmland bedriver kommunerna och landstinget behandling. Från och med 2012 är Oxelösund inte längre medlem i förbundet. Oxelösund har dock ett avtal med Vårdförbundet som säger att kommunen får nyttja deras upphandlade avtal med olika vårdinrättningar. Kollektivtrafik bedrivs av Kollektivtrafikmyndigheten där Länstrafiken ingår. Länets samtliga kommuner och Landstinget är medlemmar i Kollektivtrafikmyndigheten. Sörmlandsturism AB är ett regionalt marknadsföringsbolag där Oxelösund har en mindre del. Onyx näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping AB är ett gemensamt näringslivsbolag mellan de båda kommunerna. Onyx har i uppdrag att arbeta för att nya företag etablerar sig på orterna samt att hjälpa lokala företag vid behov av nya lokaler. Ett gemensamt bolag, Nyköping - Östgötalänken AB, tillsammans med två landsting och fyra andra kommuner, arbetar som en gemensam förhandlingspart gentemot staten för att förverkliga bansträckningen Ostlänken. Inom Regionförbundet Sörmland samarbetar Oxelösund med övriga kommuner i länet, Landstinget Sörmland samt Länsstyrelsen med fokusområdena infrastruktur, näringsliv, och kompetensförsörjning. Genom samverkansavtal med Nyköpings kommun om gymnasieutbildningar garanteras att Oxelösunds ungdomar har möjlighet att konkurrera om utbildningsplatser på lika villkor som Nyköpings ungdomar. Kommunen samverkar med landstinget om ungdomsmottagning, rådgivningsbyrå i drogfrågor och familjecentral. Räddningstjänsten bedrivs sedan 1997 av Sörmlandskustens Räddningstjänst genom ett civilrättsligt avtal med Nyköpings kommun. Även Trosa och Gnesta deltar i samarbetet. 59

99 Kommunkoncernen Oxelösund kommunkoncern består av bolagskoncernen och intressebolag som tillsammans utgör en ekonomisk enhet gentemot omvärlden. Koncernen omfattar kommunen samt de företag i vilka kommunen har ett väsentligt inflytande eller där kommunens andel uppgår till minst 20 procent. De bolag som kommunen äger tillsammans med andra aktörer ingår i koncernen motsvarande den ägda andelen. Syftet med koncernredovisningen är att ge en samlad bild av bolagsgruppens åtaganden genom att presentera ett bokslut som beskriver koncernen som om den vore ett enda företag. Bolagskoncernen omfattar Oxelösunds kommuns Förvaltnings AB (Förab), Kustbostäder i Oxelösund AB och Oxelö Energi AB. Intressebolagen omfattar Oxelösunds Hamn AB (50 % andel), Nyköpings-Oxelösunds Vattenverksförbund (NOVF, 43 % andel) och Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping (20 % andel). Oxelösunds kommun 50 % 43 % 20 % 100 % Oxelösunds Hamn AB NOVF Nyköpings- Oxelösunds Vattenverksförbund Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping AB Oxelösunds kommuns förvaltnings AB (Förab) 100 % 100 % Kustbostäder i Oxelösund AB Oxelö Energi AB Finansiell ställning Kommunkoncernens resultat uppgår till 32,2 mkr (19,2 mkr). Balansomslutningen ökade med 32,9 mkr till 1 271,4 mkr (1 238,5 mkr). Koncernens soliditet är 34,8 % (33,0 %). Årets intäkter uppgår till 424,0 mkr (399,5 mkr) I Förab s bolagskoncern har komponentredovisning tillämpats fr.o.m vilket medfört att koncernens årsredovisning rekonstruerats för 2013 Koncernen har under 2014 utbetalat 5,7 mkr för arvoden och löner till styrelser och verkställande direktörer. Utbetalning av löner till anställda under året var för alla bolag i koncernen 82,2 mkr (77,4 mkr) och för kommunen 335,2 mkr (233,6 mkr). Medelantalet anställda i kommunkoncernen var 924 personer (877). 60

100 Bolagskoncernen Nyckeltal Förab Nyckeltal Balansomslutning, mkr 631,1 609,8 580,9 Soliditet 18,9% 18,1% 17,2% Omsättning, mkr 248,2 243,7 217,3 Årets resultat, mkr 16,6 12,6 8,2 Antal anställda Uppföljning ägardirektiv Bolagens bidrag till att uppnå kommunmålen ingår i den gemensamma beskrivningen av måluppfyllelsen. Bolagen redovisar sin ekonomi per april, augusti och december. Nedan redovisas uppföljning av 2014 års specifika ägardirektiv för respektive bolag. Kustbostäder AB Kustbostäder ska fortsätta att bygga minst två hissar per år i det befintliga fastighetsbeståndet. Alternativt genomföra andra bostadsanpassningar för ökad tillgänglighet, till exempel anlägga marklägenheter. Under året har tre hissar på Hagvägen installerats. Ägardirektivet anses uppnått. Kustbostäder ansvarar för utförandet av städning av kommunens lokaler. Städningen genomförs i enlighet med de upprättade städavtal och bolagets uppfattning är att uppdraget fungerar bra. Ägardirektivet anses uppnått. Kustbostäder ansvarar för all fastighetsförvaltning av kommunens fastigheter. Uppdraget har under åren successivt försvårats då kommunens ekonomi inte har gett utrymme att satsa på underhåll av kommunens fastigheter, vilket nu innebär en kraftig ökning av reparationer som ger ökade kostnader och gör det svårare för förvaltningsorganisationen att planera arbetet. Men i budget för 2015 är det lagt en högre underhållsbudget som om några år kan ge en positiv påverkan. Ägardirektivet anses uppnått men har inte kunna leverares med den kvalitet som önskas beroende på det ett stort behov av underhåll. Kustbostäder ska ha regelbundna och goda kontakter med kommunens socialtjänst. Bolagets sociala ansvar skall kombinera koncernnytta med en affärsmässighet. Uppdraget har blivit svårare då bolaget inte alltid kan möta det behov som finns och här uppstår ibland diskussioner och prioriteringar där hänsyn till bolagets hyresgäster ibland gör att kommunens behov inte alltid går att tillfredsställa. Ägardirektivet anses uppnått utifrån de förutsättningar som just nu råder på hyresmarknaden. Kustbostäder ska starta en process för att se över möjligheterna att tillskapa nya hyresrätter och under 2014 återkomma med en rapport till kommunstyrelsen där olika alternativa förslag för detta presenteras. Under året har styrelsen arbetet med frågan och det finns en plan framtagen som nu bolaget fortsätter att arbete efter. Planen kommer att rapporteras till kommunstyrelsen i mars Ägardirektivet anses delvis uppnått. Kustbostäder ska följa kommunens renhållningsordning och avfallsplan samt genomföra de åtgärder/aktiviteter som bolaget enligt planen ansvarar för. Kustbostäder har under året haft en aktiv roll i arbetet med nya avfallsplanen. Som exempel pågår flera informationskampanjer i hyresgästtidningen samt underlätta för hyresgästerna att sortera soporna. Ägardirektivet anses uppnått. Kustbostäder ska för kommunuppdragen arbeta fram en effektiviseringsplan för åren Planen ska redovisas för Kommunstyrelsen. Det har arbetats fram en energieffektiviseringsplan plan för respektive verksamhet. Underlaget har presenterats i måloch budgetprocessen. För genomförandet så behövs en tät dialog då flera av de långsiktiga besparingarna kräver någon form av investering. Det behövs också en tydlig överenskommen uppdragsbeskrivning av vad som skall levereras, vilket idag saknas för båda uppdragen. Ägardirektivet anses uppnått. 61

101 Oxelö Energi AB Oxelö Energi ska fortsätta utbyggnaden av stadsnätet med en målsättning att ha byggt ut en infrastruktur så att den når minst 90 % av samtliga hushåll senast år 2020, delmål är att 80 % ska ha möjlighet att ansluta sig till stadsnätet år Med ovan definition är det bolagets uppfattning att målet redan är uppfyllt. Det arbete som återstår nu är att få upp antalet aktiva användare, vilket är en kritisk framgångsfaktor för den långsiktliga ekonomin för stadsnät affären. Ägardirektivet anses uppnått. Utbyggnaden av fjärrvärme ska fortsätta och bolaget ska aktivt arbeta för att hitta lösningar för att ansluta fler villor, som inte har vattenburen värme, till fjärrvärmenätet. Under året har det anslutits ett antal befintliga radhus och villor, samt förberett att ansluta 14 nybyggda radhus på Femöre. Dock har inga villor som är uppvärmda med direktel anslutits då elpriserna är så pass låga att det inte motiverar kunden att göra den investeringen. Ägardirektivet är inte uppnått i enlighet med ambitionen, beroende på att alternativet med direktel är så pass billig och kostnaden för omställning till fjärrvärme är för stor i förhållande till vinsten för kunden. Bolaget ska fortsätta arbetet för att hitta andra former att utnyttja den överskottsenergi som genereras på SSAB. Under året har diskussioner förts med en entreprenör angående en växthusodling där spillvärme från SSAB skulle vara värmekällan. Ägardirektivet anses uppnått även om det inte har resulterat i någon ytterligare spillvärmekund. Bolaget ska aktivt arbeta för att stödja kunder i arbetet med att energieffektivisera sin bostad, sina lokaler eller verksamheter. Detta arbete bedrivs utifrån uppdraget med energirådgivningen. Under året har 85 st. rådgivningar, 3 st. föresläsningar om energibesparingar och 4 st. event genomförts. Ägardirektivet anses uppnått. Bolaget ska öka takten i upprustningen av VA nätet för att säkra vattenförsörjningen med målsättningen är att hålla en förnyelsetakt på 50 år. Under året har det gjorts en omprioritering då det varit många andra stora pågående projekt med dels en utbyggnad av VA nätet samt en ombyggnad av reningsverket varför det inplanerade utbytesjobbet inte drogs igång. Men det kommer genomföras under nästa år istället. Ägardirektivet är inte uppnått pga. en omprioritering som beslutats av företagsledningen. Bolaget ska ta en aktiv del i att verka för att få etableringar av vindkraft i kommunen. Under året har ett minivindkraftverk uppförts samt solceller för elproduktion, på en husfasad. Ägardirektivet anses uppnått. Bolaget ska ordna och administrera en städdag en gång om året. Den årliga städdagen ska samordnas med Håll Sverige Rent kampanjens Skräpplockardag. Städdagen är genomförd. Ägardirektivet anses uppnått. Bolaget ska följa och aktivt genomföra kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Bolaget driver denna fråga aktivt och totalt har ca 30 olika aktiviteter tagits fram varav ca hälften är genomförda. Detta arbete bedrivs i samarbeta med Kustbostäder och kommunen. Ägardirektivet anses uppnått. Bolaget ska arbeta för att utveckla fjärrvärmeverksamheten med den långsiktliga inriktningen att, om det finns affärsmässiga och tekniska förutsättningar, koppla ihop Oxelösund och Nyköpings fjärrvärme-system. Dialogen med SSAB och Vattenfall fortsätter och tagit ytterligare några steg i rätt riktning även om det återstår mycket arbete innan ett färdigt koncept är framtaget. Ägardirektivet anses uppnått. Förab Kommunen erhöll ,0 mkr från Förabs verksamhet Ägardirektivet anses uppnått. 62

102 Ekonomiska utfall med kommentarer 2014 (belopp i miljoner k ronor) Budget Affärsområde Budget Intäkter Kostn Disposition Resultat avvikelse Förab -1,0 0,0-0,9 1,9 1,0 2,0 Kustbostäder 1,1 168,8-166,9 3,1 5,0 3,9 Därav: Gata/Park förvaltning 0,0 9,1-9,1 0,0 0,0 0,0 Kommunfastigheter 0,0 28,8-28,8 0,0 0,0 0,0 Oxelö Energi 10,1 112,7-96,9-14,6 1,2-8,9 Därav: Vatten och avlopp 0,0 28,4-28,4 0,0 0,0 0,0 Renhållning 0,9 10,6-10,0 0,0 0,6-0,3 Avgår koncerninterna, skatt -33,3 33,3 9,4 9,4 9,4 på årets resultat BOLAGSKONCERNEN 10,2 248,1-231,4-0,2 16,6 6,4 Kustbostäder 2014 års hyresförhandling innebar en tvåårig uppgörelse med en hyreshöjning på 1,98 % per år och en höjning från 1 januari Totalt ökade intäkterna med 0,7 mkr mellan 2013 och 2014, 0,4 %. Denna ökning beror helt på ökade reavinster. De två förvaltningsuppdragen från kommunen ökade med 1,3 mkr, 3,5 %. I den del som avser kommunfastigheter är det en tydlig trend med ökade reparationer och planerat underhåll, men inom gata/park var det mindre snöröjning och sandningsbehov än tidigare. Intäkterna från allmännyttan, kommersiella fastigheter och städverksamheten sjönk med 0,6 mkr, -0,5 %. Kostnaderna är väsentligt lägre än föregående år, hela 12,6 mkr. Driftkostnader, avskrivningar och övriga externa kostnader har minskat, medan underhållskostnader och, till en mindre del, personalkostnaderna har ökat. Räntekostnaderna är fortsatt lägre än budgeterade och bedöms inte heller öka under de närmaste åren. Resultatet efter finansiella poster förbättrades med 13,2 mkr och är nu positivt, 1,9 mkr (-11,3 mkr). Oxelö Energi Omsättningen i Oxelö Energi ökade med 3,7 mkr, 3,4 %, från 2013 Det redovisade resultatet efter finansiella poster försämrades med -3,5 mkr och uppgår nu till 1,2 mkr (4,7 mkr). Om effekterna av den nya komponentredovisningen K3 tas bort hade resultatet varit 13,0 mkr, vilket i sin tur vore 3,0 mkr över budget. Elnäts- och stadsnätsverksamheten har båda betydligt bättre resultat än budgeterat, tillsammans 5,8 mkr bättre än Den stora skillnaden utgörs av ändrad redovisning av anläggningstillgångar, vilket medför stora förändringar så att redovisade underhållskostnader bokförs som investeringar istället för resultatpåverkande driftkostnader. Kassaflödet är dock oförändrat. 63

103 Intressebolagen Oxelösunds Hamn AB Nyckeltal Balansomslutning, mkr 335,8 313,9 333,7 Soliditet 67,3% 67,4% 57,5% Omsättning, mkr 295,1 278,1 253,9 Årets resultat, mkr 24,1 7,0 0,1 Antal anställda Godsomsättningen över kajerna 2014 uppgick till ton, en ökning med 24,6 %. Intäkterna från storbulkverksamheten var 131,5 mkr, motsvarande 44,6 % av omsättningen. Övriga intäkter kommer från småbulkverksamhet, 45,9 mkr, Stålhamnen 59,0 mkr, flytande bulk, 36,0 mkr, hamnservice 20,0 mkr och övriga intäkter 2,6 mkr. fortsatte mängden ton över kaj att öka, 22 % Oxelösunds Hamn fortsatte arbetet med en certifiering för arbetsmiljö, OHSAS Arbetet beräknas vara klart våren Resultatet 2014 förbättrades med 15,1 mkr (6,9 mkr) och omsättningen steg med 17,8 mkr (24,8 mkr). Investeringarna enligt kassaflödesanalysen uppgick till 14,0 mkr (16,0 mkr) och var huvudsakligen av ersättningskaraktär. Nyköping-Oxelösunds Vattenverksförbund (NOVF) Nyckeltal Balansomslutning, mkr 41,1 44,3 26,2 Soliditet 41,0% 31,3% 53,1% Omsättning, mkr 13,3 13,3 10,0 Årets resultat, mkr 0,3 0,2-0,3 Antal anställda Mängden levererat vatten har ökat med 0,3 miljoner kubikmeter, motsvarande 5,3 %. Investeringarna uppgick till 2,9 mkr (6,2 mkr) och avsåg förberedelser för ökad uttagskapacitet. Målen som NOVF satt upp för 2014 var: Ekonomi i balans målet uppnått God vattenkvalitet målet uppnått Ökad leveranssäkerhet planering, tillståndsinförskattning och arbete pågår. Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping Onyx Nyckeltal Balansomslutning, mkr 3,5 0,8 0,7 Soliditet 7,0% 31,1% 36,4% Omsättning, mkr 2,6 2,4 2,3 Årets resultat, mkr 0,0 0,0 0,0 Antal anställda Onyx har under året arbetat med 13 företagsetableringar med cirka 150 anställda. Onyx roll som näringslivsansvarig för Oxelösunds kommun förlängdes till att gälla hela Arbetet fokuseras på att förverkliga de olika områdena i kommunens näringslivsprogram. Under året togs beslut om att bolaget ska arbeta mer proaktivt med regionen Nyköping Oxelösund. Under 2014 deltog bolaget på två logistikmässor. 64

104 Resultaträkning (Belopp i mk r) Not Verksamhetens intäkter 1 102,0 96,0 424,0 399,5 Verksamhetens kostnader 2-631,7-600,2-865,6-825,9 Avskrivningar 3-14,5-15,4-59,3-67,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -544,2-519,6-500,9-493,3 Skatteintäkter 4 492,3 488,7 492,3 488,7 Generella statsbidrag och utjämning 5 60,4 42,1 60,4 42,1 Finansiella intäkter 6 17,7 18,8 2,2 1,4 Finansiella kostnader 7-16,8-21,4-18,4-21,8 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 9,4 8,6 35,6 17,1 Extraordinära poster Aktuell och uppskjuten skatt -2,4 2,1 ÅRETS RESULTAT 9,4 8,6 33,2 19,2 Justeringar enligt balanskravet 8 2,6 0,1 Resultat enligt kommunallagens krav på ekonomisk balans 12,0 8,7 * Koncerninterna ekonomiska förhållanden framgår av not 31 Kommunen Koncernen 65

105 Balansräkning (Belopp i mk r) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella 9 2,1 3,0 2,1 3,0 Materiella ,9 381, , ,4 Finansiella ,5 440,0 20,8 10,2 Summa anläggningstillgångar 831,5 824, , ,6 Bidrag till statlig infrastruktur 13 11,5 12,0 11,5 12,0 Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter 14 8,7 10,1 12,6 14,0 Fordringar 15 33,1 35,4 89,5 99,3 Kassa och bank 16 30,0 36,7 34,3 25,6 Summa omsättningstillgångar 71,8 82,2 136,4 138,9 SUMMA TILLGÅNGAR 914,8 918, , ,5 EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital ,7 250,3 442,1 408,5 Därav årets resultat 9,4 8,6 33,2 19,2 Avsättningar Avsättning för pensioner 18 46,0 45,4 68,0 67,5 Övriga avsättningar 19 0,6 0,4 51,0 50,0 Skulder Långfristiga skulder ,5 517,9 516,9 548,3 Kortfristiga skulder ,0 104,6 193,4 164,2 Summa skulder och avsättningar 655,1 668,3 829,3 830,0 SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 914,8 918, , ,5 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Kommunen Koncernen Ställda panter 22 18,5 18,5 Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland avsättningar (inkl löneskatt) ,0 326,1 308,0 326,1 Övriga ansvarsförbindelser 24 21,0 21,1 24,1 22,6 Leasing 25 2,0 3,0 2,0 3,0 SUMMA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 329,0 347,2 352,6 370,2 66

106 Kassaflöde Kommunen Koncernen (Belopp i mk r) Not Den löpande verksamheten Resultat före skatt 9,4 8,6 35,6 17,1 Justering för poster som ej ingår i kassaflöde 26 13,3 22,7 63,5 63,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 22,7 31,3 99,1 80,7 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring av exploateringsfastigheter 14 1,4 3,9 1,4 4,2 Ökning ( -) / minskning (+) av fordringar 15 2,3 9,1 9,8 7,9 Ökning (+) / minskning ( ) av kortfristiga skulder 21 17,5 4,0 29,2 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 43,9 48,3 139,5 92,8 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 27-0,1-0,8-0,1-0,8 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 28-20,0-27,7-96,2-87,9 Försäljning av anläggningstillgångar 29 3,4 5,9 7,6 6,1 Förändring av finansiella anläggningstillgångar -2,5 0,0-10,6 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -19,2-22,6-99,3-82,6 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 137,3 326,2 137,3 334,8 Amortering långfristiga skulder -165,0-342,5-165,4-342,5 Förändring långfristiga fordringar 0,0-15,0 0,4-3,5 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -3,8-2,2-3,8-2,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -31,5-33,5-31,5-13,4 Årets kassaflöde -6,8-7,8 8,7-3,2 Likvida medel vid årets början 36,8 44,5 25,6 28,8 Likvida medel vid årets slut 30 30,0 36,7 34,3 25,6 67

107 Noter (Belopp i mkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Kommunen Koncernen Taxor och avgifter 16,2 15,7 16,2 15,7 Hyror och arrenden 19,3 22,7 19,3 22,7 Stats- och övriga bidrag 47,2 38,5 47,2 38,5 Övriga intäkter 18,1 18,2 18,1 18,2 Reavinst vid försäljning 1,2 0,9 1,2 0,9 Summa Oxelösunds kommun 102,0 96,0 102,0 96,0 Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB 248,2 243,7 Oxelösunds Hamn AB 147,6 139,0 Nyköpings-Oxelösunds Vattenverksförbund 5,7 5,7 Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping AB 0,5 0,5 Koncerninterna poster -80,0-85,3 Summa övriga koncernbolag 322,0 303,5 Summa 102,0 96,0 424,0 399,5 Not 2 Verksamhetens kostnader Lämnade bidrag -22,7-21,4-22,7-21,4 Köp av verksamhet -162,8-161,5-162,8-161,5 Arvoden -3,3-3,3-3,3-3,3 Löner -253,0-233,6-253,0-233,6 Sociala kostnader -76,1-70,7-76,1-70,7 Pensionskostnader -31,9-36,4-31,9-36,4 Övriga personalkostnader -6,9-5,5-6,9-5,5 Hyreskostnader -11,6-11,3-11,6-11,3 Leasingkostnader -7,2-6,2-7,2-6,2 Materialkostnader -23,1-21,9-23,1-21,9 Övriga tjänster -20,7-17,6-20,7-17,6 Övriga kostnader -11,7-10,1-11,7-10,1 Upplösning statlig infrastruktur -0,7-0,7-0,7-0,7 Summa Oxelösunds kommun -631,7-600,2-631,7-600,2 Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB -186,7-190,1 Oxelösunds Hamn AB -123,4-115,9 Nyköpings-Oxelösunds Vattenverksförbund -3,3-4,6 Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping AB -0,5-0,5 Koncerninterna poster 80,0 85,3 Summa övriga koncernbolag -233,9-225,7 Summa -631,7-600,2-865,6-825,9 Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar -13,3-13,3-58,1-45,5 Justeringspost K3-19,4 Nedskrivning -1,2-2,1-1,2-2,1 Summa -14,5-15,4-59,3-67,0 Nedskrivning har skett med 1,2 mkr på exploatering av järnvägsstation och område Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 493,5 491,2 493,5 491,2 Slutskatteavräkningar -1,2-2,5-1,2-2,5 68

108 Noter (Belopp i mkr) Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Kommunen Koncernen Inkomstutjämning 71,9 59,1 71,9 59,1 Strukturbidrag 1,2 0,0 1,2 0,0 Regleringsbidrag 2,6 5,1 2,6 5,1 Kommunal fastighetsavgift 19,7 19,5 19,7 19,5 Kostnadsutjämning -30,3-36,1-30,3-36,1 Utjämningsavgift LSS -4,7-5,5-4,7-5,5 Summa 60,4 42,1 60,4 42,1 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 14,0 13,9 14,3 14,4 Aktieutdelning 3,0 3,9 3,0 3,9 Övriga finansiella intäkter 0,7 1,0 0,7 1,0 Koncerninterna poster -15,8-17,9 Summa 17,7 18,8 2,2 1,4 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader -16,1-17,2-30,5-31,7 Ränta på pensionsavsättningar -0,6-0,6-0,6-0,6 Sänkt diskonteringsränta 0,0-3,3 0,0-3,3 Övriga finansiella kostnader -0,1-0,3-0,1-0,3 Koncerninterna poster 12,8 14,1 Summa -16,8-21,4-18,4-21,8 Not 8 Justeringar enligt balanskravet Reavinster -1,2-0,9 Särskilda satsningar 4,3-4,3 Sänkt diskonteringsränta 0,0 3,3 Ianspråktagande av sparande 0,0 0,5 Projektavsättningar -0,5 4,0 Återställande av underskott ,0-2,5 Summa 2,6 0,1 Not 9 Immateriella anläggningstillgångar Avser programvaror av olika slag Ingående bokfört värde 3,0 2,0 3,0 2,0 Anskaffningar 0,1 0,8 0,1 0,8 Utrangeringar, flyttningar 0,0 0,8 0,0 0,8 Avskrivningar, linjär avskrivning tillämpas -1,0-0,6-1,0-0,6 Utgående bokfört värde 2,1 3,0 2,1 3,0 Avskrivningstid 5 år 5 år 5 år 5 år Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående bokfört värde 372,0 363,3 801,3 734,8 Justeringspost K3-11,7 Anskaffningar 17,7 25,5 63,1 115,0 Försäljningar -2,2-5,0-2,2-5,6 Nedskrivningar 0,0-1,8-6,7-9,4 Avskrivningar, linjär avskrivning tillämpas -10,1-10,0-33,4-21,8 Utgående bokfört värde 377,4 372,0 822,1 801,3 69

109 Noter (Belopp i mkr) Not 11 Maskiner och inventarier Kommunen Koncernen Ingående bokfört värde 9,4 11,0 273,1 263,1 Justeringspost K3 3,6 Anskaffningar 2,3 2,2 33,1 31,0 Flyttning 0,0-0,8-0,3-0,9 Nedskrivningar, försäljningar 0,0-0,3-3,6-0,3 Avskrivningar, linjär avskrivning tillämpas -2,2-2,7-23,8-23,4 Utgående bokfört värde 9,5 9,4 278,5 273,1 Avskrivningstid 5-10 år 5-10 år 5-10 år 5-10 år Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, aktier och andelar Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB 51,2 51,2 Oxelösunds Hamn AB 6,0 6,0 DNB Edhager 2,5 2,5 Övriga 4,1 4,1 7,7 4,0 Summa 63,8 61,3 10,2 4,0 Långfristiga fordringar, utlämnade lån Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB 0,0 0,0 Oxelö Energi AB 50,0 50,0 Kustbostäder i Oxelösund AB 328,7 328,7 Övriga långfristiga fordringar 10,6 6,2 Summa finansiella anläggningstillgångar 442,5 440,0 20,8 10,2 Not 13 Bidrag till statlig infrastruktur Citybanans finansiering 15,1 14,9 15,1 14,9 Upplösning (25 år) -3,6-2,9-3,6-2,9 Summa 11,5 12,0 11,5 12,0 Oxelösunds kommun ska medfinansiera Citybanan i Stockholm med 12,5 mkr. Bidraget indexjusteras årligen och upplöses på 25 år. Not 14 Förråd och exploateringsfastigheter Ingående värde 10,1 14,0 14,0 18,2 Årets förändring -1,4-3,9-1,4-4,2 Utgående värde 8,7 10,1 12,6 14,0 Not 15 Fordringar Kundfordringar 6,6 5,0 44,9 45,8 Varav kommunens koncernföretag 1,0 0,4 Statsbidragsfordringar 2,5 1,1 2,5 1,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19,7 25,2 35,4 44,8 Övriga fordringar 4,3 4,1 20,5 21,0 Koncerninterna poster -13,8-13,4 Summa 33,1 35,4 89,5 99,3 70

110 Noter (Belopp i mkr) Not 16 Kassa och bank Kommunen Koncernen Sörmlands Sparbank Kommunen 18,9 25,5 18,9 25,5 Sörmlands Sparbank Kommunala bolag 11,0 11,1 11,0 11,1 Övriga post- och banktillgodohavanden 0,1 0,1 15,5 0,4 Koncerninterna poster -11,1-11,4 Summa 30,0 36,7 34,3 25,6 Koncernkontokredit 60,0 60,0 77,5 77,5 Not 17 Eget kapital Ingående eget kapital 250,3 241,7 408,5 385,5 Justeringar i koncernen 0,4 3,8 Årets resultat 9,4 8,6 33,2 19,2 Eget kapital 259,7 250,3 442,1 408,5 Not 18 Avsättningar för pensioner Pensionsbehållning 22,0 17,8 Särskild avtalspension 1,6 2,5 1,6 2,5 Förmånsbestämd / kompl.pension 24,7 22,6 24,7 22,6 Ålderspension 5,5 5,6 5,5 5,6 Visstidspensioner 4,6 5,0 4,6 5,0 Pension till efterlevande 0,6 0,8 0,6 0,8 Summa pensioner 37,0 36,5 59,0 54,3 Löneskatt 9,0 8,9 9,0 13,2 Summa avsatt till pensioner 46,0 45,4 68,0 67,5 Antal visstidsförordnanden Politiker 5 5 Tjänstemän 0 0 Avsatt till pensioner Ingående avsättning 45,4 37,5 Nya förpliktelser under året Varav Nyintjänad pension 2,4 3,8 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,4 0,1 Sänkt diskonteringsränta 2,7 Ändring av försäkringstekniska grunder -0,6-0,2 Pension till efterlevande 0,2 Övrigt -0,5 0,3 Årets utbetalningar -1,2-0,5 Förändring av löneskatt 0,1 1,5 Summa avsatt till pensioner 46,0 45,4 Aktualiseringsgrad 96,0% 96,0% Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd. Förpliktelser för särskild avtals/ålderspensioner som inte regleras enligt RIPS07 är nuvärdesberäknade med en kalkylränta på 2 %. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. 71

111 Noter (Belopp i mkr) Not 19 Övriga avsättningar Kommunen Koncernen Skatter obeskattade reserver 14,8 16,1 Skatter enl företagens årsredovisning 26,1 23,5 Skadefond 0,4 0,4 0,4 0,4 Övriga 0,2 0,0 9,7 10,0 Summa 0,6 0,4 51,0 50,0 Oxelösunds kommun gör en avsättning till skadefond samt säkerhets- och arbetsmiljöfond. Not 20 Långfristiga skulder Låneskuld vid årets början 506,0 522,6 535,4 543,3 Nettoamortering/nettoupplåning -28,0-16,6-27,0-6,9 Summa lån 478,0 506,0 508,4 536,4 Citybanans finansiering 7,7 11,2 7,7 11,2 Övriga långfristiga skulder 0,8 0,7 0,8 0,7 Summa 486,5 517,9 516,9 548,3 Checkräkningslimit 60,0 60,0 77,5 77,5 Uppgifter om lån i banker Genomsnittlig ränta 3,18% 3,36 % Genomsnittlig räntebindningstid 2,63 år 2,85 år Genomsnittlig kapitalbindningstid 1,93 år 1,99 år Lån som förfaller inom: 1 år 163,0 182,1 2-3 år 179,0 183,0 3-5 år 136,0 100,9 > 5 år 0,0 40,0 Ränterisk på 12 månaders sikt, mkr 1,0 1,2 därav ränterisk inom bolagen 0,9 mkr. Not 21 Kortfristiga skulder Skuld till kommunala företag 11,0 11,1 Leverantörsskulder 26,4 24,1 46,1 35,2 Varav kommunala bolag 9,6 9,3 Personalens källskatt, arbetsgivaravgifter 11,7 11,0 11,7 11,0 Skuld till staten 6,4 4,3 7,6 4,3 Semesterlöneskuld och komptid inkl sociala avgifter 19,7 17,6 29,2 26,8 Avgiftsbestämd ålderspension 11,8 11,1 11,8 11,1 Övriga kortfristiga skulder 3,6 3,9 24,3 26,2 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31,4 21,5 76,5 63,0 Koncerninterna poster -13,8-13,4 Summa 122,0 104,6 193,4 164,2 Not 22 Ställda panter 0,0 0,0 18,5 18,5 72

112 Noter (Belopp i mkr) Kommunen Not 23 Pensionsförpliktelser Ingående ansvarsförbindelse 326,1 309,2 326,1 309,2 Pensionsutbetalningar -12,1-12,7-12,1-12,7 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 2,7 7,4 2,7 7,4 Bromsen -1,7-1,7 Koncernen Sänkt diskonteringsränta 19,1 19,1 Aktualisering och övrigt -3,5-0,2-3,5-0,2 Förändring av löneskatt -3,5 3,3-3,5 3,3 Utgående ansvarsförbindelse 308,0 326,1 308,0 326,1 Not 24 Borgen och ansvarsförbindelser Borgensåtaganden 20,7 20,7 23,8 22,2 SBAB 6 st egnahem (förlustansvar för småhus) 0,2 0,2 0,2 0,2 Hyresgarantier inom Socialtjänsten 0,1 0,2 0,1 0,2 Summa 21,0 21,1 24,1 22,6 x) Oxelösunds kommun har i januari 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förenin Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Oxelösunds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Kommuninvest AB lån inom kommunkoncern uppgick till 437,0 (477,0) mkr. Not 25 Leasing Fordon, maskiner och inventarier, förfall inom 1 år 0,4 0,6 0,4 0,6 Fordon, maskiner och inventarier, förfall inom 2-5 år 1,6 2,4 1,6 2,4 Summa 2,0 3,0 2,0 3,0 Not 26 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Årets avskrivningar 13,3 13,3 59,4 67,0 Utrangeringar 0,0 2,1 3,6 2,1 Sänkning av diskonteringsräntan 0,0 3,3 0,0 3,3 Övriga avsättningar 0,8 4,6 1,5 6,3 Vinst vid försäljning -1,2-0,9-1,2-1,0 Övriga ej rörelsepåverkande poster 0,4 0,3 0,2-14,1 Summa 13,3 22,7 63,5 63,6 73

113 Noter (Belopp i mkr) Not 27 Investering i immateriella anläggningstillgångar Kommunen Koncernen IT system 0,1 0,8 0,1 0,8 Not 28 Investering i materiella anläggningstillgångar Fastigheter 17,7 25,5 63,1 57,6 Inventerarier 2,3 2,2 33,1 30,3 Summa 20,0 27,7 96,2 87,9 Not 29 Försäljning av anläggningstillgångar Tomtförsäljning 3,4 5,9 3,4 5,9 Övriga 0,0 0,0 4,2 0,2 Utgående värde 3,4 5,9 7,6 6,1 Not 30 Likvida medel vid årets slut Banktillgodohavande: Oxelösunds Kommun 19,0 25,6 19,0 25,6 Oxelö Energi AB 6,6 7,9 6,6 7,9 Kustbostäder i Oxelösund AB 3,5 2,9 3,5 2,9 Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB 0,9 0,3 0,9 0,3 Övriga koncern 15,4 0,0 Koncerninterna poster -11,1-11,2 Summa 30,0 36,7 34,3 25,5 Not 31 Koncerninterna förhållanden Balansräkning Räntor och Utdelning Lån Övriga kortfristiga Försäljning Borgensavgifter Enhet Givna Mottagen Givare Mottagare Tillgångar Skulder Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Kommunen 3,0 378,7 379,8 23,5 12,8 71,9 62,2 Förab 1,0 378,7 23,4 379,8 70,0 12,8 62,2 Hamnen 2,0 NOVF 0,1 1,8 Onyx 0,9 0,8 3,0 3,0 378,7 378,7 403,3 403,3 85,5 85,5 62,2 62,2 74

114 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper och upplysingar Oxelösunds kommun tillämpar Kommunal redovisningslag (KRL) och följer de förslag och rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning (RKR) lämnar liksom övrig redovisningspraxis. Nedan följer kommunens kommentarer och upplysningar utifrån RKR:s gällande rekommendationer samt förklaringar till eventuella avvikelser i kommunens redovisning. RKR 2.1 Särskild avtalspension och visstidspension Visstidspensioner för förtroendevalda redovisas i sin helhet som avsättning. RKR 3.1 Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål Jämförelsestörande poster redovisas på separata rader i resultaträkningen och specificeras i not 8 Justeringar enligt balanskravet i enlighet med rekommendationen. RKR 4.2 Redovisning av skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendationen. RKR 6.2 Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar Rekommendationen tillämpas i sin helhet och visas under not 13. RKR 7.1 Upplysningar om pensionsförpliktelser och pensionsmedel Uppgifter om pensionsförpliktelser och pensionsmedel återfinns i kommunens förvaltningsberättelse samt i noter till balansräkningen. Lagen om kommunal redovisning anger att det endast är nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 som ska redovisas som avsättning i balansräkningen (blandmodellen). Garantipensioner särredovisas. Räntan på årets nyintjänade redovisas bland finansiella kostnader. Löneskatt ingår i avsättning och årets intjänade. RKR 8.2 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med specifikation enligt proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens bokförda värden på aktier och andelar i dotterföretagen elimineras mot deras egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar kommunens ägarandel. Obeskattade reserver i företagen har efter avdrag för uppskjuten skatt hänförts till eget kapital. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Klassificering av skulder och tillgångar styrs av kommunens redovisningsprinciper så långt det har varit möjligt. Rekommendationen tillämpas med undantag från att gjorda uppskrivningar i Förab och tillhörande avskrivningar inte eliminerats då beloppet inte anses väsentligt. RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser Borgensåtaganden anges med aktuell kapitalskuld. Oxelösunds kommun har ingått solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB. För lägenheter där kommunen har borgensåtagande för hyran, redovisas uppsägningstiden för respektive lägenhet som borgensåtagande. RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Värdering av anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärde med tillägg för värdehöjande investeringar med avdrag för gjorda avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet. Avskrivningar Med anläggningstillgång avses investeringar uppgående till minst ett prisbasbelopp och en ekonomisk livslängd på minst 3 år. Avskrivningar sker enligt nominell metod med linjär avskrivning och påbörjas i samband med delårs- respektive årsbokslut. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Mark och konst ingen avskrivning Fastigheter år Maskiner och inventarier 3-10 år 75

115 För gator, vägar och parkeringsplatser gjorda till och med 1996 beräknades avskrivningen på bokförda värden med 5 %. Gator och vägar gjorda från och med 1997 har en avskrivningstid på 33 år. Under 2014 har tillämpning av komponentavskrivning för byggnader påbörjats. Förab s bolagskoncern har komponentredovisning tillämpats från och med 2014 vilket medfört att koncernens årsredovisning rekonstruerats för Internränta Internränta med 5 % beräknas på tillgångarnas bokförda värde. RKR 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Samtliga immateriella tillgångar avser investeringar i IT-program. Avskrivningstiden är 5 år och beloppsgränsen är minst ett prisbasbelopp. RKR 13.2 Redovisning av hyres/ leasingavtal Kommunen har inga finansiella leasingavtal. Kommunens åtaganden i form för hyresavtal för fastighet utgörs av ett fåtal verksamhetslokaler där huvudsakligen kommunens bostadsbolag är ägare. RKR 14.1 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel Under 2014 har det inte skett något byte av redovisningsprincip, gjorts någon ändring av uppskattningar och bedömningar eller rättats några fel i tidigare perioder. RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Oxelösunds kommun redovisar kostnader för både egna lån och förmedlade lån till kommunens bolag. RKR 16.2 Redovisning av kassaflöden Kommunen tillämpar rekommendationen i sin helhet. RKR 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Kommunen tillämpar rekommendationen i sin helhet. Uppgiften om koncernens pensionsavsättning är dock ofullständig. RKR 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Statsbidrag har periodiserats. Statsbidrag för olika arbetsmarknadsåtgärder har bokförts till och med november. Investeringsbidrag redovisas som en intäkt och minskar anskaffningsvärdet. I övrigt tillämpas rekommendationen. RKR 19 Nedskrivningar Kommunen tillämpar rekommendationen i sin helhet. RKR 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder Aktier och värdepappersinnehav tas upp till anskaffningsvärde eller till beräknat marknadsvärde om detta är lägre i enlighet med rekommendationen. RKR 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning Oxelösunds kommun tillämpar finansiella derivat för att säkra ränterisker. Räntebetalningar som kommunen erhåller och betalar redovisas som en del av räntekostnader på resultaträkningen. RKR 22 Delårsrapport Kommunen tillämpar rekommendationen i sin helhet. Övriga upplysningar Löner Skuld för okompenserad övertid och semesterlöneskuld läsas av per sista augusti och per sista december. Förändringen av skulden redovisas i verksamheten. Sociala avgifter interndebiteras vid lönebokföringen. 76

116 Ordlista Aktualiseringsgrad Andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk såsom fastigheter, inventarier, långfristiga fordringar, värdepapper med mera. Avsättningar Förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller tidpunkt då de ska infrias. Balansräkning Redovisning i sammandrag av samtliga tillgångar, skulder och eget kapital på balansdagen samt ansvarsförbindelser, vilka skall upptas inom linjen. Driftredovisning De enskilda verksamheternas budgeterade respektive redovisade kostnader och intäkter samt deras avvikelser gentemot budget. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder. Kassaflödesanalys En sammanställning hur årets löpande-, investerings- och finansieringsverksamhet har bidragit till förändring av likvida medel. Inom linjen Bokföringsterm som innebär att vissa poster, till exempel borgensåtaganden, anges i anslutning till balansräkningen men inte medräknas i balanssumman. Investeringsredovisning Visar hur investeringarna under året fördelar sig på de olika verksamhetsområdena. Kapitalkostnader Gemensam benämning för intern ränta och avskrivningar. Kortfristiga fordringar och skulder Avser fordringar och skulder med en förfallotid ett år eller mindre från balansdagen. Kommande års amorteringar betraktas som en fortlöpande skuld som ska omsättas och därför långsiktig. Likviditet Betalningsförmåga på kort sikt. Långfristiga fordringar och skulder Avser fordringar och skulder som förfaller senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. Mkr Miljoner kronor. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag med mera. Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel och statsbidrag. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Hit räknas likvida medel, fordringar, nedlagda exploateringsutgifter med mera. Resultaträkning Beskriver och förklarar det finansiella resultatet av verksamheten under redovisningsåret. Den mynnar ut i förändring av eget kapital. Detta uttrycks också som årets resultat. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Skattekraft Skatteunderlaget dividerat med invånarantalet vid taxeringsårets ingång. Skatteunderlag Summan av kommunmedlemmarnas beskattningsbara inkomster. Soliditet Betalningsförmåga på längre sikt, anges med måttet andel eget kapital av totalt kapital. Tkr Tusen kronor. Årets resultat Uttrycks som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Utläses av både resultaträkningen och balansräkningen. 77

117 29(36) Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ks Dnr KS Upphandlingspolicy Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Godkänna upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling Sammanfattning Oxelösunds kommuns revisorer har i sin risk- och väsentlighetsbedömning funnit skäl för att granska den interna kontrollen i kommunens avtalshantering. PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun genomfört en granskning av avtalshantering. Granskningen är en del av beslutad revisionsplan. Ett av förslagen i granskningsrapporten var att se över nuvarande riktlinjer för upphandling och i stället skapa en övergripande upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling utifrån upphandlingspolicyn Oxelösunds kommun har en gräns för direktupphandling som är lägre än den lagreglerade. Det lagreglerade gränsvärdet har höjts. Mot bakgrund av detta är det på sin plats att höja gränsvärdet och samtidigt se över riktlinjerna utifrån det höjda gränsvärdet och revisorernas avtalsgranskning. Kommunstyrelseförvaltningen har nu omarbetat riktlinjerna samt tagit fram en ny upphandlingspolicy som följer de nationella gränsvärden som gäller för direktupphandling. För att uppnå stor delaktighet och få flera perspektiv på ärendet har upphandlingspolicyn och riktlinjerna har varit på remiss i kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupp, koncernledningen, och en grupp leverantörer i det lokala näringslivet. Policyn var uppe i Kommunstyrelsen och återremitterades med anledning av att en skarpare text krävdes kring sociala hänsyn och krav på kollektivavtalsliknande villkor skall ingå. Policyn är nu omskriven i enlighet med kommunstyrelsens krav. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse upphandlingspolicy.docx Upphandlingspolicy docx Utdragsbestyrkande

118 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr :23:29 KS OXL2 621 v Kommunstyrelseförvaltningen Lars-Erik Carlsson Kommunstyrelsen Upphandlingspolicy 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Godkänna upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling 1. Sammanfattning Oxelösunds kommuns revisorer har i sin risk- och väsentlighetsbedömning funnit skäl för att granska den interna kontrollen i kommunens avtalshantering. PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun genomfört en granskning av avtalshantering. Granskningen är en del av beslutad revisionsplan. Ett av förslagen i granskningsrapporten var att se över nuvarande riktlinjer för upphandling och i stället skapa en övergripande upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling utifrån upphandlingspolicyn Oxelösunds kommun har en gräns för direktupphandling som är lägre än den lagreglerade. Det lagreglerade gränsvärdet har höjts. Mot bakgrund av detta är det på sin plats att höja gränsvärdet och samtidigt se över riktlinjerna utifrån det höjda gränsvärdet och revisorernas avtalsgranskning. Kommunstyrelseförvaltningen har nu omarbetat riktlinjerna samt tagit fram en ny upphandlingspolicy som följer de nationella gränsvärden som gäller för direktupphandling. För att uppnå stor delaktighet och få flera perspektiv på ärendet har upphandlingspolicyn och riktlinjerna har varit på remiss i kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupp, koncernledningen, och en grupp leverantörer i det lokala näringslivet. Policyn var uppe i Kommunstyrelsen och återremitterades med anledning av att en skarpare text krävdes kring sociala hänsyn och krav på kollektivavtalsliknande villkor skall ingå. Policyn är nu omskriven i enlighet med kommunstyrelsens krav. 2. Ärendet 2.1 Bakgrund Oxelösunds kommuns revisorer har i sin risk- och väsentlighetsbedömning funnit skäl för att granska den interna kontrollen i kommunens avtalshantering. PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun genomfört en granskning av avtalshantering. Granskningen är en del av beslutad revisionsplan. Ett av förslagen i granskningsrapporten var att se över nuvarande riktlinjer för upphandling och i stället skapa en övergripande upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

119 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum :23:29 KS utifrån upphandlingspolicyn Oxelösunds kommun har en gräns för direktupphandling som är lägre än den lagreglerade. Det lagreglerade gränsvärdet har höjts. Mot bakgrund av detta är det på sin plats att höja gränsvärdet och samtidigt se över riktlinjerna utifrån det höjda gränsvärdet och revisorernas avtalsgranskning. Kommunstyrelseförvaltningen har nu omarbetat riktlinjerna samt tagit fram en ny upphandlingspolicy som följer de nationella gränsvärden som gäller för direktupphandling. För att uppnå stor delaktighet och få flera perspektiv på ärendet har upphandlingspolicyn och riktlinjerna har varit på remiss i kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupp, koncernledningen, och en grupp leverantörer i det lokala näringslivet. I rapporten framgick också att upprättandet av en avtalsdatabas kommer att underlätta för de olika verksamheterna att känna till kommunens samtliga avtal. Denna avtalsdatabas finns nu på plats. Kommunstyrelseförvaltningen har tecknat avtal om juridisk kompetens som skall förstärka förvaltningen vid behov. 3.1 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att ett flertal fördelar för verksamheterna, leverantörer och entreprenörer kommer att uppnås med den nya upphandlingspolicyn och Riktlinjerna för upphandling. Förslaget till nya riktlinjer är tydligare kring hur verksamheterna skall hantera de olika upphandlingarna och avtalen. En annan fördel är att policy och riktlinjer är att de är uppdaterade med nya gränsvärden. Beslutsunderlag Bilaga 1. Upphandlingspolicy Bilaga 2. Riktlinjer för upphandling Förvaltningschef Charlotte Johansson Handläggare Lars-Erik Carlsson

120 Upphandlingspolicy Oxelösunds kommun Kustbostäder i Oxelösund AB Oxelö Energi AB Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation