Årsredovisning 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige"

Transkript

1 Årsredovisning 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Årsredovisningen i korthet... 4 Viktiga händelser och beslut Kommunmål... 6 Trygg och säker uppväxt... 7 God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling Finansiella mål 23 Personalredovisning Internkontroll Nämndredovisning Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Övriga nämnder Driftredovisning Ekonomi Kommunkoncernen Resultaträkning Balansräkning Kassaflöde Noter Redovisningsprinciper Ord och begrepp

3 Inledning Att människor ska kunna leva de liv de önskar och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar, det är vad arbetet som sker inom Oxelösunds kommun handlar om. Varje timme, varje dag, varje natt, året runt, vardag som helgdag, levererar vi kommunal verksamhet till våra invånare. Det här är en summering av det arbete som har präglat året som gått. Det vi i dagligt tal kallar för Greppet om framtiden börjar sätta sig. Vi har fortsatt vårt arbete med att få kontroll på kostnader och resultat i verksamheterna. Vi är på god väg att lyckas, men är ännu inte riktigt i mål. När vi har en stabil ekonomi är det mycket enklare att vidta de åtgärder som behövs för att stärka Oxelösund både på kort och på lång sikt. Då kan vi göra de satsningar som bygger framtidstro och ger en positiv effekt på Oxelösunds utveckling. Oxelösund har nu invånare, en ökning med 148 invånare under Vi har inte på många år haft ett så stort intresse för att bo och verka i Oxelösund. Samtidigt har vi bostadsbrist och brist på färdigberedd företagsmark vilket är fokusområden som vi har identifierat för framtiden. Det är med stolthet vi konstaterar att vi blev årets klättrare i Svenskt Näringslivs ranking. Från plats 264 klev vi till plats 134, hela 130 placeringar! Vi kommer att fortsätta arbeta för att relationen mellan kommunen och näringslivet ska bli ännu bättre. Näringslivet är en viktig motor i kommunens utveckling. Med stöd av handlingsprogrammet för företagsetableringar, som vi har fått på plats under året, kan vi ge företagare bättre förutsättningar för etablering och för att kunna växa i Oxelösund och i regionen. Under 2014 har arbetet med att förverkliga en ny sammanhållen förskola och skola i innerstaden, tagit fart. Det är ett av de största och mest kostsamma projekt som vi kommer att genomföra inom överskådlig tid. Därför är det oerhört viktigt att processen får ta lite tid, att den blir bra och att det blir rätt från början. Vi räknar med att kunna ta den nya förskolan och skolan i bruk höstterminen Parallellt med att vi rustar gammalt och bygger nytt, arbetar vi med att förbättra kvaliteten inom våra verksamheter. Oxelösunds kommun har under 2014 deltagit i Sveriges kommuner och landstings projekt Förändra Radikalt. I projektet har vi tillsammans med 9 andra kommuner utbildats i tjänstedesign och innovation utifrån brukarnas perspektiv. I Oxelösund valde vi att fokusera på ett utvecklingsarbete för att öka nöjdheten inom vår äldreomsorg, där vi har sett att vi får låga betyg från brukarna. Vi har under det gångna året också utvärderat avtalet med Nyköpings kommun vad gäller ITverksamhet. Ett nytt avtal har tecknats där vi har tagit vara på erfarenheterna från åren som gått. Vi har kommit en bit på väg med den digitala utvecklingen. Hela sammanträdesadministrationen har digitaliserats och införandet av e-tjänster har startat. Det nya avtalet medger ännu bättre förutsättningar för att hänga med i utvecklingen och ett flertal e-tjänster kommer att introduceras Ett nytt personal- och lönesystem har handlats upp tillsammans med Nyköpings kommun och det går i drift i början av Vi har under 2014 också fått testa vår krisberedskap i samband med att fartyget Kerrtu gick på grund vid Landsort och bogserades in till Oxelösunds hamn. Räddningsinsatsen gick bra och vi fick öva krishantering i skarpt läge. 2

4 Det är en spännande utveckling vi ser i Oxelösund. Vi har påbörjat ett förändringsarbete som kommer att leda till förbättringar inom många områden. Men utveckling kräver också mod. Vi måste våga ompröva beslut och se vilka investeringar vi behöver göra för att vara en attraktiv kommun, samtidigt som vi tar ett helhetsansvar för kommunens utveckling och framtid. Duktiga och engagerade medarbetare som åstadkommer kvalitet i kommunens verksamheter och gör livet bättre för kommunens invånare är den viktigaste resursen. Resultatet för 2014 gör att vi kan fortsätta vår resa med att göra Oxelösund till en ännu bättre plats att bo på, verka i och besöka. Catharina Fredriksson Kommunstyrelsens ordförande Charlotte Johansson Kommunchef 3

5 Årsredovisningen i korthet Bilden visar en värdering av Oxelösunds kommuns läge och utveckling gällande befolkning, måluppfyllelse, ekonomi och personal. Horisontell linje visar utvecklingen det senaste året, om den varit positiv eller negativ. Vertikal linje visar läge/resultat för Ju högre upp desto bättre läge/resultat. Befolkning Måluppfyllelse kommunmålen Ekonomi Personal Läge/ resultat Befolkningstillväxt Nämndernas budgetutfall Utveckling negativ Hållbar utveckling Resultat i % av skatter och statsbidrag Soliditet Trygg och säker uppväxt Pensionsålder Årets resultat Attraktiv bostadsort Utveckling positiv Nettokostnadsandel God folkhälsa Trygg o värdig Timavlönat Övertid/mertid ålderdom arbete Sjukfrånvaro 4

6 Viktiga händelser och beslut 2014 I juli passerade invånarantalet Koordinaten satte rekord i antal besökare. Oxelösund blev Årets klättrare i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat, förbättring med 130 platser. En plan för företagsetablering har tagits fram. Kommunen deltog på logistikmässa i Göteborg och Kista, på bomässa och näringslivsdag i Nyköping. Regeringen beviljade kommunen att ingå i det finska förvaltningsområdet. Ett folkhälso- och miljöutskott har inrättats. Ett treårigt projekt kring missbruksfrågor Utsikt har inletts. Byggstart för de 14 Kanalhusen. Musiklek för förskolebarn i samarbete med Musikskolan. Antalet elever i grundskolan har ökat med 10 % vilket motsvarar drygt 100 elever. D-skolans fritidshem fick nya lokaler i gamla Torgskolan. Elevantal inom Svenska för invandrare ökade från 70 till 210. Ny verksamhet startade i augusti inom Särskild undervisning för vuxna. 247 nyanlända har bosatt sig i Oxelösund. Ett boende för ensamkommande flyktingbarn har startat. Oxelösund har fått premier för väl genomförd utbildningsinsats av omvårdnadspersonal, knappt 4 miljoner kr. Fastighetsskötare har anställts på helgerna med uppgift att hålla snyggt i några utvalda områden även under helgerna. Ett pumphus i form av en modell av Hävringebåken har uppförts. Gratis Wifi har erbjudits för badgästerna på Jogersö. Ett vindkraftverk och en solcellsanläggning har installerats i Fiskehamnen. Omkring 100 ungdomar feriearbetade under sommaren i kommunens olika verksamheter. Det var betydligt fler än tidigare somrar Modell av Hävringebåken 5

7 Kommunmål Kommunfullmäktige har antagit fem kommunmål med politiska prioriteringar samt mått för Hela koncernen ska bidra till att uppnå målen. Varje nämnd har i sin verksamhetsplan för 2014 antagit egna mål och mått inom de fem kommunmålen. Nämnderna har också fastställt vilka målvärden som ska vara uppnådda för att målen ska anses uppfyllda. Av spindeldiagrammet nedan framgår en sammantagen bedömning av måluppfyllelsen för kommunmålen. Bilden visar andelen av kommunfullmäktiges och nämndernas mått där målvärdet är helt uppnått och målvärdet är nästan uppnått. Kommunmålet Attraktiv bostadsort har bäst resultat med drygt 80 % uppnådda och nästan uppnådda målvärden. Lägst resultat visar Trygg och värdig ålderdom med cirka 50 % uppnådda och nästan uppnådda värden. Arbetet inom God folkhälsa har resulterat i cirka 60 %. Trygg och säker uppväxt och Hållbar utveckling nådde cirka 70 % vardera. Inom respektive målområde varierar måluppfyllelsen vilket framgår i den fortsatta redovisningen av respektive mål. Diagram med sammantagen bedömning av måluppfyllelsen för kommunmålen. Diagrammet visar andel helt uppnådda och i stort sett uppnådda målvärden av Kommunfullmäktiges och nämndernas mått. 6

8 Fortsatt läsanvisning Under respektive kommunmål utgår bedömningen av måluppfyllelsen från en sammanvägning av uppnådda värden för kommunfullmäktiges och nämndernas mått samt bolagens resultat enligt följande: % mycket god måluppfyllelse % god måluppfyllelse % relativt låg måluppfyllelse 0-24 % låg måluppfyllelse Mer utförlig beskrivning av nämnderas och bolagens måluppfyllelse med kommentarer och analyser finns i respektive nämnds/bolags årsredovisning samt i bolagsstyrningsrapporterna. Oxelösund ingår sedan 2011 i ett nätverk för resultatjämförelser, Kommunens kvalitet i korthet. Nätverket organiseras av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Årligen görs jämförelser av 40 indikatorer. Respektive kommunmål avslutas med en presentation av de indikatorer som kan hänföras till respektive mål. Dessa indikatorer kan ge en kompletterande bild inom målområdet men utgör inte grunden för bedömningen av måluppfyllelsen. Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. Prioriteringar I Oxelösund når barn och ungdomar goda studieresultat, var och en efter sina förutsättningar. I Oxelösund deltar barn och ungdomar aktivt i ett brett kultur- och fritidsutbud. I Oxelösund växer barn och ungdomar upp med trygga föräldrar och i en trygg och säker miljö. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är inte helt tillfredsställande i alla delar. Måluppfyllelsen avseende deltagandet i kulturoch fritidsaktiviteter och trygghet är relativt god och utvecklingen positiv. Lägst är måluppfyllelsen och utvecklingen gällande studieresultat. Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Trygg och säker uppväxt når nivån god måluppfyllelse. 7

9 Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan Ökad andel elever år 9 som når minst godkända betyg i alla ämnen. Mått Uppnådda värden Resultat samt utvecklingsriktning från ,4 % 84,6 % 63,8 % Ökad andel elever år 3 som klarar alla delprov i svenska och matematik i nationella prov. Bibehållen nivå på andel elever år 7 som är nöjda med sin fritid. Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden. 84 % 63 % 79 % 92 % flickor 1 97 % pojkar 1-80 % flickor 84 % pojkar % Upplevd trygghet i förskola och skola Nöjd kund-index familjestöds öppenvård % 3 1 Avser Mätning har inte genomförts 3 Index har ännu inte beräknats Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Ökad andel elever år 9 som når minst godkända betyg i alla ämnen. Kunskapsresultaten för elever som lämnar grundskolan i Oxelösund har varierat mellan åren. Resultaten har med få undantag varit svaga jämfört med liknande kommuner, länet och riket. Resultaten försämrades kraftigt jämfört med 2013 till samma nivå som En tredjedel av eleverna, drygt 20 fick inte betyg i ett eller flera ämnen. Små populationer ger lätt stora svängningar i resultaten. En elev motsvarade ca 1,6 % av samtliga elever. I gruppen fanns en relativt hög andel elever med särskilda behov av olika karaktär. Några elever var nyanlända med begränsade språkkunskaper och i några fall utan tidigare skolbakgrund. Några elever valde att inte delta i ämnet idrott och hälsa trots insatser i form av motiverande samtal och information till vårdnadshavare om ogiltig frånvaro. Med hjälp av sökta och beviljade tilläggsbelopp har skolan satt in extra stöd i form av lovskolor, individuellt utformade studieplaner och möjligheter till undervisning i mindre grupper. Detta har, trots det relativt låga resultatet, inneburit en positiv utveckling sedan årskurs 6 då mindre än hälften av eleverna nådde målen. Ökad andel elever år 3 som klarar alla delprov i svenska och matematik i nationella prov. Även detta värde har varierat mellan åren. Nu syns en tydlig förbättring från 2013 där den stora förändringen skett på en av skolorna. Ett målmedvetet inkluderingsarbete och kompetensutveckling för lärarna i matematikämnet har genomförts och kan vara en del av förklaringen. En djupare analys av resultaten och en kvalitetssäkring av rättning behöver göras. Övriga skolor ligger ungefär på samma nivå som tidigare år.

10 Bibehållen nivå på andel elever år 7 som är nöjda med sin fritid. Andelen elever som är nöjda med sin fritid har minskat sedan föregående undersökning och ligger nu under genomsnittet för länet. Undersökningen visade också att 8 % av eleverna var missnöjda med sin fritid. Genomsnittet i länet är 2 %. Även detta är en kraftig försämring sedan föregående mätning. Resultatet kan ställas emot nästa mått som visar en positiv bild. Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden. I hälsosamtalen har framkommit att ca 90 % av eleverna deltar i någon form av föreningsverksamhet, samtliga med inriktning på idrott. Elever i musikskolan samt elever som finns inom Koordinatens fritidsverksamhet är inte inräknade. Tidigare jämförelser saknas men värdet bedöms som bra. Trots detta är eleverna alltså i lägre grad än tidigare nöjda med sin fritid. Upplevd trygghet i förskola och skola. Någon tillförlitlig, systematisk mätning har inte genomförts. Arbete har påbörjats för att hitta lämpliga verktyg för detta. Förskolechefernas och medarbetarnas bedömning är att barn och föräldrar upplever en hög grad av trygghet i förskolorna. Nöjd kund-index familjestöds öppenvård. Genomförd enkät visar att 51 % av de som haft kontakt med kommunens socialtjänst upplever att deras situation har förbättrats. Det är besökande till enheterna socialtjänst barn, socialtjänst vuxna och socialtjänst bistånd som fått besvara enkäten. Arbete med att beräkna index pågår i samarbete med Rådet för Kommunala Analyser, RKA. Måluppfyllelse inom prioriterade områden I Oxelösund når barn och ungdomar goda studieresultat, var och en efter sina förutsättningar. Måtten för studieresultat visar en nedåtgående utveckling från 2013 och måluppfyllelsen är låg. I Oxelösund deltar barn och ungdomar aktivt i ett brett kultur- och fritidsutbud. Nämndernas mått är uppnådda eller i stort sett uppnådda för denna prioritering och utvecklingen är positiv. I Oxelösund växer barn och ungdomar upp med trygga föräldrar och i en trygg och säker miljö. Utvecklingen är positiv och måtten till största delen uppnådda eller nästan uppnådda. Värden saknas för några mått. Fortsatta utmaningar Den stora utmaningen är att förbättra elevernas studieresultat.

11 Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Mått Riktning Hur många barn per personal är det planerat för i kommunens förskolor? Hur många barn per personal är det faktiskt i kommunens förskolor? Vilket resultat når elever i år 3 i kommunen i de nationella proven? Andel som klarar alla prov. Vilket resultat når elever i år 6 i kommunen i de nationella proven? Andel som klarar alla prov. 5,5 5,2 4,9 4,4 63 % 79 % 89 % 88 % Andelen behöriga till något nationellt program på gymnasiet. 99,1 % 84,6 % Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter insats eller utredning inom socialtjänsten? Hur stor andel av de elever som bor i kommunen fullföljer gymnasiet inom 4 år? Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Kronor per år. 76 % 74 % 72,1 % 83,3 % Vad kostar ett betygspoäng Oxelösunds kommun? Kronor Vad är kostnaden för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kronor per elev Kommentarer till jämförelsen Både den planerade och den faktiska personaltätheten i kommunens förskolor har fortsatt att öka vilket bör ha samband med ökad kostnad. Resultaten på de nationella proven i år 3 har förbättrats markant medan resultaten för år 6 är i stort sett desamma som förra året och kommunen tillhör gruppen med sämst resultat i jämförelsen. Andelen behöriga till ett nationellt program på gymnasiet har sjunkit samtidigt som kostnaden per betygspoäng har ökat. Andelen elever som fullföljer gymnasiet på fyra år är bland de högsta i landet och kostnaden för elever som inte fullföljer har minskat betydligt. Resultaten stödjer uppfattningen att studieresultaten varierar kraftigt över åren. Ingen stabil uppåtgående utveckling kan skönjas och arbetet för att förbättra och stabilisera resultaten måste fortsätta. Utvecklingen av resultaten som kan hänföras till trygghet (personaltäthet i förskolan), är mer positiva vilket överensstämmer med uppföljningen av kommunmålet. 10

12 God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. Prioriteringar Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god. Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård. Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt från missbruk. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar relativt låg måluppfyllelse. Utvecklingen är inte tillfredsställande i alla delar. Måluppfyllelsen avseende delaktighet och inflytande är god och utvecklingen positiv. Deltagande i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård har inte visat resultat i förbättrad hälsa. Uppföljningen visar framgång för behandlingsarbetet. uppnådda ej uppnådda nästan uppnådda Total andel uppnådda mått för Kommun- fullmäktige och nämnder. God folkhälsa når nivån relativt låg måluppfyllelse. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan Mått Uppnådda värden Resultat samt utvecklingsriktning från Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamheter ska öka. Ökade möjligheter för medborgarna att delta i kommunens utveckling % 39 % 52 % 2 Förbättrat värde självupplevd hälsa. 69 % 66 % 66 % Minskat sjukpenningtal. Antal dagar. 8,5 10,6 11,6 Andel vuxna med missbruksproblem som inte återaktualiserats ett år efter avslutad utredning eller insats. 64 % 3-69 % 1 Värdet ingår i Medborgarundersökningen som genomförs nästa gång Värdet är ej helt jämförbart p.g.a. delvis nya frågor. 3 Avser

13 Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamheter ska öka. Medborgarundersökningen genomförs i Oxelösund vartannat år. Inget värde finns för Ökade möjligheter för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Uppnått värde är inte helt jämförbart med tidigare år då frågorna som ställs i självskattningen gjorts om. I jämförelse med andra kommuner kan konstateras att Oxelösunds värde 2014 tangerar medelvärdet för övriga kommuner. Det är en tydlig förbättring jämfört med Förbättringen beror bland annat på utvecklingen av kommunens hemsida och det arbete som påbörjades under 2014 kring utveckling av medborgardialog. Förbättrat värde självupplevd hälsa. Ingen förbättring av värdet har uppmätts. Minskat sjukpenningtal. Andel sjukpenningdagar per invånare och år har återigen ökat och Oxelösunds kommun ligger lite högre i jämförelse med de flesta andra Sörmlandskommunerna. Framför allt ligger kvinnorna högt med ett mått på 16,4 sjukpenningdagar per år. Andel vuxna med missbruksproblem som inte återaktualiserats ett år efter avslutad utredning eller insats. Andelen som genomgått behandling och inte återaktualiserats inom ett år har ökat. Det positiva utfallet indikerar att fler invånare som söker hjälp får rätt typ av stöd. Jämfört med föregående år har en större andel kommuninvånare med missbruksproblematik mottagit behandling vilket också är positivt. Måluppfyllelse inom prioriterade områden Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god. Åtgärder har genomförts men har ännu inte visat sig i resultaten och få mått är uppnådda. Utvecklingen varierar i de olika nämnderna. Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård. Måtten är uppnådda helt eller till stor del. Utvecklingen är svagt positiv vad gäller ungdomar. Resultatet har inte avspeglats i förbättrad folkhälsa. Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt från missbruk. Värden för missbruksvård är uppnådda och utvecklingen positiv. Mått som kan visa ett självständigt liv är sämre och utvecklingen negativ. Utvecklingen är svagt positiv avseende de ungdomar som varken studerar eller arbetar. Fortsatta utmaningar Folkhälsan behöver förbättras. 12

14 Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Mått Riktning Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? 8,5 1 10,6 2 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Andel av maxpoäng. 39 % 52 % 3 Nöjd inflytandeindex helheten Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd. 3,0 % 3,7 % 1 Värde från Värde från Värdet är inte helt jämförbart med det föregående p.g.a. delvis nya frågor. 4 Uppgifter från Medborgarundersökningen. Nästa mätning görs Kommentarer till jämförelsen Värdet som visar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling har förbättrats och kommunen placerar sig i medelgruppen av kommuner. Förbättringen kan påverka Nöjd inflytandeindex vid kommande mätning. Övriga värden är sämre än vid föregående år. Sjukpenningtalet i Oxelösund har ökat årligen sedan Detta stödjer slutsatsen ovan om att kommuninvånarnas hälsa inte har förbättrats och utvecklingen är otillfredsställande. 13

15 Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. Prioriteringar Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad. Äldre i Oxelösund har inflytande över utförandet av de insatser som beviljats. Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av god kvalité, individinriktade samt ges med gott bemötande. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar relativt låg måluppfyllelse. Utvecklingen är försiktigt positiv. Upplevelsen av trygghet och delaktighet i eget boende har förbättrats, upplevelsen av bemötandet är sämre. Inom särskilt boende upplevs bemötandet mer positivt. Däremot har känslan av delaktighet och upplevelsen av aktiviteter inte nått målvärdet. uppnådda nästan uppnådda ej uppnådda Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Trygg och värdig ålderdom når nivån relativt låg måluppfyllelse. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan Mått Uppnådda värden Resultat samt utvecklingsriktning från 2013 Ökad upplevd trygghet hos personer i ordinärt boende med stöd från hemvård. 37 % 28 % 29 % Ökad andel som upplever att hänsyn tas till åsikter och önskemål, särskilt boende respektive hemvård. 72 % / 81 % 68 % / 81 % 73 % / 83 % Ökad andel som upplever ett gott bemötande i särskilt boende respektive hemvård. 29 % / 70 % 42 % / 64 % 42 % / 66 % 14

16 Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Ökad upplevd trygghet hos personer i ordinärt boende med stöd från hemvård. Måttet är uppnått med liten marginal. Tryggheten är ett stort utvecklingsområde. Upplevelsen är beroende av faktorer såsom bemötande, möjlighet till påverkan för brukaren och kontinuiteten bland personalen. Ökad andel som upplever att hänsyn tas till åsikter och önskemål, särskilt boende respektive hemvård. Måttet är uppnått och utvecklingen positiv. Även detta är ett stort utvecklingsområde där attityden till brukarens egenmakt behöver förstärkas. Ökad andel som upplever ett gott bemötande i särskilt boende respektive hemvård. Måttet är uppnått men med liten marginal. Förbättringsarbete har under året pågått och fortsätter under 2015 inom samtliga områden. Måluppfyllelse inom prioriterade områden Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad. Äldre i Oxelösund har inflytande över utförandet av de insatser som beviljats. Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av god kvalité, individinriktade samt ges med gott bemötande. De olika prioriteringarna överlappar varandra och redovisas därför sammantaget. Insatser för att ge trygghet i eget boende har nått målen och utvecklats positivt medan värdet på bemötandet har utvecklats negativt och målvärdena är inte uppnådda. Inom särskild boende är resultatet det motsatta avseende bemötandet och värdet visar en stor förbättring från De äldres delaktighet har förbättrats i båda grupperna. Hos gruppen som bor i egen bostad är målvärdet uppnått, i särskilt boende inte fullt uppnått. Fortsatta utmaningar Fortsatt arbete med förbättrade attityder till brukarna och deras möjlighet till påverkan. 15

17 Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Mått Riktning Vilket omsorgs- och serviceutbud har kommunens hemtjänst? Procent av maxpoäng. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kronor per år. 61 % 52 % 85 % 84 % Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? 73 % 56 % 1 Procent av maxpoäng. Andel brukare som är nöjda/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Vad kostar en plats på kommunens särskilda boende? Kronor per år. 73 % 73 % Frågorna som ligger till grund för bedömningen har ändrats. Resultatet är därför inte helt jämförbart med tidigare år. Kommentarer till jämförelsen Utvecklingen inom de flesta områden är negativ eller står stilla och Oxelösund har låga värden i jämförelse med andra kommuner. Positivt är att väntetiden på plats på ett äldreboende är väsentligt kortare än 2013 och att kostnaden har minskat något. Jämfört med kommunens egen måluppfyllelse ger KKiK:s undersökning en mer negativ bild. En anledning kan vara att mätningarna inte genomförts vid samma tidpunkt och att den positiva utveckling som finns inte ännu syns i KKiK. En slutsats är att utvecklingsarbetet inom kommunmålet Trygg och värdig ålderdom måste fortsätta för att de äldre ska vara nöjda med sitt boende och sin service. 16

18 Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal service. Prioriteringar I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg, skola, fritid och kulturliv. Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar. I Oxelösund finns ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag. Infrastrukturen i Oxelösund håller god kvalitet och upplevs välfungerande. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är övervägande positiv. Måluppfyllelsen avseende fritid och kulturliv är god medan den varierar inom barnomsorg och skola. Tillgången på bostäder har inte motsvarat ambitionerna. Företagsklimatet har utvecklats positivt. Upplevelsen av infrastrukturen har inte kunnat mätas. uppnådda ej uppnådda nästan uppnådda Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Attraktiv bostadsort når nivån god måluppfyllelse. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan Mått Uppnådda värden Resultat samt utvecklingsriktning från 2013 Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunen som en plats att bo och leva på. Index Ökat antal nyproducerade bostäder Företagarnas sammanfattande omdöme om 2,7 3,3-2 kommunens näringslivsklimat ska förbättras. Skala 1-6. Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunens gator och vägar. Index skala Värdet ingår i Medborgarundersökningen som genomförs nästa gång Värde för 2014 finns inte. Nästa värde avser 2015 och presenteras i maj. 17

19 Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunen som en plats att bo och leva på. Medborgarundersökningen genomförs i Oxelösunds kommun vartannat år. Värde för 2014 finns därför inte att tillgå. Ökat antal nyproducerade bostäder. Antalet nyproducerade bostäder har inte nått upp till önskad nivå. Antalet beräknas öka kommande år, flera byggprojekt pågår och fler bygglov har beviljats. Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens näringslivsklimat ska förbättras. Näringslivsklimatet utvecklas positivt. Värde för 2014 kommer inte att presenteras. Nästa värde presenteras i maj och kommer att avse Från 2012 till 2013 ökade omdömet från 2,7 till 3,3 vilket var en stor förbättring. Oxelösund närmar sig genomsnittet för landets kommuner vilket 2013 var 3,4 på en skala 1-6. I rankingen för 2014 förbättrade Oxelösund sin placering med 130 platser och utsågs till årets klättrare. Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunens gator och vägar. Medborgarundersökningen genomförs i Oxelösunds kommun vartannat år. Värde för 2014 finns därför inte att tillgå. Måluppfyllelse inom prioriterade områden I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg, skola, fritid och kulturliv. Måluppfyllelsen är god avseende bra fritid och kulturliv medan barnomsorg och skola uppvisar varierad måluppfyllese. Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar. Mått för antal nya bostäder har lågt värde, däremot är planberedskapen för bostadsbyggnation god. Invånarantalet har ökat. I Oxelösund finns ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag. Måluppfyllelsen är mycket god. Kommunen har klättrat i Svenskt näringslivs ranking. Plan för företagsetablering har tagits fram. Infrastrukturen i Oxelösund håller god kvalitet och upplevs välfungerande. Måtten visar god måluppfyllelse för ökat resande med buss samt upprättande av cykelplan. För övrig infrastruktur finns inga mått. Fortsatta utmaningar Bostadsutbudet behöver öka och breddas. 18

20 Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Mått Riktning Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att leva och bo på? Index Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Index Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fick plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur många timmar i veckan har biblioteket öppet utöver på vardagar? Hur många timmar i veckan har simhallen öppet utöver på vardagar? Hur många timmar i veckan har återvinningsstationen öppet utöver på vardagar? Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Andel av maxpoäng. Hur stor andel av medborgarna som skickar en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefonen ställt en enkel fråga till kommunen? 50 % 53 % % 80 % 89 % 74 % 46 % 44 % 88 % 89 % 1 Uppgifter från Medborgarundersökningen. Nästa mätning görs Kommentarer till jämförelsen Öppettider för bibliotek, simhall och återvinningscentral har höga värden och tyder på god service till kommuninvånarna. Fler får förskoleplats på önskat datum och kommunen är medelbra i jämförelsen. Däremot har väntetiden ökat markant för dem som inte får plats det datum de önskat. Kommunens förmåga att svara på frågor har försämrats medan bemötandet fortfarande är medelgott. Resultaten bekräftar den bedömda måluppfyllelsen för Attraktiv bostadsort. 19

21 Hållbar utveckling Oxelösund tar ansvar för att långsiktigt säkra resurser för framtiden och för kommande generationer. Prioriteringar I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil. Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare. Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att möta samhällets krav inom miljöområdet. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är inte tillfredsställande i alla delar. Måluppfyllelsen avseende kommunens ekonomi är till stora delar god och utvecklingen positiv. Personalens höga sjukfrånvaro är oroande. Resultatet inom miljöområdet är inte tillfredsställande, exempelvis har energikostnaden ökat i kommunens lokaler. uppnådda ej uppnådda nästan uppnådda Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Hållbar utveckling når nivån god måluppfyllelse. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan Mått Uppnådda värden Resultat samt utvecklingsriktning från Minskad avvikelse från standardkostnad totalt. 9,1 4,2-1 Ökat medarbetarengagemang totalt i kommunen. Ökad andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. Ökat resande med busslinje 715 och 815 exklusive skolresor. 1 Värdet för 2014 presenteras först i juni Mätning har inte genomförts 3 Avser % 3 34 %

22 Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Minskad avvikelse från standardkostnad totalt. Avvikelsen från standardkostnad fortsätter att minska var avvikelsen drygt 13 % vilket motsvarade omkring 44 mkr. Sedan dess har avvikelsen minskat till 4,2 % Oxelösunds värde 2013 är bättre än andra jämförbara kommuners. Värdena för 2014 presenteras först i juni Utifrån den ekonomiska uppföljningen 2014 är det troligt att värdet vänder uppåt igen och att avvikelsen från standardkostnad kommer att öka. Det är svårt att bedöma vad det innebär i förhållande till andra kommuner. Arbetet med att skapa stabilitet måste dock fortsätta. Ökat medarbetarengagemang totalt i kommunen. Någon ny mätning har inte gjorts under året. Ökad andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. Statistik för 2014 presenteras i mars. Utvecklingen från senaste mätningen som gjordes 2011 har varit negativ. Ökat resande med busslinje 715 och 815 exklusive skolresor. Antalet resande har ökat jämfört med föregående år men har ännu inte nått samma nivå som Måluppfyllelse inom prioriterade områden I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil. Arbete med att kommunens ekonomi ska vara stabil har prioriterats högt i verksamheterna. Kommunen som helhet visar ett positivt resultat. Kommunen har amorterat 28 mkr på sin låneskuld vilket är något mindre än föregående år. Nettokostnadsandelen har visserligen ökat, vilket är negativt, men resultatutvecklingen har varit tillfredsställande. Oroande är hur kostnadsökningar som beror på den kraftiga ökningen av antalet elever ska hanteras. Omställningskostnader och lärarbehov är stora utmaningar för organisationen. Dessutom är kostnadsnivån för socialtjänsten fortsatt alltför hög. Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare. Oxelösund blev utsedd till en av 100 attraktiva arbetsgivare i undersökningen Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Inför undersökningen svarade majoriteten av kommunens medarbetare positivt på frågan om de uppfattar Oxelösund som en attraktiv arbetsgivare. Personalens sjukfrånvaro fortsätter att öka. Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att möta samhällets krav inom miljöområdet. Aktivt arbete har gjorts inom flera områden med positivt resultat. Andelen enskilda avlopp har minskat. Matsvinnet i skolorna har minskat. Gång- och cykelvägar utökas. Negativt är att energianvändningen har ökat i kommunens lokaler och att andelen inköp inom ramavtal inte uppnått målvärdet. Fortsatta utmaningar En stor utmaning är att minska personalens sjukfrånvaro. 21

23 Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Mått Riktning Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel återvunnet material av hushållsavfall. 40 % 1 34 % 2 Hur stor andel av kommunorganisationens bilar är miljöbilar? 38,2 % 41,7 % Hur stor andel av kommunens totala mängd inköpta livsmedel är ekologisk? 10 % 15 % Andelen förvärvsarbetande mellan år. 78,1 % 77,9 % Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen under första halvåret? Nöjd kundindex förtagsklimat. Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Insikten. Index ,2 3, Värde från Värde från Ingen mätning har genomförts 2014 Kommentarer till jämförelsen I jämförelse med övriga deltagande kommuner har Oxelösund inte förändrat sin position utan tillhör de 50 % medelbra kommunerna. Undantag är antalet nystartade företag där kommunen tillhör de 25 % sämsta. (Däremot visar annan statistik att Oxelösund har klättrat 130 platser i Svenskt näringslivs ranking.) Både andelen miljöbilar i kommunorganisationen och andelen ekologiska livsmedel har ökat, livsmedlen med 50 %. Andelen återvunnet material minskade mellan 2012 och Jämförelsen motsäger delvis bedömningen av måluppfyllelsen ovan, Oxelösunds resultat är inte särskilt goda i jämförelse med andra kommuner. 22

24 Finansiella mål De finansiella målen för 2014 har preciserats till resultatmål om minst 0,5 % av skatter och statsbidrag, för 2015 minst 1,0 % och för 2016 minst 1,5 %. Dessutom mäts nettokostnadsandel och koncernens soliditet. Kommunens resultat (enligt resultaträkning inklusive återlagda reavinster): 0,5 % av skatter och statsbidrag. Uppfyllt ,44 % 1,49 % Nettokostnadsandel: Målvärde en sänkning gentemot värdet i 2013, 98,7% Ej uppfyllt ,1 % 98,7% Soliditet för koncernen: Målvärde en ökning gentemot värdet 2013 från 33,0 %. Uppfyllt ,0 % 34,8 % Två av Kommunstyrelsen fastställda finansiella mått för 2014 är uppfyllda vilket ändå får ses som godkänt med tanke på att kommunen 2012 och 2013 fick stora intäkter via AFApengar. Nettokostnadsandelen har ökat marginellt under Låneskulden har minskat med 27,6 mkr vilket minskar räntekostnaderna med 0,8 mkr på årsbasis. För att kunna säga att Oxelösund idkar god ekonomisk hushållning och har en långsiktigt stabil ekonomi krävs att kommunen håller i ekonomin och fortsätter den trend som har påbörjats. Oxelösund är på väg att skaffa sig ett grepp om framtiden men är inte där än. Kommunen behöver fortsätta hålla i ekonomin Verksamhetsperspektivet inriktas mot kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. I Oxelösund visar kommunkoncernens kommunmål på verksamhetsperspektivet. 23

25 Personalredovisning Inledning 2014 har varit förändringarnas år. I många delar har arbetet och organisationen förändrats, om än i det lilla. På sina ställen har förändringarna varit större och tvingat fram nya arbetssätt och rutiner. I andra delar har förändringarna varit små men ändå utvecklande. Förändringar är energikrävande för de allra flesta även om man kan se vikten och betydelsen av dem. De kan också vara en av flera orsaker till att sjukfrånvaron fortfarande ligger på oroväckande höga nivåer. Även om sjukfrånvaron är bekymrande kan ändå konstateras att utvecklingen i många delar har gått framåt genom projekt som "Förändra radikalt", nya metoder för sjukrapportering, seminarier i kommunikation och bemötande samt nya former för medskapande och delaktighet kan summeras som ett år då ett stort antal aktiviteter och åtgärder verkligen har verkställts och inte bara pratats om. Ett förhållningssätt med fokus på att agera och inte bara diskutera spirar. Förhoppningsvis är det "smittsamt" och skapar aktivitet, kreativa idéer på alla plan och en högre grad av framtidstro i organisationen. Faktisk arbetad tid Under 2014 ökade den faktiskt arbetade tiden i kommunen med totalt 51,5 årsarbetare (inkluderat tillsvidareanställda, visstidsanställda, tim-avlönat arbete samt överoch mertid). De tillsvidare- och visstidsanställda har ökat sin faktiskt arbetade tid med 34,7 årsarbetare medan timavlönade har ökat med 16,8 årsarbetare. Över- och mertid har minskat med 0,2 års-arbetare. En årsarbetare innebär cirka arbetade timmar. Uttag av semester, föräldraledighet och vård av barn ligger kvar på liknande nivåer som de senaste åren. Alla nämnder har ökat sin faktiskt arbetade tid under året. Mest har Vård- och omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden ökat med 27,0 respektive 17,9 årsarbetare. Förändringen inom Vård- och omsorgsnämnden beror bland annat på ett nystartat HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn och en ökad vikarietäckning på grund av sjukfrånvaro. Utbildningsnämndens ökning på 17,9 årsarbetare beror på att antalet elever ökat i grundskolan och på Campus vilket medfört ett ökat antal arbetade timmar. På Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden slutade den faktiskt arbetade tiden på 12,9 årsarbetare, vilket är 2,4 årsarbetare mer än Efter förra årets besparingskrav är nu verksamhetens vakanser åter bemannade. Antal anställda Antalet medarbetare ökade markant under 2014 med totalt 28 tillsvidareanställda och 52 visstidsanställda. 30 november var kommunens medarbetare 823 stycken. Ökningen återfinns i samtliga nämnder förutom i Kultur- och fritidsnämnden som ligger kvar på samma nivå som Inom Vård- och omsorgsnämnden har det blivit 16 stycken fler tillsvidareanställa vilket beror på öppnandet av ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn samt en utökning av antalet sjuksköterskor och en biståndshandläggare. Visstidsanställningarna har ökat på grund av ökad sjukfrånvaro och tillfälliga anställningar i hemvården. Utbildningsnämndens ökning med 11 stycken tillsvidareanställda beror på att antalet elever har ökat i grundskola och på Campus. De visstidsanställda har ökat med 22 stycken med anledning av en ökad sjukfrånvaro där visstidsanställda har tagits in som frånvarotäckare samt att medarbetare i förskolan har valt att gå ner i sysselsättningsgrad och ersatts med visstidsanställda. Totalt antal anställda Mätdatum 30 november Antal personer Tillsvidareanställda Visstidsanställda 24

26 Timavlönade Det timavlönade arbetet 2014 motsvarade 105,4 årsarbetare vilket är en ökning med 16,8 årsarbetare i jämförelse med Alla förvaltningar har ökat användandet av timavlönade. Den största förändringen återfinns hos Vård- och omsorgsnämnden som under 2014 har ökat användandet av timavlönade med 11,4 årsarbetare till 74,1. Sedan 2010 har användandet av timavlönade i Vård- och omsorgsnämnden ökat med 81 %. Ökningen under året beror på en hög korttidssjukfrånvaro bland de tillsvidareanställda medarbetarna. Utbildningsnämnden har under året ökat det timavlönade arbetet med 3,4 årsarbetare. Den ökade sjukfrånvaron har i vissa fall täckts med timavlönade liksom vissa vakanser under rekryteringsprocesser som dragit ut på tiden. Dessutom påverkar det ökade behovet av modersmålslärare inom grundskolan. De största förändringarna återfinns på Utbildningsnämnden som minskade användandet av övertid och mertid med 0,9 årsarbetare, medan Vård- och omsorgsnämnden ökade användandet med 0,8 årsarbetare. Utbildningsnämndens minskning beror på att tillgången på vikarier har varit god under året och att fler visstidsanställda har täckt upp i verksamheten än under Av Kommunstyrelsens totala över- och mertidstimmar 2014 på 0,6 årsarbetare, återfinns 0,4 årsarbetare på kostenheten. Vård- och omsorgsnämndens ökning av överoch mertidstimmar med 0,8 årsarbetare beror på svårigheter att använda personalresurser effektivt inom och över enheterna. Antal övertids- och mertidstimmar Inom Kommunstyrelsen har timavlönat arbete ökat med 1,6 årsarbetare vilket beror på att kommunen anställde fler ferieungdomar under sommaren 2014 i jämförelse med året innan. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden har väldigt låga nivåer av timavlönat arbete även om det förekommer Timavlönade omräknat i årsarbetare Övertid Mertid Över- och mertid KS UN VON Under 2014 ökade antalet övertidstimmar med cirka 750 timmar medan mertidstimmarna minskade med knappt 1000 timmar. Det ger en total minskning av antalet övertids- och mertidstimmar med 0,2 årsarbetare, cirka 250 timmar. Heltid och deltid Omsorgspersonalen inom Vård- och omsorgsnämnden har fortsatt möjlighet att välja sysselsättningsgrad två gånger per år. Det förekommer att medarbetarna väljer att öka eller minska sin sysselsättningsgrad men förändringarna är vanligtvis små. Eventuell överbemanning blir så kallade stjärnturer och kan användas av verksamheter med behov, vanligtvis vid vakanstäckning på grund av sjukdom eller semester. I den kommunövergripande statistiken har antalet tillsvidareanställda med heltid ökat från 76 % 2013 till 76,7 % Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidare- och visstidsanställda är 92 % vilket är en minskning från 2013 (93 %). 25

27 Åldersstruktur Åldersstrukturen förändrades endast marginellt mellan 2013 och Medelåldern sjönk något från 45,7 till 45,3 år. De flesta medarbetare återfinns i ålderkategorierna år (26,8 %) och år (26,3 %). Av det totala antalet medarbetare är 12,6 % under 30 år vilket är en ökning från 2013 (10,6 %). 12,8 % av medarbetarna är över 60 år vilket innebär 105 personer. Av dessa är 10 personer över 65 år, 5 kvinnor och 5 män. Pensionsavgångar Det var totalt 14 medarbetare som gick i pension under 2014, vilket är färre än 2013 då 21 medarbetare gick i pension. År 2014 låg medelåldern för pensionsavgång på 64,36 år vilket är något högre än 2013 då motsvarande siffra var 63,66 år. Inom en femårsperiod kommer cirka 100 personer att uppnå pensionsålder 65 år Antal som uppnår pensionsålder 65 år Personalkostnader Den totala personalkostnaden ökade under 2014 med 24 mkr vilken är 20 mkr mer än 2013 då ökningen var 4 mkr. Anledningen till ökningen är den årliga löneöversynen men framförallt att medarbetarna har blivit flera. Utfall för respektive fackförbund i löneöversyn 2014 Kommunal 550 kr per person Lärarförbundet 2,62 % LR 2,62 % Vision 2,60 % Akadem SSR 2,20 % Akademikerall. 2,80 % Vårdförbundet 2,88 % Fysioterapeuterna 2,62 % Ledarna 2,50 % Personalkostnader mkr Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro redovisat per åldersgrupp samt kön Åldersgrupp ,77 % 10,22 % 8,93 % ,48 % 7,34 % 7,44 % 50-6,14 % 8,41 % 8,85 % Kön Kvinnor 7,08 % 8,86 % 9,16 % Män 3,07 % 3,37 % 2,82 % Korttidssjukfrånvaro Dag ,46 % 3,46 % 3,43 % Sjukfrånvaro Dag ,44 % 1,84 % 1,99 % Långtidssjukfrånvaro Dag 91-1,56 % 2,70 % 2,78 % Total sjukfrånvaro 6,45 % 8,00 % 8,20 % 26

28 Sjukfrånvaro i procent Kort Lång Total Den sammanlagda sjukfrånvaron har ökat från 8,0 % 2013 till 8,2 % Den korta sjukfrånvaron är i princip oförändrad medan långtidssjukfrånvaron har ökat marginellt. Sjukfrånvaron ökar mest mellan dag där den ökat med 0,15 procentenheter. Sjukfrånvaron har under året ökat mest bland medarbetare över 50 år med 0,44 procentenheter. I åldersgruppen under 29 år har sjukfrånvaron sjunkit från 10,22 % 2013 till 8,93% 2014 men det är fortfarande åldersgruppen under 29 som har den högsta sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron skiljer sig markant mellan män och kvinnor. Männens sjukfrånvaro har sjunkit med 0,55 procentenheter till 2,82 % och kvinnornas sjukfrånvaro har ökat med 0,3 procentenheter till 9,16 %. Sjukfrånvaron har ökat i alla nämnder utom Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden där den har sjunkit 0,53 procentenheter och Kommunstyrelsen där den sjunkit 2,56 procentenheter. Inom Vård- och omsorgsnämnden ökade sjukfrånvaron från 9,11 % 2013 till 9,60 % Den största anledningen till korttidssjukfrånvaron är infektionssjukdomar medan orsaken till långtidssjukfrånvaron är belastningssjukdomar och psykosocial överbelastning. Arbetstidsmodellen för rätten till heltid kan också ha påverkat hälsotalen negativt på grund av sin komplexitet. Många insatser har gjorts tillsammans med företagshälsovården för att komma till rätta med ohälsan. Inom Kultur- och fritidsnämnden ökade sjukfrånvaron från 3,89 % 2013 till 4,10 % Ökningen, som framförallt ligger på långtidssjukfrånvaron, kan bero på att verksamheten har ställts inför en rad olika utmaningar under året vilket ökat belastningen på medarbetarna. För att komma tillrätta med ohälsan har medarbetarnas delaktighet i det systematiska arbetsmiljöarbetet varit viktig under året. Inom Utbildningsnämnden har sjukfrånvaron ökat från 7,28 % 2013 till 7,74 % Variationerna i sjukfrånvaro mellan olika verksamheter är stor. Lokalernas utformning och antalet barn bidrar till en hög arbetsbelastning inom förskolan där enhetscheferna har arbetat systematiskt tillsammans med företagshälsovården för att komma tillrätta med ohälsan. Kommunstyrelsens sjukfrånvaro har sjunkit under året från 7,05 % 2013 till 4,49 % Framförallt har insatser gjorts på kost- och ekonomienheten vilket gett ett positivt resultat. Inom Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har sjukfrånvaron minskat från 3,03 % 2013 till 2,50 % Verksamheten har en utsedd hälsoinspiratör som inspirerar sina kollegor till goda hälsoval med ökad träning och bättre kostvanor vilket antas bidra till en positiv och långsiktig hälsa. Under 2014 sjönk frisktalet med 3 procentenheter till 48 %. Det innebär att 48 % av de tillsvidareanställda medarbetarna har uppfyllt kriteriet för definitionen av långtidsfrisk, det vill säga de har haft sju eller färre sjukdagar under För att komma tillrätta med ohälsan på våra arbetsplatser har både främjande, förebyggande och rehabiliterande insatser gjorts under året. Främjande insatser syftar till att bevara eller öka det friska. De främjande insatserna under året har bestått av exempelvis utbildningar för hälsoinspiratörer, chefer och skyddsombud, föreläsningar för arbetsgrupper om konditionens betydelse för hälsa och ork, genomförda hälsoprofiler med råd om hur medarbetaren ska kunna påverka sin långsiktiga hälsa på ett positivt sätt och kostnadsfria prova på aktiviteter i olika träningsformer. En förebyggande insats syftar till att en identifierad risk minimeras eller tas bort så att risken för skada eller ohälsa minskar. Exempel på förebyggande insatser som gjorts under året är interna utbildningar i kommunikation och bemötande mellan kollegor, arbetsmiljökartläggningar med konsultinsatser av företagshälsovården, ergonomiska bedömningar av arbetsplatser, konditionstester av medarbetare samt utbildning i konflikthantering och självförsvar för utsatta grupper. En rehabiliterande insats syftar till att få tillbaka medarbetaren i arbete så snabbt som möjligt. Arbetsanpassning, kartläggningssamtal, arbetsföremågeutredningar, stödsamtal hos 27

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Nr Ärendemening. KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Kommunfullmäktige

Nr Ärendemening. KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Kommunfullmäktige KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige kallas till sammanträde 2015-05-12 18.00 på Koordinaten, Eventsalen Mayvor Lundberg Ordförande Susanna Shaibu

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2015

Kommunens kvalitet i korthet 2015 Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog 240 kommuner deltog i KKiK. Undersökningen

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2016

Kommunens kvalitet i korthet 2016 Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog ca 250 kommuner i KKiK. Undersökningen

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2014

Kommunens kvalitet i korthet 2014 Kommunens kvalitet i korthet 2014 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under 2014 deltog 225 kommuner deltog

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 deltog 220 Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK Som ett led i att styra mot Vision 2030 och höja kvalitén i servicen till medborgarna deltar kommun

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2017

Kommunens kvalitet i korthet 2017 Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog 258 kommuner i KKiK. Undersökningen

Läs mer

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012 Säffle kommuns Kvalitet i Korthet Resultat Resultaten kommer från kommunens egna mätningar samt externt från skolverket, SCB, socialstyrelsen m fl. Grönt = Bra. Säffle tillhör de 25 % av kommunerna som

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013 1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 Kommunens Kvalitet i Korthet 212 Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Undersökningen genomförs

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET För att ge en snabb och enkel överblick över hur Hudiksvalls kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i tre grupper: Grön

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar? Procent

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Jesper Tjulin 2011 Kommune Bergs kommun gör med stöd av SKL årliga undersökningar av kommunens kvalitet ur 5 perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet,

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011 SALA3000, v 1.0, 2010-06-09 1 (5) SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets? 2. Hur stor del av medborgarna

Läs mer

Sammanställning för KKiK

Sammanställning för KKiK Sammanställning för KKiK 2011-2013 [Klicka här och skriv avdelning] [Klicka här och skriv namn och titel] Beslutad: [Klicka här och skriv instans och datum] Innehåll Din kommuns tillgänglighet... 5 Trygghetsaspekten

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013 Hammarö kommuns kvalitet i korthet Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 2. Hur stor andel medborgarna som

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e- postfråga inom två arbetsdagar? Procent

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012 1 (5) SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillgänglighet i kommun SALA3000, v 1.0, 2010-06-09 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets? 2. Hur stor del av medborgarna

Läs mer

Svalövs kommuns. kvalitet i korthet

Svalövs kommuns. kvalitet i korthet Svalövs kommuns kvalitet i korthet Så här bra är Svalövs kommun jämfört med andra Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra med varandra. Den beskriver nas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet Öckerö kommun 1 1 Inledning För att ge politiker, tjänstemän och medborgare en översiktlig bild av kvalitet och effektivitet i kommunens verksamheter deltar Öckerö kommun i

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Kommunens Kvalitet i Korthet 215 Tillgänglighet e-post. Svar inom två dagar (%) 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 87 82 84 1 8 6 4 2 TREND % 84 87 72 6 211 213 214 215 Tillgänglighet telefon.

Läs mer

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015 Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) KKiK är ett jämförelseprojekt som leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 2015 deltog cirka 230 av Sveriges kommuner i KKiK genom att ta fram resultat utifrån

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012 1 s kommuns kvalitet i korthet () = Bra resultat för s kommun 1) = Medelresultat för s kommun 2) = Förbättringsområde för s kommun 3) Tillgänglighet i s kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET MARKARYDS KOMMUN 2014 Det skall vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun Bengt Germundsson Kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun strävar efter att erbjuda sina kommuninvånare en så

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010 Allmänt om projektet KKiK Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2011

Kommunens kvalitet i korthet 2011 Kommunens kvalitet i korthet Reviderad 2012-02-14 2(8) Kommunens kvalitet i korthet Är s kommun bra på att informera sina kommuninvånare? Är gamla nöjda med sitt äldreboende? Hur är det att vara företagare

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare?

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? Område Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke.

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke. 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke. I länet är det Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund deltar i KKiK.

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram CA 2016-01-28 Allmän information Denna rapport är framtagen utifrån SKL s KKiK-rapport v1 2015 deltog 240 kommuner i KKiK (2014 deltog 230 kommuner). Mått 36.

Läs mer

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET MARKARYDS KOMMUN 2015 KOMMUNENS Det skall vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun KOMMUNENS Bengt Germundsson Kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun strävar efter att erbjuda sina

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet E-post %

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet E-post % Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) 75 8 85 9 95 1 94 86 86 Trend, tillgänglighet E-post % 1 8 6 6 72 84 87 94 4 2 211 213 214 215 216 Tillgänglighet Telefoni. Direkt svar på enkel fråga. (%) 5

Läs mer

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4 Kommunens kvalitet i korthet Dnr 2/14 Innehållsförteckning Inledning... 3 Resultat för s kommun... 3 Så här läser du resultaten... 3 Tillgänglighet... 4 Att få svar på en enkel fråga... 4 Hur länge är

Läs mer

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018 Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 1 2 Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009 Hammarö kommuns kvalitet i korthet = Bra i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets?

Läs mer

Alvestas Kvalitet i korthet 2018 jmf med alla kommuner och över tid

Alvestas Kvalitet i korthet 2018 jmf med alla kommuner och över tid 9 kommuns kvalitet i sammanfattning kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat. Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är

Läs mer

Så här bra är vi jämfört med andra

Så här bra är vi jämfört med andra Så här bra är vi jämfört med andra Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunernas kvalitet

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK)

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK) 3. Så bra är Grästorps resultat jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Hur god är kommunens webbinformation till medborgare? Hur väl möjliggör kommunen

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

KKiK 2014, Heby kommun

KKiK 2014, Heby kommun KKiK 214, kommun Tillgänglighet 212 213 214 Andel som får svar på e-post inom 2 dagar,% 72 72 81 Andel som får svar på enkel fråga via telefon,% 44 3 47 Andel som får gott bemötande i telefon,% 83 75 85

Läs mer

Utbildningsnämndens verksamhetsplan Antagen av Utbildningsnämnden

Utbildningsnämndens verksamhetsplan Antagen av Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2019-2021 Antagen av Utbildningsnämnden 2019-01-28 1 Innehåll Utbildningsnämndens verksamhetsplan 1 Inledning 3 Fortsatt process... 3 Uppföljning... 3 Ekonomi 4 Internbudget...

Läs mer

Bland Sveriges 25% bästa kommuner

Bland Sveriges 25% bästa kommuner Kommunens kvalitet i korthet 2019 KKiK och dess syfte Kommunens kvalitet i korthet är ett nationellt projekt med cirka 260 deltagande kommuner. Genom projektet redovisas och jämförs kommunens resultat

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

MARKARYDS KOMMUN. Kommunens Kvalitet i Korthet Markaryds kommun

MARKARYDS KOMMUN. Kommunens Kvalitet i Korthet Markaryds kommun MARKARYDS KOMMUN Kommunens Kvalitet i Korthet s kommun Inledning För elfte året i rad har Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) genomförts. Under deltog 258 kommuner i undersökningen, som mäter 37 olika

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015 2016-03-03 1 (11) s kommuns kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca

Läs mer

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet Epost %

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet Epost % Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 79 86 86 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trend, tillgänglighet Epost % 94 84 87 72 79 6 211 213 214 215 216 217 Tillgänglighet Telefoni. Direkt svar

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet Öckerö kommun 1 1 Inledning För att ge politiker och medborgare en översiktlig bild av kvalitet och effektivitet i kommunens verksamheter deltar Öckerö kommun i jämförelseprojektet

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet Öckerö kommun 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Resultat...3 2.1 Öckerö kommuns tillgänglighet... 4 2.2 Medborgarnas delaktighet och Öckerö kommuns information... 6

Läs mer

ffiljusnarsbergs WKOMMUN

ffiljusnarsbergs WKOMMUN ffiljusnarsbergs WKOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum ALLMÄNNA UTSKOTTET 218-5-3 21 (22) Au 112 Dnr KS 59/218 Sammanställning av Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 217 Ärendebeskrivning Utredare

Läs mer

Kallelse Ingemar Samuelsson. Annika Thorström

Kallelse Ingemar Samuelsson. Annika Thorström Kallelse 1 2016-01-22 Sammanträde Kommnala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Plats och tid Bäve plan 0, Stadshuset kl. 13:00 torsdagen den 25 februari 2016 Ordförande Sekreterare Ingemar

Läs mer

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) s resultat jämfört med övriga kommuner 2017-02-17 Tillgänglighet Andel av invånarna som får svar på e-post inom två dagar, procent 82 87 96 95 100 86 88 Andel av invånarna

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan

Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan * Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan - Antagen av kultur- och fritidsnämnden -12-06 Reviderad av kultur- och fritidsnämnden -02-27 Inledning Kommunfullmäktige (KF) har beslutat om Mål och budget

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet via e- post. Medel Dalarna Högst i Dalarna Lägst i Dalarna Rättvik

Din kommuns tillgänglighet via e- post. Medel Dalarna Högst i Dalarna Lägst i Dalarna Rättvik Din kommuns tillgänglighet via e- post 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Din kommuns tillgänglighet via telefon 0 10 20 30 40 50 60 70 Din kommuns bemötande på telefon (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Läs mer

SKL. Utvärdering KKiK 2014. www.worldwideresearch.se

SKL. Utvärdering KKiK 2014. www.worldwideresearch.se SKL Utvärdering KKiK 2014 Fakta om undersökningen Totalt antal respondenter 228 Antal inkomna svar 156 Felleveranser 0 Svarsfrekvens 68% Undersökningsperiod November - December 2014 Har kommunledningen

Läs mer

Knivstas Kvalitet i Korthet (KKiK) Resultat

Knivstas Kvalitet i Korthet (KKiK) Resultat 2014-01-23 Dnr KS-2014/86 Knivstas Kvalitet i Korthet (KKiK) Resultat 2011-2013 SAMMANFATTNING Knivsta kommun deltar årligen i Kommunens kvalitet i korthet. Nyckeltal/måtten är framtagna för att ge en

Läs mer

Årsredovisning Fastställd av Kommunfullmäktige

Årsredovisning Fastställd av Kommunfullmäktige Årsredovisning 2015 Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-03-30 28 Innehållsförteckning Inledning... 2 Årsredovisningen i korthet... 4 Kommunmål... 5 Trygg och säker uppväxt... 6 God folkhälsa... 10 Trygg

Läs mer

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018 KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018 För tolfte året i rad har Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) genomförts. Under 2018 deltog cirka 260 kommuner i undersökningen, som från och med 2018 är indelad i tre

Läs mer