Skarp kritik av Lissabonstrategin från Europas regioner och städer

Transkript

1 Skarp kritik av Lissabonstrategin från Europas regioner och städer I dagarna lanserades en uppföljningsrapport av Lissabonstrategin där stark kritik av metoder och målsättning för strategin framförs från Regionkommitten som är ett rådgivande organ till Europeiska unionen. Regionkommitten har samlat in synpunkter från Europas städer och regioner och när man nu släpper en rapport där man sammanfattat dessa synpunkter blir bilden klar. Bristerna på ett lokalt perspektiv och ett allt för tydligt fokus på ekonomisk tillväxt lyfts fram i rapporten som anledningar till att Lissabonstrategin inte kommer att nå sina mål till Den ekonomiska krisen och den gröna omställningen Europa just nu genomlever visar på behovet av en bredare definition av tillväxt- och konkurrensfrågor än bara den ekonomiska. Även det lokala perspektivet har glömts bort i framtagandet av strategin och kanske är det inte en förnyad Lissabonstrategi Europa behöver efter 2010 utan ett nytt tankesätt kring strategins fokus och metod. Lokala lösningar och en framåtsyftande strategi krävs för att rusta EU för framtiden konstaterar rapporten som nu behandlas av Kommissionen.

2 Open days på Stockholm House SEU är för sjunde året i rad involverat i Open Days, städernas och regionernas vecka i Bryssel. Programmet i år består av 125 seminarier, debatter och utställningar under perioden 5-8 oktober. Ca 7000 besökare väntas till Bryssel och mer än 213 europeiska regioner deltar. I dag anordnas en debatt i SEU:s nya lokaler i Bryssel under titeln "Social inclusion as an instrument for restoring growth and strengthening cohesion". SEU leder i år ett konsortium som består av 11 europeiska regioner. Konsortiet går under namnet "Addressing the Crisis through Skills and Inclusion: Regional and local responses" och behandlar sätt för lokala och regionala aktörer att tackla den rådande krisen.

3 Peter J Olsson: Östersjön är vårt hav Publicerat 7 oktober 2009 Svenska politiker är ofta inte de vältaligaste, och ibland jämför man dem med engelska, danska eller amerikanska politiker och finner dem mindre imponerande. I EU-sammanhang är det däremot lätt att dra en lättnadens suck när det är en svensk politiker - eller för den delen vilken skandinav som helst som ska föra ordet. Det blir helt enkelt oftast mycket mer konkret och rakare. EU-språket annars går i mycket ut på att upprepa de senaste modeorden tillsammans med kända positiva termer som "samarbete". Just nu är det mycket "klimat" och "grönt", utan att det för den skull verkar göras så mycket. Det nordiska klarspråket har ibland gynnat våra företrädare. Som Gunnar Hökmark i den konservativa gruppen men även sossar och liberaler. Marita Ulvskog (S) har däremot enligt ryktet irriterat sin egen socialistiska gruppledning med att driva för mycket svensk inrikespolitik. Ett nytt exempel kom under de pågående "Open Days" - en sorts Almedalen i Bryssel för europeiska regioner och städer. Först var Maud Olofsson en av talarna vid invigningen, där hon lätt överglänste EUkommissionens ordförande José Manuel Barroso. I går var jag på ett pressmöte om den nya Östersjöstrategi som arbetats fram. Närvarande var då främst representanter från området kring Östersjön: Polen, Hamburg, Sverige, Finland med flera. Bara det gjorde att seminariet fick ett något sakligare innehåll. Och tydligast var förstås Sverige EU-minister Cecilia Malmström (FP). Så är hon ju inte bara tidigare Europaparlamentariker utan också doktor på europeiska regioner. Och kanske nästa svenska kommissionsledamot - om nu moderaterna avstår från den posten, vilket kanske inte är så troligt. När det gällde Östersjön var hon konkret inte minst när det gällde miljöprioriteringarna. Det handlar om att komma tillrätta med kväve och fosfater från framför allt jordbruket. Och det växande problemet med avfall och utsläpp från den växande sjöfarten. När det gällde den ekonomiska utvecklingen prioriterade hon åtgärder för att knyta samman universiteten och andra kreativa miljöer. Men också att länderna ser unga entreprenörer som en viktig angelägenhet.

4 Samt, menade hon, var EU:s tjänstedirektiv, och att detta genomfördes likartat i de olika länderna en grundsten för utvecklingen. Man får ju hoppas att infrastruktursatsningar som en fast förbindelse Helsingborg-Helsingör snart kommer upp på regeringens agenda. Att Östersjön är viktig, och kommer att bli allt viktigare, är tydligt. Sjöfarten kommer att öka, både den internationella och - förhoppningsvis - kustsjöfarten. Vill man transportera mer till havs, det är ju till exempel mycket energisnålt, krävs nog att man undanröjer en del hinder. Jag har hört av företrädare för kustfrakten som menar att den snart är omöjlig att bedriva. Skatter, regler och hamnavgifter lägger hinder i vägen. Om man vänder utvecklingen, och samtidigt ser en fortsatt ökning av sjöfarten i övrigt. Ja, då måste man hålla ögonen på miljöproblem och risker för den. Dessa problem och risker kan hanteras. Östersjön är åter ett sammanbindande hav. Det var annat när Sovjet kallade det "Fredens hav" och ytan låg död och övergiven medan sovjetiska ubåtar kränkte vårt sjövatten samtidigt som de socialistiska ekonomierna vräkte ut utsläpp i Östersjön. Nu kan Östersjön bli ett verkligt Fredens hav: krämarnas, fiskets, turisternas och miljövännernas hav.

5

6

7 Skånska dagbladet

8 14 informatörer som höll tyst om sin resa LULEÅ. 14 offentliganställda informatörer från Norrbotten åkte till Bryssel, men informerade inte skattebetalarna som fick stå för resan. - Vi har inte kommit överens om att lägga locket på, säger researrangören Kjell-Åke Halldén. Han är informationschef hos Kommunförbundet i Norrbotten och är en av de 14 informatörerna från länsstyrelsen, landstinget och kommunerna som den oktober besökte Bryssel och Europeiska unionens institutioner. Resan kostade kronor per deltagare, tillägg kronor för enkelrum. Då ingick också hotellövernattningar, bussanslutningar till flygplatsen, resor med Bryssels tunnelbana och två luncher. - Vi ville lära oss vilka möjligheter det finns att påverka EU och har vi kan få tillbaka en del av de pengar som Sverige satsar i EU. Informatörer är okunniga om vad EU är, säger Kjell-Åke Halldén. Under tystnad Det blev besök hos Sveriges kommuner och landstings kontor i Bryssel, hos Regionkommittén, Europaparlamentet, North Sweden european office, Europeiska kommissionen och Sveriges EU-ambassad. - Jag tror att den stora vinsten med resan är att det faktiskt går att påverka EU, säger Kjell-Åke Halldén. Resan skedde i all tysthet. Ingen presskonferens eller pressmeddelande om att resan skulle ske och syftet med den. Enligt uppgifter till NSD fanns det bland deltagarna de som ville informera, men andra motsatte sig det. Så här säger Kjell-Åke Halldén om hemlighållandet: - Om det så att vi inte vågar berätta för skattebetalarna ska vi inte gör en sådan resa. Men ni informerade inte, inte ens genom ett pressmeddelande? - Nej, det gjorde vi inte. Vi har berättat om resan på olika håll, själv har jag berättat om den för mina arbetskamrater på ett personalmöte i måndags. Nu finns det också information på landstingets hemsida. Det blir respektive arbetsgivare som får stå för resekostnaden och traktamente för Brysselresan. Resekostnaden stannar för de flesta inte på kronor. - Det var jag och tre andra som delade på hotellrummen. Övriga beställde enkelrum, säger Kjell-Åke Halldén. Av Jan Bergsten jan.bergsten@nsd.se Publicerad 29 oktober :00 Uppdaterad 29 oktober :19