Studieguide Kommunikation, värdegrund och hållbar utveckling

Transkript

1 Studieguide Kommunikation, värdegrund och hållbar utveckling

2 Innehåll Moment 1; Demokratifostran och värdegrund (Ped. Inst) s. 1 Hållbar utveckling (NMD) s. 3 Moment 2; Kommunikation och IKT (Est. inst och TUV) s. 6 Moment 3; Verksamhetsförlagd utbildning s. 9 Tentamen s. 11 Övriga upplysningar s. 11 Kursplan och litteraturlista s. 12

3 Demokratifostran och värdegrund (Ped. inst), moment 1 Vår tid kännetecknas av en global diskussion där frågor om ekonomisk tillväxt och demokratiska omständigheter ofta ställs mot varandra. Detta är viktiga frågor inom den del av kursen som vi har kallat demokratifostran och värdegrund. Till de viktiga frågorna hör också att skillnaden mellan det som är och hur det skulle kunna vara, det man ibland kallar utveckling, förutsätts vara självklara mål. Är de målen alltid förenliga? Finns det en skillnad mellan vara och böra? en skillnad som sträcker sig tillbaka till den engelska filosofen Humes dagar. För blivande lärare är frågorna om hur det är och hur något kunde vara viktiga. Kan man släppa kraven på ideal eller vilken är betydelsen av dem? Den här delen av kursen består av fyra teman som bearbetas under sex-timmars block. 1. Etik, värdegrund och interkulturell kompetens Etik är en uråldrig diskussion om vad som rätt och orätt, och gott och ont men vad har de diskussionerna för betydelse för en blivande lärare? Talet sedan mitten av 1990-talet om skolans (och samhällets) värdegrund vad innebär det? Och i mötet med kulturella uttryck som är nya i Sverige, vad krävs av oss i skolan? Vad innebär interkulturell kompetens för pedagoger och vilken roll kan den spela? Analysverktyg för att förstå kulturell variation och dess konsekvenser i pedagogisk miljö kommer att presenteras. Kortare övningar kommer att genomföras. Kurslitteratur som aktualiseras: Hedlin, Maria. (2006) Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm; Liber. Hällgren, Camilla. (2005). " Working harder to be the same : everyday racism among young men and women in Sweden. I Race Ethnicity and Education, 8 (3), ss Lpo-94, Lpf-94, Sporre, Karin (2007). Skolans värdegrund och gemensamma värden, i Att se med andra ögon. Stockholm, GEM rapport nr 5, LHS, 19 s 2. Likabehandling som värdegrund Under avsnittet likabehandling som värdegrund bearbetas den etiska dimensionen av barn och ungdomars rätt till likabehandling. Begrepp som elevsyn, etik, ledarskap - lärarskap och tillit kommer att behandlas både teoretiskt och praktiskt bland annat med hjälp av gestaltande arbete. Teorier och metoder kommer att anpassas efter den åldersgrupp som lärarstudenterna utbildas för. Kurslitteratur som aktualiseras: Hedlin, Maria. (2006) Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm; Liber. Hällgren, Camilla. (2005). Working harder to be the same : everyday racism among young men and women in Sweden. I Race Ethnicity and Education, 8 (3), ss Lpo-94, Lpf-94, + artikel 1.

4 3. Demokratifostran och mänskliga rättigheter Diskussioner om demokrati och mänskliga rättigheter har idag stor aktualitet med globala konsekvenser. Det demokratiska styrelseskicket har drygt åttio år på nacken i vårt land och 1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Konventionen om barnets rättigheter trädde i kraft i Sverige 1990, och det är regeringen som ansvarar för att den genomförs i samhället. Att förverkliga konventionen i hela samhället är en stor utmaning och ett viktigt arbete, ibland svårt och långt ifrån självklart. Kanske är det därför alltför många barn inte känner till att de har egna rättigheter. I konventionen avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndig tidigare enligt den lag som gäller barnet. I Sverige används ofta förkortningen barnkonventionen när det är konventionen om barnets rättigheter. Det kan föra bort tankarna om att det faktiskt handlar om mänskliga rättigheter. Sverige gör sig till en stark företrädare för demokratiideal och mänskliga rättigheter både hemma och utomlands, men hur implementeras dessa ideal i den svenska skolan och högskolan? Just på det här området blir diskussionen om vara och böra särskilt viktig. Kurslitteratur som aktualiseras: Englundh, Elisabeth (2009). Barnets bästa i främsta rummet en pedagogisk utmaning. Kina: Liber, S 160. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet. SOU 2000:1. s 1-47 Lpo-94, Lpf-94, + artikel 4. Social och ekonomisk hållbar utveckling En utgångspunkt för hållbar utveckling i ett längre perspektiv innebär bland annat ett ökat globalt och regionalt samarbete samt att hållbar utveckling integreras i många politikområden. D.v.s. att de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner i hållbar utveckling samordnas till gemensamma mål, på regional, nationell och global nivå. Lärande ses som en förutsättning för att människor ska kunna hantera de utmaningar världen står inför. Utbildning får därmed en viktig betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Går det att förena ekonomiska framsteg med social rättvisa och skydd av miljön? Vad är det som behöver läras? Varför och hur kan dessa frågor påverka läraryrket? Dessa frågor bearbetas utifrån olika perspektiv. Kurslitteratur som aktualiseras: Diamond, Jared (2004). Collapse How Societies Choose to Fail or Succeed Persson, Christel; Persson, Torsten. (2007). Hållbar utveckling : människa, miljö och samhälle, 1. uppl. : - Lund : Studentlitteratur, Sandell, Klas; Öhman, Johan; Östman, Leif; Lindman, Margareta. (2003). Miljödidaktik: naturen, skolan och demokratin. Lund : Studentlitteratur Lpo-94, Lpf-94, + artikel 2

5 Hållbar utveckling (NMD), moment 1 Fyra teman kommer att behandlas under den här delen av kursen. Förutom en innehållslig tematisering kommer även olika metodiska angreppssätt att presenteras. Vi kommer framför allt att arbeta med den ekologiska delen i hållbar utveckling men den sociala och ekonomiska kommer också delvis att problematiseras. De olika temana är: Tema 1. Ekologisk hållbar utveckling och Energi och materia. Föreläsningar. Boken Collapse How Societies Choose to Fail or Succeed av Jared Diamond beskriver historiska och nutida exempel på hur människan utnyttjat naturen på hållbart och icke hållbart sätt. Diamond driver tesen att vi har något att lära av detta inför framtiden. Boken omfattar nästan 600sidor och är läsvärd i sin helhet. På Wikipedia finns en bra beskrivning av bokens struktur. Följande kapitel ska läsas:1, 2, 5-9, och För er som vill veta mera, finns Jared Diamond på YouTube där han berättar om sin bok. Föreläsningarna är på engelska men språket är relativt enkelt. Filmklippen kan ses både som en introduktion till boken eller så kan man lyssna på dem efter att man läst boken. Förutom dessa två klipp så finns en uppsjö av andra klipp med Diamond. Part 1 Part 2 Part 3 Part minuter 9 minuter 9 minuter 7 minuter Jared Diamond: Why societies collapse Jared Diamond 19 minuter 59 minuter På Wikipedia finns en bra beskrivning av bokens struktur. Under läsandet ska följande fem faktorer behandlas: Miljöförstöring, klimatförändringar, krig med grannar, förlust av handelspartners och hur de väljer att försöka åtgärda miljöproblemen. Med de fem faktorerna som grund, behandlas/diskuteras innehållet i föreläsningar och laborationer Kurlitteratur: Diamond, Jared (2004). Collapse How Societies Choose to Fail or Succeed Persson, Christel; Persson, Torsten. Hållbar utveckling : människa, miljö och samhälle, kap

6 Tema 2. Energi och materia. Obligatoriska laborationer Ni genomför och funderar kring enkla naturvetenskapliga experiment som speciellt handlar om vissa grundläggande principer Energins oförstörbarhet (omvandlas men förbrukas inte) Oordning (allt sprider sig) Omvandlingar av materia (ingenting försvinner) Temat syftar till förståelse av grundläggande naturvetenskapliga begrepp och att ge en insikt i att naturvetenskapliga kunskaper är viktiga för att kunna delta i debatten om ett hållbart samhälle. Temat syftar även till att ge en känsla av egen kompetens att, med naturvetenskapliga argument, kunna delta i debatten om ett hållbart samhälle och använda kunskaperna i den framtida yrkesrollen. Kurslitteratur Hållbar utveckling människa, miljö och samhälle (kap 4 och 5, 8 och 9) Sfärernas symfoni i förändring? Englundh, Elisabeth (2009). Barnets bästa i främsta rummet en pedagogisk utmaning. Kap 7. Kina: Liber, S 160. Tema 3. Frön växter. Obligatoriska laborationer Lever frön? Kan växter andas? Passet inleds med en kortare föreläsning och därefter görs några enkla experiment/försök. Syftet med laborationerna är att försöka konkretisera kring begrepp som fotosyntes och cellandning. Vilket innebär att bland annat frågorna i rubriken problematiseras. Kurslitteratur Hållbar utveckling människa, miljö och samhälle: Kapitel 2, 3, 5, 7, och 9. Sfärernas symfoni i förändring? Tema 4. Biodiversitet/biologisk mångfald. Föreläsningar. Föreläsningen förklarar begreppet biologisk mångfald i ett allmänt perspektiv med exempel ur framförallt svenska ekosystem. Väsentliga begrepp presenteras. Olika intressenters syn och påverkan på biologisk mångfald diskuteras liksom exempel på åtgärder för bevarande av densamma. 4

7 Besök gärna den norska hemsidan Den behandlar ett flertal områden som är relevanta för biodiversitet och arbete i skola. Klicka på rutan om Björn och Ulv(Varg). Klickar du på Ulv, så ser du till vänster följande ruta: Här kan du informera dig om vargen i olika avseenden. Under flikarna Konflikter, Olika förhållningssätt till varg och Vurdering ser du några didaktiska verktyg att arbeta med. Läs gärna igenom Den gäller för Norge. Hur står det skrivet i Målen för grundskolan i Sverige? Gå in på Skolverkets hemsida och läs i det nya förslaget till kursplaner i grundskolan som publicerats den 2/ Finns det kopplingar till biologisk mångfald? Varg och björn i Sverige vilken plats får de ta? Hur ser du på det? Modernt skogsbruk - gamla urskogar? Vilka värden står på spel? Vilka intressen står med/mot varandra? Kurslitteratur Persson och Persson, Hållbar utveckling. Kap. 11 Referenslitteratur: ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Artportalen.se/ Öppen inrapporteringsportal. Miljömålen: se Miljömål 12 - Levande skogar och 16 Ett rikt växt- och djurliv Viten: Skolverkets startsida: Förslag till nya kursplaner i grundskolan: IUCN:s hemsida: med bl.a. länken World resources institute kan vara av intresse, t.ex earthtrends, där du själv kan söka efter diverse information. 5

8 Kommunikation och IKT (Est.inst och TUV), moment 2 Föreläsningsguide och uppföljningar Retorik att tala och skriva effektivt Vår kunskap, liksom våra attityder och handlingar, formas till stor av kommunikation med oss själva och andra. Som blivande lärare är det en av dina främsta uppgifter att genom olika språkval bidra till ett så konstruktivt formande av dessa. som möjligt. Retoriken är den vetenskap som sedan antiken ägnat sig åt att studera hur detta kan göras på bästa sätt. Det finns många definitioner av retorik. En är "Konsten att finna det som är bäst lämpat att övertyga", en annan "konsten att lösa problem med hjälp av språket", en tredje "konsten att välja språk så effektivt som möjligt". Gemensamt för dem är att de pekar på retorik som en praktisk konst och en vetenskap som kan hjälpa oss kommunicera mer effektivt, något som vi alla kan ta del av och bli ännu bättre på att kommunicera. Föreläsningen behandlar grundläggande retorikteoretiska utgångspunkter och praktiska insikter, med särskild inriktning mot läraryrket. Laboration: Efter föreläsningen genomför studenterna, i grupp och parvis, ett antal retorikövningar som leds av lärare. Estetiska ämnen och kreativa processer Syftet med föreläsningen är att presentera litteratur, workshops och grupparbete utifrån estetiska ämnens perspektiv. Vi ställer oss två huvudfrågor. Vad kan kreativa läroprocesser innebära när man arbetar inom estetiska ämnen? Vad kan kreativa läroprocesser innebära när man arbetar inom alla ämnesområden, inte bara de estetiska? I föreläsningen belyses litteratur inom området och exempel på olika sätt att se på kunskap diskuteras. Vad estetiska och kreativa läroprocesser innebär är huvudtemat. Vad man kan lära av analyser av bilder utgör ett exempel och ett annat exempel ges på vad samverkan mellan ämnen. Laboration: Syftet med Estetiska ämnens workshop är att öva på estetiska läroprocesser genom digitalt berättande ( digital story-telling). I en workshop om totalt tre lektionstimmar får studenterna med hjälp av bilder och ljud skapa en berättelse på ett tema som utdelas under workshopen. Området introduceras kort och avslutas med visningar av producerat material Det professionella samtalet Att genomföra professionella samtal utgör en viktig del i lärares arbete. Därför är det av största vikt att fortlöpande utveckla sin samtalsförmåga. I föreläsningen behandlas grundläggande färdigheter i professionella samtal samt hur dessa hjälper oss att förstå hur vårt sätt att kommunicera påverkar våra möjligheter att hantera olika situationer. 6

9 Laboration: Studenterna delas in i grupper om tre deltagare för att genomföra en samtalsövning. En tar rollen som samtalsledare, en tar rollen som samtalspartner och en tar rollen som observatör. IT som ett pedagogiskt verktyg i lärandet Föreläsningens syfte är att presentera litteratur, workshops och grupparbete utifrån IT och lärande perspektivet med fokus på olika former av kommunikation. Under föreläsningen kommer vi att presentera hur användning av olika medier gör det möjligt att uttrycka kunskaper och färdigheter samt hur nya möjligheter att samarbeta påverkar lärandesituationer och lärandet. Föreläsningen knyter även an till den nätkultur som finns bland dagens elever och ungdomar där kommunikation och uttrycksmöjligheter via nätet är centralt. Föreläsningen avser vidare att ge en bild av hur IT ofta används i kommunikation mellan skolans personal och i lärarens administrativa arbete for att du som student skall kunna reflektera kring dina IT kunskaper i relation till vilka färdigheter och kunskaper du behöver förfoga över i din pedagogiska praktik. Laboration: Laborationstillfället erbjuder genomgångar och praktiska övningar med olika kommunikativa verktyg och presentationsverktyg för att stödja och underlätta kommunikation och samarbete. Syftet är att skapa förtrogenhet med användandet av verktygen som ett naturligt redskap i den pedagogiska praktiken. Estetiska lärprocesser och publicistiska arbetssätt Grupparbete Inledning Du arbetar med dina elever i ett ämnesövergripande arbete i något av följande teman: Kommunikation, Värdegrund eller Hållbar utveckling. Du skall skapa uttryck (gestaltningar) för att kunna inspirera inom området. Målet är att man genom att ta del av er presentation, själv skall inspireras att använda estetiska lärprocesser och/eller publicistiska arbetssätt inom de temat ni valt. Ni skall framställa ett pedagogisk arbetsmaterial för elever som arbetar med estetiska lärprocesser och/ eller publicistiska arbetssätt inom något av följande teman: Kommunikation, Värdegrund eller Hållbar utveckling. Vägledning Ni i gruppen kan välja att arbeta huvudsakligen med hjälp av något särskilt medium som kan länkas till undervisning som t. ex. skriftligt eller talat språk, publicistiska arbetssätt. Det kan till exempel vara en blogg, en wiki, en webbtidning, digitala portföljer eller webbteve baserat på musik, bild, media eller drama. Precisera inom vilket arbetsområde ni vill att lärandet skall ske. Gruppen ska sedan producera och publicera en produkt som den skulle kunna se ut när elever använder era förberedelser i en tänkt framtida lärsituation. Vi ska alltså få ett exempel på hur ni tror att resultatet av lärsituationen i verklig skolverksamhet kan se ut. 7

10 Åldersgrupp på elever är grundskolans senare år eller gymnasiet. Är det en arbetsuppgift som syftar till att eleverna tränar en viss färdighet inom något medium? Vilket lärande av vill ni att eleverna främst skall utveckla. Hur skall det gå till? Du och din grupp om 3 5 personer måste själva huvudsakligen ansvara för att skaffa fram det material ni behöver. Visst återvunnet material är möjligt att använda, men i huvudsak får gruppen själv ordna fram det material ni behöver för att kunna genomföra er gestaltning. Redovisning Hand-out I samband med redovisningen skall varje grupp lämna in ett Hand-out A 4 med information om gruppmedlemmarna (namn). Syftet med arbetet skall också framgå. Användningsområde skall beskrivas och kort kommentar om hur arbetet genomförts och vilka produkter som framställts. Använd gärna illustrationer. Gruppen visar sin produkt och leder en diskussion som tar upp: - vilket syfte produkten har inklusive pedagogiskt mål och målgrupp, - överväganden vid val av arbetsformer med reflektioner om för- och nackdelar - erfarenheter och reflektioner vid arbetet med att ta fram produkten samt sammanfattande tankar inför kommande användning för skolbruk Redovisning sker under en halv dag. Ni har c:a 5-10 min per grupp, samt 5 min för kommentarer från kritiska vänner. Litteratur: Alerby, Eva & Elísdottir, Jórunn ( eds) Lärandets konst - betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet, Studentlitteratur 2006, s 15-30, 47 59, Marner; Anders: Möten och medieringar ( 2006), s Sigrell, Anders, Retorik för lärare. KOM-kursen. Åkerlund, D. (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan. Lund: Studentlitteratur. 8

11 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), moment 3 Till samordnare och lokala lärarutbildare. VFU-perioden är indelad i två perioder, en kortare introduktion och en längre. De första två dagarna bekantar de sig med Din/Er skola och med dig som Lokal Lärarutbildare (LLU). Tillsammans gör ni upp en plan över vilka lektioner studenterna skall följa. Det är att rekommendera att det motsvarar de antal lektioner du som lärare har per vecka. Ni planerar på vilka av dessa lektioner det passar bäst att de genomför övningsundervisning. Resten av tiden ägnas åt auskultation, åt arbete med förberedelser och åt genomförande av uppgifter. Syftet med undervisningen är att öva i rollen som ledare för aktiviteter i skolan. De skall leda inslag i undervisningen vid minst tre tillfällen då de är aktiva med övningsundervisning. Det kan avse vanliga lektioner som kopplas till det som ni tillsammans finner passar in i den planering som finns. Ämnesområdet eller arbetsformerna får gärna ha en tydlig koppling till något av de områden kursen täcker: Kommunikation, Värdegrund, Hållbar utveckling. Studenterna skall tillsammans med dig som LLU:are: - Ta del av denna skrivelse och som VFU-enheten skickat ut. - Observera att materialet anpassas till det faktum att denna kurs ligger tidigt i utbildningen, men värderingen av studentens insatser skall länkas till vad som står i kursplanen för denna kurs! Det förväntade studieresultat som särskilt berör VFU-delen i kursen är: - på ett ansvarsfullt sätt visa förmåga att kommunicera och samverka med verksamhetens/skolans barn/elever och personal. Uppgifter under VFU 1. Titel: Erfarenhet av att leda en grupp planering, genomförande, iakttagelser. (2-3 A4 sidor, enskild uppgift) Med 2 till 3 A4 sidor rapporterar du om undervisningens syfte, uppläggning och de erfarenheter du fått av din VFU. Utgå ifrån förutsättningar, genomförande och analys som beskrivs i Lindström och Pennlerts bok (s ). Titel: Erfarenhet av att leda en grupp planering, genomförande, iakttagelser. Inlämnas i cambro 2. Observationsstudie med etnografisk metod. (2 A4 sidor, enskild uppgift) Följ en eller ett par grupper/klasser där du väljer att särskilt observera hur kommunikationen går till mellan elever och mellan lärare och elever. Du får inte använda inspelning eller video, utan upprätta ett protokoll i pappersform. 9

12 Läs sidorna och i boken Att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik av Jörgen Dimenäs (2007). Använd deltagande observation i form av punktade observationer från minst två tillfällen och skriv sedan reflekterande kommentarer om det som iakttagits. Använd något av följande områden/titel: Umgängeskoder och konsekvenser (Förordade, tillåtna, otillåtna). Språkbruk och konsekvenser (Förordade, tillåtna, otillåtna). IKT-användning och konsekvenser (Förordade, tillåtna, otillåtna). Ordning och konsekvenser (Förordade, tillåtna, otillåtna). Miljöaspekter (t.ex. ljudnivå, allmänna utrymmen, återvinning). Ämnesinnehåll under lektion (upplägg, genomförande, mottagande). Uppgiften skrivs enskilt, rapportera uppläggning och resultat och diskutera kort vad du tycker dig ha kunna lägga särskilt märke till (diskussion). 2 A4 sidor. Inlämnas i cambro OBS! Kom ihåg att skriva titel, ert namn, kurs samt datum i sidhuvudet på era dokument. Efter genomförd VFU inlämnas närvaroblankett till gruppansvarig lärare. Litteratur: Dimenäs, Jörgen red (2007) Lära till lärare Att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber, 247 s. S och s Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2006). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik, 3:e upplagan. Fundo förlag, 70 s Utbildningsdepartementet, (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet 98. Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB.( Stensmo, Christer (2007).Etnografiska fältnotiser i en vfu-period inom lärarutbildningen. Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr 1, 2007 årgång

13 Tentamen Hemtentamen delas ut före den längre VFU-perioden och skall vara inlämnad enligt schemat. Omtentamen sker i samband med nästa kurstillfälle, vårterminen Övriga upplysningar Cambro Lärplattformen Cambro använder du för att få kontakt med övriga kursdeltagare och lärare samt för att publicera dina uppgifter. Det är viktigt att du regelbundet kontrollerar och läser det som skrivs i Cambro. Studieguiden Studieguiden använder du för att få en allmän överblick av kursinnehållet. Stödcentrum Du kan kontakta Umeå universitets s.k. stödcentrum ( ) mellan kl ifall du behöver kortare support över telefon. Det kan exempelvis vara officepaketet, epost, nätverk, antivirus & virusrensning, installationstips, webbsidor, brandväggar, handhavande av Windows, bild/ljud-program. Mac/PC-frågor. Det kan också gälla byte av lösenord till epost, CAS m.m. CAS Grunden för dina studier på Umeå universitet. Nytt lösenord får du från UMDAC. (se stödcentrum) Detta konto används för de flesta system på universitetet. Ex. Netlogon (trådlöst nät), Studera.nu, Komma åt UB:s resurser hemifrån. Länk till schema Ditt schema hittar du på: Cambro under fliken kursinformation eller Klicka på schema i den högra kolumnen. Kontaktpersoner Mikael Markgren Erik Sturesson Ulf Sackerud Pär Segerbrant Pedagogiska institutionen. Naturvetarhuset (plan 3, flygel NB) Inst. för naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD) Institutionen för estetiska ämnen (Est. inst.) Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV) 11

14 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för estetiska ämnen Umeå KURSPLAN Kommunikation, värdegrund och hållbar utveckling Högskolepoäng 15 Kurskod 6DI001 Ansvarig institution Institutionen för estetiska ämnen - 4,5 hp Medverkande institutioner Pedagogiska institutionen 4,5 hp Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik - 4,5 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 1,5 hp Ämne Övrigt Nivå A-nivå Utbildningsområde Övrigt Betygsgrader Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Programtillhörighet Lärarprogrammet Fastställande Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden för Lärarutbildning, Kursplanen gäller fr.o.m. H08. 12

15 Innehåll Kursen innehåller följande moment: Demokratifostran, värdegrund och hållbar utveckling 6 hp Kommunikation och IKT 4,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 4,5 hp Moment 1. Demokratifostran, värdegrund och hållbar utveckling 6 hp Momentet innehåller föreläsningar om skolans värdegrund och dess implikationer för lärarens demokratifostrande uppdrag. Frågor rörande mänskliga rättigheter, likabehandling och etnicitet fokuseras. Läroplanens värdegrundstexter problematiseras och teorier om genus och mångkulturalism presenteras. Diskussioner och laborativa övningar följer upp föreläsningarna. Vidare innehåller momentet föreläsningar och laborationer där naturvetenskapliga begrepp introduceras och diskuteras i perspektiv mot hållbar utveckling. Momentet avslutas med en skriftlig examination. Moment 2. Kommunikation och IT 4,5 hp Momentet innehåller föreläsningar om retorik, samtalsmetodik, estetiska lärprocesser och publicistiska arbetssätt. Vidare presenteras olika medier och nätkulturer för att uttrycka kunskaper och färdigheter. Föreläsningarna följs upp med laborativa övningar. Momentet avslutas med en ämnesövergripande presentationsuppgift. Moment 3. Verksamhetsförlagd utbildning 4,5 hp Momentet innehåller planering, genomförande och analys av verksamhetsförlagd utbildning tillsammans med lärarutbildare och handledare på partnerskolor. Under momentet skall studenten dokumentera och analysera sitt lärande och tankar om lärararbete i text. Förväntade studieresultat Moment 1. Demokratifostran, värdegrund och hållbar utveckling 6 hp För godkänt moment skall den studerande kunna - diskutera och exemplifiera begreppet demokratifostran utifrån genus, social bakgrund, - förklara etnicitet och likabehandling, exemplifiera och diskutera sambanden mellan de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling - analysera och diskutera begreppen värdegrund, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i relation till läraruppdraget - använda naturvetenskapliga begrepp och modeller för att beskriva och diskutera människors resursanvändning och uppkomsten av miljöproblem - förklara, exemplifiera och diskutera sambanden mellan de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling Moment 2. Kommunikation och IKT 4,5 hp För godkänt moment skall den studerande kunna - redogöra för språkvalens samt estetiska uttrycksformers betydelse för lärande och kommunikativ framgång i skolans miljöer - genom samtalsövningar, praktiskt tillämpa det professionella samtalet som ett - pedagogiskt verktyg 13

16 - tillämpa och problematisera IT i sitt lärande - diskutera hur IT förändrat villkoren för demokrati, hållbar utveckling och interaktion mellan människor Moment 3. Verksamhetsförlagd utbildning 4,5 hp För godkänt moment skall den studerande kunna: - på ett ansvarsfullt sätt visa förmåga att kommunicera och samverka med verksamhetens/skolans barn/elever och personal i rollen som lärare. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet samt Sv B/Sv2 B, En B. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, laborationer/gruppövningar samt tre veckor verksamhetsförlagd undervisning. Hållbar utveckling bearbetas utifrån samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga perspektiv. Lärares uppdrag att arbeta i ett mångkulturellt samhälle behandlas särskilt utifrån demokratifostran och arbete med värdegrundsfrågor. Kursen behandlar kommunikation via språk och lärande, estetiska läroprocesser och digitala presentationsformer. Röst och tal, samt det professionella samtalet, bearbetas både teorietiskt och praktiskt. IKT behandlas utifrån perspektivet - pedagogiskt verktyg i kommunikation mellan elever och lärare. 3 veckor verksamhetsförlagd utbildning ingår Examination Den studerandes kunskaper examineras i muntliga, gestaltande och skriftliga former. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinerande delar är godkända och övriga obligatoriska delar genomförda. Betyget utgör examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat. För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid studentens förmåga att självständigt analysera, motivera och problematisera sin undervisning. Bedömning av VFU/praktik sker löpande och i de fall där studenten tidigt inte bedömts klara kursens förväntade studieresultat har examinator skyldighet att upplysa och i förekommande fall underkänna studenten innan kursen avslutats. Studenten avbryter då sin VFU/praktik. 14

17 I samband med denna åtgärd skall en individuell utvecklingsplan upprättas i samråd mellan examinator och student. Utvecklingsplanen anger vad som behöver förbättras och när VFU/praktik kan återupptas. Studeranden har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b ). Begäran om byte av examinator görs hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av moment/del av kurs beslutas av examinator på kursen. Tillgodoräknande av hel kurs. (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning). Blankett för tillgodoräknande Kurslitteratur Alerby, Eva & Jórunn Elídóttir (2006). Lärandets konst : betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund : Studentlitteratur. 224 s. Diamond, Jared (2004). Collapse How Societies Choose to Fail or Succeed Dimenäs, Jörgen (2006). Lära till lärare : att utveckla läraryrkets olika dimensioner utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Borås: Högskolan i Borås. 208 s. Englundh, Elisabeth (2009). Barnets bästa i främsta rummet en pedagogisk utmaning. Kina: Liber, 160 s. Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund Jämställdhet : b en del av skolans värdegrund 1. uppl. Stockholm: Liber. 125 s. Hällgren, Camilla (2006). Researching and developing Swedkid : a Swedish case study at the intersection of the web, racism and education. Umeå: Institutionen för matematik. Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2006). Undervisning i teori och praktik : en introduktion i didaktik. 3. uppl. Umeå: Fundo. 73 s. Marner, Anders (2005). Möten och medieringar Möten & medieringar : estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning. 145 s. Persson, Christel & Persson, Torsten (2007). Hållbar utveckling : människa, miljö och samhälle 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 216 s. Sandell, Klas; Öhman, Johan; Östman, Leif & Lindman, Margareta (2003) Miljödidaktik : naturen,skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur. 214 s. Sigrell, Anders (2008). Retorik - konsten att välja språk konstruktivt. Umeå: Retorikförlaget. 52 s. Sporre, Karin (2007). Att se med andra ögon : feministiska perspektiv på kunskap i ett mångkulturellt samhälle. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, 144 s. Åkerlund, Dan (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan : webbtidningar, wiki, bloggar, webbteve och poddradio. Lund: Studentlitteratur, 230 s. Donelly, Jack: The relative universality of Human Rights, i: Human Rights Quarterly, Vol. 29, Nr 2, maj

18 Dunkels, Elza. (2008). ( stencil) Tidskriften Digital kompetanse u.u.. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet. SOU 2000:1. s Hällgren, Camilla. (2005). Working harder to be the same : everyday racism among young men and women in Sweden. I Race Ethnicity and Education, 8 (3), ss Lpo-94, Lpf-94, Utbildningsdepartementet, (1994). Läroplanför det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet 98. Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB.([ ] De 16 svenska miljökvalitetsmålen. Artiklar kan tillkomma. 16

19