Examensarbete 1 Svenska

Transkript

1 Examensarbete 1 Svenska Forskningskonsumtion Grundlärare F-3 Studiehandledning Termin: VT 2017 Kurskod: 972G27 1

2 Innehåll Kursteam... 3 Förord... 4 Inledning... 4 Mål... 4 Arbetsformer... 4 Ansvarsfördelning... 5 Bedömningsgrunder för examination... 6 Examination... 7 Förfarande... 8 Slutseminarium... 8 Litteratur Lathund i informationssökning för Lärarprogrammet

3 Kursteam Lotta Alemyr (LA) Föreläsare Stefan Gustafson (SG) Seminarielärare/Examinator Anja Gramner (AG) Seminarielärare Elisabeth Eriksson (EE) Seminarielärare Magnus Jansson (MJ) Kursansvarig och seminarielärare Annika Mindedal (AM) Seminarielärare Ulla-Britt Persson (UBP) Seminarielärare Mats Sjöberg Föreläsare Andrzej Szklarski (AS) Föreläsare Malin Åberg (MÅ) Administratör 3

4 Förord Välkommen till Examensarbete 1 Svenska! Under utbildningen till Grundlärare F-3 skriver de studerande två examensarbeten. Det första examensarbetet är ett konsumtionsarbete, det andra ett produktionsarbete. I denna studiehandledning beskrivs det konsumtionsinriktade examensarbetet. Inledning Syftet med kursen Examensarbete 1 svenska är att de studerande ska utveckla fördjupad kunskap i ett avgränsat område inom ämnet svenska. Syftet med kursen är också att de studerande ska utveckla sin förmåga att läsa och skriva vetenskapliga texter. I kursen ska de studerande sammanställa forskning inom ett valt område i ämnet svenska, riktat mot årskurs F-3. Kursen examineras genom en konsumtionsuppsats som läggs fram, granskas och diskuteras på ett slutseminarium. Konsumtionsuppsatsen skrivs i par. Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna formulera en svenskdidaktisk problemställning identifiera, välja och analysera såväl nationella som internationella vetenskapliga texter som är relevanta för problemställningen motivera syfte, avgränsningar, urval och perspektiv för arbetet presentera och försvara sitt vetenskapliga arbete kritiskt granska och diskutera ett annat vetenskapligt arbete Arbetsformer Ett examensarbete är ett självständigt arbete av forskningskaraktär. I kursen ges tre föreläsningar, ett litteraturseminarium och sex seminarium. Vid ett tillfälle ges biblioteksinformation. Den första föreläsningen riktas mot vad en konsumtionsuppsats är, den andra mot vetenskapligt skrivande och den tredje mot opponering och respondering. Litteraturseminariet handlar om konsumtionsuppsatsers form och innehåll och bygger på läsning av tidigare konsumtionsuppsatser. Biblioteksinformationen riktas mot sökning av forskningsartiklar i olika databaser. Eftersom konsumtionsuppsatser bygger på tidigare forskning är detta nödvändig kunskap. Några aktuella databaser finns förtecknade i bilaga 1. 4

5 De seminarier som sker enskilt och i mindre grupp utgör kursens stomme. På dessa seminarier diskuteras de avsnitt av konsumtionsuppsatsen som de studerande arbetat med. Aktuella avsnitt av konsumtionsuppsatsen ska därför läggas i respektive seminariegrupps mapp på LISAM senast 48 timmar innan respektive seminarium. Vilka avsnitt som ska skrivas inför olika seminarium framgår av flödesschemat. Vid två tillfällen ges skriftlig återkoppling på texter visa LISAM. Ansvarsfördelning Studentens uppgifter är att: välja ett problemområde formulera en forskningsbar svenskdidaktisk problemställning söka och välja texter i relation till aktuell problemställning läsa, analysera, bearbeta, jämföra och sammanställa texter inom problemområdet läsa och diskutera andra studenters utkast och färdiga texter fördela arbetet mellan författarna på ett rimligt sätt Seminarielärarens uppgifter är att: bistå i arbetet med att avgränsa det problem som skall studeras bistå med råd angående relevant litteratur inom forskningsområdet diskutera insamling, bearbetning och analys av material läsa och kommentera texter behandla forskningsetiska frågor ge klartecken när arbetet anses färdigt att läggas fram i seminarium diskutera vad opponentskap innebär kontinuerligt diskutera arbetets fördelning mellan studenterna 5

6 Examensarbetet ska genomföras på ett systematiskt sätt och presenteras klart och tydligt så att läsare kan följa hur studien genomförts. Varje moment skall utföras med stor noggrannhet och beskrivas ingående. Val av område och litteratur skall motiveras. Bedömningsgrunder för examination Tre delar ingår som bedömningsunderlag i examinationen av kursen: det skriftliga examensarbetet, respondentskap och opponentskap. För att examensarbetet skall få betyget Godkänd krävs följande: Den forskningsfråga som studeras skall vara yrkesrelevant och bidra till kunskap inom svenskdidaktik för skolår F-3. Examensarbetets syfte skall vara väl avgränsat och tydligt ange vad som skall åstadkommas med arbetet (fördjupa kunskap om, ge inblick i, etc.). Syftet kan, om så är lämpligt, brytas ner i frågeställningar. Examensarbetet skall bygga på nationell och internationell vetenskaplig originallitteratur. Författarna skall självständigt bearbeta, jämföra, behandla litteraturen och bygga en egen text. Motivering av material i överensstämmelse med syfte och eventuella frågeställningar ska finnas, likaså en öppen och medveten beskrivning av tillvägagångssätt, också när det gäller bearbetning. En självvärdering där respektive författares insats vad gäller teori, metod, insamling av data, analys, resultat, diskussion och samarbete beskrivs. Självvärderingen ska utgöra en bilaga i uppsatsen. Arbetet skall vara väl sammanhållet och ha tydlig struktur. Arbetet skall innehålla en kort och informativ sammanfattning av arbetets alla delar. Uppsatsens alla delar skall följa vedertagna normer för vetenskapligt skrivande. För att examensarbetet ska få betyget Väl godkänd krävs förutom kriterier för Godkänd dessutom följande: Arbetet skall peka ut problemområdet, behandla centrala begrepp och ge en fyllig bild av forskningsfrågan/forskningsområdet. 6

7 Arbetet ska problematisera området och omfatta ett kritiskt förhållningssätt. Arbetet skall utmärkas av en tydlig struktur med god inre logik, vara välskrivet med sammanfattande analytiska kommentarer. Studiens bidrag till det aktuella kunskapsområdet skall tydliggöras. För ett godkänt deltagande i respondering krävs att studenten på ett relevant sätt bemöter de synpunkter och frågor som framförs För ett godkänt deltagande i opponering krävs att studenten visar att han eller hon är väl insatt i hela arbetet och dess innehåll genom att sammanfatta arbetet ställer relevanta frågor kring centrala avsnitt visar förmåga att föra en dialog kring arbetets innehåll och yrkesrelevans och på ett kritiskt, välgrundat sätt diskuterar arbetets övergripande förtjänster och brister. Varje författare ska självständigt kunna försvara alla delar av arbetet samt visa mottaglighet för kritik och förmåga att föra en konstruktiv diskussion kring det egna forskningsarbetet. Då kriterier för Godkänd inte nås ges betyget Underkänd. Då examinationen enligt Linköpings universitets policy kan betraktas som fusk/plagiat erhålles också betyget Underkänd (se bilaga 2). Examination I slutet av kursen ska uppsatsen läggas fram i ett slutseminarium. Seminarieläraren bedömer om uppsatsen är färdigt för framläggning i samband med seminariet under vecka 11. Program för slutseminarium görs av administratör. Seminarieläraren meddelar administratör senast tisdag vecka 12 om uppsatsen är färdigt för slutseminarium. De studerande får en tid för opponering och en tid för respondering. Inlämning av uppsatsen sker av de studerande på LISAM, under Samarbetsyta, senast torsdag vecka 12 kl Schema för opponering och respondering läggs av administratör på LISAM senast fredag vecka 12. 7

8 Förfarande Examinator leder slutseminariet. Vid slutseminariet ska opponenten kritiskt och konstruktivt granska och diskutera arbetet tillsammans med författaren och deltagarna i slutseminariet. Opponentens uppgifter är inte att ge examensarbetet ett betyg utan istället föra en dialog och diskussion med utgångspunkt från kritiska frågor som framkommit under läsningen av texten. Examensarbetet bedöms av examinator utifrån de kriterier som finns i studiehandledningen. Direkt efter slutseminariet meddelar examinator de förändringar som antingen ska eller bör göras. De studerande har en vecka på sig att göra dessa förändringar. Senast i slutet av den angivna veckan skickar de studerande den slutgiltiga texten till LISAM, mappen Inlämningar. Examinator sätter därefter betyg på examensarbetet. Om examinator bedömer examensarbetet som underkänt ska texten bearbetas ytterligare. Texten bedöms då vid nästa examinationstillfälle. Inom ett år erbjuds tre examinationstillfällen. Det första tillfället är vecka 13. Ett andra tillfälle för examination ges vecka 18 och ett tredje vecka 40. Examinator ska också bedöma den studerandes insatser som respondent respektive opponent. Betyg på opponering/respondering meddelas i samband med slutseminariet. Om respondenten inte uppnår godkänt resultat för sitt försvar skall denne till examinator lämna in ett skriftligt försvar av sina val och överväganden. Det skriftliga försvaret utgör underlag för ny examination. Om opponenten inte uppnår godkänt resultat skall denne till examinator lämna en skriftlig opposition på arbetet. Den skriftliga oppositionen utgör underlag för ny examination. Skriftlig respondering och/eller skriftlig opponering ska vara examinator tillhanda senast en vecka efter det första opponeringstillfället. Slutseminarium Vid slutseminariet ger Examinator inledningsvis ordet till författaren. Författarna har då möjlighet att göra eventuella tillrättalägganden, främst av språklig karaktär. Därefter ges ordet till opponententerna. Opponenterna börjar opponeringen med att presentera uppsatsen på ett beskrivande och icke värderande sätt. Avsikten med detta är att ge författarna möjlighet att förstå om opponenterna uppfattat innehållet på det sätt som avsetts och om något behöver förtydligas. Författarna får därpå ordet för att kunna ge eventuella förtydliganden. Därefter påbörjar opponenterna en väl förberedd granskning av uppsatsen och för en diskussion med författarna utifrån de frågor som opponenterna identifierat. Opponenterna ska koncentrera sig på väsentligheter, såsom arbetets yrkesrelevans, innehåll och struktur, och inte fastna i detaljer och formaliteter. Författarna ska ges tillfälle att argumentera för ståndpunkter i ett konstruktivt samtal. Kommentarer kring eventuella språkliga felaktigheter och dylikt kan med fördel 8

9 överlämnas skriftligt efter seminariet. Övriga seminariedeltagare ges också möjlighet att delta i diskussionen. Ett bra examensarbete skall vara strukturerat, sammanhållet, konsekvent och välskrivet. Det skall finnas en röd tråd i arbetet. Läsaren ska kunna följa hur författarna resonerat kring olika val och eventuella problem som kan ha uppstått vid genomförandet. Det är också angeläget att kunna bedöma tillförlitligheten i resultaten. Här följer några exempel på områden som opponenterna kan använda som utgångspunkt för sina frågor. Listan kan också vara till hjälp i arbetet med den egna uppsatsen. Ämnets relevans för den kommande yrkesverksamheten Uppsatsens syfte, problemställningar, perspektiv och centrala begrepp Tolkningar och argument Arbetets poänger Idéer om vidare studier och utveckling Akribi vad gäller t ex referenser, referenslista, tabeller, figurer etc Vid planering av opposition och frågeställningar kan opponenterna också ta hjälp av bedömningsgrunder för examination (se ovan). 9

10 Litteratur Barajas Eriksson, K. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Natur & Kultur. Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D. Vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bogner, K., Raphael, L., Pressley, M. (2002) How grade 1 teachers motivate literate activity by their students. Scientific studies of reading, 6 (2), Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och Kultur Holmlander, M. & Holmlander, M. (2015). Motivation för läsning En litteraturstudie kring elevers motivation för läsning i år F-3. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande Jarrick, A. & Josephson, O. (1996). Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Rienecker, L. & Jørgensen, P. S. (2002). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber. Trost, J. (2002). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur. 10

11 Bilaga 1 Lathund i informationssökning för Lärarprogrammet Universitetsbibliotekets hemsida adress: UniSearch Här kan du välja att söka enbart bland böcker som finns på Linköpings universitetsbibliotek. Markera då böcker vid LiU innan du gör din sökning. UniSearch erbjuder också samsökning i flera hundra databaser efter framför allt artiklar. Liknar google-sökning med många träffar, men man kan därefter avgränsa och filtrera fram bra och relevanta resultat. Viktigt: här kan du avgränsa dig till att söka efter enbart vetenskapliga artiklar! Nationella katalogen Libris Adress: där man hittar böcker, tidskrifter och rapporter från samtliga universitets- och högskolebibliotek i Sverige. Libris hittar du under Avgränsa i sökrutan eller genom att markera sök böcker på svenska bibliotek (Gratis Fjärrlån av böcker inom Norden.) Bäst att söka efter ämnen i. I Libris finns även där du kan hitta ännu mer arbeten/artiklar, konferenser mm. av svenska forskare. DiVA LiU s Digitala vetenskapliga arkiv. Både forskningspublikationer och examensarbeten i elektronisk form. Längst ner på DiVA s hemsida hittar man DiVA-portalen som täcker ett 30-tal lärosäten i Sverige. Uppsatser och examensarbeten LiUB har inte längre några uppsatser utan man är hänvisad till att söka i Uppsök (Nationell databas för uppsatser och ex-jobb i fulltext). Gå till Libris och klicka på Uppsök. Alternativt Uppsatser.se. 11

12 Tidskrifter Välj Sök tidskriftstitel i sökrutan på hemsidan. Här kan du söka både tryckta och elektroniska tidskriftstitlar. Databas för att söka efter artiklar Välj sök Databasnamn i sökrutan på hemsidan och skriv ERIC. Engelskspråkig databas i pedagogik och psykologi. Allmänna databaser för att söka efter svenska och nordiska artiklar Välj Artikelsök under Avgränsa. En annan bra nordisk sökmotor är Citering, referenshantering, källkritik, plagiering mm Gå till bibliotekets hemsida. Gå in under rubriken Citera och referera. Här hittar du guider till olika citerings- och referensstilar (Harvard, Oxford etc.). Här hittar du även det mycket användbara referenshanteringsprogrammet Mendeley. Under rubriken Upphovsrätt och plagiering på bibliotekets hemsida ges information och tips du kan ha hjälp av. Vetenskaplighet Vad är vetenskaplighet? Titta t ex på På bibliotekets hemsida under Avgränsa i sökrutan kan man också söka i Ulrichsweb som är en databas för att kontrollera en tidskrifts vetenskaplighet. Ordböcker och uppslagsverk Norstedts ordböcker (via NE). Norstedts ordböcker på engelska, svenska, spanska, franska, finska, tyska och flera språk samt Norstedts svenska ordbok och Norstedts synonymordbok. Du hittar dem under rubriken Söka och använda och sedan E- uppslagsverk och e-ordböcker. 12

13 Nationalencyklopedin. NE.se finns på bibliotekets hemsida under rubriken Avgränsa i sökrutan. Även via rubriken Söka och använda och sedan E-uppslagsverk. Kontaktpersoner Linköping: Solveig Lundin tel solveig.lundin@liu.se Marie Wiberg tel marie.wiberg@liu.se Kontaktpersoner Norrköping: Kerstin Annerbo tel kerstin.annerbo@liu.se Åsa Falkerby tel asa.falkerby@liu.se 13

14 Bilaga 2 Policy rörande fusk och plagiat På senare år har det inom lärarprogrammets olika delar lagts ökad vikt vid vetenskapligt skrivande. Uppsats- och rapportskrivande återkommer därför som ett centralt moment i många kurser. Tyvärr har det parallellt med denna utveckling också skett en ökning av antalet fall av uppsatsplagiat, både inom universitetet och i skolan, vilket bland annat kan hänföras till tillgängligheten av olika former av hemsidor och färdiga uppsatser på Internet. 1 Den definition av fusk och plagiat som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap. 1 ): Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när studieprestation annars skall bedömas... 2 Enligt Hult och Hult (2003) är fusk och plagiat en medveten handling, men det finns däremot inga objektiva kriterier för vad som räknas som sådant. Det beror helt enkelt på i vilket sammanhang denna handling företagits, och vilka instruktioner läraren gett. 3 När vi på lärarutbildningen ska bedöma vad som är plagiat utgår vi från vad universitetets disciplinnämnd bedömt vara plagiat i några tidigare fall, och det visar sig att detta stämmer väl överens med vad lärare och studenter vid universitetet anser vara plagiat/fusk. 4 Givet ovanstående definition av fusk och plagiat kan säkert många snedsteg vara gränsfall, men i följande stycke räknar vi upp de handlingar som vi anser bryter mot vetenskaplig kod såväl som universitetets regelverk. Ett plagiat är något som studenten 1. inte har skrivit själv, utan som har tagits från någon annan författare, antingen genom att skriva av eller att kopiera från en källa, t.ex. en bok, artikel eller hemsida, och som 2. saknar en ordentlig källhänvisning som visar var det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. Det står naturligtvis studenten fritt att referera och citera källor det ska man göra i en vetenskaplig uppsats men det måste klart framgå vilka dessa källor är. Studenten måste ge originalkällorna erkännande för den information som de står för. Nu ska detta inte överdrivas genom att ha en not eller parentes efter varje ord eller mening, utan man kan samla ihop flera källhänvisningar i 1 Se t.ex. DN , ; Lärarnas tidning nr Citerat i Hult, Åsa och Håkan Hult Att fuska och plagiera ett sätt att leva eller ett sätt att överleva? CUL-rapporter nr. 6. Linköping: Linköpings universitet, s Hult och Hult 2003 s Se Hult och Hult 2003 s. 29,

15 samma not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning med sidor direkt efter ett citat. Långa stycken av en uppsats utan källhänvisningar leder till misstanke om plagiat, t.ex. att uppsatsen skulle vara tagen från någon databas på Internet. Bland de uppsatser som blivit fällda för plagiat i disciplinnämnden kan man notera att där nästan helt saknas källhänvisningar, och de få som finns är ofta vilseledande, d.v.s. de leder till fel källor. Som verktyg för att komma tillrätta med plagiat använder vi oss i vissa kurser av databasen URKUND, till vilken studenten ska skicka sin examinations- och/eller fördjupningsuppgift. 5 Denna nättjänst kan dock inte svara på om en text är plagierad eller ej, men visar på delar av texten som bör kontrolleras för att kunna avgöra om det rör sig om plagiat. Kunskapssyn, lärande och didaktik Till sist kan det vara på sin plats att koppla frågan om fusk och plagiat till kunskapssyn och lärande. Plagiat är ett uttryck för att studenten fokuserar på att klara kurser och få betyg på ett felaktigt sätt. För den student som i första hand vill lära sig blir examinationstillfället ett lärtillfälle. 6 För alla studenter och kanske speciellt blivande lärare bör bildning gå före utbildning, och sett från den synvinkeln är själva skrivprocessen något av det mest lärorika man kan ägna sig åt. Ökningen av uppsatsplagiat i skolan ställer också nya krav på dem som läser på lärarprogrammet. Mycket talar för att dagens och framtidens lärare behöver vara kompetenta användare av informations- och kommunikationsteknik och dessutom goda vetenskapliga skribenter och stilister, bl.a. för att kunna känna igen och stävja olika former av plagiat. Men lärare behöver även omfatta och förmedla en kunskapssyn där skrivande som process och lärtillfälle betonas. 5 URKUND är en skandinavisk databas och nättjänst för att motverka plagiat som har utvecklats i samarbete med pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet. För mer information, se 6 Hult och Hult 2003 s