Gert Nyberg Institutionen för skogens ekologi och skötsel Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
|
|
- Birgitta Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gert Nyberg Institutionen för skogens ekologi och skötsel Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå Storskaliga internationella land/markinvesteringar i u-länder. Bakgrund År 2050 kommer vi att vara ca 9 miljarder människor på jorden. För att då föda oss alla måste vi producera % mer mat. En del av den produktionen kan möjligen ske på idag underutnyttjade marker, det finns ca 500 miljoner hektar sådan mark globalt där det överhuvudtaget går att odla. Dock är att väldigt lite av den marken är outnyttjad, den utnyttjas ofta extensivt för bete eller för insamlande av ved, medicinalväxter, honung och andra nyttigheter. Den allra största ökningen av matproduktion måste ske på mark där det redan idag odlas, alltså en produktivitetsökning! Mer direkta orsaker till ett ökat internationellt intresse för markinvesteringar i utvecklingsländer är den drastiska uppgången (bubblan) i världsmarknadspriserna på spannmål och olja år Flera länder med eget spannmålsunderskott, t.ex. Kina, Sydkorea, Indien och vissa Gulfstater, insåg värdet av att säkra tillgången till mat genom produktion i andra länder. Många företag, från dessa länder men också från Europa och USA, insåg även att det fanns vinster att göra på internationell handel med grödor och biobränslen. Omfattning I en nylig världsbanksrapport uppges att 45 miljoner hektar mark såldes/arrenderades ut (långtidsarrenden är vanligare än direkta försäljningar av mark) under De anger också att siffran kan vara högre eftersom alla landtransaktioner minsann inte är transparenta. Å andra sidan verkar många avtal ha minskat i omfattning eller helt gått i stå (eller rent av avvecklats) efter att spannmålspriserna och oljepriserna sjunkit igen på världsmarknaden. Enskilda projekt är på tiotusentals eller hundratusentals hektar, de största uppemot hektar. Det kanske allra största, på 1,3 miljoner hektar orsakade politisk kris och regimskifte på Madagaskar och lades ner. Särskilt stort tycks intresset vara för markinvesteringar i Afrika, där inte särkilt mycket investerats i jord och skogsbruk tidigare, i länder med relativt mycket underutnyttjad mark och förhållandevis låg befolkningstäthet (i de områdena). FAO m.fl. anger i en nylig rapport att 2,5 miljoner hektar har utarrenderats (godkända projekt) till internationella investerare i endast fem Afrikanska länder (Etiopien, Ghana, Madagaskar, Mali och Sudan) med investeringsåtaganden från de internationella företagen/länderna på nästan en miljard US $. Omfattningen är alltså stor, oklart hur stor. Att intresset för storskaliga internationella investeringar inom jord och skogsbruk från kapitalstaka nationer och företag kommer att bestå, om än med konjunkturvariationer, förefaller sannolikt.
2 Skog Markförvärv för etablering av skogsplanteringar är ett specialfall av det ovan nämnda, dock med ännu större arealbehov. FAO (2007) bedömde att 75% av alla världens skogsprodukter 2050 kommer att komma från planterade skogar. IIASA (International Institute for Applied Systems Analysis) bedömde nyligen att det behövs ytterligare 25 miljoner hektar skogsplanteringar på bra marker år Största expansionspotentialen för planteringar finns i syd. Redan nu är stora internationella aktörer verksamma på skogssidan i syd, t.ex. i Brasilien, Kina och Laos. Näringen spanar på Afrika, och är till viss del redan där. En väg ur krisen; eller rå nykolonial exploatering? Ett så stort inflöde av kapital till jordbrukssektorn i utvecklingsländer (jfr nästan 1 miljard US$ till fem länder i exemplet ovan med att det totala biståndet till jordbrukssektorn i hela Afrika var 1,2 miljarder US$ 2004) ökad produktion och utveckling som kan komma mottagarländerna och deras befolkningar till del. Men det innebär också stora risker vilket ofta framförs av olika NGO s (ofta på principiella/ideologiska grunder). Flera stora internationella organisationer ser både potentialer och risker, vilket t.ex. speglas av titeln på en nylig skrift från IIED, FAO och IFAD: Land grab or development opportunity? Agricultural investments and international land deals in Africa. Några av argumenten för och emot listas nedan. Fördelar/potential + Ökad produktivitet, vilket ger mer mat/fiber/biobränsle till den egna befolkningen och/eller köparlandets. + Tillgång till ny teknik investeringar gör att ny mer produktiv teknik kan användas och även komma det övriga samhället till del. + Investeringar i infrastruktur, ofta behövs nya vägar, hamnar eller annan infrastruktur för att möjliggöra det storskaliga jordbruket och för att komma åt marknader. + Jobbskapande, arbetstillfällen skapas för lokalbefolkningen i jordbruket och in därtill kopplade agroindustrier. + Genererar skatteintäkter, de genererade jobben och produktionen i sig medför skatteintäkter i värdlandet, som kan användas till en mer generell utveckling. + Viss produktion kan ske genom kontraktsodling av småbönder som därigenom garanteras en marknad för sina produkter, småbondejordbruket utvecklas parallellt med det storskaliga och med ev. agroindustri. Motivation för värd/säljarland är inte främst (eller alls) mark/arrendepriser (dessa är oftast löjligt låga) utan löften och förhoppningar om investeringar och fördelar enligt ovan. Nackdelar/risker Produktionen fokuserar på internationell marknad ej på lokala (mat)behov, och gynnar därför inte alls matsäkerheten utan ökar tvärtom de lokala människornas utsatthet, t.ex. genom att odla biobränslen för en Europeisk marknad i stället för mat till en lokal marknad inte ekologiskt uthålligt. Lokalbefolkningars rättigheter och traditionella markanvändning respekteras inte, t.ex. minoritetsgrupper förlorar betesmark eller tvingas att flytta utan vederbörlig kompensation inte socialt uthålligt.
3 Alla berörda finns inte representerade i förhandlingar om markförsäljningen/arrendet, t.ex. förhandlande regiringsföreträdare representerar inte, eller vet kanske inte ens om, lokala bybors markutnyttjande. Lokala brukare och minoritetsgrupper riskerar att bli överkörda inte socialt uthålligt. I korrupta system är representativiteten ännu sämre, handläggande tjänsteman kan vara mer intresserad av egen vinning än av lokalbefolkningens eller landets nytta av ett föreslaget projekt inte socialt uthålligt. Den storskaliga produktionen riskerar ödelägga skogar, betesmarker etc. och därmed minska människors tillgång t.ex. ved, kreatursbete och annan extensiv markanvändning. Därmed hotas också den biodiversitet som fanns i dessa miljöer inte ekologiskt uthålligt. Vanliga risker med storbruk överkonsumtion av vatten, övergödning, stor pesticidanvändning, monokulturer etc. inte ekologiskt uthålligt. Ett storskaligt lönejordbruk omintetgör traditionell produktion och traditionella levnadsmönster och skapar ett beroende av det nya systemet samt medför negativa sociala konsekvenser i lokalsamhället inte socialt uthålligt. Det internationella samfundets roll; råd. Sannolikt kommer jord och skogsbruk i utvecklingsländer i framtiden att finnas på många olika skalor, småjordbruket kommer att finnas kvar, men det kommer också att finnas medelstora kommersiella gårdar och storskaliga, internationellt ägda jord och skogsbruksföretag/projekt. Som framgår ovan är möjligheterna till fördelar stora, men riskerna för negativa effekter av storskaliga internationella markinvesteringar i utvecklingsländer är också stora och allvarliga. Den här typen av markförvärv och investeringar finns idag, med dess för- och nackdelar och det kommer sannolikt att förekomma framgent. Att sticka huvudet i sanden och hävda att den här typen av avtal inte borde få finnas är föga konstruktivt. Beslut om tillåtlighet för den här typen av projekt och investeringar ligger förstås alltid hos mottagarlandet (på ett eller annat sätt). Det internationella samfundet kan bistå med råd och dåd. Ett sådant initiativ är den uppsättning principer, Principles for Responsible Argicultural investments that Respect Rights, Livelihoods and Resources, som FAO, IFAD, UNCTAD och Världsbanken nyligen publicerat. De bygger på sju principer: 1. Erkännande av och respekt för existerande markanvändningsrättigheter, inklusive traditionella rättigheter. Förutsättningar för detta är: i) identifiering av alla markanvändare och rättighetsinnehavare, ii) legalt erkännande av alla rättigheter och markanvändningar samt möjlighet till gränsdragningar och registrering, iii) förhandlingar med berörda parter, iv) rimlig och snabb betalning för överförda rättigheter, v) oberoende konfliktlösningsinstanser. 2. Investeringar ska inte äventyra matsäkerhet, snarar stärka den. Vid risk för minskad lokal matsäkerhet bör beslutfattare och investeraren tillse att: i) motsvarande mängd mat finns tillgänglig för lokalbefolkningen och andra berörda, ii) det finns möjligheter för lokala bönder att leverera på kontrakt till projektet och/eller att det skapas arbetstillfällen för att förbättra levnadsförhållanden och öka inkomster, iii) blandningen av produkter passar lokala livsmedelsbehov, iv) det finns strategier för att minska osäkerhet i tillgång/produktion av livsmedel.
4 3. Markförvärvsprocesser och investeringar är transparenta, följs upp och inkluderar alla berörda parter, samt att det omfattas av ett bra regelsysystem (affärsmässigt och lagligt). Brist på transparens skapar misstroende och omintetgör möjligheterna att lösa mindre konflikter innan de eskalerar till stora konflikter. Ökad transparens minskar transaktionskostnader och gynnar därför både investeraren, värdnationen och lokalbefolkningen. Det är viktigt att: i) all relevant information är allmänt tillgänglig, ii) stöd ges till institutioner för att utveckla kapacitet och transparenta system för bedömningar av investeringar, markrättighetsöverlåtanden och incitament för sådana samt att dessa institutioner regelbundet granskas, iii) det finns oberoende system för uppföljning. 4. Alla som berörs konsulteras och avtal från dessa konsultationer genomförs (regleras). Förutsättningar för att den konsultativa processen ska vara effektiv är att: i) definitioner och procedurfrågor kring vem som representerar vem och hur (i vilka forum) olika parter deltar i processen tydliggörs, ii) innehållet i konsultationerna dokumenteras och undertecknas av alla parter, iii) sanktionsformer för brott mot överenskommelser specificeras. 5. Investerare förbinder sig att följa lagar, speglar sektorns bästa praktik, är ekonomiskt hållbara och resulterar i bestående delade värden. Investerare ska: i) följa lagar, regelverk och policies i värdlandet, ii) följa best practise när det gäller transparens, tillförlitlighet och företagets samhällsansvar, iii) inte bara sträva efter att öka aktieägarnas värden, utan också efter att skapa substantiella fördelar och utveckling i berörda områden, för berörd befolkning och för värdlandet. 6. Att investeringar har önskvärda sociala och fördelningsmässiga konsekvenser samt att de inte ökar någon berörds utsatthet. Social uthållighet kan ökas om: i) sociala problem och risker, samt sätt att minska/överkomma dessa, och skapa sociala värden identifieras i planeringsprocessen inför ett projekt, ii) aspekter och intressefrågor viktiga för utsatta grupper och kvinnor särskilt beaktas, iii) skapandet av arbetstillfällen, tekniköverföring, direkta och indirekta (t.ex. skatter) public goods är del av projektdesignen och planeringen. 7. Miljöeffekter kvantifieras och åtgärder tas för att öka uthålligt nyttjande samt att minimera risker och negativa effekter. Det finns inga direkta incitament för investerare att ta hänsyn till miljöeffekter bortom projektets levnadslängd eller utanför berört område, t.ex. tillgång till lokala skogsprodukter (betesmark, NTFP s etc.), effekter på grundvatten eller vatten nerströms projektet, minskad biodiversitet etc. Icke desto mindre kan sådana effekter förekomma. Därför måste ett regelverk som inkluderar sådana effekter finnas på den nivå (lokalt, nationellt eller globalt) där effekterna uppträder. Investerare och regeringar måste samarbeta om att: i) oberoende miljökonsekvensbeskrivningar utförs innan projekt startar, ii) man prioriterar områden där produktiviteten återställs eller ökar på marker som redan utnyttjas (i stället för att bryta ny mark), iii) bästa möjliga produktionssystem väljs för att öka effektivitet och resursutnyttjande samtidigt som framtida tillgänglighet till naturresurserna värnas, iv) good practise inom jordbruk och processerande/tillverkning av produkter följs, v) tillhandahållandet av
5 ekosystemtjänster gynnas, vi) negativa miljöeffekter regelbundet följs upp, minimeras samt, om tillämpligt, kompenseras för.. och dåd. De frivilliga riktlinjer på området Voluntary Guidelines on Responsible Governance of Tenure of Land and other Natural Resources FAO håller på att ta fram bör följa Principles for Responsible Argicultural investments that Respect Rights, Livelihoods and Resources Markförvärvsprocesser och investeringar som följer dessa frivilliga riktlinjer borde ha goda förutsättningar att uppfattas som rättvisa av stater, investerare och berörd lokalbefolkning. Det internationella samfundet borde, förslagsvis genom FAO, tillhandahålla tjänsten att granska och följa upp markförvärvsprocesser enligt dessa riktlinjer. Även om beslutanderätten till sist ligger hos enskilda stater borde dessa se fördelarna med att få en sådan service från FAO. Det skulle vara ett stöd för förändringsprocesser i enskilda länder och i de fall ovanstående inte genererar anmärkningar ett kvitto på att landet i frågar har ett väl fungerande regelverk. Investerare borde likaledes vara intresserade av att få processen granskad och godkänd enligt riktlinjerna. Ett godkännande enligt riktlinjerna skulle vara ett kvitto på att investeraren i fråga inte faller inom kategorin endast rå nykolonialism utan istället framstå som ansvarstagande företag/investerare. För lokala organisationer, lokalbefolkningen i allmänhet och för olika NGO s vore det en fördel att kunna lyfta granskningen till ett internationellt plan och därmed inta vara utelämnade åt de mycket starkare förhandlingsparterna från staten och investeraren. En granskning och uppföljning enligt ovan nämnda principer och riktlinjer skulle alltså fungera som en slags certifiering om en rättvis och hållbar markförvärvsprocess. För att en sådan certifieringsprocess ska vara trovärdig och respekteras av olika parter måste den utföras av en organisation som har parternas och det internationella samfundets förtroende. FAO är (väl?) en sådan organisation. Det internationella samfundet har ett ansvar att verka för att de storskaliga markförvärvsprocesser som blivit vanliga de senaste åren genomförs på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt uthålligt sätt, exempelvis genom en certifieringsprocess enligt ovan nämnda principer. Att inte göra något vore att sticka huvudet i sanden, speciellt när man har den kunskap som riktlinjerna ovan speglar.
En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen
En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merGlobala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
Läs merVärldens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål
Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merVad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren
Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren Svenskt skogsfolk i Afrika Den konventionella bilden Elände, elände! Torka Erosion Svält Översvämningar Fattigdom Epidemier Inbördeskrig Terrorism Naturförstöring
Läs merVad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material
Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte
Läs merStark efterfrågan driver världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt
Läs merÖversikten i sammandrag
OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten
Läs merSave the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning
Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra
Läs merISO 26000. En standard om ta samhällsansvar
1 ISO 26000 En standard om ta samhällsansvar Anna Linusson, Stockholms läns landsting, Ordförande Svenska ISO 26 000 kommittén Ordförande Internationella myndighetsgruppen 2 ISO 26000 i korthet Titel:
Läs merPensionskassan Prometheus Etiska regler
Pensionskassan Prometheus Etiska regler 1 Inledning... 2 1.1 Kapitalförvaltning... 2 1.2 Översyn av etiska regler... 2 2 Etiska placeringsregler... 3 2.1 Grundläggande utgångspunkter... 3 2.2 Prometheus
Läs merMarkanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala
Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala Vad är problemet? En förutsägelse från Leonard Cohen: Get ready for the future:
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merInspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?
Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra
Läs merPlatsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU
Platsen, marken och maten Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU För att börja i Uppland - hur har jordbruket förändrats här sedan år 2000? Antal företag i Uppland, hektar
Läs merVi skapar ett livskraftigt lantbruk
Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)
Läs merJANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet
JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma
Läs merDET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad
DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj
Läs merMat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Läs merMitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).
[Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merINTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT
Aros Bostad Förvaltning AB INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Fastställd av styrelsen för Aros Bostad Förvaltning AB vid styrelsemöte den 7 november 2017 1(7) 1 ALLMÄNT
Läs mer50 % småbönder 20 % lantarbetare. 20 % i städer
FLEST UNDERNÄRDA PÅ LANDET 50 % småbönder 20 % lantarbetare 10 % fiskare, boskapsskötare m m 20 % i städer INTE BARA UNDERNÄRING Näringsbrist protein, fett, vitaminer, mineraler > 2 miljarder Övervikt
Läs merDen svenska REDD+ satsningen
Den svenska REDD+ satsningen Sidas utvecklingssamarbete med relevans för REDD+ Kerstin Jonsson Cissé, ämnesansvarig skogsfrågor Nov 2011 KSLA Risker och utmaningar: Dream or Nightmare (James Mayers IIED
Läs merEuropeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen
I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets
Läs merSkogscertifiering i Europa och globalt
Skogscertifiering i Europa och globalt Skogsbrukets vinterdagar 2014 51181 Hanna Nikinmaa, Indufor Oy INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Varför behövs skogscertifiering? 2. Globala utmaningar i skogsbruket 3. Vilken
Läs merUppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy
Bilaga till Q0308, utgåva 1 Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy UTGÅVA 1, 2019 ERAB (ENTREPRENADREPARATIONER I ÖREBRO AB ORG. NR: 556476-2424) BESÖKS 0 Uppförandekod Kort version Inledning ERAB
Läs merSemcon Code of Conduct
Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merINTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT
Aros Bostad Förvaltning AB INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Fastställd av styrelsen för Aros Bostad Förvaltning AB vid styrelsemöte den 21 december 2018 1(7) 1 ALLMÄNT
Läs merÖkad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden
Läs merhar kommit överens om följande.
Samförståndsavtal mellan Konungariket Sveriges regering och Förbundsrepubliken Brasiliens regering om bioenergisamarbete inklusive biobränslen Konungariket Sveriges regering och Förbundsrepubliken Brasiliens
Läs merVad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs merMedborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun
Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning
Läs merTanzania. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Tanzania 2013 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.015
Läs merDEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN
DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 19 september 2003 APP/3590/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP/3590) Joaquim Miranda och Gado
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merutveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och
Läs merIMFs modell för internationellt ramavtal
IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella
Läs merHur ser framtiden ut? Ingrid Öborn
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både
Läs merSammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras
Läs merMER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs
MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett
Läs merI skuggan av träden. Konsekvenserna av Green Resources skogsplanteringar i Moçambique
I skuggan av träden Konsekvenserna av Green Resources skogsplanteringar i Moçambique Och från en lång natts sömn, vaknade vi en dag upp för att inse att vi var omringade av träd, träd som inte längre var
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0178/3. Ändringsförslag. Jacques Colombier, Angelo Ciocca, Olaf Stuger för ENF-gruppen
28.5.2018 A8-0178/3 3 Skäl P P. Under de senaste åren har jordbrukarna drabbats av en allt större prisvolatilitet till följd av prisfluktuationer på världsmarknaderna och osäkerhet orsakad av den makroekonomiska
Läs merHöga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?
Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg
Läs merATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merBioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv
Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm
Läs merEkologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB
Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt
Läs merFöretagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merEn svensk flygskatt (SOU 2016:83)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens
Läs merSLU Alnarp- Partnerskap Alnarp
1 SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp Omvärldsspaning 2020 Workshop Dokumentation 2010-04-19 Detta vill vi skapa idag 2 finna vägar få Partnerskap hitta kritisk massa för tillämpad forskning hur gå från forskning
Läs merFÖRSLAG TILL RAPPORT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel ACP-EU/101.516/B/13 18.08.2013 FÖRSLAG TILL RAPPORT om syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet:
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merVad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina
Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merVad innebär egentligen hållbar
Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar
Läs merDenna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden
Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:2
Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara
Läs merFem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder
Läs merHållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merAktivitetstips. Drömlandet
Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merhållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Läs mer"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".
"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna
Läs merGMO på världsmarknaden
GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merHållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och
C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs Fastställd av: Styrelsen i Landshypotek Bank Innehållsförteckning 1 Bankens affärsmodell...
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs mer12950/17 hg/sk 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2017 (OR. en) 12950/17 AGRI 530 FAO 41 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12473/17 Ärende:
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merTTIP och EU:s övriga frihandelsavtal
TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från
Läs merNärodlat, härodlat eller därodlat?
Närodlat, härodlat eller därodlat? Johanna Björklund, forskare & lärare Måltidsekologiskprogrammet, Örebro universitet johanna.bjorklund@oru.se Måltidsekologprogrammet 180 hp, mångvetenskapligt kandidatprogram,
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merLång sikt: Arbetslöshet
Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet
Läs merHöga livsmedelspriser
Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B7-0081/143. Ändringsförslag. Luis Manuel Capoulas Santos för S&D-gruppen
6.3.2013 B7-0081/143 143 Artikel 2 punkt 1 led ma (nytt) (ma) skogsjordbruk: produktionssystem där både träd och växter odlas eller betas inom eller längs med samma skiften. 6.3.2013 B7-0081/144 144 Alyn
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs merEkologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Läs merDEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466
DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL
Läs merLantbrukarens motivation att fortsätta trots allt!
Lantbrukarens motivation att fortsätta trots allt! Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Anders Wästfelt och Camilla Eriksson Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling
Läs merÅtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Läs merDen gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning
Den gröna ekonomin PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Global utmanings arbetsgrupp för en grön ekonomi: Eva Alfredsson Anders Wijkman Kristina Persson Sandro Scocco Kristian Skånberg
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merVägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten
Vägen mot hållbara VAsystem Anna Linusson, VD Svenskt Vatten Svenskt Vatten Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster. Vilka
Läs merMiljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.
Läs merSammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia
Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito
Läs merTillsammans kan vi få Europa att växa.
Tillsammans kan vi få Europa att växa. Jag gillar EU EU blir vad vi gör det till. Europas framtid ligger i EU EU speglar samtiden och står idag inför frågor som måste lösas gemensamt och över gränser:
Läs mer