DELGENERALPLANEN KAITANS-IVISNÄS Sammanfattning av planförslaget

Transkript

1 DELGENERALPLANEN KAITANS-IVISNÄS Sammanfattning av planförslaget Ärende nr 184/ / / /2011 Datum Område nr Esbo stadsplaneringscentral Generalplanenheten 1

2 Publicering på webben: Kundtjänst tfn Sammanställd av: Anu Ylitalo, arkitekt Ritva Helminen-Halkola, forskningschef Salla Karvinen, planeringsingenjör Ross Snell, planeringsingenjör Seija Jernfors, planeringsingenjör Paula Kuusisto-Hjort, generalplaneingenjör Tanja Hämäläinen, specialplanerare Heidi Ahlgren, landskapsarkitekt Sanna Jaatinen, specialplanerare Laura Malm-Grönroos, forskare Sami Suviranta, namnforskare Niina Laasonen, energiingenjör Mirella Seppä, planeringsassistent Omslagsbild: Tuomo Näränen 2

3 INLEDNING Delgeneralplanområdet Kaitans-Ivisnäs är beläget i det område i Esbo där Västmetrons förlängning byggs, mellan metrostationerna i Finno och Sökö och i storområde Esboviken. Områdets ställning i stadens och traktens stadsstruktur kommer att förändras när Västmetron blir klar. Bakgrunden till den ökande exploateringen är avtalen och besluten om Västmetron till Stensvik. Det första beslutet om stationerna och markanvändningen i deras omgivning fattades av fullmäktige i maj 2008, som beslutade att metron ska byggas till Mattby och att planeringen av metron till Stensvik ska inledas så att den kan byggas genast när metron till Mattby är färdig. Även statens och Helsingforsregionens kommuners avtal om att stöda stora infrastrukturprojekt och främja boende har påverkat delgeneralplaneringen. Fullmäktige godkände avtalet Enligt avtalet deltar staten i kostnaderna för metrons förlängning förutsatt att Esbo förbinder sig att utöka planläggningen av bostadstomter. Dessutom ska de nya bostadstomterna placeras i områden som lätt kan nås med kollektivtrafik och i synnerhet längs befintliga och framtida spårvägskorridorer. Enligt avtalet deltar staten i kostnaderna för byggandet av en förlängning av Västmetron med en finansieringsandel på 30 procent, dock högst 240 miljoner euro, som ska betalas Villkoret är att Esbo förbinder sig att utöka planläggningen av bostadstomter med 25 procent mätt i våningsyta jämfört med gällande avsiktsförklaring. För att den markanvändningspotential som Västmetrons andra skede erbjuder ska genomföras snabbare har staden som mål att planlägga bostadstomter för ca invånare i metrozonen. Detta är fler invånare än vad generalplanen för södra Esbo bygger på. För att detta mål ska nås måste flera nya delgeneralplaner utarbetas för metrozonen. Beredningen av delgeneralplanen Kaitans-Ivisnäs är sålunda en del av ett större projekt som omfattar områdena från Mattby till Stensvik och som inkluderar planering på många nivåer och i många sektorer. Planområdet är också en del av det större visionsområdet Finno-Kaitans och en del av en näringszon vid Västerleden och metron som ska utvecklas. När stadsstyrelsen godkände målsättningarna för delgeneralplanen Finno (området invid) beslutade stadsstyrelsen att uppmana teknik- och miljösektorn att starta arbetet med en vision för verksamhet och markanvändning i det större området Finno-Ivisnäs, i vilket planområdet Kaitans-Ivisnäs till största delen ingår. Samtidigt beslutade stadsstyrelsen att målet är att visionsområdet ska ha invånare och att delgeneralplanområdet Finnos andel av dessa beräknas vid den fortsatta planeringen. Avsikten med delgeneralplanen Kaitans-Ivisnäs är att precisera delgeneralplanen för södra Esbo, vars noggrannhet och dimensionering i planområdet inte är tillräcklig för en ökad exploatering och för att göra tjänsteutbudet mångsidigare runt den framtida metrostationen. Generalplanen har dimensionerats för färre än nya invånare i planområdet. Stadsstyrelsen beslutade emellertid , samtidigt med beslutet om delgeneralplanens mål och planeringsprinciper, att området ska planläggas för ca nya invånare. Om området planläggs till ett lokalcentrum som är kopplat till metron och stationen, kommer detta att främja de justerade riksmålen för områdesanvändning i synnerhet i fråga om trafik, bostadsproduktion, stävjande av klimatförändringen och förenhetligande av samhällsstrukturen. Målen för områdesanvändning trädde i kraft

4 4

5 INNEHÅLL INLEDNING...3 INNEHÅLL...5 FÖRTECKNING ÖVER ANNAT MATERIAL...6 SAMMANFATTNING...8 5

6 UTRDENINGAR OCH RAPPORTER ÖVER PLANOMRÅDET FÖRTECKNING ÖVER ANNAT MATERIAL Kaitaa - Iivisniemi osayleiskaavan kunnallistekninen tarkastelu, Destia, Iiviskallion viitesuunnitelma, Arkitekter Anttila & Rusanen Ab, Ramboll, Rajaoja - hulevesimallinnus. Sito Kaitaan kaupunkirakenteellinen tarkastelu, Esbo stadsplaneringscentral, Sanna Jauhiainen, , ändrad Kaitaan keskustan ja lähiympäristön viitesuunnitelma, Arkkitehtuuritoimisto B&M Oy, Kaitaa Iivisniemi osayleiskaava, maisema-analyysi, stadsplaneringscentralen, Petri Kangassalo, Kaitaa Iivisniemi osayleiskaava-alueen kulttuuriympäristöselvitys, Esbo stadsplaneringscentrals publikationer 1/2014 Hannusjärven valuma-alueen sekä Hannusmetsän rakentamisedellytysten ja vaikutusten selvitys, AAR ja Ramboll, Tammikuu 2014 Kaitaa Iivisniemi osayleiskaava, hulevesien käsittely ja vaikutukset Hannusjärven tilaan, Ramboll, 13/12/2013 Kaitaa Iivisniemi osayleiskaavan luontoselvitys, Miljöforskning Yrjölä Ab, Hannusjärven valuma-alueselvitys, nykytilanne, Ramboll, 8/2013 Resultat för delgeneralplaneområdet av enkäten Harava år 2013 samt granskning av andra invånaråsikter, Anniina Lehtonen Tiivistyvä Kaitaa. Kaitaa - Iivisniemen pientaloalueiden analyysi ja täydennysrakentamismahdollisuuksien tarkastelu, Esbo stadsplaneringscentrals publikationer 9/2012 Kaitaan metroaseman kaupunkikuvallinen ja toiminnallinen tarkastelu, Arkkitehdit Mauri Korkka Kirsti Rantanen, Målen för delgeneralplanen Kaitans-Ivisnäs, tilläggsmaterial: Väestö, asuminen, julkiset palvelut, päivittäistavarakauppa ja työpaikat, stadsplaneringscentralen, ÖVRIGA UTREDNINGAR OCH RAPPORTER Länsimetron jatkeen alueen liikenne-ennusteet ja Espoonlahden toimivuustarkastelut, Ramboll, Turvalliset rakentamiskorkeudet Helsingin rannoilla vuosina 2020, 2050 ja Helsingfors stad, Fastighetskontoret, Finnoon osayleiskaavan onnettomuusriskiselvitykset -yhteenveto. Esbo stadsplaneringscentral Espoon kaupungin ja Helsingin seudun väestöprojektiot Raportteja Espoosta 1/2015. Kaupunkitutkimus TA Oy Seppo Laakso och Päivi Kilpeläinen och Esbo stads faktaproduktion. Ympäristömeluselvitys. Finnoon osayleiskaava ja Suomenojan voimalaitos, Espoo. Promethor, Selvitys liito-oravien ja maankäytön suunnittelun yhteensovituksesta Espoonlahden ja Matinkylän alueilla, Esbo stadsplaneringscentrals publikationer 5/2014 Espoon perinneympäristöt 2014, Esbo miljönämnds publikationer 3/2014 Finnoon liikenne-ennusteen päivitys, WSP Finland Ab, Espoonlahden ja Matinkylän suuralueiden liito-oravaelinympäristöjen ja yhteyksien kartoitus , Miljöforskning Yrjölä Ab, Liito-oravien radioseuranta Espoonlahden ja Matinkylän suuralueilla Miljöforskning Yrjölä Ab. Esbo stadsplaneringscentrals publikationer 4/2014. Kaitaan ja Hannuksen alueen luontoselvitys, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, Pyöräilykaupungin kehittäminen Länsimetron jatkeella Kaitaa - Kivenlahti, Strafica Oy, Länsimetron jatkealue, kaupallinen tarkastelu, Ramboll, Etelä-Espoon linja-autoliikenteen varikkoselvitys, Esbo stad, Trafix Oy, Länsimetron jatke, hankesuunnitelma Matinkylä-Kivenlahti, Esbo stad, Suomenlahdentien pohjoisen linjauksen yleissuunnitelma, Esbo stad, Kt 51 (Länsiväylä) tiejärjestelyt liittyen Länsimetroon. Tiesuunnitelma, Nylands NTM-central, Esbo stad, Ramboll Finland Ab, 2012 Kaitaantien katusuunnitelma, Esbo stad, 2012 Metron jatkeen maanalainen asemakaava, Espoon luontoselvitykset 2012, Miljöforskning Yrjölä Ab, Finnoon liikenne-ennusteet, Trafix Oy, Djupsundsbäckenin luontoselvitys, SITO Oy, Suomenlahdentien rakentamisenaikaiset vaikutukset ja rakentamisaikataulu, WSP Finland Ab, juni 2011 Finnoon osayleiskaavan vaikutusten selvittäminen, SITO Oy / Arkkitehtitoimisto Jukka Turtiainen Oy, Espoon kaupan palveluverkkoselvitys ja -suunnitelma 2030, Esbo stadsplaneringscentrals publikationer 3/2011 Matinkylä Kivenlahti metro, alustava yleissuunnitelma, Esbo stad, 2011 Kevyen liikenteen väylien kehittämisohjelma, Tekniska centralen, 2011 Suomenojan alueen kaupallinen kehittäminen, Liikenteen verkolliset tarkastelut, Strafica Oy ja SITO Oy Suomenlahdentien, Finnoonsillan ja Kaitaantien yleissuunnitelma, januari

7 Palvelujen järjestämisen ja palveluverkon tavoitetila 2020, Esbo stad, 2010 Suomenojan tulvakartoitus- ja tulvareittiselvitys, FCG Planeko Oy, Espoon lintuvesien pesimälinnuston seuranta ja viitasammakkoselvitys 2008, Esbo miljönämnds publikationer 1/2009 Suomenlahdentien yleissuunnitelma, WSP Finland Ab, 2009 Espoon virtavesiselvitys 2008, osa 1: Espoon virtavesi-inventointi. Espoon ympäristökeskuksen monistesarja 1a/2009 Finnoo: kaupan kehityskuva, mitoitus ja menestystekijät, liikepaikka-analyysi, Entrecon, Suomen luontotyyppien uhanalaisuus, Raunio, A., Schulman, A. & Kontula, T. (red.). Finlands miljöcentral, Helsingfors. Suomen ympäristö 8/2008 Finnoon liikenneselvitys 2008, Esbo stadsplaneringscentrals undersökningar och utredningar B 89: 2008 Viitasammakon inventointi Espoossa keväällä 2006, Espoon ympäristökeskuksen monistesarja 8/2006 Espoon arvokkaat geologiset kohteet, Petrell, L. Espoon ympäristökeskuksen monistesarja 2/2006 Metro-/raideyhteys välillä Ruoholahti-Matinkylä - Ympäristövaikutusten arviointiselostus, Jaakko Pöyry Infra Maa ja Vesi Oy, Ramboll Finland Ab, Strafica Oy, december 2005 Tulvaongelma Espoossa. Espoon tulvatyöryhmä, Finnoonlahden hoito- ja käyttösuunnitelma, Luonnos 2. E.ON Finland Oyj och Esbo vatten, Muutokset Espoon arvokkailla luontokohteilla 2003, Hirvonen, M-L. Esbo miljönämnds publikationer 2/2003 Espoon perinneympäristöselvitys. 2003, Raatikainen, K. ja Vaittinen, M. Esbo miljönämnds publikationer 1/03. Espoon eteläosien lepakkokartoitus, Sivonen, Y. Esbo miljönämnds publikationer 3/2002 Espoon arvokkaat luontokohteet, kokonaisraportti. Esbo miljönämnds publikationer 2/1987 7

8 SAMMANFATTNING Allmän beskrivning av området Planområdet är cirka 250 hektar stort och ligger mellan stadscentrumen Esboviken och Mattby. Planområdet gränsar till Västerleden i norr, delgeneralplanen Finno i öster, havsstranden i söder och villaområdet Hannusträsk i väster. I planområdet bor omkring invånare och där finns 450 arbetstillfällen. Planområdet delas av matargatan Kaitansvägen i en nordlig och sydlig del. Området norr om Kaitansvägen är i huvudsak obebyggt skogsområde. Norr om Kaitansvägen runt Hannusträsket ligger också ett mindre och oenhetligt villaområde och Hannusåkers småindustriområde, som är avskilt från resten av bebyggelsen. Planområdets södra del består främst av villaområdena Kaitbacken och Sälviken och det lilla centrumområdet Ivisnäs. Ivisnäs är ett homogent höghusområde från 60-talet. Husen är relativt låga och i området finns ett litet köpcenter. Bland särdragen i planområdets södra del kan nämnas havsstranden och de lummiga miljöerna kring bäckarna som rinner genom området. I områdets mitt ligger också Kaitansdalen, ett vidsträckt och delvis parkaktigt område i öst-västlig riktning. Planeringssituationen Godkända landskapsplaner som leder delgeneralplanläggningen i planområdet: Nylands landskapsplan samt Nylands första, andra och tredje etapplandskapsplan. I landskapsplanerna är planområdet i sin helhet område för tätortsfunktioner. Området längs stranden har beteckningen behov av en friluftsled och genom området går en huvudavloppsledning till Finno. En del av området har betecknats som område för tätortsfunktioner som ska förtätas och genom området har en tunnel för metron reserverats. Dessutom har Villa Rulludd i landskapsplanen beteckningen område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. I Finno anvisas en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse. I området gäller generalplanen för södra Esbo, i vilken planområdet främst är reserverat för olika slags bostadsområden, arbetsplatsområden och rekreationsområden. Ett spår med stationer har ritats in med två alternativa sträckningar (placeringen är ungefärlig men förbindelsen i sig är bindande). I generalplanen har planområdet dimensionerats för mindre än nya invånare, dvs. totalt ca invånare i hela planområdet. Största delen av planområdet har detaljplan, med undantag av Hannusskogen norr om Hannusträsket. De byggda områdena har planlagts till ganska glesa villaområden där tomternas exploateringsgrad varierar mellan 0,1 och 0,3. Endast Ivisnäs centrum har huvudsakligen planlagts huvudsakligen med högre exploateringsgrad till område för flervåningshus. I området är detaljplanen för Kaitans metrostation anhängig. Med denna plan och undersöks parallellt med delgeneralplanen kompletterande bebyggelse och anslutningarna till den framtida metrostationen. Bakgrund Bakgrunden till delgeneralplanen Kaitans Ivisnäs och till målen för ökad exploatering i området är de avtal och beslut som gäller Västmetron och dess fortsättning. Enligt dessa ska en metrolinje med station byggas i området. Det första beslutet om stationerna vid Västmetrons förlängning och stationernas markanvändning fattades efter att fullmäktige i maj 2008 beslutade att metron ska byggas till Mattby och att planeringen av metron till Stensvik ska inledas genast så att den kan byggas genast när metron till Mattby är färdig. Planeringen av markanvändningen i delgeneralplanområdet har även påverkats av statens och Helsingforsregionens kommuners avtal om att stöda stora infrastrukturprojekt och främja boende. Stadsfullmäktige i Esbo godkände avtalet Enligt avtalet deltar staten i kostnaderna för metrons förlängning förutsatt att Esbo förbinder sig till att utöka planläggningen av bostadstomter. Dessutom ska de nya bostadstomterna placeras i områden som lätt kan nås med kollektivtrafik och i synnerhet längs befintliga och framtida spårvägskorridorer. Delgeneralplanen Kaitans-Ivisnäs har konstateras vara nödvändig eftersom generalplanen för södra Esbo varken är tillräckligt detaljerad eller rätt dimensionerad för utvecklingen av markanvändningen runt Kaitans metrostation. Delgeneralplanens innehåll Delgeneralplanens mål är att utöka boendet i den framtida metrostationens nära omgivning. I delgeneralplanen möjliggörs en utökning av boendet genom planläggning av nya bostadsområden och förtätning av nuvarande villaområden samt för vissa villaområdens del också genom att höja exploateringsgraden och göra dem mera stadsmässiga. Inga nya arbetsplatser kommer att anvisas i planområdet, utan de större arbetsplatsområdena kommer i huvudsak att vara belägna i Finno. Planutkastets markanvändning utgår från gångavstånd på 300 och 600 m från stationen och inom dessa områden kommer de nya reserveringarna för bostäder att ligga och där kommer även strukturförändringarna att vara som störst i jämförelse med nuläget. Även villaområdena längre bort ligger bara inom ca en kilometers radie från den framtida stationen. Därför tillåter delgeneralplanen att även de exploateras. 8

9 Delgeneralplanen gör det möjligt att utveckla områdena kring metrostationen och Ivisnäs köpcenter till ett tätt lokalcentrum med mångsidig service, till vilket man enkelt och tryggt kan ta sig till fots eller med cykel från hela planområdet. Delgeneralplanen tillåter centrumfunktioner även norr om Kaitansvägen och möjliggör därför att dessa områden ansluts till centrumområdet både vad gäller verksamheter och stadsbild. Delgeneralplanen tryggar möjligheterna till rekreation bland annat genom att inget byggs i de centrala delarna av Hannusskogen och genom att i enlighet med stadsstyrelsens målbeslut öka möjligheterna för allmän rekreation vid Hannusträskets stränder. Kaitansdalen kan utvecklas till ett fungerande parkområde, så att rekreationsförbindelserna förbättras. Den viktigaste av dessa är kvalitetscykelvägen. Strandpromenaden har ritats in i delgeneralplanen. Delgeneralplanen tryggar de viktigaste rekreations- och naturvärdena samt de ekologiska korridorerna och naturens mångfald. När delgeneralplanen genomförs kommer det på hela planområdet att erbjudas plats för invånare, varav nya invånare. Planområdets exploateringsgrad är ca 0,2. Områdets exakta byggrätter fastställs inte i delgeneralplanen utan de preciseras i detaljplaneringen som framskrider stegvis. Delgeneralplanens verkningar Bedömningen av planens verkningar har gjorts av Esbo stads stadsplaneringscentral. Hänsyn har tagits till de sektorer som är av betydelse när det gäller planläggningsarbetet. Experter från trafik- och detaljplanenheterna och generalplaneringens forskningsenhet har bidragit med bakgrundsinformation och deltagit i sammanställningen av verkningshelheter. Bedömningen av verkningarna har gjorts utifrån utredningar om området och expertis i sektorerna. Bedömningen av verkningarna har preciserats och uppdaterats under planeringens gång. 9