LIA- rapport. Görvälnverket LIA 1.

Transkript

1 LIA- rapport Görvälnverket LIA mars-18 maj 2012 LIA-Elev Sommai Phonphairoj 0

2 Förord Jag vill tacka alla på Görväln verket som tog så väl hand om mig under min LIA- period. Särskilt tack till underhållspersonalen, Roger Hallgren, Tobbe Isaksson och Anders Lindberg samt processchefen Börje Josephsson. Görvälnverket, ett vattenverk i ständig utveckling, med strävan att leverera bästa tänkbara dricksvatten till sina konsumenter med hänsyn till miljö. 1

3 Innehållsförteckning LIA- rapport... 0 Förord... 1 Görvälnverket... 3 Processchema över Görvälnverket Kemikalier vid Görväln Membranfilter... 7 Mina arbetsuppgifter på underhållet IDUS- underhållsprogram Slutsats och reflektioner Källförteckning

4 Görvälnverket Görvälnverket färdigställdes Verket kom till då kommunalförbundet Norrvatten bildades år 1926, då behovet av rent dricksvatten samt varaktig vattenförsörjning blev uppenbart. Vattenverket är beläggen på ön Skäftinge i Mälaren, Järfälla. Syftet med Görvälnverket var och är att tillhandhålla Stockholms norra förorter med omnejd med rent vatten. Idag förser Görväln 14 kommuner med rent dricksvatten, kommuner som Knivsta, Sundbyberg, Vallentuna med flera. Sedan maj byggs ett nytt ledningsnät mellan Vallentuna och Norrtälje och skall vara klar år Dricksvatten som produceras distribueras via en huvudledning på cirka 260 km. År 2011 producerade Görväln cirka 44 miljoner kubikmeter dricksvatten. För att få ett jämnt tryck i ledningsnätet finns sex stycken pumpstationer och åtta stycken högreservoarer. Högreservoarerna eller vattentornen rymmer tillsammans cirka m 3 vatten. Det största vattentornet är Tunberget, belägen i Sollentuna. Tornet två separata kammare rymmer tillsammans m 3 vatten och fungerar oberoende av varandra. Norrvatten har fyra stycken grundvattenverk som är ej i bruk men skall fungera som reserv. Tunberget, Sollentuna. Källa 3

5 Processchema över Görvälnverket. Av Sommai Phonphairoj

6 Görväln reningsprocess består av flera steg. Första steget är intaget där råvattnet pumpas in från 4 metersdjup på vinterhalvåret samt 22 metersdjup från vår till senhösten. Råvattnet passeras sedan genom korgbandsil med maskstorlek på 200 µm och kapacitet på m 3 /dygn. Vid korgbandsilen avlägsnas grövre material från vattnet så som fiskar, alger med mera. Vattnet som passerat korgbandsilen pumpas sedan upp till pumpstation i bergrummet där det sedan med självfall åker tillbaka ned till den andra reningsteget. På väg till fällning- och flockningskammare doseras aluminiumsulfat samt vattenglas för att flocka ihop humusämne samt andra föroreningsmaterial bland annat COD och TOC. Görvälnverket har fem stycken flockningskammare med tillhörande sedimenteringsbassäng. Sedimenteringsbassängerna är Lovöbassänger där råvattnet leds in underifrån och vänds uppåt och det renade vatten rinner över till rännor på ena kortsiddan av bassängen. Tillsammans med den traditionella fällningoch sedimenteringsbassängerna finns även en pulsator. Vid pulsatorn sker fällning. Flockning samt sedimentering på samma gång. Pulsaton består av vakuumpumpar som genom att suga in luft bildar undertryck i vakuumklockan där råvattnets pumpas in, samtidigt som slamflockarna sedimenteras och komprimeras (vattnets lyfts upp). När undertrycket bryts går vattnet ut till sedimenteringsdelen, detta gör att slamskiktet expanderas och låter råvattnet passeras genom slamskiktet och filtreras. Överskottslam rinner sedan ned i slamfickor i mitten av bassängen. Figur1. Pulsator. Källa: 5

7 Slammet från sedimenteringsbassängerna samt pulsatorn pumpas till avvattningshuset för att avvattnas, förtjockas, och centrifugeras för att uppnå en så hög TS halt som möjligt (ca 17-20%). Det avvattnade slammet tas sedan hand om och används som markförbättrande eller fyllnadsmaterial. Vattnet som avskiljs från slammet förs tillbaka till recipienten det vill säga Mälaren. Efter sedimentingen pumpas råvattnet vidare till 18 stycken snabbfilter (samtliga 18 filtret har 2 stycken kammare, höger- och vänsterkammare). Vid snabbfiltret filtreras råvattnet genom cirka 150 cm sandfilterbädd för att ytterligare avlägsna mikroflockarna samt andra föroreningsämnen som tagit sig igenom föregående sedimentering. Samtliga snabbfilter underspolas för rengöring efter bestämd gångtid, turbiditet samt motstånd. Vattnet som filtrerats genom snabbfiltret pumpas sedan vidare till kolfiltret för att försäkras om att vattnet skall inte har avvikande lukt och smak samt renas ytterligare från organiska ämne och föroreningar. Görväln har tio stycken kolfilter med 250 cm tjock kolfilterbädd. Gångtiden på kolfiltret är cirka 1-2 veckor. Efter kolfiltret passerar vattnet fyra stycken UV-reaktorer. De ultravioletta ljusen som alstras klipper söder mikroorganismernas DNA vilket förhindra vidare spridning samt ökning av mikroorganismer som eventuellt finns i vattnet. När vattnet har passerat UV-reaktorerna tillsätts kalklösning samt monokloramin. Kalk tillsätts för att ph- justera (cirka ph 8,3) dricks vattnet, då råvattnets som behandlats får en längre ph-värde under fällning- och flockningsprocessen. Genom att höja ph: n förhindras korrosion ute på rörledningsnätet. Monokloramin förebygger bakteriellt tillväxt. Efter doseringen av dessa ämnen pumpas vattnet åter upp till bergsrummet, därifrån får dricksvattnet med självfall rinna ned till lågreservoaren. Från lågreservoaren pumpas dricksvattnet via högreservoarer och pumpstationer till konsumenterna. Prover på både råvattnet, vattnet under reningsprocessen, färdigbehandlade vattnet samt vattnet ute på rörledningsnätet tas dagligen av ackrediterade laboratorium på verket. Att har ett laboratorium på verket gör att driftingenjörerna kan vidta snabba åtgärder vid störningar, till exempel höga värden på tredygns bakterierprover och så vidare. Kemikalier vid Görväln. Aluminiumsulfat Vattenglas Natriumhypoklorit 6

8 Hypoklorit Ammoniumsulfat Kalk (Släckt kalk) Aktivt pulverkol Natriumklorid Polymer Monokloramin Membranfilter Görväln verket jobbar ständigt med att förbättra reningsprocessen samt dricksvattenkvaliteten. Nya tekniker och metoder testas för att se om de är genomfördbara samt är kostnadseffektiva. Snart dras ett pilotprojekt igång med nanofilter. Filtret kommer att sitta mellan snabbfiltret och kolfiltret. Syftet med projektet är att fånga upp så mycket partiklar som möjligt så att kolfiltret kan blir effektivare än i dags läge. Nanofilter och membranfiltering använd inom vattenreningen i huvudsaken för att: Avhärdning av grundvatten. Avskilja fluorid i grundvatten. Avlägsna humusämnen. Avlägsna mikroorganismer samt partiklar (COD Mn och TOC). Avlägsna salter i vattnet. Nanofilter för behandling av ytvatten används för bland annat avskilja organiska material (humusämnen) men för att nanofiltret skall fungera optimalt samt inte sätta igen för lätt är det viktig med förbehandling av råvattnet. För att förhindra igensättning samt förkortad livslängd måstes filter spolas och tvättas med jämna mellanrum. Det finns tre typer av tvättlösningar för rengöring av membranfilter: 1. Sura tvättlösningar med till exempel svavelsyra eller citronsyra för att avlägsna metalliska utfällningar. 2. Basiska tvättblandningar med tensider eller EDTA för att avlägsna organiska beläggningar. 3. Tvättalösningar med oxidationsmedel som hypoklorit för att avlägsna beläggningar orsakad av bakterietillväxt. Valet av kemikalier måstes följa Livsmedelsverkets föreskrifter gällande kemikalier inom dricksvattenproduktion. 7

9 Bild över vad nanofilter klarar att avlägsna. Källa: Mina arbetsuppgifter på underhållet. Dagligen: Varje dag har jag antingen själv eller med någon ur underhållspersonalen till uppgift att göra den dagliga rundan i verket. Vilket bland annat innebär att man går en runda och kontrollera, okulärt, samt lyssna av förändringar genom verket. Dagliga arbetsuppgifter: Under den dagliga rundan fylls och förbereds ammoniumsulfatlösning som tappas ned i tank vid behov, salttabletter fylls även den på vid behov för avhärdning av vatten i två olika lokaler på verket. Varje morgon bottentappas de kalkberedarna som är igång. På verket finns två stora kalkberedare där släckt kalk blandas ihop med vatten. Under våren, sommaren samt hösten är båda beredarna igång, detta är knuten till råvattenkvaliteten. Råvattenkvaliteten blir sämre vid ökad vattentemperatur, då ökar även partiklar och organiska ämne (COD samt TOC). För att fälla dess ämnen ökar man på dosering av ALG vilket i sin tur har ph- sänkande egenskaper på vattnet. Spritsrören i korgbandsilen körs för hand samtidigt som den borstas rent dagligen, särskilt viktig vid höjd vattentemperatur med medföljande partikelökning samt ökning av organiska material i råvattnet. Under dessa förhållanden belastas på korgbandsilen hårdare och kan sättas igen lättare. 8

10 Måndag och fredag varje vecka: Måste doseringsrännan av ALG samt premixer till kalkberedaren rengöras och avlägsnas på beläggningar som bildas. En gång i veckan: Görs även en veckoinspektion av verket (okulärt samt visuellt). En gång i månaden: En gång i månade töms kalkberedarna ned och man rengör dem på beläggningar genom slangspolning eller högtryck. Även snabbfilterbassängerna slangspolas på bassängväggarna samt rännor och rör en gång i månaden. Pulsatorgången (slamrännan) renspolas en gång i månaden. Kolfilterbassäng väggarna rengörs med robot enligt bestämt schema. I början av varje månad görs inventarier på kemikalier genom att mäta nivå i silon för kalk samt ALG. Antal säckar för salt samt ammonium räknas ihop för att få en uppfattning över kemikalieåtgång under månaden. Inventarierrapporten lämnas över till driftingenjörerna. ALG doseringsrör till pulsatorn renspolas en gång i månaden för att för hindra igensättning i rören. Pumparna, omrörarana, motorer och centrifugen underhålls schematisk med smörjning, stötpulsmätning (pumparna en gång i månaden) osv. Ventilerna motioneras även schematiskt. Säsong underhåll: Flockning-och sedimenteringsbassängarna samt töms och handspolas två gånger om året, vår och vinter. Underhållspersonalen hade även olika ansvarområden på verket. Under min LIA-period har jag även deltagit vid nattstoppet där hela kalkhanteringsdelen (rännor, doseringskammaren och så vidare) rengörs med bland annat högtryck. Även silikattanken rengörs samt annat underhållsarbete som behövs utföras görs. Nattstoppet innebär att hela verkets produktion stängs ned, men för att konsumenterna skall garantera dricksvatten går Stockholmvatten in som stöd. Vid större arbete på verket som kan komma att störa vattenförsörjning till konsumenterna samarbetar Görvälnverket med Stockholmvatten. Jag hade även turen att få vara med och byta ut samtliga UV-rören i en av reaktorerna, vilket var väldigt intressant. Jag fick även delta på ett studiebesök vid grundvattenverket Gränbyverket i Uppsala och där fick se hela deras reningsprocess. IDUS- underhållsprogram. Personalen (driftingenjör, underhållstekniker, styr- med flera) på Görvälnverket arbetar efter underhållsprogrammet, IDUS. Programmet är objektbaserad, det vill säga olika objekt till 9

11 exempel pumpar, ventiler, motorer med mera finns registerad i programmet och dessa är grupperad enligt processcheman med egna identifikationsnummer. Olika funktioner finns knutna till samtliga objekt, till exempel kan personalen gå in och göra en felanmälan, utfärda arbetsorder, sätta in underhålls intervallorder, se tidigare underhållsarbete, göra anteckningar på avvikelse, bocka av arbetsbeställningar, se om det finns reservdelar med mera. De arbetsorder som skapas står när arbetet bör vara utfärdade, om arbetet är akut, och hur lång och även beräknad arbetstid. Man kan även gå in och ändra statusen på arbetsordern. Slutsats och reflektioner. Görvälnverket är ett stort vattenverk som försörjer 14 kommuner med dricksvatten. Som praktikant är det svårt att få ett bra grepp om hela processen. Med sina pumpstationer samt åtta vattentorner är det svårt att få se alla under sin LIA-period. Då verket har växt i storlek sedan det uppfördes ligger inte själva processen riktig i följordningen som i processcheman, till exempel sitter inte flockning- och sedimenteringsbassängerna i samma byggnad som intaget utan en byggnad därifrån och så vidare. Det har varit väldigt intressant att få praktisera vid Görvälnverket. Att vara på underhållsidan var väldigt bra för mig då jag aldrig har arbetat inom denna bransch. På underhållet få du arbetat med hela verket samt med olika arbetsuppgifter. I och med Görvälnverkets ålder finns många gamla objekt på verket, vilket gör att många problem kan uppstå, till exempel kan en pump sluta att fungera, flödesventiler sättas igen med mera. Arbetsdagarna blir därför aldrig den andra lik. Att få vara med på studiebesök vid ett grundvattenverk var väldigt intressant. Det var en helt annan typ av reningsprocess än ytvattenrening. Gemensamma problem var kalkhanteringen samt rostangrepp i kemikalierummet där klor angriper metaller. Sedan Gränbyverket har övergått från släktkalk till brännkalk (kalciumhydroxid) eller har dock deras kalkproblem minskat. Det är mycket dyrare med brännkalk samt att man måste har eget släckningsanordning, vilket skulle blir för dyrt för Görväln då det går åt betydligt mer kalk än för Gränbyverket. Rostangrepp hr Görväln tacklat genom effektivt ventilering av kemrummet. Intressant diskussion uppstod vid Gränbyverket om nanofilter gällande koncentrationer av toxiner som ackumuleras, vad göra med dessa toxiner och hur avlägsna man dem på bästa tänkbara sätt? 10

12 Källförteckning Internet sidor: Litteratur: Norrvatten årsredovisning 2011 Norrvatten: Görvälnverket från mälarvatten till dricksvatten Görvälnverket Driftsinstruktioner ALTERNATIVA FÄLLNINGSKEMIKALIER- för ökad reduktion av organiska ämnen vid produktion av dricksvatten vid Görvälnverket av Daniel Persson. Svenskt Vatten: Dricksvattenteknik 2 Grundvatten. Publikation U7 oktober