Sju år med UV-ljus men inget klor på ytvattenverket Vad händer i ledningsnätet?

Transkript

1 1 Sju år med UV-ljus men inget klor på ytvattenverket Vad händer i ledningsnätet? Halten 7d heterotrofa bakterier i ledningsnätet har sjunkit sedan vi gick över från klorering till UV-belysning för desinfektion av dricksvattnet. Halterna av 2d heterotrofa, koliforma respektive E-coli-bakterier har inte ändrats i någon större utsträckning men har i vart fall inte ökat. Vår slutsats är att vi inte behöver någon klor för ledningsnätets skull och vi har idag inga som helst funderingar på att börja klorera igen. Inte minst eftersom både smaken på vattnet och arbetsmiljön på vattenverket blivit betydligt bättre. Vattenverket vid Långasjön Kommunen försörjer ca personer med dricksvatten. Den producerade vattenvolymen uppgick 2001 till 3,3 miljoner kubikmeter. Vattenverket vid Långasjön står för nästan hela produktionen. Vattenbehandlingen omfattar kemisk fällning med sedimentering och snabbfiltrering samt UV-belysning. Filtrering sker i ett första steg med sand som filtermedia. Vid efterbehandlingen som sker före andra filtersteget tillsätts kolsyra och kalk för att höja phvärdet och hårdheten. Det andra filtersteget utgörs av aktivt kol. Därefter belyses vattnet med UV-ljus för desinfektion. Vattenverksslammet pumpas till avloppsreningsverket. Flödesschema: Sil Kalk Alfälln. Flockkammare Sediment ering Sandfilter Kalk och kolsyra Kolfilter UV-ljus Mixer Mixer Utjämning UV-anläggningen UV-belysningen togs i drift i september Alltså för ganska exakt 7 år sedan. Den är av så kallad medeltrycks-typ. Installationen gjordes av egen personal. Samhällsbyggnadsförvaltningen Va-verket Inger Hansson, VA-chef, , fax , inger.hansson@karlshamn.se Anders Eriksson, maskinmästare, , fax , anders.eriksson@karlshamn.se

2 2 Klor i reserv Reservanläggning för klorering finns kvar men har inte använts sedan UV-anläggningen togs i bruk. Vi har inget klor som står på lager och åldras utan har istället en överenskommelse med badhuset om att hämta natriumhypoklorit där vid behov. Provtagning på ledningsnätet Nätet består av ca mil huvudvattenledningar. Varannan månad tas vattenprover i 20 punkter på detta nät. Bakteriologiskt analyseras 7d heterotrofa, 2d heterotrofa, koliforma och E-coli-bakterier. Vi har sammanställt statistik från och med Alltså sju år med klor och sju år med UV. 7d heterotrofa bakterier på ledningsnätet - medel (tertial) antal/ml klor 1996 UV d heterotrofa bakterier på ledningsnätet - medel (tertial) Koliforma bakterier på ledningsnätet - medel (tertial) 25 <4,0 antal/m l antal/ 100 ml <3,0 <2,0 <1,0 <0, klor 1996 UV klor UV Prov tagna på 19 platser varannan månad. Varje stapel visar medelvärdet av två mättillfällen, d.v.s. av 38 värden per tertial. Statistiska beräkningar visar att halten heterotrofa 7d bakterier har varit lägre under de sju år som gått sedan vi installerade UV-belysningen än under sjuårsperioden dessförinnan. Med 99% säkerhet låg medelvärdet på ledningsnätet mellan 300 och 480 st/ml under perioden före övergången till UV medan medelvärdet efter övergången legat mellan 28 och 98 st/ml. Alltså är halten 7d bakterier åtminstone mindre än en tredjedel av vad den var före övergången till UV. För 2d bakterierna däremot måste vi gå ner i konfidensnivå till 75% för att kunna hävda att även de har minskat i antal.

3 3 Vad gäller koliforma bakterier är konfidensintervallen överlappande nästa oavsett konfidensnivå. Att det blir så beror på den mycket höga andelen värden som är <1 st/100 ml. För E Coli bakterier har vi inte ens gjort några diagram eller beräkningar eftersom nära nog alla analysresultat, både före och efter övergången till UV är<1 st/100 ml. Halten 7d heterotrofa bakterier har, som sagt, blivit lägre. Men en regressionsanalys visar att övergången till UV endast förklarar ca 5% av hur halten 7d heterotrofa bakterier varierar i tid och rum i ledningsnätet. Halten bakterier på ledningsnätet förklaras förmodligen i betydligt högre grad av faktorer som hygienen i tappunkten, händelser på ledningsnätet (läckor, luft-/vattenspolningar, uttag ur brandposter, ändring av ventiler), ut gående halt från vattenverket, temperatur, uppehållstid o.s.v. Smak 1999 deltog Karlshamns kommun i en enkät om smak som SCB skickade ut på kommunernas uppdrag (via dåvarande VAV). Kundenkät - smak Kundenkät - Smak Umeå Mora Karlstad Halmstad Helsingborg Järfälla Karlshamn Falköping Linköping Uppl. Väsby Trelleborg Skellefteå Göteborg Västervik Lund Uppsala Norrtälje Karlskrona 0% 20% 40% 60% 80% 100% andel som svarat "mycket bra" eller "ganska bra" Umeå Mora Karlstad Halmstad Helsingborg Järfälla Karlshamn Falköping Linköping Uppl. Väsby Trelleborg Skellefteå Göt eborg Västervik Lund Uppsala Norrtälje Karlskrona 0% 20% 40% 60% 80% 100% andel som svarat "mycket bra" eller "ganska bra" De fem kommuner som toppar listan med nöjda kunder vad gäller vattnets smak har alla grundvatten eller konstjord infiltration som vattentäkt. Gemensamt är också att de inte har någon desinfektion. Alltså ingen klor. En statistisk beräkning på materialet i diagrammen visar att 42% av variationen mellan hur kunderna upplever smaken förklaras av om man klorerar eller inte. Motsvarande siffra för typ av vattentäkt blir bara 20%. (Regressionsanalys: r 2 =0,42 respektive 0,20.)

4 4 Men egentligen kan man inte dra någon avgörande slutsats eftersom endast en kommun av de i undersökningen (Uppsala) klorerar trots att de har grund- /infiltrerat vatten och en kommun låter bli att klorera (Karlshamn) fast vi har ytvatten. Förhoppningsvis deltar fler kommuner nästa gång svenskt Vatten ordnar en enkätundersökning. Då vore det intressant att se en ny beräkning. Och då skulle man helst ta hänsyn till vilken typ av klor som används, vilka resthalterna är hos kunderna o.s.v. Vi har tyvärr inga kundenkäter från perioden innan vi gick över till UV men vi får inte sällan höra att smaken är bättre nu än tidigare. Men antalet klagomål på dålig smak har minskat markant och är nu bara två till tre om året. Tidigare var det ungefär fyra gånger så mycket. Vi är därför, trots bristen på statistiska bevis, övertygade om att smaken blivit bättre sedan vi slutade med klor. Mer om vår UV-anläggning Idén att installera UV-belysning fick Anders redan på 80-talet. Kommunen hade då redan UV-anläggningar i två mindre grundvattenverk. Man kunde läsa i olika tidningar om eventuella hälsoeffekter av klororganiska föreningar och ville därför gå ifrån kloreringen. Samtidigt var kostnaderna då för höga för såväl UV som ozon mot bakgrund av att man inte kunde vara riktigt säker på att det skulle fungera. När frågan åter studerades vid mitten av 90-talet såg ekonomin betydligt bättre ut. Anläggningen köptes av firman Uvedes och märket är Hanovia. Den ursprungliga installationen gjordes med två UV lampor: en som klarar normalflödet och en som klarar hälften. Detta innebar att anläggningen även klarade de flödestoppar som vi ibland har. Sedan december 1999 har vi installerat ytterligare en lampa som också den klarar hela normalflödet. På så sätt har vi minskat risken att behöva klorera. Funktion Vattnet virvlar förbi lampan som liknar ett vanligt lysrör. Lampan producerar samma ultravioletta ljus som vanligt solsken men mycket starkare. UV-ljuset bryter ner mikroorganismernas DNA eller RNA vilket gör att de inte kan föröka sig och därmed kan de inte heller orsaka sjukdomar eller annan skada. Arbetsmiljö och driftsäkerhet Driften har blivit säkrare. Förut var det ett evigt pillande med klordoseringen för att vi skulle hålla klorhalten inom ett smalt intervall, för att klara både desinfektion och smak och lukt. Det var ofta larm, ungefär ett i veckan. Det har blivit mycket bättre men anläggningen måste startas om efter strömavbrott. Vi har valt att förregla den så för att erhålla extra säkerhet,de få gånger den utlöser. Förutom att man slipper ifrån själva kloren som i sig är en besvärlig kemikalie (lukt bl.a.) slipper man hanteringen av DPD som användes för driftanalyser av klorhalten och som ansågs vara cancerframkallande. Ekonomi Driftkostnaden för klorering var kr/år. För UV-belysningen är den kr. Alltså en halvering. Vårt senaste UV-aggregat, som i sig klarar hela normalflödet och lite till, kostade kr. I både drift- och investeringskostnaden har egen arbetstid räknats in.

5 5 Huruvida det är strikt ekonomiskt lönsamt att gå över till UV för en kommun beror alltså på vilken säkerhetsnivå man väljer (säkerhet att slippa klorera vid driftproblem). Alltså ett eller två aggregat. Och vilken ränta och avskrivningstid man räknar med. Men i en lite vidare mening anser vi att investeringen är klart lönsam. Mot en ganska liten kostnad får man många pluseffekter! Samarbete med miljökontoret Miljökontorets Marita Bergkvist var med i projektet från ett tidigt skede och har hela tiden varit positiv. Hon hjälpte bl.a. till att utforma ett program för utökad egenkontroll på ledningsnätet vid införandet. Likaså var kommunens egna miljölab en värdefull resurs. Några sidor på Internet: va-verk