Dricksvatten Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel.

Transkript

1 Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Kranvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida Boende/Vatten-och-avlopp/Dricksvatten/ ) Dricksvatten Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. I Växjö kommun finns sju vattenverk av varierande storlek. Varje dygn renas ca kbm vatten som levereras till de invånare i Växjö kommun som har kommunalt dricksvatten. Två av vattenverken tar sitt råvatten från sjöar och är så kallade ytvattenverk. Övriga vattenverk är grundvattenverk och råvattnet pumpas då upp ur brunnar. Personalen på tekniska förvaltningens VA-avdelning arbetar för att dricksvattnet ska hålla en god kvalitet och uppfylla Livsmedelsverket krav. Om du har egen brunn för dricksvatten så kan du få råd om din brunn och ditt brunnsvatten från miljö- och hälsoskyddskontoret. Vatten från Bergaåsen I mars 2009 fick vi ett kallt och fint grundvatten från Bergaåsen i våra kranar. Under en lång tid hade Växjö återkommande problem med sitt dricksvatten. Höga vattentemperaturer under sommarmånaderna krävde kraftig klorering av dricksvattnet för att undvika problem med bakterier. Dålig smak, lukt och brunfärgat vatten var en följd av att råvattnet var svårt att rena. Problemen berodde till stor del på den utsatta råvattentäkten (Öjabyviken i Helgasjön) men även på ett gammalt och föråldrat vattenverk. I mars 2009 ersattes Helgasjövattnet med ett kallt och fint grundvatten från Bergaåsen. Ett grundvatten som inte kräver så stor behandling med kemikalier innan det når våra kranar. Ett naturligare vatten helt enkelt. Bergaåsen levererar cirka 200 liter vatten per sekund, dygnet runt. Vattnet transporteras till Växjö, Gemla, Öja, Dänningelanda, Vederslöv, Tävelsås, Ingelstad, Bramstorp och Värends Nöbbele i två stycken 5 mil långa parallella ledningar. Även boende i Alvesta, Blädinge och Hjortsberga får sitt dricksvatten från Bergaåsen. Totalt får cirka personer sitt dricksvatten från Bergaåsen.

2 Vattnet från Bergaåsen mjukt. Därför behöver du inte dosera så mycket tvättmedel. Hur kommer vattnet till kranen? Det färdiga dricksvattnet levereras ut till de kommuninvånare som har kommunalt vatten via ett ledningsnät. Total finns det cirka 70 mil dricksvattenledningar i Växjö kommun. Det renade dricksvattnet pumpas till ett vattentorn eller en hydrofor. De ska se till att det blir ett jämnt vattentryck i ledningsnätet och även fungera som vattenmagasin (reservoar). Vattenverket producerar lika mycket vatten dygnet runt, men det går åt mest vatten på morgonen och på kvällen. När det används lite vatten fyller man upp reservoarerna. När behovet av vatten ökar kan man ta av det vatten som "sparats" i dessa. Från vattentornet/hydroforen leds vattnet vidare ut i ledningsnätet. På några ställen i kommunen är höjdskillnaderna så stora att man efter vattentornet/hydroforen måste sänka eller höja trycket ytterligare i ledningarna för att få ett jämnt vattentryck och för att vattnet ska nå ut till alla fastigheter. Varje fastighet har en egen anslutning till det kommunala ledningsnätet som kallas servis. Från servisen är det fastighetsägaren som ansvarar för ledningen. Gott vatten i Växjö! Växjös kranvatten utsågs 2010 till Götalands godaste. Tävlingen anordnas vart femte år av Svenskt Vatten Hur renas dricksvatten? Valet av reningsprocess i ett vattenverk är anpassat efter råvattenkällan och dess kvalitet. I Växjö kommun finns både ytvattenverk och grundvattenverk. Ytvattenverk I Växjö kommun har vi ytvattenverk i Rottne och Lammhult. Vattnet hämtas från sjöarna Innaren (Rottne) och Stora Värmen (Lammhult). Först passerar råvattnet ett galler för att avskilja fisk och större föremål som löv och vattenväxter. Därefter genomgår vattnet en kemisk rening genom tillsats av en fällningskemikalie som klumpar ihop och avskiljer lerpartiklar, organiska växtrester och bakterier från vattenfasen. Sedan följer en mekanisk rening i

3 ett filter där resterna från fällningen filtreras bort i sand- eller kolbäddar. Där avlägsnas även luktoch smakstörande ämnen samt bakterier. Innan det färdiga dricksvattnet lämnar vattenverket görs en sista ph-justering och vattnet desinficeras med UV, ultraviolett ljus, för att garantera vattenkvaliteten under transporten till konsumenterna. Att rena dricksvattnet tar ca 6 timmar. Grundvattenverk Våra grundvattenverk finns i Braås, Åby, Berg, Åryd och Bergaåsen (norr om Ljungby). Bergaåsen försörjer boende i Växjö, Gemla, Dänningelanda, Vederslöv, Tävelsås, Ingelstad och Värends Nöbbele med dricksvatten. (Även Alvesta, Blädinge och Hjortsberga får sitt vatten därifrån). Braås vattenverk levererar vatten till Dädesjö. Ett grundvatten håller ofta en hög kvalitet redan då det tas in i vattenverket och kräver därför inte samma avancerade reningsprocess som ett ytvatten. Vattnet pumpas upp ur en eller flera brunnar. Först görs en ph-justering för att fälla ut eventuellt järn och mangan. Detta filtreras sedan bort. Många grundvatten innehåller för höga halter av järn eller mangan. Det tar man bort för undvika beläggningar i ledningsnätet. Innan vattnet pumpas ut till konsumenterna desinficeras det med UV, ultraviolett ljus, för att garantera vattenkvaliteten under transporten. Vill du bada med rent samvete? Mitt vatten är ditt vatten - ett evigt kretslopp. Vi är många i Sverige som jobbar för friskt vatten och rena sjöar och hav. Dricksvattnet är vårt mest kontrollerade livsmedel, och vi har tillgång till det varje dag året runt. När du har använt vattnet tas det om hand direkt i ditt hem och renas innan det går ut i kretsloppet. I genomsnitt betalar ett villahushåll i Växjö kommun 16 kronor om dagen för detta. Vi vet från undersökningar att vatten är för många en icke-fråga, samtidigt som vi står inför ett antal utmaningar; klimatet förändras, vi använder allt fler kemikalier i vår vardag och våra ledningar och reningsverk behöver rustas upp. Ledningarna är kommunens ansvar men det som åker runt i systemet är något som vi alla ansvarar för och idag står privathushållen för stor påverkan på vårt system. Mitt vatten är ju ditt vatten och rent vatten är viktigt. Din insats gör skillnad. Med enkla handlingar i din vardag hjälper du till att bidra till friskt vatten, rena sjöar och hav. Mitt vatten är en gemensam kommunikationssatsning från vattentjänstbranscherna i Sverige. Vi vill uppmärksamma hur viktigt det är med rent vatten och att vi har tillgång till rent vatten i framtiden. Vilken kvalitet har vattnet? För att säkerställa kvaliteten på dricksvattnet kontrolleras vattnet både under reningsprocessen på vattenverket och hemma hos konsumenter. Proverna analyseras på laboratorier som är ackrediterade för dricksvattenanalyser.

4 Livsmedelsverket (SLV FS 2001:30) ställer kraven på hantering och kontroll av dricksvatten. I dricksvattenkungörelsen är det angivet vilka analyser som måste utföras på dricksvatten samt i vilken omfattning. Utöver denna egenkontroll utför VA-avdelningens laboratorie även driftkontroller där vatten under rening analyseras. Det finns även on-lineinstrument ute på vattenverken som kontrollerar vattnet i de olika reningsstegen kontinuerligt. Med ytterst få undantag får dricksvattnet från vattenverken i Växjö kommun alltid godkänt enligt Livsmedelsverkets krav. Du som har egen brunn ansvarar själv för vattenkvaliteten i brunnen. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan ge dig råd om brunnen och vattnet. Hur är ditt vatten? Här kan du se vilken hårdhet, ph och fluoridhalt vattnet har där du bor. Om du bor i Gemla, Öja, Dänningelanda, Vederslöv, Tävelsås, Bramstorp, Ingelstad eller Värends Nöbbele får du ditt vatten från Växjö vattenverk (Bergaåsen). Bor du i Dädesjö får du ditt vatten från Braås vattenverk. Tabellen visar lägsta och högsta analysvärdet under 2013, samt högsta värde för fluorid. Berg Hårdhet: 5,2-6,0 dh (medelhårt) ph: 7,6-8,0 Fluorid: 0,5 mg/l Braås Hårdhet: 3,3-4,3 dh (mjukt) ph: 8,1-8,2 Lammhult Hårdhet: 4,0-4,3 dh (mjukt) ph: 8,0-8,1 Fluorid: <0,1 mg/l Rottne Hårdhet: 3,1-3,4 dh (mjukt) ph: 8,0-8,1 Fluorid: <0,1 mg/l Växjö mfl. (vatten från Bergaåsen) Hårdhet: 2,4-2,7 dh (mjukt) ph: 8,0-8,2 Åby Hårdhet: 6,6-6,8 dh (medelhårt) ph: 8,0-8,3 Åryd Hårdhet: 5,3-7,2 dh (medelhårt) ph: 7,9-8,1 Hårt eller mjukt vatten? Om vatten är hårt eller mjukt beror på hur mycket kalcium- och magnesiumjoner det innehåller. Vatten med en hög halt av dessa joner kallas hårt vatten. Är halten av dessa joner låg kallas vattnet för mjukt vatten. Hårdheten har betydelse bland annat vid dosering av tvättmedel. Om du har mjukt vatten behöver du mindre tvättmedel än om du har hårt vatten. Tänk på miljön och dosera inte mer tvättmedel än du behöver. Se tillverkarens rekommendationer på tvättmedelspaketen för exakta uppgifter.

5 Vattnet från vattenverken i Växjö kommun varierar från mjukt till medelhårt. I Sverige anges hårdhet i tyska hårdhetsgrader (dh). Om du vill veta mängden kalcium (Ca) och magnesium (Mg) så får du ett ungefärligt svar genom formeln: Ca+Mg=7,2xhårdhet i tyska grader. Vattenskyddsområden Runt de områden där kommunen tar ut dricksvatten finns vattenskyddsområden. Dessa är till för att förhindra att vattnet förorenas. Vi måste alla skydda naturen och vattnet. Inom ett skyddsområde är det ännu viktigare. De som bor och vistas där måste vara extra försiktiga. Om en olycka som hotar vattentäkten inträffar skall det omedelbart anmälas till SOS-alarm tel Inom ett skyddsområde gäller särskilda regler, skyddsföreskrifter, men även annan lagstiftning skyddar vårt dricksvatten. Regler finns bland annat för: Hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter Jordbruk och trädgårdsbruk Skogsbruk Avloppsvatten och avfall Schaktning och täktverksamhet Energianläggningar och enskilda grundvattentäkter Fordonstvätt och bilvård Har du frågor om vattenskyddsområden för Växjö kommuns vattentäkter är du välkommen att kontakta VA-avdelningen tel Nya vattenskyddsområden Flera av kommunens vattenskyddsområden är behöver uppdateras. Växjö kommun har därför tagit fram underlag för en revidering av vattenskyddsområdena med förslag på nya föreskrifter. Nu arbetar vi särskilt med att uppdatera av Åryd vattenskyddsområde. Egen brunn Du som har egen brunn (enskild vattentäkt) ansvarar själv för vattenkvaliteten i brunnen. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan ge dig råd om brunnen och vattnet. För att ta reda på vilken kvalitet du har på ditt dricksvatten bör du låta analysera det. Växjö kommun har en överenskommelse med ALcontrol AB om brunnsvattenanalyser till reducerat pris. Provtagningsflaskor beställs via ALcontrols hemsida. Instruktioner om hur man gör finns i broschyren Beställ Alcontrols förmånliga analyspaket. I broschyren anges också analyskostnader. Om du anger kampanjkod kronoberg vid beställningen får du del av kommunens priser som är lite lägre än ordinarie priser (dvs du slipper betala avgiften

6 för provmaterial och utskick som annars kostar 249:-). Du registrerar själv din beställning och betalar med kontokort eller via faktura. Du kan när som helst avbryta din beställning. ALcontrols kundtjänst kan hjälpa dig om du har frågor kring din beställning. Du når dem på telefon (telefontid mellan 08:00-12:00). Hur fungerar det? De flaskor du behöver för din undersökning kommer att skickas till den uppgivna adressen inom en vecka (endast adresser med svenska postnummer). Hur provtagningen ska utföras kan du läsa under länken Provtagningsinstruktioner på hemsidan. Provet bör ankomma till lab samma dag som du tagit det. Antingen lämnar du provet på nedanstående inlämningsställe eller så finns det möjlighet att köpa frakt av dina prover till lab. Då skickar labbet med en förtryckt returfraktsedel med lämpligast fraktsätt för dig, tillsammans med provtagningsmaterialet. Rapport med analysresultat kommer med posten till den adress du uppgivit, arbetsdagar efter att labbet mottagit provet. Inlämningsställe Provet lämnas på Jetpak Arabygatan 51 i Växjö (200 m innan bilprovningen på Arabygatan), se karta. Öppettider måndag fredag kl Arbetsgrupp Hållbara kliv tema vatten datum: Arbetsgrupp: Mona Jonsson, Katarina Cronqvist, Bäckaslövskolan, Fredrik Bernhardsson, Ringsbergskolan och Helen Öberg, NT-utvecklare åk 4-6 från Skola- och Barnomsorgsförvaltningen. Ingrid Palmblad, kvalitetsingenjör VA tekniska, Anders Lundgren, miljösamordnare från Planeringskontoret Intresserade supporters: (och medverkande) Julia Ahlrot, miljöstrateg från planeringskontoret, Kerstin Ericsson, Energikontor Sydost. Klasser från Ringsbergskolan, Bäckaslövskolan samt Ingelstadskolan deltar i projektframtagandet. Mona Jonsson