90 år med det godaste från Mälaren

Transkript

1 90 år med det godaste från Mälaren 1

2 2 Görvälnverket i maj 2016.

3 Historien om hur dåligt vatten ledde till nyskapande samarbete Utan tvekan började vattnet bli saltare och hårdare. Tvålen löddrade sämre och tvätten var svår att få ren. Inte heller smakade vattnet lika gott som tidigare. Invånarna i Sundbyberg med omnejd var inte längre nöjda med sitt vatten. Och det i tider när befolkningen växte snabbt och behovet av friskt vattenledningsvatten ökade konstant. Vattenledningsstyrelsen var bekymrad. Från våren 1912, när den nya vattentäkten vid Järvaåsen tagits i bruk, hade tillgången på sötvatten varit god. Men nu hopades problemen. Kapacitetstaket var nått och saltvatten trängde in i grundvattnet. Även i grannkommunerna Stocksund och Hagalund, som också de tog grundvatten ur Järvaåsen, hade man uppmärksammat att vattnet blivit allt sämre. Styrelserna i de bägge kommunerna förstod att något måste göras. Men vad? I Sundbyberg började styrelsen undersöka om det fanns någon annan vattentäkt som kunde leverera vatten till kommunen. Man funderade på en täkt vid Nedre-Järva. Men marken tillhörde Kronan som bestämde att det måste genomföras en hydrologisk undersökning, innan något beslut kunde fattas. Två undersökningar genomfördes och slutsatserna var de samma; Järvaåsen skulle aldrig 3

4 Befolkningen i Stockholms norra förorter växte snabbt i början av 1900-talet. Vattnet räckte inte till och kvaliteten blev sämre. Fullmäktige i Sundbyberg, Hagalund och Stocksund beslutade att bygga Görvälnverket. 4

5 räcka som grundvattentäkt till de växande norra förorterna. Om vattenuttaget från åsen skulle fortsätta som tidigare skulle även Stocksunds och Hagalunds vattentäkter bli obrukbara. Situationen var ohållbar. Sundbyberg, Hagalund och Stocksund satt alla i samma båt. Deras gemensamma mjölkko började sina! För att utreda frågan vidare tillsatte de tre kommunerna i början av 1926 ett gemensamt organ som fick namnet Stockholms norra förstäders vattenberedning. Två representanter från varje kommun slog sina kloka huvuden ihop för att hitta en lösning på vattenfrågan. Och svaret kom ganska snart och enhälligt. Det enda sättet att lösa vattenfrågan är att anlägga ett gemensamt vattenverk vid lämplig vik av Mälaren. Beredningen hade också förslag på var vattenverket skulle placeras. På Skeftingeholmen som ägdes av Görvälns gård. Beredningen var även överens om att den administrativa formen skulle vara ett kommunalförbund och inte ett aktiebolag. Beredningen hade jobbat snabbt och effektivt. De var överens om det mesta. Nu gällde det att få de tre kommunerna att ställa sig bakom förslaget. I början av juli 1926 anordnades därför ett enskilt sammanträde på Stallmästaregården med de tre fullmäktige för att höra deras åsikter. Uppfattningen inom respektive fullmäktige var att man naturligtvis måste se sig om efter nytt vatten, men man var inte eniga om att kommunerna själva skulle bygga ett gemensamt vattenverk. En annan tanke hade nämligen kommit upp under resans gång. Kunde kanske de norra förorterna köpa sitt vatten från Stockholms stad? Beredningen hade inlett förhandlingar med 5

6 representanter för Stockholms vattenledningsverk för att höra sig för om möjligheten. Svaret blev ett tja. Stockholms stad kunde åta sig att leverera maximalt m 3 till ett något högre pris än det som AB Ingenjörsfirman Unander & Jonsson hade räknat ut att vattnet från ett eget vattenverk skulle kosta. Med tanke på att de tre kommunerna redan idag gjorde av med sammanlagt nästan m 3 kändes det inte som något lyckat alternativ. Stockholms stad kunde varken garantera ett bra pris eller tillräcklig volym för de växande förorterna. Så, även om det hördes visst knorrande från olika håll, tog de tre fullmäktige definitivt ställning för vattenberedningens Betänkande och förslag under hösten Ett förslag till förbundsordning lämnades in till länsstyrelsen för granskning och den 11 november 1926 fastställde Kunglig Majestäts befallningshavande i Stockholms län förslaget till förbundsordning och kommunalförbundet kunde börja sin verksamhet. Dagens Norrvatten var fött togs det nya vattenverket på Skeftingeholmen i bruk och de äldre pumpstationerna vid grundvattentäkterna lades ner. Kapaciteten vid verket var då m 3 per dygn och reningsprocessen bestod av snabbfiltrering och klorering. Men vattenbehovet och kvalitetskraven ökade snabbt och på vattenverket testades nya reningsmetoder och ny teknik. På 40-talet infördes ett nytt reningssteg kemisk fällning och möjlighet till behandling med aktivt kol, samtidigt utökades snabbfiltren med två dubbelfilter. Fler och fler kommuner insåg nu fördelarna med samarbete och stordrift och ansökte om 6

7 Byggarbetena startade togs det nya vattenverket på Skeftingeholmen i bruk och började leverera dricksvatten. 7

8 8 Robert Genetay, skiftingenjör, i Görvälnverkets nya driftcentral.

9 att bli medlemmar i kommunalförbundet. Behovet av vatten fortsatte att öka i snabb takt beslutade styrelsen som en generalplan för utbyggnad till m 3 per dygn, vilket ökades till m och m Nu bestod förbundet av elva medlemskommuner och utvecklingstakten var fortfarande hög. Vattenkvaliteten i Mälaren blev allt sämre och på Görvälnverket fortsatte jakten på bättre reningsmetoder byggdes en pilotanläggning för försök med filtrering genom aktivt kol och desinfektion med ultraviolett ljus. Försöket fick positivt resultat och togs i bruk i etapper med början våren Den 18 september 2015 började Mälarvatten att rinna i kranarna i Norrtälje kommun. Norrvattens fjortonde medlemskommun anslöts till nätet och människor får därmed sitt viktigaste livsmedel från Norrvatten. Resan som började för 90 år sedan är ännu inte avslutad. Det beslut som fattades av kloka och framsynta män 1926 följdes av många fler. Och idag väntar nya utmaningar i takt med klimatförändringar och brunifiering och många nya kloka styrelsebeslut 9

10 Snabbfakta om Norrvatten 1926 grundades förbundet 14 medlemskommuner invånare 1 vattenverk, Görvälnverket 32 mil huvudvattenledning 7 grundvattentäkter 48 miljoner m 3 vatten per år 3,69 kr/m 3 56 anställda 177 Mkr i omsättning Medlemskommuner: Danderyd, Järfälla, Knivsta, Norrtälje, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker 10

11 Hur möter Norrvatten aktuella utmaningar? Genom att öka och säkerställa produktionen av dricksvatten. Vid dagens maxkapacitet på m 3 per dygn är kapacitetstaket uppnått Genom att arbeta för ökat skydd av råvaran. Det gäller både Mälaren och Norrvattens sju grundvattentäkter. En viktig kanal är nybildade Norra Stockholmsåsens Grundvattenråd. Genom att öka reningsgraden av mikrobiologiska och kemiska föroreningar. 11

12 Det goda kranvattnet från Mälaren Skogsbacken 6, Sundbyberg Tel