Anhörigas upplevelser när en närstående har vårdats på intensivvårdsavdelning.
|
|
- Sebastian Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Anhörigas upplevelser när en närstående har vårdats på intensivvårdsavdelning. Författare: Karin Frejd Handledare: Maria Carlsson Uppsatskurs i vårdvetenskap, avancerad nivå, 15hp 2012 Examinator: Marianne Carlsson
2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd. Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet. Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. Nyckelord: Intensivvård, anhöriga, känslor och stöd. 2
3 ABSTRACT Background: More than half of the relatives experience traumatic stress, anxiety and depression three to five days after admission to the intensive care unit ( ICU )of their loved ones and long-term effects can lead to posttraumatic stress (PTSD) prolonged grief and depression. Aim: The aims with this study were to describe how the relatives experienced the time when their relatives were admitted to the ICU and the first time at home after the ICU stay and if the follow-up visit helped the relatives to work through the experience of their relatives illness. A further aim was to examine what support they have received from health care and if the follow-up visit was perceived as a form of support. Method: Data were collected with qualitative semi-structured telephone interviews. Nine relatives participated and they all were relatives to patients who had been cared for in the ICU for three days or more. They were asked to participate in the study related to the relatives return visits to post-iva reception. Result: The study resulted in five categories. They were medical support, support from health professionals, relatives support within the family, relatives situation and availability. Conclusion: This study shows that families are worried about the relatives return home. They feel that the relatives are more tired and both physical and psychological changes with cognitive deficits for up to one year after hospitalization in intensive care. Keywords: ICU, relatives, feelings and support. 3
4 Innehållsförteckning BAKGRUND 5 Anhörigas upplevelser 5 Patientdagbok och återbesök 7 Stöd 8 Problemformulering 9 Syfte 9 METOD 9 Design 9 Urval 9 Datainsamlingsmetod 10 Procedur 10 Analys av data 11 Etiska överväganden 11 RESULTAT 12 Läkarstöd 13 Vårdpersonalens stöd 14 Anhörigas stöd inomfamiljen 16 Anhörigas situation 16 Tillgänglighet 18 DISKUSSION 19 Resultatdiskussion 19 Metoddiskussion 22 Slutsats 23 Kliniska implikationer 23 Fortsatta studier 24 REFERENSLISTA 25 BILAGOR Bilaga 1 Informationsbrev 27 Bilaga 2 Ansökan om tillstånd för uppsatsarbete 29 Bilaga 3 Intervjuguide 30 4
5 BAKGRUND Anhöriga är en viktig del av vården på intensivvårdsavdelning (iva). McAdam, Dracup, White, Fontaine och Puntillo (2010) fann i sin studie att mer än hälften av de anhöriga upplevde traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till iva. Det var också vanligt med känslor som ledsamhet, rädsla och trötthet. Långtidseffekter av detta kan leda till post traumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner (McAdam, 2009). Anhörigas upplevelser Forskning har skett på de anhörigas behov och tillfredsställelse med vården på intensivvårdsavdelning men inte så mycket forskning har inriktad sig på de anhörigas upplevelser under vårdtiden (McAdam, 2009). Verhaeghe, Defloor, Zuuren, Duijnstee och Grypdonck (2005) fann i sin studie att det viktigaste för de anhöriga var att få kunskap om den närståendes tillstånd, framsteg och prognos men även att de behöver få känna hopp, få information dagligen, att bli uppringda i hemmet vid förändringar i den närståendes tillstånd samt att bli försäkrad om att han/hon får den bästa möjliga vården. I en kvalitativ dansk studie av Ågård och Harder (2006) där syftet var att undersöka de anhörigas upplevelser och behov när deras närstående vårdades på intensivvårdsavdelning fanns tre huvudrubriker: att uthärda ovisshet, att sätta sig själv åt sidan samt skapa egna slutsatser utifrån den information de fick. Att uthärda ovisshet om vad som skulle hända upplevdes som kaotiskt och plågsamt. De anhöriga ville att fokus skulle vara på den närstående. Personalens tid skulle inte fokusera på de anhörigas behov, utan tid och uppmärksamhet skulle ges till den närstående istället. Detta innebar att sätta sig själva åt sidan. Något de särskilt uppskattade var när de fick vara delaktiga i vården och exempelvis vara med och smörja läppar eller massera den närståendes fötter. När de anhöriga skapade egna slutsatser utifrån informationen de fick, personalens kroppsspråk, monitorer m, m kunde detta leda till missförstånd om den närståendes tillstånd. Därför påpekar författarna att det är viktigt för personalen att vara tydlig så att onödigt lidande hos de anhöriga kan undvikas (Åsgård & Harder, 2007). Engström och Söderberg (2004) genomförde en studie där de intervjuade sju anhöriga om deras upplevelser i samband med deras närståendes intensivvård och kom fram till tre huvudteman som var att vara närvarande, att sätta sig själv i andra hand och att leva i ovisshet. 5
6 Att vara närvarande innebar att se den svårt sjuka närstående vara förändrad med respirator, nålar och annan utrustning. Det var viktigt för de anhöriga att få vara nära den närstående och att visa respekt genom att lämna rummet när det skulle genomföras omvårdnadsåtgärder. Att sätta sig själv i andra hand handlade om att hela familjen blev påverkad av den närståendes sjukhusvistelse. De behövde förutom den sjuke ta hand om barn, barnbarn och i vissa fall sina egna föräldrar. Anhöriga uppgav att de kände sig chockade, sårbara och fulla av sorg. De oroade sig för den närstående men också för hela familjen och praktiska saker. En av de jobbigaste sakerna med att leva i ovisshet var att invänta information och inte veta om den svårt sjuke närstående skulle överleva (Engström & Söderberg, 2004). I en studie a Pang och Suen (2009) på ett sjukhus i Hongkong fann de att de anhöriga upplevde signifikant mer stress än deras närstående i samband med intensivvård. De anhöriga överskattade patientens behov av dem i intensivvårdssituationen. Både anhöriga och patienterna skattade att rädsla för döden, att ha ont och inte veta hur lång vårdtiden på iva skulle bli upplevdes som jobbig. Däremot upplevde de anhöriga att alla maskiner runt patienten med olika alarm samt korta besökstider var signifikant mer stressande för de anhöriga än för patienterna. Författarna påpekar att kineser känner sig tvungna att ta hand om sina familjemedlemmar vilket försvåras i samband med vårdtiden på intensivvården. Pochard, Azoulay, Chevret, Lemaire, Huber, Canoui et al. (2001) och Anderson, Arnold, Angus och Bryce (2009) fann att ju yngre patient och att vara kvinna innebar en signifikant större risk att drabbas av oro och depression. Om patienten och de anhöriga kom från ett annat land och kultur ökade risken för depression hos de anhöriga. Det psykologiska omhändertagandet av patienterna och deras familj under vårdtiden är en viktig del av god omvårdnad. Enligt Young (2004) upplever anhöriga till intensivvårdspatienter mera oro och ångest än patienterna själva. Efter patienternas hemkomst uppgav anhöriga problem såsom förändrade roller i familjen, social isolering, påfrestningar på förhållandet, praktiska problem i hemmet och personlighetsförändringar hos patienten med mera. Det är väl känt att patienter ofta inte har några minnen från tiden på intensivvårdsavdelning. Detta i kontrast till anhörigas minnen från vårdtiden gör det svårt. Minnesförlusten hos patienten ger de anhöriga en psykologisk börda av att förklara vad som hänt under vårdtiden. Detta kan förklara varför anhöriga har ångest i stor utsträckning (Young, 2004). 6
7 Patientdagbok och återbesök I Sverige används patientdagböcker på 76 % av intensivvårdsavdelningarna. Syftet med dessa är att hjälpa patienten att minnas, återskapa tiden för patienten och individualisera vården. Flera intensivvårdsavdelningar har också en uppföljningsverksamhet där patienterna och deras anhöriga erbjuds ett återbesök (Åkerman, Granberg-Axéll, Ersson, Fridlund och Bergbom, 2010). Patientens upplevelser från intensivvårdsvistelsen kan skilja sig mycket från familjens upplevelser. En dagbok kan då tydliggöra vad som har hänt och vad som inte har hänt. Dagboken gör det lättare för patient och anhöriga att kommunicera om det som hade hänt. Anhöriga till patienter som avlidit kände att de hade ett konkret minne av personen de sista dagarna. Fotografierna i dagboken hjälpte patienterna att inse hur sjuka de varit (Combe, 2005, Bäckman, 2000). Patienter som vårdats en längre tid på intensivvårdsavdelning hade sällan några minnen därifrån. Ett flertal patienter som hade overklighetsupplevelser kunde dock uppge känslomässiga minnen i form av smärta, panik, rädsla och förvirring. Av de patienter som haft overklighetsupplevelser var det betydligt färre som kom ihåg närvaron av anhöriga under intensivvårdsvistelsen (Ringdal, 2006). I Bäckmans studie (2000) framkom att anhöriga var hjälpta av dagboken. Anhöriga uppskattade dagboken mycket och flera hade läst den ett flertal gånger. De uppgav att det kunde kännas svårt att läsa i den då den väckte minnen. De uppskattade fotografierna och texten och de upplevde att de fått en tydlig bild av vad som hänt. Det var värdefullt att som anhörig få skriva i dagboken och att få hela tidsförloppet med händelser nerskrivna inför framtiden (Bäckman, 2000). Glimelius Petersson, Bergbom, Brodersen och Ringdal (2011) fann att intensivvårdspatienters problem som följer efter att ha varit kritiskt sjuk och ett ökat intresse från intensivvårdsavdelningar har lett till olika uppföljningsprogram. Intensivvårdssjuksköterskor som ansvarar för uppföljning via dessa postiva- mottagningar finns på flera orter. Patienter som hade vårdats mer än 72 timmar på iva deltog i uppföljningen i deras studie. Tre kontakter togs varav den första under tiden patienten vårdades på vårdavdelning, den andra i form av en telefonkontakt eller av ett besök på mottagningen efter två månader och detsamma efter sex månader. Patienterna uppgav att de fick råd och information, en möjlighet till samtal, ökad kunskap och möjlighet att få förklarat minnen och erfarenheter från iva-vårdtiden. Detta uppskattades mycket av patienterna (Glimelius Petersson, Bergbom, Brodersen & Ringdal, 2011). 7
8 Stöd Behovet av stöd är individuellt för varje enskild familj och beroende av flera olika faktorer. Den aktuella livssituationen, hur relationerna i familjen var innan sjukdomen, vilken familjemedlem som drabbas med mera. Behovet av olika stödformer kan variera över tid (Carlsson, 2007). Pillai, Aigalikar, Vishwasrao och Husainy (2010) fann att bästa sättet att finna de anhöriga som ligger i riskzonen för att utveckla psykologisk stress under lång tid som kan leda till posttraumatisk stress (PTSD) var poäng över 11 på Hospital and Anxiety Depression Scale (HAD). HAD är en självskattningsskala för ångest och depression där deltagarna svarar på sju frågor om ångest och sju frågor om depression som vardera kan ge 0-3 poäng. Poäng över 11 på depressionsdelen av testet visar på måttlig till svår depression och poäng över 11 på ångestdelen av testet visar på måttlig till svår ångest ( Anderson, Arnold, Angus och Bryce (2008) intervjuade anhöriga angående förekomst av ångest, depression, posttraumatisk stress och komplicerad sorg vid tre tillfällen, när de anhöriga skrevs in på iva, efter en månad och efter sex månader. Ångest och depression minskade över uppföljningsperioden, men 35 % av deltagarna hade symtom på posttraumatisk stress som relaterades till iva-tillfället efter sex månader och 46 % av de anhöriga som mist sin närstående upplevde komplicerad sorg efter sex månader. Anderson et al. (2009) fann att om de anhöriga inte deltog i beslut om behandlingsbegränsningar blev de mera oroliga och deprimerade efteråt. Azoulay et al. (2000) fann i motsats till Anderson et al. (2009) att ett aktivt ställningstagande till behandlingsbegränsningar ökade oro och depression. Andersons studie är gjord i USA och Azoulays studie är gjord i Frankrike. House (1981, refererad i Carlsson, 2007) delar in socialt stöd i fyra kategorier: Emotionellt stöd, bekräftande stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd. Tecken på emotionellt stöd kan vara att någon visar uppskattning, omtanke och att någon lyssnar. Bekräftande stöd kan ges via uppskattning och återkoppling. Informativt stöd kan vara den information och råd som ges. Instrumentellt stöd är mer ett praktiskt stöd i form av pengar, hjälp med parkeringsplatser, någonstans att bo och äta under närståendes vårdtid (Carlsson, 2007). Med anhörig avses fortsättningsvis den som ger vård och stöd och med närstående menas den som mottar hjälpen enligt Socialstyrelsen (2011). 8
9 Problemformulering Litteraturen beskriver att mer än hälften av de anhöriga upplevde traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till iva samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner. Det finns inte mycket forskning på hur de anhöriga upplever tiden när deras närstående vårdas på iva, fram till återbesöket samt om återbesöket kan upplevas stödjande för de anhöriga. Patienterna och deras anhöriga blir kallade till ett återbesök där de får träffa en intensivvårdssjuksköterska och om önskan finns besöka intensivvårdsavdelningen där de har vårdats. Detta besök ska ske inom fyra till sex veckor efter utskrivning men sker oftast mellan tre till sex månader efter utskrivning på grund av liten avsatt tid för de tre intensivvårdssjuksköterskorna som handhar denna verksamhet. En kunskapslucka finns också när det gäller de anhörigas behov av stöd under och efter vårdtiden av deras närstående på intensivvårdsavdelning. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga hade upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de har fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd. METOD Design Deskriptiv studie med semistrukturerande telefonintervjuer. Urval Urvalet bestod av anhöriga till patienter som hade vårdats mer än 72 timmar på intensivvårdsavdelning inom verksamhetsområdet thoraxkirurgi och anestesi på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Inklusionskriterier för att ingå i studien var ålder 18 år eller äldre. Patienterna skulle ha fått en patientdagbok och kallats till ett återbesök tillsammans med de anhöriga. De anhöriga kunde vara make/maka, partner, barn, syskon, förälder eller vän. Patienterna skulle vara boende i Gästrikland, Hälsingland, Dalarna, Västmanland, Sörmland eller Uppland vilket motsvarar avdelningens upptagningsområde. Exklusionskriterier var om de inte kunde tala eller förstå svenska. Patienterna blir enligt avdelningens rutin uppringda och erbjudna ett återbesök fyra till sex veckor efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen där de alltid åtföljs av en eller flera anhöriga. Antalet anhöriga som ingått i studien var 9 personer. De var de anhöriga som följde med sina närstående till 9
10 återbesök under tiden för studien. Författaren kontaktade dem efter återbesöket och överlämnade informationsbrevet om studien. Kvale och Brinkman (2009) skriver att 5-15 personer kan vara ett lämpligt antal för studien. Datainsamlingsmetod Datainsamlingen gjordes i form av en telefonintervju med semistrukturerade frågor. Telefonintervjuer valdes då informanterna bodde från Dalarna till Sörmland. En intervjuguide där det gavs utrymme för berättande och beskrivande svar användes. Huvudfrågor var hur de anhöriga hade upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensiven och tiden i hemmet fram till mottagningsbesöket samt om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Samt om de hade haft behövt stöd från vården och vilket stöd de hade fått. Procedur Ett informationsbrev om studien och dess syfte, vad som krävdes av de anhöriga om de valde att delta i studien och hur intervjuerna skulle gå till väga gavs av författaren efter patienternas återbesök på post-iva mottagningen. Författaren valde att personligen överlämna informationsbrevet till de anhöriga men har ingen del i återbesöket. Patienterna åtföljdes alltid av en eller flera anhöriga vid återbesöket. Ett dokument om samtycke överlämnades vid mottagningsbesöket och därefter fick de anhöriga ta ställning till om de ville delta i studien. Ett frankerat kuvert bifogades som skickades till författaren med ett ja att delta i studien eller ett nej till att delta innan ny kontakt togs. Om de anhöriga valde att delta ringdes de upp av intervjuaren för att bestämma tid för intervjun. Intervjuerna tog minuter. Tabell 1 Data över informanterna. 1 Hustru 2 Hustru 3 Hustru 4 Hustru 5 Dotter 6 Dotter 7 Dotter 8 Hustru 9 Sambo 10
11 Analys av data Databearbetning gjordes med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2003). Kategorierna i föreliggande studie svarar på frågan vad och står för den manifesta delen i innehållet. Telefonintervjuerna lyssnades igenom och transkriberades ordagrant. Texterna lästes igenom flera gånger för att få information om vad som verkligen sades. Därefter togs meningsbärande enheter ut som sedan kondenserades för att lättare kunna läsas men inte förlora det väsentliga i innehållet. Koder skapades sedan med det centrala i intervjuerna som sedan delades in i subkategorier och kategorier. Tabell 2. Exempel på meningsbärande enhet, kondenserad enhet, kod, subkategori och kategori. Meningsbärande Enhet Kondenserad Meningsbärande Kod Subkategori Kategori Enhet Jag kände alltid att Jag kände att jag Bra tillgänglighet Möjlighet till besök Tillgänglighet jag kunde ringa när alltid kunde ringa. och mottagande och telefonkontakt som helst och vi Vi blev otroligt väl vilket gav trygghet. blev otroligt väl mottagna. Jag mottagna. Jag som kände mig trygg. anhörig kände mig trygg. Etiska överväganden Denna studie ingår i ett arbete på högskolenivå och behöver ingen granskning av etisk kommitté enligt SFS2003: 460. Tillstånd att genomföra studien har inhämtats av verksamhetschefen för berörd avdelning. De tillfrågade informerades om att deltagandet var frivilligt och när som helst kunde avbrytas samt deltagarnas konfidentialitet. Ett skriftligt samtycke till studien inhämtades innan de anhöriga ringdes upp i hemmet. Ställningstagande har tagits om det vore bäst att intervjua de anhöriga före eller efter mottagningsbesöket. Vid mottagningsbesöket finns många frågor om den medicinska vården och omhändertagandet. Jag valde därför att göra intervjuerna efter mottagningsbesöket så att fokus kunde ske på hur de anhöriga hade upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt den första tiden i hemmet. Om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid och om de anhöriga hade behövt stöd från vården och i vilken utsträckning de fick det tillfrågades de anhöriga om. 11
12 Frågorna som ställts under intervjun har handlat om de anhörigas upplevelser och de tillfrågade har själva valt vad de ville berätta. Utifrån etisk synvinkel har det känts bra att genomföra intervjuerna efter att den närstående har vårdats färdigt eftersom anhörigas beroendeställning därmed minskat. RESULTAT Kategorierna i resultatet framkom i samtalen med de anhöriga och hade stor samstämighet. KATEGORI SUBKATEGORI Läkarstöd Information Bra information Brist på information Emotionellt stöd Bra emotionellt stöd Brist på emotionellt stöd Vårdpersonalens stöd Information Bra information Brist på information Emotionellt stöd Bra emotionellt stöd Brist på emotionellt stöd. Bekräftande stöd Bra bekräftande stöd Brist på bekräftande stöd Instrumentellt stöd Bra instrumentellt stöd Brist på instrumentellt stöd Anhörigas stöd inom familjen Anhöriga Behövde få stöd Behövde ge stöd Anhörigas situation Anhörigas upplevelser Under vårdtiden Efter vårdtiden 12
13 Tillgänglighet Besök Möjlighet till besök Begränsad möjlighet till besök. Telefonkontakt Möjlighet till telefonkontakt Begränsad möjlighet till telefonkontakt Läkarstöd Information Bra information En dotter berättade att när det var som mest akut med hennes pappa fick hon bra information av läkare. Brist på information Flera av informanterna upplevde att väntan på information och brist på information av läkare var jobbig. Oron var stor i väntan på besked. De upplevde också att de behövde vara nåbara hela tiden ifall läkaren skulle ringa. En av personerna berättade att hon hade mobilen med sig även på toaletten och att enbart sjukhuset fick ringa till mobilen under vårdtiden. Man träffade nästan aldrig läkarna. Sjuksköterskorna och undersköterskorna var ju duktiga på att förklara men läkarna vet ju lite mer om läget och vad som skulle ske och där hade jag önskat mer information. (5) Emotionellt stöd Bra emotionellt stöd Att förmedla hopp tog också flera upp i samtalet som väsentligt i den svåra situationen. En hustru berättade att hon en dag fick information som hjälpte henne även om prognosen med makens njursvikt var allvarlig eftersom läkaren förmedlade hopp. Hon berättade det som om det hade öppnats en ny värld. Den läkaren hade då upplevts som empatisk och förtroendeingivande. Brist på emotionellt stöd Informanterna berättade om läkare som inte kunde förmedla information på ett begripligt sätt samt att några saknade empati. Någon hade upplevt att läkaren tagit upp allt som kunde hända 13
14 som dialys eller njurtransplantation. Detta medförde att de närstående kraschade den kvällen. Det är ju läkaren där. Det är ingen mening med att träffa en anhörig när man kommer i 180. Det ger ingenting. Det är bättre att man träffas när man kan sitta ner i lugn och ro. (7) Vårdpersonalens stöd Information Bra information Sjuksköterskorna och undersköterskorna gav bra och förståelig information. De kunde informera om den närståendes tillstånd, apparater och sjukhusmiljön och göra den mindre skrämmande. Hela tiden var det ju positiva signaler varje dag och det gjorde väl att jag började må bättre. (1) Brist på information De anhöriga beskrev att sjuksköterskor och undersköterskor inte alltid hade alla fakta runt den närstående som de önskade få ta del av. Emotionellt stöd Bra emotionellt stöd Sjuksköterskorna och undersköterskorna stod för det trygga i vården och upplevdes som ett stort stöd. Dagboken upplevde anhöriga som mycket värdefull för att kunna återskapa tiden då deras närstående hade vårdats på intensivvårdsavdelning. Några av patienterna hade inte börjat läsa i dagboken innan de fick kallelse till iva-mottagningen men de anhöriga hade läst mycket i den. Den användes också som stöd för att få den närstående och vänner och bekanta att förstå hur sjuk han/hon hade varit. Man är ju lite skakis när man förstår att pappa inte kommer att leva för alltid. Han var ju mellan liv och död där ett tag. (5) Återbesöket är bara så bra! Och bilderna är otroligt bra. Hans bilder är otroligt positiva med han i mitten och oss runt omkring. Det måste vara jobbigt för er att skriva i dagboken men det måste inte vara några mängder. (2) Stödet från personalen i den mån jag behövde det var fantastiskt och alla var så gulliga när man kom. (1) 14
15 Brist på emotionellt stöd. Återbesöket upplevde de anhöriga som ett stort stöd för deras närstående i vägen tillbaka till livet men de anhöriga upplevde inte att de fick något stöd eftersom fokus var på deras närstående. Kontakt togs vid behov med familjeläkare och via det fick den anhöriga då stöd av kognitiv beteendeterapi. Även en tidigare kontakt med psykiatriker återupptogs. Bekräftande stöd Bra bekräftande stöd Flera hade inspirerats att skriva egen dagbok efter att ha sett att intensivvårdspersonalen gjorde det för deras närstående. Det upplevdes värdefullt då dagarna bestod av att äta, sova och besöka den närstående under flera veckors vårdtid. Personalen uppmuntrade mig till att föra egen dagbok och skriva ner mina känslor. (9) Brist på bekräftande stöd Att som anhörig få höra att det var okej att vara på avdelningen men att det också var okej att vara i hemmet upplevdes som värdefullt. Instrumentellt stöd Bra instrumentellt stöd Möjlighet till kuratorskontakt uppstod genom en slump då en kurator hade samtal med anhöriga till en annan patient. Han såg att även hon hade ett behov av stöd och hjälpte då henne med det. Det hon fick hjälp med var närståendepenning och information om andra rättigheter. Någon frågade om jag behövde kurator. Det kändes tryggt att veta att det fanns hjälp om jag behövde, men jag pratade med sköterskor och frågade det jag behövde. (2) Brist på instrumentellt stöd Frågan om behov av kuratorskontakt skedde först på hemsjukhuset. De anhöriga påpekade att om de hade haft behov av hjälp hade de frågat personalen om det eftersom de kände stort förtroende för dem. 15
16 Anhörigas stöd inom familjen Anhöriga Behövde få stöd Anhöriga uppgav att de för första gången på upp till ett år släppte på känslorna i samband med författarens intervju men också att de fick stöd av övriga familjemedlemmar och vänner. Behövde ge stöd Flera informanter uppgav att de behövde stötta resten av familjen och bekanta. När familj och bekanta ringde ville de höra goda nyheter. Jag behövde vara stark för sonen klappade ihop. Jag var lite rädd att han skulle få en hjärtinfarkt. (8) Han hade ju svårt för att sova och gick på väldigt mycket lugnande, hade ont i hela kroppen och kunde knappt gå. Kunde inte gå på toaletten själv utan man fick hjälpa honom med allting och det rörde inte mig i ryggen med tanke på att jag jobbade som personlig assistent. Jag var liksom inne i det där. (9) Anhörigas situation Anhörigas upplevelser Under vårdtiden Sjukhusmiljön upplevdes som skrämmande första gången de anhöriga kom till intensivvårdsavdelningen men med informationen från undersköterskor och sjuksköterskor anpassade de anhöriga sig snabbt till miljön. I samma familj kunde samma händelse bearbetas på olika sätt. Storebror var mer, det som sker det sker och lillebror ville inget veta och jag ville veta allt (6). Att sätta sig själv i andra hand var vanligt och att vara stark för andra. Jag kände en knöl i högra bröstet. Det här får inte vara för nu måste jag orka med NN. Jag kan inte. Våra killar hade nog kraschat mer än jag gjorde. (1) Flera anhöriga berättade om sina närståendes overklighetsupplevelser. De närstående som var under 50 år kunde detaljerat berätta för sina anhöriga om overklighetsupplevelserna. 16
17 NN upplevde att det hade byggts ett högt hus i hans trädgård vilket jag kunde förklara med att det var en annan sjukhusbyggnad utanför fönstret på salen där han vårdades. (2) Anhöriga upplevde overklighetsupplevelser hos sin närstående som väldigt skrämmande. Han pratade tok och sa titta upp i taket, ser du hundarna som hänger där uppe sa han till mig. Jag gick därifrån, jag ville inte vara där. Det var första gången jag såg honom efter operationen. (3) Fysiska förändringar var vanliga. Jag gick ju ner i vikt och var orolig förstås. (1) Psykiska och sociala påfrestningar. Jag hade ju en mormor hemma som mamma hade vårdat. Jag satt ju med mamma på sjukhus och mormor hemma, frånskild med två barn och ett jobb att sköta. Det var lite mycket där ett tag. (6) Efter vårdtiden När den närstående kom hem kände flera anhöriga en stor oro. Flera uppgav att det var som att ha småbarn där de första tiden sov med ett öga och ett öra öppet. De anhöriga fick ta ett större ansvar och berättade exempelvis om en annan livssituation där deras makar inte längre kunde köra bil efter operationen. Eftervården visade på brister då det i flera fall var de anhöriga som fick föra den närståendes talan och se till deras behov. För han var ju så trött så trött så trött. Och jag kämpade och kämpade på alla håll och kanter. De på avdelningen sa att han är utskriven härifrån och vi kan inte göra någonting. Till slut fick vi komma till vårdcentralen efter mycket bråk och de tog ett EKG men hittade inget men sa ni får åka till akuten. Så då fick vi åka in till akuten och då hade han 78 i blodvärde. (8) Oron minskade när den närstående kom hem. Det gick lättare att äta igen när han kom hem. (4) 17
18 Få tillfrågades om behov av stöd från vården när de närstående kommit hem. En uppgift man har fått helt enkelt. (2) De anhöriga upplevde också i flera fall en rädsla över att deras närstående skulle falla mellan stolarna och inte få någon uppföljning. Flera anhöriga beskriver en förändrad tillvaro när den närstående kommer hem. De känner oro och nervositet över att något ska hända den närstående som exempelvis att han/hon faller i en trappa. Jag har inte kunnat lämna honom en enda natt för han vill inte vara själv. (8) De anhöriga beskriver att de närstående både är fysiskt och psykiskt förändrade efter vårdtiden. Upp till ett år efter vårdtiden är de närstående fortfarande tröttare än tidigare och har åldrats. Den kognitiva förmågan är fortfarande nedsatt efter ett år. Min mamma, hennes hjärna är som en bok. Alla sidor med alla fakta finns där men vissa dagar sitter de i fel ordning och vissa dagar är det som att man har tagit hela boken och ruskat om den, allt är i ett virrvarr. Och vissa dagar när jag pratar med henne känns hon helt klar. (6) Komplikationer som reoperationer och stroke i efterförloppet upplevdes som väldigt jobbiga. De anhöriga kunde vara informerade om att operationen var avslutad och hade gått bra och sedan kunde exempelvis stroke och njursvikt inträffa vilket de anhöriga inte var förberedda på. Tillgänglighet Besök Möjlighet till besök Besöken på sjukhuset upplevdes som att de gav hopp till de anhöriga. Flera förklarade det som att de fick lite näring vid varje besök. Att vara delaktig i vården av sin närstående upplevdes som viktigt. Jag vet att de sa till mig ofta att du behöver inte åka upp hit varje dag. Han vet inte om du är här varje dag eller inte. Det kunde jag känna att sluta tjata på mig. Jag har valt att åka hit varje dag för jag behöver det. (9) 18
19 Begränsad möjlighet till besök. Fasta besökstider upplevdes som ett hinder av några. De anhöriga ville vara nära sin närstående så mycket som det gick. Och sen det här när de skulle vända honom och tvätta honom fick jag inte vara kvar i rummet utan då var jag tvungen att gå ut. Jag hade velat vara kvar. (9) Fördelen med hemortssjukhuset var att de inte hade några besökstider utan man fick va där precis när man ville och att de inte tjatade om att man skulle stanna hemma och inte besöka dagligen. (9) Telefonkontakt Möjlighet till telefonkontakt Sjuksköterskorna och undersköterskorna var tillgängliga på telefon dygnet runt vilket upplevdes tryggt av de anhöriga. De visste att de skulle bli kontaktade vid förändringar i de närståendes tillstånd. Jag ringde ju flera gånger per dag. Jag tror jag ringde tre gånger om dagen och hörde hur det var. De sa att vaknar du mitt i natten så ring gärna. Vi svarar i den mån vi kan. (8) Begränsad möjlighet till telefonkontakt De anhöriga upplevde inte några begränsningar i telefonkontakt med intensivvårdsavdelningen. DISKUSSION Resultatdiskussion Resultatet består av fem kategorier: Läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet. Subkategorierna utgår ifrån House (1981, refererad i Carlsson, 2007) och delar in socialt stöd i fyra kategorier: Emotionellt stöd, bekräftande stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd. Intervjuernas innehåll delas in i dessa subkategorier för att kunna presenteras på ett överskådligt sätt. Subkategori till läkarstöd är information, bra och bristfällig sådan samt bra och bristfälligt emotionellt stöd av läkare. Vårdpersonalens stöd består av bra och bristfällig information, bra och bristfälligt emotionellt stöd, bra och bristfälligt bekräftande stöd samt bra och bristfälligt instrumentellt stöd. Anhörigas stöd inom familjen består av anhöriga som behövde få stöd och ge stöd. Anhörigas situation består av anhörigas upplevelser under och efter vårdtiden. Tillgänglighet 19
20 består av möjlighet till besök och begränsad möjlighet till besök samt möjlighet och begränsad möjlighet till telefonkontakt. Ågård och Harder (2006) fann i sin studie om anhörigas upplevelser och behov på intensivvårdsavdelning att de var att uthärda ovisshet, sätta sig själv åt sidan och skapa egna slutsatser utifrån den information de fick. Engström och Söderberg (2004) beskriver liknande resultat, att vara nära, att sätta sig själv i andra hand samt att leva i ovisshet. I denna studie finns liknande kategorier men vad som också tydligt berättas om är bristen på kontakt med läkare. De anhöriga berättade om att de fick läkarkontakt i det akuta skedet men att det sedan var svårt att få tala med läkare. Anhöriga eftersökte en möjlighet att få sitta ned i lugn och ro med en läkare för att få information. Läkaren som gav informationen var ofta stressad och i vissa fall gavs en information som den anhörige inte kunde ta till sig eftersom den var alltför medicinskt inriktad. De anhöriga berättade om vikten av att förmedla hopp i den svåra situationen. Den läkare som kunde förmedla en dålig nyhet på ett hoppingivande sätt upplevdes som empatisk till skillnad från den läkare som enbart förmedlade den dåliga nyheten. Sjuksköterskor och undersköterskor gav lättförståelig och bra information som de anhöriga kunde ta till sig. De upplevdes som det trygga i vården. Att kunna ringa till intensivvårdsavdelningen dygnet runt kändes som en stor trygghet för de anhöriga. Flera påpekade vikten av att kunna ringa flera gånger per dag utan att upplevas som tjatiga. Vårdpersonalen upplevdes som ett stort stöd och gjorde att de anhöriga kände sig sedda. Stödet från personalen gjorde att de anhöriga inte kände behov av annan kontakt som exempelvis kurator. De var trygga med att personalen skulle ordna den kontakten om behov uppstod. Dagboken som personalen skrev för patienterna visade sig ha även ett stort värde för de anhöriga vilket överensstämmer med Bäckman (2000). Några blev inspirerade att själv skriva dagbok hemma och andra använde sig av den närståendes dagbok för att hjälpa den närstående och släkt och vänner att inse hur sjuk han/hon hade varit. Flera av patienterna började inte läsa i dagboken innan de blev kallade till post-iva mottagningen, men för de anhöriga var den värdefull. Återbesöket på post-iva mottagningen upplevde de anhöriga som viktigt för de närstående men inte som stöd för dem, då fokus var på de närstående. Vid intervjutillfället uppmärksammade författaren att de anhöriga hade ett behov av att prata. Två av de anhöriga började gråta i samband med författarens intervju. Genomgående för informanterna var att de inte själva hade känt efter sina behov utan varit stark för den närstående och övrig familj och vänner. Det stämmer väl överens med Engström och Söderberg (2004) och Ågård och Harder (2006) som fann att ett av deras teman var att sätta sig själv i andra hand. De anhöriga berättade om närstående som upplevdes blivit åldrade och 20
21 fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. Om detta är specifikt för denna målgrupp som alla har genomgått operation med hjärt-lungmaskin eller om det är lika för alla som varit svårt sjuk och vårdats på intensivvårdsavdelning är oklart. Detta kan medföra ansträngningar på relationen genom att de närstående inte längre klarar av sådant de gjorde tidigare som exempelvis bilkörning och att de inte längre vill vara själva nattetid. Flera anhöriga berättade om sina närståendes overklighetsupplevelser. När de närstående drabbades av overklighetsupplevelser blev det väldigt skrämmande för de anhöriga. Personalen har där en viktig uppgift att informera de anhöriga om att overklighetsupplevelser är vanliga vid intensivvård men att de är övergående. Intensivvårdsavdelningen har utformat en informationsbroschyr om detta som det är viktigt att de anhöriga får. Carlsson (2007) skriver att den aktuella livssituationen, hur relationerna var innan sjukdomen och vilken familjemedlem som drabbas har betydelse. En av informanterna i denna studie låg i skilsmässa när hennes mamma blev sjuk och dessutom hade hennes mamma vårdat hennes mormor. Hon beskrev det som att hon ville vara hos mamman på sjukhuset, vårda mormor, ta hand om sina barn och klara av sitt arbete. Det upplevdes som stödjande att i anhörigrummet på intensivvårdsavdelningen träffa anhöriga till andra svårt sjuka patienter. Detta framkommer både i denna studie och i studien av Engström och Söderberg (2004). När den närstående kom hem kände flera anhöriga en stor oro. Detta överensstämmer med Young (2004) som fann att anhöriga till intensivvårdspatienter upplever mera oro och ångest än patienterna själva De anhöriga blev som den osynliga vårdaren när den närstående kom hem. Eftervården var otydlig och bristfällig i flera fall där de anhöriga fick föra den närståendes talan. Besöken på sjukhuset upplevdes som att de gav hopp till de anhöriga. Flera förklarade det som att de fick lite näring vid varje besök. Att vara flexibel i kontakten med anhöriga och att kunna känna in vad just dessa anhöriga behöver är viktigt. Vissa intensivvårdsavdelningar har inga besökstider medan den här aktuella intensivvårdsavdelningen har fasta besökstider utom vid akuta händelser. Fasta besökstider upplevdes som ett hinder för några anhöriga. Ett tema av Engström och Söderberg (2004) var att vara nära och den möjligheten minskar vid fasta besökstider. Flera anhöriga berättade att de brukade ringa till iva direkt när de vaknade, efter ronden och sedan innan de skulle lägga sig på kvällen. De upplevde sig själva som lite tjatiga men det var väldigt värdefullt för dem att ha den kontakten. En anhörig beskriver en vårdkultur för vuxna som skiljer sig markant med den för barn. På barnkliniken involveras föräldrarna i vården och uppmuntras att ta del i den. För henne som först anhörig till svårt sjuk vuxen och sedan till 21
22 svårt sjukt barn blir detta obegripligt då hon personligen upplever samma sak, en önskan att vara nära. Engström och Söderberg, (2004) beskrev att vardagssysslor blev oviktiga då allt fokus var på den sjuke. Sömnproblem och problem med maten, där vissa åt hela tiden och andra inte kunde äta alls var vanliga samt att kastas mellan hopp och förtvivlan. Några anhöriga i denna studie berättade att dagarna var de samma med besök på sjukhuset, mat och sömn. Andra berättade att de inte kunde äta ordentligt förrän de närstående var hemma igen. Någon berättade att hon sov bra när hennes närstående var på sjukhuset men kände ett behov att vaka över honom när han kom hem vilket medförde en dålig sömn för henne. Många upplevde att de fick en styrka i den svåra situationen som de inte trodde att de hade. Flera informanter i denna studie beskriver det som att de har fått en uppgift att klara av. Efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen upplevde de anhöriga en stor trötthet och en ökad oro för att något annat skulle hända deras närstående (Engström & Söderberg, 2004; Young 2004). Detta är fynd som även finns i denna studie. Metoddiskussion Telefonintervjuer med semistrukturerade frågor användes då informanterna bodde inom ett geografiskt område från Dalarna till Sörmland. Om intervjuerna blivit annorlunda om de hade genomförts på samma fysiska plats vet vi inte. Kroppsspråk och gester kan inte förmedlas via telefon men samtidigt kan informanterna känna sig friare att berätta om sina upplevelser när vi befann oss på olika platser. Vid intervjutillfället informerades alla de anhöriga om de fem intervjufrågorna i intervjuguiden och uppmuntrades också att prata öppet om sina upplevelser. Intervjuguiden stämde väl överens med syftet på studien. Graneheim och Lundmans (2003) innehållsanalys har använts då den är vanlig när författaren inte är van vid kvalitativ forskning. En fenomenologisk ansats hade kanske också kunnat användas men den koncentrerar sig på ett fenomen och författaren ville kunna se hela situationen för de anhöriga. Graneheim och Lundmans (2003) innehållsanalys innebär att innehållet i intervjuerna läses igenom flera gånger och att meningsbärande enheter tas ut, kondenseras (förtydligas), kodas och delas upp i subkategorier och kategorier. Alla informanter täckte in kategorierna i sina svar och kändes naturliga i sammanhanget. Alla som deltog i studien var kvinnor. De bestod av fruar, sambos och döttrar. Två anhöriga valde att inte delta i studien. Även de var kvinnor. När det fanns både söner och döttrar som anhöriga var det ändå döttrarna som stod för kontakten med vården. Resultatet kanske hade blivit ett annat om även män hade kunnat 22
23 inkluderas. Vad är det som påverkar männen till att inte vara delaktiga i vården runt sin närstående på samma sätt som kvinnorna är. Behöver de uppmuntras till ett mera aktivt deltagande i vården. Tillförlitlighet (dependability) Intervjuerna transkriberades samma dag som intervjuerna genomförts för att ha intervjupersonen och det som sades i färskt minne. Exempel på representativa citat från intervjuerna gavs för att belysa kategorierna. Kategorierna var inte förutbestämda utan framstod under samtalen med informanterna. Under analysprocessen diskuterades valet av kategorier och subkategorier med handledaren för att förtydliga det väsentliga i materialet. Giltighet (credibility) Vetenskapliga artiklar som författaren läst visar på liknande resultat som i denna studie (Engström & Söderberg, 2004; Young, 2004; Åsgård & Harder, 2007). Objektivitet har eftersträvats av författaren men kan ha påverkats av att författaren arbetar på intensivvårdsavdelningen där studien har sin bakgrund. De anhöriga tog upp samma positiva och negativa upplevelser vilket enligt författaren ökar giltigheten. Överförbarhet (transferability) Alla informanter svarade på samma frågor och fick sedan berätta fritt om sina upplevelser. En upptäckt var att de närstående upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen upplevdes som personlighetsförändrade med nedsatt kognitiv funktion, av de anhöriga. Om det finns något samband med att alla i patientgruppen hade opererats på thoraxklinik med hjälp av hjärt-lungmaskin eller om det är en gemensam faktor för alla patienter som varit svårt sjuka framgår inte i denna studie då alla har vårdats på thoraxklinik. Slutsats Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. Kliniska implikationer Upptäckten av att de närstående upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen upplevs som till viss del personlighetsförändrade, åldrade och med nedsatt kognitiv förmåga 23
24 påverkar de anhörigas livssituation och borde kanske leda till att ett forum tillskapas för de anhöriga. Där kan de få prata av sig och känna stöd från andra anhöriga, liknande nuvarande post-iva mottagning. Fortsatta studier Det vore intressant att följa upp om patienternas förändrade beteende som de anhöriga upplever det efter svår sjukdom är bestående eller inte, samt om samma förändring gäller för patienter som varit svårt sjuka men inte vårdats i hjärt-lungmaskin. 24
25 REFERENSER Anderson, W.G., Arnold, R.M., Angus, D.C., Bryce, C.L. (2008). Posttraumatic stress and complicated grief in family members of patients in the intensive care unit. Journal of General Internal Medicine, 23(11) Anderson, W.G., Arnold, R.M., Angus, D.C., Bryce, C.L. (2009). Passive decision-making preference is associated with anxiety and depression in relatives of patients in the intensive care unit. Journal of Critical Care, Azoulay,E., Pochard,F., Kentish-Barnes,N., Chevret, S., Aboab,J., Adrie,C., Annane,D., Bleichner,G., Bollaert,P.E., Darmon,M., Fassier,T., Galliot,R., Garrouste-Orgeas,M., Bäckman, C., Walther, S. (2000) Use of a personal diary written on the ICU during critical illness. Intensive Care Medicine, 27, Carlsson, M.(Red). (2007).Psykosocial cancervård. Lund: Studentlitteratur. Combe, D. (2005). The use of patient diaries in an intensive care unit. Nursing in critical care, Vol 10 No 1. Engström, Å., Söderberg,S. (2004). The experiences of partners of critically ill persons in an intensive care unit. Intensive and Critical Care Nursing, 20, Glimelius Petersson C,Bergbom I,Brodersen K, Ringdal M. ( 2011). Patients' participation in and evaluation of a follow-up program following intensive care. Acta Anaesthesiologica Scandinavica. 55(7): Graneheim, U. H., Lundman.B. (2003). Qualitative content analysis I nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, Kvale, S., Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. McAdam, J.L. (2009). Symtoms experienced by family members of patients in intensive care units. American Journal of Critical Care, 18, McAdam, J.L., Draup, K.A., White, D.B., Fontaine, D.K., Puntillo, K.A. (2010). Symtom experiences of family members of intensive care unit patients at high risk for dying. Critical Care Medicin, 38(4) Pang, P.S.K., Suen, L.K.P. (2009). Stressors in the intensive care unit: comparing the perceptions of Chinese patients and their family. Stress and health Pillai, L., Aigalikar, S., Vishwasrao, S.M., Husainy, S.M.K. (2010). Can we predict intensive care relatives at risk for posttraumaric stress disorder? Indian Journal of Critical Care Medicin, 14(2)
26 Pochard. F, Azoulay. E. Chevret, S. Lemaire.F., Hubert, P., Canoui,P., Grassin.M., Zittoun.R., Le Gall.J-R., Dhainaut.J.F., Schlemmer.B. (2001). Symtoms of anxiety and depression in family members of intensive care unit patients: Etical hypothesis regarding decision-making capacity. Critcal Care Medicin. 29 (10) Ringdahl, M., Johansson, L., Lundberg, D., Bergbom, I. (2006) Delusional memories from the intensive care unit- Experienced by patients with physical trauma. Intensive and Critical Care Nursing, 22, Socialstyrelsen, (2011). Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Lägesrapport Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 15 maj från socialstyrelsen.se. SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Sveriges Riksdag. Hämtad 3 maj 2012 från riksdagen.se/webbnav/index.aspx Verhaeghe, S., Defloor, T., Van Zuuren, F., Duijnstee, M., Grypdonck, M. (2005). The needs and experiences of family members of adult patients in an intensive care unit: a review of the literature. Journal of clinical nursing. 14 (4), Young, E., Eddleston, J., Ingleby, S., Streets, J., McJanet, L., Wang, M., Glover, L. (2004) Returning home after intensive care: A comparison of symptoms of anxiety and depression in ICU and elective cardiac surgery patients and their relatives. Intensive Care Medicine, 31, Ågård, A., Harder, I. (2007). Relatives experience in intensive care-finding a place in a world of uncertainty. Intensive and Critical Care Nursing. 23, Åkerman.E,Granberg-Axéll, A., Ersson. A., Fridlund, B., Bergbom.I. (2010). Use and practice of patient s diaries in Swedish intensive care units: a national survey. Nursing in critical care, 15 (1)
27 Information om studie av de närståendes upplevelser i samband med deras anhörigas intensivvård. För att utveckla omhändertagandet av de närstående i samband med en anhörigs vårdtid på intensivvårdsavdelning kommer närstående till patienter som har vårdats mer än 72 timmar på thoraxintensiven, Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala att intervjuas. Detta arbete ingår i en kurs på magisterprogrammet i Vårdvetenskap på Uppsala Universitet. Tidigare studier har fokuserat mest på patientens upplevelser men denna studie kommer att fokusera på de närståendes upplevelser under och efter att deras anhöriga vårdats på intensivvårdsavdelningen och om ni har fått det stöd som ni hade behövt i samband med detta. Detta kommer, i fall du kan tänka dig att delta att ske med en telefonintervju. Intervjun kommer att ta cirka minuter och påminna om ett vanligt samtal. Deltagandet i studien är helt frivilligt och allt du säger kommer att behandlas konfidentiellt (dina svar kommer att behandlas på ett sådant sätt att det du säger inte kan kopplas till dig). Databearbetning kommer att ske genom att materialet läses igenom och att meningsbärande enheter tas ut, kodas och kategoriseras. Om du vill delta i studien, fyll i det medföljande bladet och sänd tillbaka det i det adresserade och frankerade kuvertet. Därefter kontaktar Karin Frejd dig och så bestämmer ni tillsammans tid för intervjun. Ansvarig för studien är: Karin Frejd Maria Carlsson Sjuksköterska thoraxintensiven och studerande Docent Peter Holm Verksamhetschef och överläkare Thoraxkirurgi och anestesi
Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress.
Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Intervjustudie angående patienters upplevelse av patientdagbok och mottagningsbesök
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merErfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD
Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merBemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Läs merFamiljens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )
Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R ) Vi skulle vilja få veta dina synpunkter om din anhöriges nyliga
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs merPatienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.
Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merAnhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merInfo till Dig som anhörig
Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merPatientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning
Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av
Läs merEn Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård
Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merAtt leva med knappa ekonomiska resurser
Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merAtt tvingas genomföra ett rökuppehåll i samband med operation
Att tvingas genomföra ett rökuppehåll i samband med operation - Rökares upplevelser Länk till uppsats D-uppsats, Vårdvetenskap Eva Åkesson Bakgrund Tobak ur ett globalt perspektiv Tobaksanvändande i Sverige
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information
Läs merAtt vara närstående i intensivvårdsmiljön
Att vara närstående i intensivvårdsmiljön Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Ph D Akademin för vård, arbetsliv och välfärd I.Fh 2014
Läs merVill ge anhöriga partners stöd
Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merNärstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Läs merTill dig har en närstående på NIVA
Informa on ll närstående ll pa ent som vårdas på NIVA Till dig har en närstående på NIVA Det kan vara svårt att ha en sjuk närstående som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Med den här broschyren vill
Läs merINNAN DU KOM TILL SJUKHUSET
INNAN DU KOM TILL SJUKHUSET A1 Fick du föda på det sjukhus/den förlossningsavdelning som du hade valt? 1 Ja 961 89% 1 2 Nej 103 10% 0 3 Ej aktuellt 11 1% - Ej ifylld 8 1% Antal viktade svar: 1064 Andel
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande barn
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Läs merEfterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland
Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merVårda hela familjen, inte bara den som är sjuk.
Vårda hela familjen, inte bara den som är sjuk. Det är underbemannat på avdelningen idag igen och salarna är mer än fulla. Du går på ditt pass och redan när du kliver innanför dörrarna känner du stressen.
Läs merSjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn
Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn En kvalitativ intervjustudie Författare: Josefin Källqvist och Åsa Tiljander Handledare: Sylvia Larsson Projektplan Januari 2006
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merHar vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome
Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merTILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Läs merBakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
Läs merBarnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande vuxna
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Innehåll... 1 Efterlevande... 2 Inledning... 2 Rutin för efterlevandestöd... 2 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Efter
Läs merKvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
Läs merSTUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Läs merLenas mamma får en depression
Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut
Läs merFörsta operationen september 2010
Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merDe hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!
De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! Månadens inspirationsprofil heter Rebecka och är en stark och livsglad ung mamma som i många år kämpat med en svårhanterlig
Läs merExperimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier
Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen
Läs merAtt vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs merHur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund
Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader
Läs merHälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom
Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom Ulrika Ferm, Margaretha Jenholt Nolbris, Annikki Jonsson, Petra Linnsand och Stefan Nilsson På uppdrag
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merNärstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Läs merIt s all about survival
It s all about survival Eva Lindgren Psykiatrisjuksköterska Universitetslektor/avd chef Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Tel: 0920-49 22 19 Mobil: 070-292
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merSmakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Lars 45 år Lars bor på en släktgård med ett mindre jordbruk med 20 mjölkkor. Han är gift och har två barn i tonåren. Under en
Läs merCerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)
Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merSpelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Läs merI samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård
II Till Pappor/Partner I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur
Läs merExperiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merNärstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom
Läs merBarn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Läs merIntervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merDet svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg
Det svåra samtalet A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg 180308 Allians light Redan vid handslaget I dörren på vägen ut Tredje
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter
ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs mer