insamling nu Rymdimperiet ger tillbaka Rosa Bandet + Facebook = sant Turbulent på Hjärnfonden 4 Charity Rating får nobben 4 Storsamling i Holland

Transkript

1 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 79 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. År 2007 antogs FRIIs Kvalitetskod. Nyckelord i insamling är respekt, öppenhet, kvalitet och engagemang årgång 13 insamling nu EN TIDNING FRÅN FRII Rymdimperiet ger tillbaka SID 15 Rosa Bandet + Facebook = sant SID 7 God Jul! Diakonia får pris för årsredovisning 5 Turbulent på Hjärnfonden 4 Charity Rating får nobben 4 Tema: Britter säger nej till struntjulklappar 8 Storsamling i Holland SID 16

2 friizon Kalendarium DECEMBER Introduktionsutbildning i FRIIs kvalitetskod på KFUK-KFUM, Rosengatan 1 i Stockholm Folkspel har TV-gala i TV JANUARI- MAJ Utbildningsdagar 2008 i FRIIs kvalitetskod på KFUK-KFUM, Rosengatan 1 i Stockholm: 15.1 Redovisning av måluppfyllelse. 7.2 Ansvar för styrelse och ledning. 6.3 Intern kontroll. 2.4 Insamling Medarbetare, anställda och frivilliga Kodrapporten. FEBRUARI 8.2 SFIs årliga seminarium. MARS FRIIs grundkurs i insamling på Wijk Conference Center, Lidingö International Fundraising Festival, Prag International Fundraising Summit i San Diego. MAJ InsamlingsForum på Wijk Conference Center, Lidningö. Annonsera För information och bokning: kontakta Press Art. Tel , pressart@pressart.nu Annonspriser (s/v) Helsida A4: kr Halvsida, liggande: kr 1-spalt, stående: kr 2-spalt, stående: kr Kvartssida: 3000 kr Tillägg för dekorfärg, fyrfärg och placeringskrav. Bilagor offereras separat. Moms utgår ej. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se klicka på Medlem ledaren uppföljning och redovisning Sikte på bättre utvärderingar UNDER SENARE TID har det talats om behovet av att utvärdera och följa upp hur de ideella organisationerna använder insamlade medel. Exempelvis har biståndsministern nyligen presenterat en ny politik för effektivare bistånd där hon tydligt formulerar krav på bättre uppföljning av såväl statligt bistånd som stöd via enskilda organisationer. Riksrevisionsverket publicerade i höstas en rapport i vilken man framförde kritik mot några enskilda organisationers redovisning. I USA och i andra europeiska länder har de enskilda organisationerna fått vänja sig vid att bli bedömda och rangordnade av olika aktörer som publicerar årliga rankinglistor på webben. I Sverige finns en första verksamhet med motsvarande affärsidé att analysera och utvärdera den ideella sektorn. Säkert kommer vi framöver att se fler initiativ av samma slag. DÅ OCH DÅ ser vi dessutom näringslivsföreträdare initiera egen verksamhet inom den ideella sektorn då man tror sig kunna bedriva ideell verksamhet mer kostnadseffektivt än vad etablerade organisationer redan gör. Alla dessa initiativ är lovvärda och vi som arbetar inom den ideella sektorn borde naturligtvis välkomna dem. Ändå gör vi inte det fullt ut. Varför? Jo, därför att det krävs gedigen kunskap och erfarenhet för att kunna redovisa och bedöma FRII hälsar tre nya medlemmar välkomna FRII STYRELSE VALDE nyligen in Ersta diakoni, Stadsmission i Malmö och Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) som nya medlemmar. FRII ser fram emot ett nära och gott samarbete med de nya medlemmarna som vi hoppas kunna presentera lite närmare i kommande nummer av insamling nu. Vi är glada att den redan stora FRIIfamiljen utökas och att vi därmed får ytterligare större mångfald i både organisationernas ändamål och storlek, säger FRIIs generalsekreterare Erik Zachrison. CLAES ANCKARMAN resultatet. Det räcker inte med att mäta våra insatser utifrån ett antal indikatorer lånade från näringslivet. Det vore förödande om vi framöver skulle få se listor i vilka de svenska organisationerna rankas utifrån modeller som inte ger utrymme för att korrekt beskriva våra verksamheter. Samtidigt som man har ambitionen av att värdera resultatet av vårt arbete kan den sortens okunskap komma att generera kritik i media och bristande förtroende. Därför är det så viktigt att vi som arbetar inom enskilda organisationer själva blir bättre på att beskriva och redovisa vår verksamhet. För att tydligt kunna beskriva styrningen, ledningen och kontrollen kan vi ha god nytta av den etiska kod som antagits av FRIIs årsmöte. Jag vet också att det finns en mängd olika initiativ bland de enskilda organisationerna. KANSKE SKULLE VI vinna på att än bättre dela med oss av våra erfarenheter så att vi tillsammans kan öka den allmänna kunskapen, och få verktyg att mäta våra verksamheter? Kanske detta är en nästa gemensam uppgift för FRII? Vad tycker ni? ANNA HÄGG-SJÖQUIST ORDFÖRANDE FRII Ny portal för minnesgåvor FRII HAR TAGIT FRAM en portal för minnesgåvor för sina medlemmar som kommer att ligga på Fonus webb från februari Syftet med portalen är att besökaren på ett enkelt sätt ska få hjälp med att hitta sin organisation och sedan kunna ge en minnesgåva via länk till organisationens egen hemsida. FRII hoppas att portalen ska ge bra allmän information om vad en minnesgåva är och hur man gör för att ge en gåva. Men det viktigaste är att förmedla och förenkla kontakten med den FRII-medlem som givaren vill ge sin gåva till. Under december 2007 inbjuder FRII sina medlemmar att anmäla sig att delta i detta projekt med Fonus. Portalen kommer även att finnas på ww.frii.se. CLAES ANCKARMAN insamling nu Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Redaktör: Peter Rehnfeldt/Press Art. tel: , peter@pressart.nu 2 Redaktion: Claes Anckarman, Eva Nordenstam, Pernilla Norström, Peter Rehnfeldt, Helene Thornblad, Erik Törner, Erik Zachrison och Marie von Zeipel. Ansvarig utgivare: Erik Zachrison. Adress: FRII, Box 2054, Stockholm. Besöksadress: Skeppsbron 28 Tel: , fax E-post: info@frii.se Nätet: Omslagsbilder: Barncancerfonden och Karolina Krasuska Tryck: Elanders Tofters, Östervåla 2007 Upplaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSN Om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får använda materialet i elektronisk version av tidningen.

3 kommenterat: toppen botten Utsålda hus Roligt med detta enorma intresse i höst för FRIIs utbildningsdagar om Kvalitetskoden. Varenda kurstillfälle är fullbokat. FRII fortsätter i vår med ett brett kurspaket om koden. Otydligt Charity Rating Organisationen Charity Rating listar i sin information med de största svenska insamlingarna även organisationer som saknar kontrollerat 90-konto. Detta är vilseledande. Det betyder att uppgifter hos Charity Rating inte har kvalitetssäkrats och att en slapp låt-gå-policy tagit över. Vad säger givarna? Anonyma gåvor har de en framtid? Finansdepartementet har lagt fram ett förslag som gör det omöjligt att skänka anonymt då du går in på en bank. Här vägde EU-anpassning och vaga signaler från polisen tyngre än opinionen hos landets viktigaste insamlingsorganisationer. FRIIs hållning du ska kunna ge en gåva anonymt. Bästa årsredovisningen Grattis till Öhrlings PwC och Swedbank för att ni uthålligt belönar bästa årsredovisningen i ideella sektorn. Bland ett hundratal insända bidrag vaskas de bästa fram. Dessa tjänar sedan som föredöme och sektorn förbättras och utvecklas. Grattis till Diakonia! Sök effektivt i FRIIs leverantörslista INSAMLINGSBRANSCHEN har under senare år utvecklats kraftigt. Därför har många organisationer ett ökande behov att få tillgång till hög extern kompetens och kvalitetsprodukter från en mängd olika leverantörer. Det är till FRII många organisationer vänder sig för att bland annat få information om lämpliga leverantörer att inleda samarbeten med. Det är därför FRII nu tar initiativ till en nätbaserad leverantörslista. Här kan du söka den produkt eller tjänst din organisation behöver bland en mängd olika branscher. Du kan även söka på enskilda ord, leta i index, hitta kartor till leverantörerna och läsa deras egna presentationer. Listan kommer att ha en central plats på FRIIs hemsida Har din organisation en skicklig leverantör du vill erbjuda möjligheten att delta i FRIIs leverantörslista? Maila gärna ditt förslag till info@frii.se. FRII gör ingen värdering av de produkter eller tjänster som företagen i leverantörslistan erbjuder och leverantörerna betalar för utrymmet i listan. Listan planeras att finnas tillgänglig på i februari Välkomna att spana, leta, lära, läsa i FRIIs leverantörslista! HANNA ELIASSON FRIIs branschanalys i ny version FRII BJUDER IN alla medlemmar att efter nyår delta i en ny version av FRIIs branschanalys FundQuest Den kommer att vara förtydligad och ha fokus på färre segment jämfört med FundQuest Vi tror att förändringarna gör att fler medlemmar väljer att delta. Jag ser det som en unik chans till en egen analys och att kunna se intressant branschstatistik mellan 2002 och Ju fler som deltar desto säkrare blir resultaten, samtidigt som kostnaden sjunker, säger Claes Anckarman på FRII. Ingen enskild organisations siffror kommer att kunna utläsas. Resultaten visas endast som totaler, medel- och medianvärden, procent och avkastning per satsad krona. FRII återkommer med inbjudan att delta i januari, avslutar Claes Anckarman. Utbildningar kring FRIIs Kvalitetskod FRIIs årsmöte i maj 2007 beslutade enhälligt att anta FRIIs Kvalitetskod och att den successivt ska införas och tilllämpas i FRIIs medlemsorganisationer. Varje medlemsorganisation i FRII har möjlighet att bli ordentligt bekant med Kvalitetskoden och få hjälp med att tolka texten. Senast för verksamhetsåret 2009 ska alla FRIIs medlemmar avge en kodrapport där organisationerna redogör för hur Kvalitetskoden tilllämpats. Claes Anckarman på FRII har arbetat med att ta fram de olika utbildningarna som nu erbjuds. Hur är utbildningspaketet upplagt? Vi har börjat med att genomföra fyra allmänna utbildningar kring koden för att ge en överblick över kodens olika delar. Det kommer att bli ytterligare några allmän utbildningar efter nyår, även på andra orter än Stockholm. Omkring 120 personer har hittills deltagit. Utbildningarna har visat sig betyda mycket för förståelsen av kodens ambitioner när det gäller öppenhet, trygghet och ökad kvalitet det känns mycket bra. Hur kommer FRII att gå vidare? Efter nyår startar en utbildningsserie som pågår fram till maj, där vi fokuserar på kodens sex olika delar vid lika många tillfällen. Nu är vi alltså inne på fördjupningstillfällen skräddarsydda för olika målgrupper inom organisationerna. På vår webb ligger inbjudan och mer information. Intressanta resultat FundQuest : Insamlingsintäkterna ökade med 16 procent. Avkastning per satsad krona sjönk med 2 procent. Enskilda gåvor är fortfarande det största segmentet och var det enda som tappade intäkter (-7 procent). Dessutom sjönk avkastningen -11 procent, vilket tyder på att det blir dyrare att rekrytera givare. Två av segmenten visade på ökad avkastning; regelbundet givande och testamenten. Företagssegmentet ökade med 8 procent, samtidigt ökade personalkostnaderna och avkastning på satsad krona sjönk med -28 procent. Fakta om FundQuest: 30 FRII-medlemmar deltog i pilotstudien av Fund- Quest Dessa stod för 60 procent av medlemmarnas totala insamlingsintäkter. Studien baserades på insamlingsintäkter; direkta kostnader, direkta lönekostnader, antal personal. Resultaten redovisades i två rapporter, dels en organisationspecifik där den enskilda organisationen kunde se sin position i relation till övriga, dels en allmän rapport. Resultaten redovisades för den totala insamlingen samt nedbrutet på tio segment, bland annat gåvor och regelbundet givande. Resultaten var också nedbrutna i fyra storlekskategorier och i fem ändamålskategorier. Vad är målet med utbildningspaketet? Målet med utbildningspaketet är att bidra till ökad kunskap om koden internt i organisationerna och att skapa tydliga verktyg för införandet av koden. För att Kvalitetskoden ska bli ett levande dokument i verksamheten är det viktigt att den bärs av hela organisationen. Kvalitetskoden finns att läsa på FRIIs webbplats: 3

4 aktuellt Afrikas flygande läkare firar 50 år AFRICAN MEDICAL and Research Foundation, AMREF, firade i oktober 50-årsjubileum i Stockholm. Runt 200 gäster kunde bland annat höra läkaren Bill Adams-Ray berätta om sina uppdrag som flygande läkare i östra Afrika, och se foton på barn före och efter operationer genomförda av AMREFs flygande läkare. Kenyas ambassadör H.E. Mrs Purity W. Muhindi fanns också på plats och berättade om sin barndoms erfarenheter av AMREF. Helena Bonnier, ordförande i AMREF framförde en hälsning från organisationens beskyddare Kung Carl XVI Gustaf. I anslutning till jubileet har AMREF mottagit många donationer till verksamheten i Afrika. Det är otroligt glädjande att våra sponsorer blir fler och fler, säger Karin Timm Östlund, director för AMREF Sweden. PR Strejk på Djurens Rätt OENIGHET OM VEM som ska bli chefredaktör för tidningen Djurens Rätt har lett till strejk på organisationen. Fackföreningen Syndikalisterna hävdar att styrelsen för tidningen bryter mot lagen om anställningsskydd, las, när den vikarierande chefredaktören Toivo Jokkala inte får den utlysta fasta tjänsten. Toivo Jokkala är anställd som reporter på tidningen men har i två år vikarierat som chefredaktör. När tjänsten som chefredaktör utlystes i somras sökte han och åberopade las. Djurens Rätt vill inte ge honom tjänsten med motiveringen att han inte har tillräckligt kompetens och att las därmed inte behöver följas. Fackföreningen Syndikalisternas nästa steg är att driva fallet till Arbetsdomstolen. Djurens Rätt ska ha ett möte där frågan diskuteras i början av december. PR Arbetsmiljöverket: Brister i arbetsmiljön på Hjärnfonden Arbetsmiljöproblem hos Hjärnfonden har uppmärksammats under hösten. Flera anställda känner sig utsatta för mobbning och trakasserier. Omsättningen på personal har varit stor. Nu sker förändringar som innebär att vd Hillevi Engbrant inte längre har personalansvaret. HJÄRNFONDENS STYRELSE har tidigare avvisat uppgifterna om interna problem i stiftelsen. Men efter samtal med personalen och krav från Arbetsmiljöverket genomförs nu flera förändringar. En första åtgärd är att vd Hillevi Engbrant inte längre ska träffa personalen. Uppenbarligen har inte samarbetet fungerat. Vi vill att de anställda ska trivas och nu är det Richard Gradin som ska umgås med personalen, säger styrelseledamoten Carina Lundberg till Upsala Nya Tidning. Carina Lundberg har suttit i Hjärnfondens styrelse sedan i början av 90-talet. Kjell-Olof Feldt är ordförande. Enligt uppgifter från tidigare anställda har styrelsen haft kännedom om Charity Rating arbetsmiljöproblem sedan början av 2000-talet. Men vidden av dessa har inte uppfattats. Efter Arbetsmiljöverkets inspektion kommer bland annat introduktion av nyanställda att ses över, liksom rutinerna för att förebygga ohälsa. EN ÖVERSYN AV HELA organisationen kan också komma att ske framöver. Enligt Carina Lundberg är det viktigt att en liknande situation inte uppstår igen, och att stiftelsen kanske inte ens behöver en vd. Tidigare insamlingschef Richard Gradin är nu kanslichef. PETER REHNFELDT Ny givartjänst får inte stöd Organisationen Charity Rating håller på att bygga upp en tjänst som ska hjälpa givare att hitta den organisation man vill ge sitt stöd. I ett första skede analyseras miljöområdet. Men landets tre största miljöorganisationer har beslutat att inte delta i Charity Ratings arbete. VI SER POSITIVT på olika analyser av våra respektive verksamheter. Men vi väljer att prioritera arbetet med den kvalitetskod som FRII tillsammans med Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers tagit fram. Däremot ställer vi liksom tidigare våra årsredovisningar och andra öppna handlingar till Charity Ratings förfogande, skriver generalsekreterarna Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, Lennart Daléus, Greenpeace och Lasse Gustavsson, Världsnaturfonden WWF i ett brev till Charity Rating. Charity Ratings vd Thomas Sundén beklagar beslutet från miljöorganisationerna. Det är tråkigt att de inte vill vara med. Analyserna går inte att göra utan deras medverkan. Men Charity Rating kommer ändå att släppa en miljörapport i december som innehåller en granskning av ett tiotal miljöorganisationer. MARIE VON ZEIPEL Säg nej till Charity Ratings julportal INFÖR JULEN HAR CHARITY RATING erbjudit insamlingsorganisationer att finnas med på en portal för julgåvor. Men FRII uppmanar medlemmarna att inte delta, då Charity Rating även välkomnar organisationer utan 90-konto. Att börja främja insamling med organisationer utan 90-konton är att agera utanför spelplanen, säger FRIIs Erik Zachrison. Vi har påtalat detta, men ingenting har hänt. På CharityRating.org ligger information om fakta hjärnfonden Hjärnfonden är en stiftelse med syfte att samla in pengar till hjärnforskning. Kjell-Olof Feldt är styrelseordförande. Antalet givare är fler än sedan starten i början 1990-talet. Förra året omsattes 44 miljoner kronor. ett 100-tal organisationer varav några utan 90- konto. Där ligger bland annat Cancer- och Allergifonden och Cancer- och Trafikskadades riksförbund, som nyligen blivit av med sina 90- konton efter anmärkningar från SFI. VD Thomas Sundén på Charity Rating säger att det å ena sidan är ett misstag att organisationerna ligger kvar, å andra sidan att man inte begränsar sig till 90-konton. MARIE VON ZEIPEL 4

5 Bästa årsredovisning 2007 Diakonia redovisar bäst inom den ideella sektorn Diakonia tog hem förstapriset i tävlingen Bästa årsredovisning inom den ideella sektorn Juryn motiverar utmärkelsen med att årsredovisningen är överskådlig och tydlig i text och grafik. TÄVLINGEN BÄSTA ÅRSREDOVISNING inom ideella sektorn, har för sjätte gången genomförts av Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Swedbank. Syftet är att uppmärksamma ideella föreningar och stiftelser som rapporterar på ett öppet, tydligt och pedagogiskt sätt. Under de senaste åren har vi arbetat med att utveckla ekonomiområdet och redovisning. Priset är ett erkännande och en uppmuntran att fortsätta på den inslagna vägen, säger Bo Forsberg, generalsekreterare på Diakonia. En viktig del framöver är att förbättra möjligheterna till att mäta och följa upp stöd till insatser för demokrati och mänskliga rättigheter. Förutom Diakonia gick nio organisationer till final; Barncancerfonden, Byggnads, Cancerfonden, Hoppets Stjärna, Individuell Människohjälp, Kommunal, Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen och Svensk Friidrott. PR Årets vinnare, Diakonia, presenterades under Ideellt Forum 2007 i Stockholm. FOTO: KNUT KOIVISTO Samtal med regeringen har startat REGERINGEN OCH DEN ideella sektorn har nu inlett en dialog, som bland annat handlar om att tydliggöra roller, samverkan och finansiering. I november träffade regeringens representanter Peter Örn och hans kansli cirka 80 ideella organisationer. Bland andra Astma- och Allergiförbundet, Rädda Barnen och Svenska Röda Korset. Även FRII bjöds in till diskussion. En summering av alla möten ska nu göras innan två hearings kommer att hållas, ett den 29 januari och ett den 4 mars. Senast den 31 mars ska ett förslag till text om rollfördelningen presenteras. Målet är att ta fram en slutgiltig överenskommelse i slutet av När den är presenterad kommer de ideella organisationerna ha möjlighet att ansluta sig till överenskommelsen. PR JURYNS MOTIVERING: Diakonia ger en god överblick inte enbart över de projekt som organisationen bedriver tillsammans med sina samarbetspartners över hela världen, utan också över den aktuella situationen i de länder där verksamheten bedrivs. Årsredovisningen är samtidigt något av en skönhetsupplevelse med fantastiska foton, Insamlare tog emot EFA-diplom DE TOLV INSAMLARE som tidigare i år gick ut den första internationella utbildningen i insamling har nu fått sina certifieringar. FRII blev nyligen ackrediterat av European Fundraising Association, EFA, att framöver kunna erbjuda en gemensam europeisk fundraisingutbildning i samverkan med Berhgs School of Communication. Det är ett framsteg för erkännandet av insamlare som yrke. Den betyder även mycket för utvecklingen av kvalitetsstandarder inom insamling, säger Claes Anckarman på FRII. Utvärderingen av utbildningen är positiv både från elever, FRII och EFA. Det blir aktuellt med en ny utbildning nästa höst. Då har ett femtontal insamlare chansen att delta, säger Claes Anckarman. PR som präglas av hopp, livslust och framtidstro utan att för ett ögonblick förringa problemen och svårigheterna för världens fattiga. Text och foton tillsammans förmedlar på ett inspirerande sätt det starka engagemang, som bär organisationen. Tvåspråkigheten ökar årsredovisningens användbarhet. Samarbete kring satsning på testamenten EN GRUPP MEDLEMMAR inom FRII undersöker just nu förutsättningarna för en gemensam kampanj för testamenten. Tanken är att få fler människor att skriva ett testamente och att då komma ihåg en ideell organisation i det. Som start införskaffas marknadsinformation om hur svenskarna skriver testamenten idag, i vilken ålder och hur frekvent det sker. FRII återkommer till medlemmarna om detta initiativ. Sedan flera år går det låta Fonus Juridik förvalta ens testamente. I höst har det kommit en ny aktör på marknaden, testamentsbanken.se. Även här kan privatpersoner få sitt testamente bevakat mot en avgift. Testamentsbanken listar på sin webbplats samtliga medlemmar i FRII som en service till sina kunder. EZ WWF topprankas av journalister VÄRLDSNATURFONDEN WWF och Amnesty hamnar i topp i en jämförelse mellan 20 ideella organisationers informationsarbete. Det framgår av undersökningsföretaget ISI Wissings årliga studie FEK Företagens externa kommunikation journalister har satt betyg på hur de ideella organisationernas informationsverksamhet fungerar. I studien bedöms bland annat informationens öppenhet, snabbhet och trovärdighet. I en större granskning av drygt 270 företag och organisationer, där mer än 500 journalister intervjuats, hamnar WWF, Amnesty och BRIS bland de 20 bästa. I topp på listan finns så pass olika organisationer som Volvo Personvagnar och Stockholms Stadsteater. PR 5

6 aktuellt FRIIs MasterClasses 3 frågor till Karin Allergren, varumärkeskonsult Skiljer sig den ideella sektorn från andra sektorer när det gäller varumärkesbyggande? Grundbegreppen när det handlar om varumärkesbyggande, med värdegrund, differentiering och positionering gäller alla. Den ideella sektorn kan ha lite andra förutsättningar i Karin Allergren och med att anseendet är viktigt. Som ideell organisation är det viktigt att veta att det varumärke som man sitter på, blir allt mer värdefullt. Är det något inom ideell sektor som är extra bra eller dåligt? Det som är bra är engagemanget. Människor som brinner för någonting. Många skulle ha nytta av att strukturera upp verksamheten. Att bli mer tydlig och konsekvent. Så skapas stark identitet Det var fullt i lokalen vid FRIIs MasterClasses när Karin Allergren, konsult på varumärkesbyrån Rewir, talade om varumärkesbyggande. Hon lyfte särskilt fram begrepp som långsiktighet, differentiering och löfte. KARIN ALLERGREN startade med en diskussion om varumärkeslöfte det löfte organisationen ger för vad som ska uträttas för pengarna man får. Det löftet skapar förväntan hos givaren och den förväntan måste uppfyllas. Har man ett svagare löfte får man lägre förväntningar. Men också mindre engagemang. Vet ni vad ni har för löfte? Finns det nedskrivet? undrade hon. DIFFERENTIERING BLIR ALLT viktigare när antalet hjälporganisationer blir fler och internationella aktörer tar sig in på marknaden. Att hitta något som särskiljer den egna organisationen från mängden och profilera sig där. Många av de nya internationella aktörerna har mycket pengar att satsa på sitt varumärke och vet mycket väl vilken positionering de är ute efter. Positionen där man täcker allt kan vara ganska svår att hantera, menade Karin Allergren. Det kan vara lättare att vara bäst på något. Hon talade också om företagens sociala ansvar. Många företag närmar sig den ideella sektorn och samarbeten kan väcka frågor: Lovisa Sandberg och Christel Jansson på Blomsterfonden diskuterar organisationens varumärke. Vilka risker finns i ett samarbete med företag? Försvagas vårt varumärke om vi samarbetar eller förlorar vi pengar om vi är restriktiva? KARINS ALLERGRENS RÅD var att ha en väl genomarbetad varumärkesplattform. Det underlättar när det kommer till samarbeten. Det blir enklare att matcha ihop sig med ett företag, menade hon. Hon poängterade också långsiktighet i varumärkesarbetet. Engångsengagemang är inte svårt att få till. Det kan bero på så många olika saker. Men ett starkt varumärke som håller sina löften ger lojalitet hos givarna. EVA NORDENSTAM FOTO: PERNILLA NORSTRÖM Har den ideella sektorn starka varumärken? Det är inte för inte som vissa organisationer är stora. Men det finns många andra som inte har börjat tänka i sådana här banor. Det är oerhört viktig att göra sin hemläxa och bli tydlig med vad man som organisation gör. EN Att jämföra med ett djur kan säga en del om varumärket. Hur ser du på organisationen där du jobbar? Vilket djur identifierar du din organsiation med? Giraffen. Den står på jorden men har överblick. Om giraffer måste fly så skyddar de sina svagare djur och låter dem springa i mitten av hjorden. Sen kan giraffer sparka ifrån också. Sofia Svensson, Diakonia Lejonhonan. Den kan ryta ifrån om det behövs. Hon skyddar sina ungar och lär dem också att bli lika tuffa som hon. Lejon inger respekt. Johnny Nordström, Bris Labradoren. Det är ett troget djur som finns där med trygghet och förståelse. Labradoren kan också driva framåt vilket en stor medlemsorganisation behöver. Kicki Aldrin, Reumatikerförbundet Som kund hos Nordic Fundraising AB får Du alltid: Hög kvalitet Bra resultat Flexibla kampanjupplägg Fasta priser Med mångårig erfarenhet och småföretagets flexibilitet kan vi anpassa varje insamlingsprojekt efter Era önskemål. Vi erbjuder professionella insamlingskampanjer via face-to-face värvning och telemarketing. Välkommen att kontakta Susanne eller MarieLouise! Nordic Fundraising AB Eriksbergsgatan Stockholm Tel info@nordicfundraising.se 6

7 Ny insamlingskanal Rosa Bandet får respons på Facebook Nätverkssajten Facebook har blivit ett mina vänner för unga vuxna. Utvecklingen är snabb och potentialen verkar vara enorm. Nu har flera företag och organisationer upptäckt fördelarna. Rosa Bandets insamling på Facebook gav både uppmärksamhet och pengar. DET ÄR VIKTIGT ATT Cancerfonden når nya målgrupper och att vi samlar in pengar kostnadseffektivt. Facebook har levt upp till dessa krav, säger Rosa Bandets projektledare Magdalena Hermelin. På Facebook håller man koll på sitt kontaktnät, engagerar sig i grupper och uppdaterar sin sida med uppgifter och applikationer som förstärker ens identitet. DANIEL HOLKING, webbproducent på Cancerfonden, utvecklade Rosa Bandets applikation tillsammans med en kommunikationsbyrå. Enligt honom är Facebook en unik mötesplats. Tack vare att den inte kommersialiserats är det smidigt att lägga upp egna applikationer. Vi visste att vi ville göra något och att det inte fick vara en dagslända. Tidsmässigt prickade vi in det helt rätt och intresset har varit över förväntan. Rosa Bandets insamling på Facebook kunde stödjas på två sätt; dels genom att lägga applikationen på sin sida och sprida den vidare till sina vänner, dels genom att skänka pengar. På det här sättet blev synligheten och spridningen stor, och många besökare lockades även till Rosa Bandets webbplats. Daniel Holking Vi trodde att vi skulle få in kanske kronor men det blev Och då är det ändå många som inte gett utan enbart valt att visa sitt stöd genom att bjuda in vänner och visa upp applikationen, säger Daniel Holking. Internationellt har liknande insamlingar gjorts på Facebook för att stödja bröstcancerforskningen. Daniel Holking tycker att svenska folket varit generösa och jämför med en insamling som dragit in lika mycket pengar som i Sverige, men som haft sex gånger så många medlemmar. I Sverige nåddes tals Facebookanvändare om dagen. Sett till att cirka en miljon svenskar beräknas vara på Facebook så nåddes i princip en tredjedel. Det viktiga nu är att behålla kontakten med den nya, yngre målgruppen. FLER FÖRETAG HAR synts på Facebook den senaste tiden. Nummerupplysningen har till exempel en grupp där de för varje ny medlem skänker 50 öre till cancerforskningen. Daniel Holking har också sett flera organisationer haka på med mer eller mindre genomtänkta applikationer. Han tror dock inte att den här typen av marknadsföring fungerar för alla. Snart kommer användarna att tröttna på alla grupper och applikationer och bli mer selektiva. Då gäller det att komma med något helt nytt. PERNILLA NORSTRÖM 7

8 tema julgåvor I Storbritannien lanserar insamlingsorganisationen Oxfam sin webbshop Unwrapped med uppmaningen Säg nej till struntpresenter!. I webbshoppen finns ett 60-tal roliga och innovativa presenter som gör skillnad. Ett kreativt sätt att lyfta fram insamlingsfrågor i julhandeln och ett uttryckssätt som är på väg att växa fram i Sverige? Säg farväl till alla struntpresenter VARJE ÅR GER VI BRITTER bort tusentals löjliga presenter som ingen vill ha, och tömmer våra plånböcker utan att ge julglädje till någon alls. Det är budskapet i Oxfams kampanj som rullar över Storbritannien just nu. Britterna är ofta långt fram inom fundraising, och söker man efter kreativa och nya idéer är det ofta spännande att ta en titt västerut, inte minst på Oxfam. I årets julkampanj syns bland andra skådespelarna Helen Mirren, Helena Bonham Carter och Martin Freeman. I en sekvens från en av reklamfilmerna ses en gravallvarlig och nästan tårfylld Rob Brydon, säga snälla, ge världen en toalett. Kampanjen innehåller galna budskap, men är i grunden ett seriöst försöka att lyfta fram insamlingsfrågor i julhandeln. Oxfam ber att vi ska säga nej till meningslösa julklappar och istället köpa något som verkligen ger värde. Då vaknar man utan skuld dagen efter julklappsutdelningen, som det heter i kampanjen. Oxfam har sålt bistånd som varor under många år; bland annat kameler, gödsel och vaccinationer. Idén lanserades 2004 och sedan dess har 1,2 miljoner varor sålts, som lett till bistånd i 49 länder. Oxfam har i år satt kampanjens mål till 195 miljoner kronor. Fenomenet diskuteras i Storbritannien. Man skämtar undrar hur geten mår när den skickas i ett paket ända från Storbritannien?. Kampanjen är med andra ord etablerad i folkmun, och sådana trender brukar förr eller senare även nå Sverige. SÅ HUR GÖR SVENSKA organisationer inför jul? Går det att föra fram frågor om insamling på samma sätt i julklappsruschen? I slutet av november är det främst satsningar på företag som märks. Att få dem att ge alternativa gåvor till sina anställda och kunder är en växande marknad. Hjärt- och Lungfonden har en särskild kampanj kallad I love Christmas. Den är helt inriktad mot företag. I många fall låter man tilltalet vara ge dina anställda, kunder eller vänner en julgåva och inkluderar Oxfams julkampanj ifrågasätter då både privatpersoner julvanorna i Storbritannien. och företag. Många svenska organisationer har sina största insamlingar på jul. Men vid en genomgång av FRII-medlemmarnas hemsidor är det flera som bara byter ut Ge en gåva till Ge en julgåva. Besökaren har möjlighet att ge en gåva, som vilken gåva som helst, närsomhelst under året. Förutom en uppsjö av julkort, finns det ett brett utbud av varor till salu; boken om Sjöräddningssällskapet, DVDn om Hoppets Stjärna eller Vit Jul t-shirts från IOGT-NTO. Eller icke-fysiska varor som IKEA, Eva Stål, pressansvarig: Vad får medarbetarna i julklapp? Vi ger julklappar till många tusen anställda i Sverige. Vad vi ger kan variera mellan olika IKEA-bolag, men alla får en julklapp. Jag kan just nu inte avslöja vad det blir, men det är något som kombinerar hjärta och hjärna. Vad får era leverantörer och kontakter? Vi ger bara till anställda och inte till andra leverantörer eller samarbetspartners. Varför är en julgåva till personalen viktig? Att ge är en viktig jultradition inom IKEA som alltid funnits och som aldrig skulle gå att avskaffa. Det visar på omtanke och är ett skönt avbrott i vardagen. MVZ utsläppsrättigheter från Naturskyddsföreningen och träd från Vi-skogen. ANDRA MER AMBITIÖSA satsningar finns. PMU har tillsammans med Dagen en höstkampanj kallad Barnens Rätt som får ytterligare fart inför jul. Inför julen har vi tagit fram en ny och annorlunda sajt där barn engageras i insamling, berättar Rebecka Björndahl, insamlingsredaktör för PMU Interlife. På sajten kan barn ladda upp bilder och filmer där de utför konster gör grimaser, sjunger, går på händerna eller något annat. Sedan är det bara för släktingar, grannar och vänner att rösta på bästa bidrag, och samtidigt ge en gåva till PMU Interlife, berättar Rebecka Björndahl. Anna Danieli, Fundraising Officer på Unicef, berättar om Unicefs stora kampanj inför jul på temat rädda aidsoffrens barn. Vi lanserar en kampanj nu med syfte att samla in pengar samt informera om aidskatastrofen och de glömda offren, nämligen barnen. Några organisationer går längre i jul- Julklappen en symbol för omtanke Gävleborgs läns landsting, Margareta Petrusson, personaldirektör: Vad får medarbetarna i julklapp? Vi ger en liten julklapp och jullunch till alla anställda i år blir det muggar i benporslin. Julklappen inklusive lunchen får höst kosta högst 300 kronor, vilket följer skatteverkets regler. Vad får era leverantörer och kontakter? Det är sällsynt att leverantörer får julklappar. Varför är en julgåva till personalen viktig? Alla jobbar och sliter och de flesta känner nog att julklappen blir lite av en symbol för uppskattning. Den skulle nog vara svår att avskaffa. MVZ 8

9 Många ger fortfarande bort onödiga paket. Men alternativ som fadderskap, starroperationer och govobevis blir vanligare. profileringen, och skapar juliga temasajter. Läkarmissionen har Aktion Julklappen, där man uppmanar folk att själva packa in julklappar som skall sändas till fält. Ge en julklapp som hjälper många bli fadder med en symbolisk adoption, proklamerar WWF i sin julkampanj. Snön faller över en isbjörnsfamilj och hemsidan är snöinklädd. Här kan man välja mellan att bli panda-, djungel- eller tigerfadder, men även köpa gosedjur och kalendrar. Barncancerfonden erbjuder allt från nallar och ljus till julkort och webbknappar. Allt prissatt och upplagt med varukorg som en riktig butik, kallad Julshoppen. I vissa fall är det varor man ger bort, i andra fall främst riktat mot företag är det digitala webbknappar eller gåvobevis. DÅ BÖRJAR VI närma oss Oxfams angreppssätt, som ju fokuserar på att det inte är en produkt man bör ge bort. Men modellen från Oxfam med julklappspaketering verkar inte slagit igenom fullt ut. Det tycks egentligen bara vara Action Aid, Plan Sverige och IM, Individuell Människohjälp som i början av december lanserat presentinpackad insamling. Där kan man ge bort getter, bibliotek, rent vatten, stipendier, träd, kaffebuskar, starroperationer, med mera. Plan och Action Aid har ett upplägg som ser ut som Oxfams, med en webbshop där man stoppar klapparna i en varukorg. I SIN KAMPANJ diskuterar Oxfam etisk julhandel och menar att det är ett fenomen som är här för att stanna. Köphetsen kring jul ifrågasätts även här hemma. I kampanjen Ge bistånd i julklapp ställer Kooperation Utan Gränser den retoriska frågan vad ger man någon som har allt?. Nog kan man tänka sig att en framtida julklappshandel kan vara en virtuell tur i julshoppen, där man kombinerar faddereller medlemskap med en get och en starroperation. Men än så länge får man en fysisk produkt vid de allra flesta klappinköpen. Även hos Oxfam gåvobevis plus en kylskåpsmagnet. ERIK TÖRNER FOTO: BJÖRN DAHLGREN Var tredje vill inte ha kvar chefens julgåva MER ÄN VAR TREDJE svensk ger bort julklappar de fått av sin arbetsgivare. Inte mindre än 38 procent av svenskarna har vid minst ett tillfälle gett gåvan de fått till någon annan. Det visar en undersökning från marknadsundersökningsföretaget Zapera och auktionsföretaget Tradera. Men oftast hamnar de impopulära företagsjulklappar längst inne i garderoben. En liten del, fyra procent av de tillfrågade, har sålt sin julklapp. De minst populära företagsjulklapparna är rökt lax och klädesplagg med företagets logotyp. Trots att många gärna ger bort julklappen så är det sisådär med givmildheten i övrigt åtta procent tycker att pengar till välgörande ändamål är den sämsta tänkbara företagsjulklappen, rapporterar tidningen Metro. PR och uppskattning Body Shop, Marie Rosenquist, HR-manager: Vad får medarbetarna i julklapp? I år blir det en väska med företagets logotype och ett halssmycke till förmån för Barncancerfonden. Vad får era leverantörer och kontakter? Oftast ger vi inte klappar till kunder eller leverantörer. Men i år stöttar vi WWFs klimatarbete genom en julkampanj på hemsidan. Varför är en julgåva till personalen viktig? Julklappen visar på uppskattning. Vi har inte någon speciellt policy för julgåvor, men försöker koppla allt vi gör till vår affärsetik som bygger på respekt för miljön och socialt ansvarstagande. MVZ Hörselskadades Riksförbund, Hans Ericson, generalsekreterare: Vad får medarbetarna i julklapp? Det kan vara allt från bokcheckar till ostar. Vi håller oss till gåvor under 400 kronor enligt skattereglerna och försöker variera oss. Vad får era leverantörer och kontakter? Vi sätter in pengar till hörselforskningen. Varför är en julgåva till personalen viktig? Ibland pressas personalen mer än man önskar. Klappen är en uppmuntran för hårt slit. Får era givare någon julklapp av er? De får en julhälsning genom via tidning. Det är väl vi som uppmuntrar dem att skicka in bidrag till vår verksamhet. Det skulle vi egentligen vilja utveckla och bli ännu bättre på. EN 9

10 etik Barn på bild väcker starka känslor, vilket kan vara lätt att använda sig av när man vill få givarna att reagera med hjärtat och öppna plånboken. Men det är förenat med svåra etiska avvägningar, och ett ständigt diskussionsämne bland insamlingsorganisationerna. Svårt att välja rätt barnbild VI ANVÄNDER OSS alltid av en autentisk bild som visar på vår hjälpinsats, säger Conny Sjöberg, insamlingschef på Läkarmissionen. Organisationen tar massor av bilder ute på projekt, varav de som är lämpliga sedan används inom information och marknadsföring. Vi använder aldrig genrebilder eller liknande, utan bara bilder av personer som vi verkligen träffat och som är involverade i någon av Läkarmissionens hjälpinsatser. För oss är det en fråga om trovärdighet. När Läkarmissionen vill använda en bild i en kampanj så visar de bilden för personen ifråga, för att se vad han eller hon tycker. En grundregel är att bilden inte ska göra honom eller henne ledsen, utan stolt, berättar Conny Sjöberg. I dessa digitala tider är det ju lätt att visa bilderna direkt. Bilder som går över gränsen är enligt honom sådana som visar människor i förnedrande eller skyddslösa situationer. Till exempel om en människa inte har kläder på kroppen, eller kanske gråter av smärta. Bilderna diskuteras också grundligt inom organisationen innan de får grönt ljus för att användas. Det är då etiken verkligen måste fungera. Vi kan vara ganska många människor som tittar på bilden och diskuterar. Finns det något i den här bilden som kan upplevas som kränkande? Ibland är det en balansgång en del människor upprörs av själva det faktum att bilden visar på ett svårt problem. Uppstår det en diskussion så tar vi bort bilden. En sak som avgör vilka bilder som används är också målgruppen. De som redan är givare får nästan bara se positiva bilder på resultat av insatserna. När vi försöker få nya givare måste vi visa på själva problemet. Bilden är enormt viktig för att få folk att förstå, säger Conny Sjöberg. UNICEF ANVÄNDER IBLAND genrebilder i motsats till Läkarmissionen. Ett exempel är kampanjen Rädda aidsoffrens barn där ett generellt problem illustreras. En av affischerna i kampanjen visar två namnlösa afrikanska barn, ett storasyskon som bär på sin lillasyster. Den bärande idén i bilden är texten mamma, pappa barn, som står skriven över barnen, som visar på det stora ansvar som små barn måste ta när deras föräldrar dött i aids. I den här annonsen vill vi visa att det också finns en enorm kraft hos de drabbade barnen. Vi vill aldrig visa barn som enbart offer. Genom affischen ville vi lyfta upp problemet i stort, därför valde vi genrebilden, berättar Anna Ryott, insamlingschef på Unicef. Ett annat sätt att visa vilken verklighet barnen lever i är att vända på steken. Vi har resonerat mycket kring hur vi ska få folk att förstå vad hiv innebär i de drabbade länderna. Därför har vi också gjort en film i samband med kampanjen, där vi fört över situationen till Sverige. Filmen försöker visa vad som skulle hända här om en hel generation dött ut. Vi visar aldrig bilder på barn som skulle kunna skadas av publiceringen, som till exempel barnsoldater eller barnprostitution. Sådana bilder måste ibland visas, till exempel i nyhetsartiklar och dokumentärfilmer, men då pixlar vi barnens ansikten. Man måste diskutera varje fall. Att visa verkligheten är viktigt den här fakta bildpublicering Om bild- eller textmaterial ingår som en del i insamlingsarbetet och materialet inte kan relateras till den faktiska situationen som beskrivs och som inryms inom ändamålet för insamlingen, måste organisationen upplysa om detta. Människor skall i bild och text skildras på ett värdigt sätt av organisationen och dess samarbetspartners. Om möjligt skall tillstånd för att använda bilden ges av den avbildade personen. Extra hänsyn skall tas till minderåriga samt till särskilt utsatta människor. Ur FRIIs Kvalitetskod 10

11 Bilder från vänster: 1. Slavgöra. Läkarmissionens kampanj visar 13-åriga Zeghnech från Etiopien och berättar mer om vad de gjort för just henne på sin hemsida. 2. Mamma, pappa barn. Unicef använder en genrebild för att få fram ett budskap. 3. Pia och Olle sjunger. Majblomman har skådespelare i sina reklamfilmer. Det är ett dilemma att fattigdom är så skambelagt. Vårt mål är att göra det pratbart, eftersom fattigdom inte är ett moraliskt problem utan ett strukturproblem. På sikt kanske vi kan visa exempel ur verkligheten, men inte idag. situationen lever ju barn i, säger Anna Ryott. MAJBLOMMAN SAMLAR IN medel till fattiga barn i Sverige och har, kanske av förklarliga skäl, en sträng bildpolicy. Vi visar aldrig utsatta barn i sammanhang där vi pratar om utsatta barn, säger Lena Holm, generalsekreterare på Majblomman. Organisationen har stället andra sätt att visa på problemen med barnfattigdom. Ibland är det barnskådespelare i deras reklamfilmer, ibland är det teckningar som får bära budskapet. Det är ett dilemma att fattigdom är så skambelagt. Vårt mål är att göra det pratbart, eftersom fattigdom inte är ett moraliskt problem utan ett strukturproblem. På sikt kanske vi kan visa exempel ur verkligheten, men inte idag, säger Lena Holm. Organisationen har använt sig av bilder på barn ur verkligheten i samband med insamlingar till astma/allergi eller olika funktionshinder som till exempel dyslexi, som det "är okej att prata om". Jag tycker att man ska vara mycket försiktig, säger Lena Holm. Och bara använda bilder på identifierbara barn när det finns fog för det, i en medveten satsning för att bryta tabun till exempel. Men även då skulle det bara kunna ske om man haft en väldigt god kommunikation med familjen i fråga, och en löpande kontakt efteråt. Skulle vi göra något sådant så skulle vi vara väldigt noga med att inte framställa barnet som offer. EVA VAIHINEN Varningslistan FRII avråder allmänheten från att ge pengar till följande insamlingar som saknar 90- konto. OBS! Uppgifterna är aktuella i december 2007, kolla alltid med FRII innan du publicerar denna lista så att du har aktuell version! Al-Aqsa Spannmål Stiftelse Baltic 2000 Barn & Katastrofhjälpen Barn- & Ungdomsfonden BUF Cancer- och Allergifonden samt dess stödförening Cancer- och Barnhjälpen Cancer- och Miljöfonden CMF CURO Riksföreningen för cancersjuka Developing World Clothing FRF-Stiftelsen Fonden för Rehab o medicinsk forskning Hjälpfonden Hjärtehjälpen Humana Sverige/UFF U-landshjälp från Folk till Folk Innocent Child/Krigets Oskyldiga Insamlingsstiftelsen för Handikappades Rekreation Mojahedin Sympatisör Förening MSF Naturskyddsfonden Orphan Home Care Pilgrimsfolket SADF Alzheimer och Demensforskning Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden Svensk Cancerrehabilitering SSC Svenska Hjälpfonden Svenska Läkaresällskapet 200-årsfonden Svenska Smärtafonden Sveriges Cancersjukas Riksförbund Telehjälpen 11

12 kampanj Hallå där Therése Engström, Insamlingsansvarig för Läkare Utan Gränser som gjorde en kampanj i september med barnkistor. Kampanjen syfte var att uppmärksamma katastrofen med akut undernäring som dödar 5 miljoner barn om året. FOTO: KARL GABOR Hur gick kampanjen till? Vi hade barnkistor på olika ställen i Stockholm. Vi uppmanade människor att sms:a och när tre personer hade sms:at togs en kista bort. Kampanjen fick stort genomslag i media, det var tv-soffa, debattartiklar och kampanjen syntes i många bloggar. Vi samarbetade också med Metro som hade artiklar varje dag under veckan. Det här med barnkistor är väl ganska speciellt? Varje dag dör över barn och det är en av de största pågående katastroferna som ändå inte alls uppmärksammas. I den här kampanjen undvek vi att visa bilder på smala utmärglade barn som förstärker offerbilden av Afrika. Istället använde vi en symbol som betyder något för oss här hemma. Ni gjorde er stora kampanj i september och inte runt jul? Tidpunkten var ett dilemma. Ska man gå ut samtidigt som alla andra i november? Nu valde vi en annan tid men det var veckan precis före Världens barn och Rosa Bandet drog igång så tiden var inte den bästa. Men kampanjen fortsätter året ut och den har gått bättre än förväntat. Vad har ni gjort med alla kistor? Kistorna byggdes av intagna på kriminalvården och de tog tillbaka kistorna och återanvände materialet. Nästa gång hittar vi på något annat. EVA NORDENSTAM FOTO: FADDERGALAN Rädda Barnen och generalsekreterare Charlotte Petri Gornitzka tar emot ett rekordstort bidrag, 42 miljoner kronor, från årets insamlingar genom Postkolotteriet. Postkodlotteriet Mer än 200 miljoner i stöd till ideella krafter Postkodlotteriet delar i år ut 208 miljoner kronor till ideella krafter. Rädda Barnen, Barncancerfonden och Världsnaturfonden WWF får mest drygt 42 miljoner vardera. POSTKODLOTTERIET VÄXER så det knakar. Lotteriets åtta förmånstagare tar i år emot mer än 200 miljoner kronor till stöd för bland annat mänskliga rättigheter, hälsa, miljö, barns rättigheter och sjösäkerhet. Rädda Barnen kommer att kunna göra ett omfattande arbete för barn tack vare stödet från Poskodlotteriet. Pengarna kommer att användas med speciellt fokus på barns rätt till Bengt Magnusson på reportageresa i Uganda i årets Faddergala. skydd mot våld, till utbildning och till stöd av vuxna, säger Charlotte Petri Gornitzka, Rädda Barnens generalsekreterare. BRIS OCH SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET fick ta emot 11,5 miljoner vardera, Hjärt-och Lungfonden och Läkare utan gränser 5,6 miljoner vardera och Alzheimerfonden 3,7 miljoner. Vi är väldigt tacksamma över stödet. Tack vare detta kan våra fältarbetare fortsätta sitt arbete med att ge människor medicinsk hjälp och rädda liv, säger Dan Sermand, generalsekreterare på Läkare Utan Gränser. MARIE VON ZEIPEL Direktsändning gav nya fadderskap FADDERGALAN firar 10 år och sände i början av decemberfyra timmar direkt från Sverige, Filippinerna och Uganda. På galascenen i Göteborg fanns bland andra Eva Dahlgren, Amy Diamond, Mando Diao och Martin Stenmarck. Galan är ett samarbete mellan TV4 och Plan Sverige med syfte att fler svenskar ska engagera sig som faddrar. I år anmälde personer intresse för att bidra till långsiktiga insatser för barn och unga på olika platser i världen. PR 12

13 Världens Barn Stor uppslutning i stabil kampanj RADIOHJÄLPENS KAMPANJ för Världens Barn fortsätter att engagera. Insamlingsgalan Tillsammans för Världens Barn sändes i SVT i oktober. Samtidigt genomfördes den årliga insamlingsdagen i alla kommuner i landet. Jag uppskattar att frivilliga bössinsamlare deltog, säger Peter Hjukström, projektledare för Världens Barn-kampanjen. Det preliminära riksinsamlingsresultatet är 37,2 miljoner kronor (att jämföra med 30,8 miljoner kronor 2006). FÖR SJÄTTE GÅNGEN UTSÅGS landets bästa insamlingskommun. Konkurrensen mellan Sorsele och Öckerö kommun från tidigare kampanjer uteblev i år. Slutresultatet visade att Sorsele i Västerbotten lyckades samla in drygt 50 kronor mer per invånare. Sammanlagt hade kommunens invånare samlat in kronor, vilket är 98,47 kronor per person (+1,83 kronor per invånare jämfört med 2006). Andraplatsen gick för tredje året i rad till Öckerö i Västra Götaland med 48,20 kronor per invånare. Småländska Gnosjö kom på tredje plats. PR Cancerfonden Fler män med i Rosa Bandet Årets Rosa Bandet-kampanj drog in 56 miljoner kronor och överträffade rejält målet på 42 miljoner. Cancerfondens kampanj invigdes i oktober med att Globen lystes upp i rosa, och avslutades med direktsänd gala i TV3. MARIE HAMMARGREN, kommunikationschef på Cancerfonden, tycker att det är fantastiskt att givarna bidragit med så mycket. Hon tror att framgången bakom galan har flera orsaker. Dels tar det tid för en kampanj att sätta sig. Då är det viktigt att inte ge upp för snabbt. Dels berör frågan många. Vi har byggt upp olika arenor som gör det enkelt för privatpersoner, föreningar och företag att engagera sig så som de själva tycker är bäst. HON BETONAR ÄVEN att framgångarna till stor del kan kopplas till alla som engagerar sig över hela landet, både privatpersoner och företag. I årets kampanj ville Cancerfonden få fler män med på tåget än tidigare. Det lyckades både genom männens närvaro i rollen som anhöriga, och genom att man hittade insamlingskanaler som passade män. Insamlingen för Världens Barn pågår året ut. Anders Lundin medverkade på kampanjens tv-gala. Hur lyckades ni få med operastjärnskottet Paul Potts och vad betydde det för insamlingen? Det var tv-produktionsbolagets förtjänst att Paul Potts ställde upp. Det är väldigt svårt att veta vad det betydde för insamlingen. Samtidigt som vi tror att hans medverkan kan ha ökat intresset för galan, ser vi att den främsta anledningen till att vi i år fick in mer pengar inte är att fler tittade, utan snarare att tittarna skänkte mer än vanligt. PERNILLA NORSTRÖM Rosa Bandets mål överträffades och fick brett stöd. FOTO: TV3 FOTO: SVT Hockeyspelare stöder Erikshjälpen ELITHOCKEYLAGET HV71 engagerar sig genom Erikshjälpen mot bristen på dricksvatten i Afrika. I november lanserades kampanjen Släck törsten i Afrika vid en av lagets hemmamatcher. Erikshjälpen arbetar med brunnsborrning och undervisning om hygien i Afrika för att rädda liv och se till att hela samhällen kan utvecklas. Jag är stolt över samarbetet med HV71. De har ett stort engagemang för utsatta barn och vi har samarbetat under flera år, säger Mats Franzén, marknadsansvarig på Erikshjälpen. Carlsbergs Bryggerier/Ramlösa stöder också kampanjen. För varje såld Ramlösaflaska på arenan går två kronor till kampanjen. Ett bidrag som ger ett barn rent vatten i fem dagar. PR Höstkampanj mot hemlöshet i Malmö ETT TUSENTAL människor i Malmö lever i hemlöshet och utanförskap. Det vill vi ändra på!. Det är budskapet i Malmö Stadsmissions kampanj Mission Malmö Ett bättre Malmö som startade tidigare i höst. Kampanjen innehåller flera olika evenemang och har som syfte att väcka tankar om hemlöshet hos människor, skapa opinion, påverka attityder och motverka fördomar. Målet är att få ihop tillräckligt med medel för att erbjuda hemlösa i Malmö nya, egna hem där de ges möjlighet att lägga grunden för ett värdigt liv. Kampanjens projektgrupp består av representanter från Malmö kommun, kyrkan, Malmö FF och Sydsvenskan. Vid kampanjstarten medverkade Anders Andersson, mittback i Malmö FF, där kampanjens speciellt framtagna nål som visades, och som nu syns på många Malmöbor. PR 13

14

15 kampanj FOTO: BARNCANCERFONDEN Barncancerfondens Olle Björk är en av dem som fått möjlighet att stifta bekantskap med Darth Vader och hans stormtrupper i Nordic Garrison. En bekanskap som resulterat i att närmare kronor samlats in till fonden. Extra kraft i kamp mot cancer När de onda makterna gör gott Den onde Darth Vader med en insamlingsbössai handen? Ja, varför inte? Nordic Garrison en internationell sammanslutning av Star Wars-entusiaster står bakom den udda insamlingsidén, och ger sitt stöd till Barncancerfonden. NORDIC GARRISON består av 46 medlemmar från hela Norden. De skapar eller köper egna dräkter tagna från figurer i de välkända Star Wars-filmerna. Star Wrs- anhängarna är organiserade över hela världen, och Nordic Garrison är bara en sektion av det internationella nätverket The 501st Legion Vader s Fist. I nätverkets Mission Statement kan man läsa att legionen är stolt över att upplåta resurser för den goda saken genom insamling, välgörenhet och volontärarbete. Men detta är ju en ond armé i filmerna? Vår slogan är Bad Guys Do Good, berättar Andrew Walker, en av medlemmarna i Nordic Garrison med titeln Public Relations Officer. Det går kanske mot vad ni ser i filmerna, där Darth Vader och hans stormtrupper knappast arbetar för en god sak. Men vi vill använda vår hobby för att hjälpa människor som kanske inte kan hjälpa sig själva. Nordic Garrison startade 2001 och medlemmarna har medverkat i flera olika sammanhang. Framförallt på filmpremiärer och mässor med science fiction-tema, men även på barnkalas och andra mindre sammanhang. De tar inte betalt, men uppmanar alltid arrangörerna att ge en gåva. Vi började samla in pengar i november förra året på Scandinavian Sci-Fi, Game and Film Convention i Stockholm, ett av våra största årliga evenemang. Där samlade vi in kronor till Barncancerfonden, vilket var mycket mer än vi vågat hoppas på. ATT DET BÖRJADE MED Barncancerfonden beror på att en nära vän till Andrews dotter gick bort i cancer. Insamlingarna har fortsatt till Børnecancerfonden i Danmark, St Olavs Hospital i Norge och Unicef i Finland. Totalt drygt kronor på ett år. Folk tycker ju det är coolt att träffa en riktig Darth Vader eller Darth Maul! Gåvorna är frivilliga, men vi uppmanar alla att stödja oss. George Lucas, som skapade Star Wars, har givit tillstånd att använda hans figurer. Men en förutsättning att man själv inte får tjäna pengar på det. Så alla insamlade medel går till ideella ändamål, förutom för att täcka en och annan bläckpatron. Medlemmarna i Nordic Garrison lägger ned mycket arbete utan ersättming. Man kan undra hur några filmer kan skapa sånt engagemang. ANDREW BERÄTTAR OM hur han och fem andra medlemmar fick möjlighet att medverka vid Tournament of the Roses Parade i Los Angeles. Där fick de också träffa George Lucas, som betalade hela kalaset. Vi tränade i fyra dagar innan marschen. Vi var totalt 200 stormtroopers, några av hjältefigurerna, som Han Solo och Luke Skywalker, var med, samt ett marschband, slavdansare och, förstås, Darth Vader i ledning för alltihop. Mycket blod, svett och tårar har investerats i min kostym, och detta enda evenemang gjorde det värt allting! Men vem är Star Wars bästa insamlare då? Darth Vader förstås! Om en två meter lång man i svart pansar kom fram till dig och sade ge mig en donation så skulle du nog öppna plånboken direkt! HITTILLS HAR NORDIC GARRISON samlat in kronor till Barncancerfonden. Det har inneburit många svettiga timmar för Darth Vader och hans kolleger. Inte minst av en anledning; temperaturen innanför dräkterna kan bli riktigt hög, inte minst i den uppseendeväckande masken i svart läder. ERIK TÖRNER 15

16 utblick Hallå där Helene von Sydow, ekonomichef på Djurens Rätt. Hur ser ni på att den stora internationella djurrättsorganisationen WSPA etablerar sig i Sverige? WSPA arbetar på ett helt annat sätt än vad vi gör. Vi tror att de gör en hel del bra arbete och vi har inget emot att människor vill stödja dem. Det tråkiga vore om de får resurser som skulle ha gått till oss. Mer än 100 programpunkter avlöste varandra på årets insamlingskongress. FOTO: KAROLINA KRASUSKA Hur ser samarbetet mellan WSPA och Djurens Rätt ut? Tidigare samlade vi in pengar här i Sverige till WSPAs björnkampanjer. Dels gällde det en kampanj för björnar som tvingas att dansa; dels för björnar som hålls på björngallfarmer främst i Asien. Björngalla används i traditionell kinesisk medicin och framställningen av den är mycket plågsam för björnen. Kan WSPAs insamling påverka Djurens Rätts insamling? Det är klart att vi är oroliga för det. Samtidigt kan WSPAs budskap öka det allmänna intresset för djurrättsfrågor, och det skulle kunna öka våra intäkter. Vi har inte hittills märkt att deras insamling påverkat vår insamling. Vilka är skillnaderna mellan WSPA och Djurens Rätt? Djurens Rätt arbetar med politiskt påverkansarbete och opinionsbildning i Sverige. Vi är en folkrörelse med medlemmar, vi har lokalavdelningar och en riksstämma som högsta beslutande organ. Våra huvudsakliga arbetsområden är djurförsök, djur i livsmedelsindustrin, pälsdjursuppfödning, jakt och sällskapsdjursfrågor. WSPA är en federation med 450 medlemsorganisationer i mer än 110 länder. Man arbetar i huvudsak genom partnerskap med lokala organisationer.som privatperson kan man inte bli medlem i WSPA utan bara bli givare. PR 27th International Fundraising Congress Otaliga intryck i Holland Programmet för årets insamlarkongress i Holland var nästan oöverskådligt med mer än 100 workshops och föredrag. Då gäller det att vara förberedd och veta vad man vill få ut, säger Jenny Almqvist, insamlingsansvarig på Erikshjälpen, en av de svenska deltagarna på kongressen. SENAST JAG BESÖKTE IFC var för två år sedan. Då jag var ny på Erikshjälpen, och hade kanske lättare att ta in alla intryck. Den här gången var jag mer noga med vilka föredrag och workshops jag deltog i, säger Jenny Almqvist. En av de programpunkter hon tycker gav allra mest denna gång handlade om Simplicity (enkelhet). I föredraget medverkade fyra talare från välkända organisatoiner. Bland annat Giles Pegram från den engelska organisationen NSPCC, The National Society for the Prevention of Cruelty to Children. Utmaningen i framtiden blir att hålla budskapet enkelt och lättförståligt. Det var alla talarna tydliga med berättar Jenny Almqvist. Tillsammans med kollegan Mats Franzén delade hon upp vilka föredrag i det stora utbudet som kunde passa just Erikshjälpen. Vi utgick också från vår marknadsplan för att se vilka delar vi kunde behöva mer stöd för, berättar hon. ETT NYTT STORT filantropiskt forskningscenter startar i Storbritannien. Forskningen kommer att ha tre huvudspår; givande från individer och företag, givande i relation till sociala förändringar samt strukturer i institutionellt givande. Chef för centret blir Jenny Harrow, professor på Cass Business School i London. Närmare deltagare från 55 länder fanns på plats i år. Förutom föredragen är alla möten och samtal inspirerande och utvecklande. Jag tycker det är otroligt intressant att tala med representanter för andra organisationer, främst från Europa eftersom våra förutsättningar är ungefär desamma, jämfört med till exempel USA. Jenny Almqvist, Erikshjälpen JENNY, SOM JOBBAT med bland annat turism, understryker att den ideella sektorn är unik när det gäller kunskapsutbyte, vilket syns på IFC. Det märks verkligen att alla strävar efter att göra en god insats. Hela branschen är väldigt öppen för att utbyta idéer och erfarenheter, i stället för att hålla igen med kunskaperna. Nästa år blir det troligtvis inte aktuellt att delta i kongressen. För vår del måste man kunna bearbeta och jobba på de nya intrycken man fått under en så bra och givande konferens som IFC. Men finns det möjlighet till ett nytt besök om två år, så tror jag att utvecklingen har gjort att det går att hämta in minst lika mycket kunskap på nytt, säger Jenny Almqvist. PETER REHNFELDT Stöd till forskning om givande i England Forskare från sex olika universitet kommer att samarbeta i projekten. Forskningen kommer att få tillgång till 2,2 miljoner pund under fem år. Finansiärer är den skotska och den engelska regeringarna, ESCR (Economic and Social Research Council) och Carnegie UK Trust. MAUD RANDEL 16

17 FRIIs internationella arbete Nordiskt samarbete ger kraft Internationellt samarbete har blivit en allt viktigare del i FRIIs verksamhet. Den nya Kvalitetskoden är ett exempel där aktörer i andra länder bidragit med värdefull kunskap. Den nya certifieringsutbildningen och dokumentet Givarens rättigheter är också exempel där samarbete över gränserna gett resultat. I NORDEN ÄR INSAMLINGSSEKTORN ganska spretig. Lagstiftning och traditioner gör det svårt att arbeta på samma sätt i alla de nordiska länderna. Men möjligheter till samarbete finns ändå. FRII har bland annat regelbunden kontakt med aktörerna i Norge; FIO som är FRIIs systerorganisation, och Stiftelsen Soria Moria. Soria Moria är FRIIs partner i InsamlingsForum och värvar många norska deltagare dit, berättar Erik Zachrison. FIO är FRIIs samtalspart i frågor som Kvalitetskoden, EFA-utbildningen och skattefrågor. Det finns planer på att fördjupa samarbetet med FIO, främst inom utbildning. FRIIs systerorganisation i Danmark heter Isobro. FRII har sedan flera år regelbundna kontakter med organisationen. Vid vårt senaste möte samtalade vi om moms, avdragsrätt för gåvor, EFA-utbildningen och Kvalitetskoden. FRIIs medlemmar är välkomna till ISOBROs kurser och träffar i Köpenhamn, säger Erik Zachrison. Kontakterna med Isobro är dock ännu inte lika täta som med aktörerna i Norge. FRIIS SYSTERORGANISATION i Finland heter VaLa. Den har ännu inte fått riktig medvind. Jag har varit inbjuden några gånger och försökt peppa både VaLas styrelse och de finländska insamlarna. Men det tycks inte lyfta. Problemet är ekonomin. Dessutom har några stora insamlingsorganisationer valt att stå utanför VaLa, säger Erik Zachrison. Med erfarenheterna från samarbetet med Danmark och Norge, funderar nu FRII över hur man kan sätta till resurser för att hjälpa VaLa att få större genomslag i Finland. FRII skulle inte befinna sig i den position vi står idag utan våra internationella kontakter. FRIIs internationella samarbete gagnar medlemsorganisationerna, säger Erik Zachrison. PETER REHNFELDT Stort intresse för FRIIs kod FRIIS GENERALSEKRETERARE Erik Zachrison var tidigare i höst inbjuden att presentera FRIIs nya Kvalitetskod för ledare inom den ideella sektorn från flera länder i Europa. Det var nätverket Acevo Association of Chief Executives of Voluntary Organisations som arrangerade presentationen. Det finns ett stort intresse för att arbeta med kvalitetsfrågor och frågor kring öppenhet och insyn. Det finns bland annat tankar om att skapa ett nytt nätverk kring de svåra frågorna om att formulera mål för den ideella organisationen och att sedan mäta målluppfyllelse och effekter. Vid presentationen fick FRII även möjlighet att etablera kontakt med den estniska NENO Network of Estonian Nonprofit Organizations i Tallinn. PR Köp rättvisa julklappar i IM- butiken Hos oss köper du vackra inredningsartiklar, barnleksaker, sjalar, kläder och accessoarer som är rättvist producerade i våra biståndsprojekt världen över. IM-337_NOV_2007 Vår butik i Stockolm finns på Hornsgatan 29c, Södermalm. Det går också bra att beställa en vara i vår webbutik så skickar vi paketet hem till dig eller direkt till en vän. 17

18 friimedlem Föräldraföreningen mot narkotika Stöd ska vända förtvivlan till hopp Nära sjön Lötsjön och med utsikt mot Sundbybergs naturnära strövområden ligger Föräldraföreningen mot narkotikas ljusa lokaler. FMN var först i världen att arbeta helt på de anhörigas villkor och har idag efterföljare i ett 70-tal länder. Nästa år firas 40-årsjubileum. GUNILLA PERSSON bor till vardags i Linköping och har jobbat i rörelsen i över tjugo år. Sedan 2003 har hon varit förbundsordförande. När FMN bildades 1968 var det en reaktion på ungdomarnas ökade narkotikamissburk och den sociala isolering som drabbade de anhöriga. Det är något Gunilla Persson känner väl till. Hennes eget engagemang bygger på personlig erfarenhet. Jag var gift med en missbrukare och vi fick två barn. Jag lämnade honom, men den svåra upplevelsen fanns kvar i mig och väcktes när jag långt senare förstod att min son knarkade. Hon upptäckte att nästan inget förändrats de senaste 20 åren. För en anhörig var det fortfarande svårt att få stöd, och hennes maktlöshet var stor. 18 Gunilla Persson är ordförande i Föräldraföreningen mot narkotika, FMN. Hennes eget engagemang bygger på personlig erfarenhet. Föreningen riktar nu in sig alltmer mot företag. fakta FMN FMN är en ideell, religiöst och politiskt obunden länkorganisation. Målgruppen är främst anhöriga till missbrukaren. FMN förebygger genom information, föräldrasamverkan, kurser och direkta insatser. I KAMPEN MOT missbruket stödjer FMN missbrukarnas anhöriga så att livet kan fungera oavsett vad som händer den som missbrukar. Anhöriga som stärks och utvecklas blir i sin tur bättre på att stödja missbrukaren, som ofta blir både psykiskt och fysiskt sjuk av missbruket. För Gunilla Persson, som var omgift och styvmor till fyra barn, började en lång och mödosam kamp. Också en av styvsönerna valde narkotikan och det har varit många behandlingshem och besvikelser på vägen. Jag bråkade med myndigheterna. Det gällde ju mina barn och det satte igång mig. FMN fanns inte i Linköping på den tiden. När det startade på 80-talet engagerade hon sig direkt och blev snart ordförande. De anhöriga är medberoende och kan vara lika sjuka som missbrukaren. Vi lär dem ta ansvar för sig själva och samtidigt ställa krav på missbrukaren att ta ansvar för sitt liv. DET KAN BLI en lång sorgeprocess. De anhöriga kan i många år få pendla mellan hopp och förtvivlan tills missbrukaren antingen återvänder till livet eller dör. Gunilla Perssons egna barn är idag nyktra och drogfria och hon väljer att inte oroa sig för morgondagen idag mår de ju bra. Idag ska alla få en chans till stöd. Ingen ska behöva stå där ensam, arg och förkrossad som jag själv fick göra en gång. För Gunilla Persson är det värdefullt att fortfarande arbeta som rådgivare till anhöriga i Linköpings lokalförening. De anhöriga som får hjälp hjälper i sin tur andra, men det blir svårare att få familjer att engagera sig. Unga familjer lever mer under stress idag och har mindre tid till ideellt arbete. I FMNS RYMLIGA lokaler arbetar bara Gunilla Persson och ytterligare en anställd. Några av rummen har bäddsoffor där styrelsen kan övernatta, allt för att hålla kostnaderna nere. Det gäller att hålla i pengarna även om omkostnaderna inte är så stora. Socialstyrelsen finansierar riksförbundet, men arbetet i lokalföreningarna är ideellt. Tidigare sålde FMN konstkort, men tvingades sluta då det inte godkändes av SFI. Där försvann en årlig intäkt på cirka 3.5 miljoner. FMN ska satsa hårdare på FMN av ett svenskt nätverk av ca 60 lokalföreningar och kontaktgrupper. Internationellt samarbetar FMN med bland annat NMN (Norden Mot Narkotika) och EURAD (Europe Against Drugs). insamling berättar Gunilla Persson. De cirka namn som idag finns i FMNs register får gåvobrev en gång per år. På den nya hemsidan hoppas föreningen få in annonsintäkter. Förhoppningar finns också om Postkodlotteriet som framtida intäktskälla. Vi vill arbeta mer riktat mot företag. Missbruk berör och påverkar många företag i och med att deras egna anställda drabbas. Vi kan erbjuda företagen stöd och utbildningar. GUNILLA PERSSON tror dock inte att det ideella arbetet kring missbruk någonsin kommer försvinna. Under våra snart 40 år har vi samlat kunskap som saknar motsvarighet i Sverige. Det kommer alltid att finnas ett behov av människor som vill hjälpa andra i svåra situationer. PERNILLA NORSRTRÖM FOTO: PERNILLA NORSTRÖM

19 namn På nya stolar Nya namn på nya poster i din organisation? Tala om det för Insamling nu! Mejla till claes@frii.se och skriv Nya namn till Insamling nu i ämnesraden. BRIS förstärker sin marknadsavdelning med två nya medarbetare, Stellan Calamnius som är sponsoransvarig och Heléne Tibblin som är samordnare för företags- och medlemsrelationer. Sedan tidigare finns Johnny Nordström som samordnare av kommunikation och marknadsföring. Nicklas Lund vikarierar som webbredaktör när Lisa Hederström är tjänstledig. Sara Norman är ny informatör ochmarknadsutvecklare på Hörselskadades Riksförbund, HRF. Hon arbetade tidigare som journalist på HRFs tidskrift Auris. Ingrid Lindmark är projektanställd på stiftelsen Forskning utan djurförsök. Hon kommer att se över och dra upp riktlinjer för stiftelsens externa och interna kommunikation. Ulf Hermelin är ny ekonomiansvarig på Barncancerfonden. Han efterträder Björn Druse som börjat på Läkarförbundet. Andreas Torsténi är vikarierande insamlingsansvarig på Diakonia under tiden Annika Magnusson är föräldraledig. Stockholms Stadsmission har fått två nya medarbetare: Maria Bergman, ansvarig för företagssamarbeten och Elisabeth Stuart, ansvarig för testamenten och stiftelser. Karin Strömstedt är ny handläggare på Plan Sverige. Tjänsten är en projektanställning fram till sista juni Karin kommer senast från Rädda Barnen där hon arbetade som regionhandläggare. På Skandinaviska Barnmissionen övergick Mikael Joumé under året från ett vikariat till fast anställning som missionssekreterare med inriktning på administration och personalfrågor. Mats Persson är ny kommunikatör på Hjärnfonden. Han är utbildad journalist och kommer senast från Upsala Nya Tidning. Jessica Bodin är ny projektledare för insamling. Ann-Marie Bertilsson börjar på Naturskyddsföreningen den 1 februari. Hon lämnar Barncancerfonden och Rädda Barnen. Erik Persson är ny webbredaktör på SNF och han kommer senast från Röda Korset. Karin Timm Östlund är ny Director på AMREF Sweden Flying Doctors of Africa. Hon har sedan 2000 drivit en egen konsultfirma, med uppdrag för Sida, FN, KFUK-KFUM med flera. Nya 90-konton Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond BG NavPartners PG och BG Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter PG och BG Sven Tumba Education Fund insamlingsstiftelse PG och BG SHIA BG Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Network Sverige BG Caminul Felix PG och BG Stiftelsen Kvinnoforum PG Avslutade 90-konton Riksförbundet för Trafik- Olycksfall- och Polioskadade, RTP PG (RTP har fortfarande kvar PG ) POOL2TUSEN Idrott i Samverkan PG Insamlingsstiftelsen för Vård och Hälsa i Södra Hälsingland PG Insamlingsstiftelsen Natalis Fond PG Caritas Sverige PG och BG Metodistkyrkan Hjälper PG och BG Insamlingsstiftelsen Niklas Bladhs Minne PG FRIIs styrelse (vald maj 2007) ORDINARIE: Anna Hägg-Sjöquist, ordförande anna.hagg-sjoquist@ plan-international.org Fredrik Söderhielm, vice ordförande fs@nonsmoking.se Jonas Romson, kassör jonas.romson@snf.se George Olvik g.olvik@raddningsmissionen.se Petra Lindskog petra.lindskog@redcross.se SUPPLEANTER: Tomas Hagwall tomas.hagwall@pingst.se Charlotte Enderlein charlotte.enderlein@karolinska.se Peter Winberg peter.winberg@nhr.se GENERALSEKRETERARE Erik Zachrison tel fax erik@frii.se INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSSEKRETERARE Claes Anckarman tel claes@frii.se VALBEREDNING Sofia Svensson, sammankallande sofia.svensson@diakonia.se Charlotte Petri Gornitzka charlotte.petrigornitzka@rb.se Ursula Tengelin ursula.tengelin@cancerfonden.se Grunderna i insamling på två dagar FIntroduktionsutbildning i fundraising mars 2008, på Wijk Conference Center på Lidingö, nära Stockholm Den mars 2008 är du och alla andra på din organisation hjärtligt välkomna till den sjunde upplagan av vår mycket uppskattade grundkurs i insamling! Kursen vänder sig till nya insamlare, frivilliga eller Välkommen! förtroendevalda både utom och inom FRIIs medlemsorganisationer och ger under kompetent ledning, baskunskaper i insamlandets ädla konst. Kom med och lär dig grundläggande begrepp och tekniker i modern insamling! Lägg redan nu in datumet i din kalender! Inbjudan kommer under januari månad. För frågor kring kursen kontakta Claes Anckarman på telefon eller e-post claes@frii.se Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Swedish Fundraising Council Box 2054, Stockholm, Skeppsbron 28 Tel Fax e-post: info@frii.se Max antal deltagare är satt till 30 personer så först till kvarn Det brukar bli utsålt!

20 Avs: FRII, Box 2054, Stockholm FRC Fundraising Company har en mångårig och unik erfarenhet av fundraising med ett stort svenskt och internationellt nätverk. Det är kunskaper som vi använder för att utveckla nya strategier och metoder för att åstadkomma ännu bättre resultat för våra uppdragsgivare. Vårt fokus är att hjälpa ideella organisationer att rekrytera nöjda och långsiktiga givare och medlemmar. Genom att låta oss sköta insamlingen får du tillgång till vår mångåriga erfarenhet inom fundraising. Våra tjänster: Idéer och förslag på fundraisingkampanjer Upplägg av insamlingsstrategier Personliga metoder för givare- och medlemsrekrytering Kampanjgenomförande Fundraisingutbildning Telefon-fundraising Face-2-Face-rekrytering FRC Fundraising Company ingår i koncernen Merlijn Personal Management som har sitt huvudkontor i Amsterdam. Lokalkontoren eller ett förutsättningslöst möte. FRC Fundraising Company AB Dalagatan 64 SE Stockholm Sverige Tele Fax info@fundraisingcompany.se