Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA)

Transkript

1 Bakgrundsfakta Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) : 4 Arbetsmarknads- och utbildningsstat i s t i k

2 I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik som SCB producerar inom området arbetsmarknad och utbildning. Det kan röra sig om produktbeskrivningar, metodredovisningar samt olika sammanställningar som kan ge en överblick och underlätta användandet av statistiken. Utgivna publikationer från 2000 i serien Bakgrundsfakta till arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken 2000:1 Övergång till yrkeskodning på fyrsiffernivå (SSYK) och införande av jobbstatuskod i SCB:s lönestatistik 2000:2 The Information System for Occupational Injuries and the Work-related Health Problems Survey A comparative study 2000:3 Konferens om utbildningsstatistik den 23 mars :1 Avvikelser i lönesummestatistiken en jämförelse mellan LAPS och LSUM 2001:2 En longitudinell databas kring utbildning, inkomst och sysselsättning :3 Staff training costs :4 Studieresultat i högskolan i form av avklarade poäng 2001:5 Urvals- och estimationsförfarandet i de svenska arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2001:6 Svar, bortfall och representativitet i Arbetsmiljöundersökningen :7 Individ- och företagsbaserad sysselsättningsstatistik en jämförelse mellan AKU och KS 2002:1 Tidsseriebrott i utbildningsregistret :2 En longitudinell databas kring utbildning, inkomst och sysselsättning (LOUISE) :1 Exempel på hur EU:s Quality Reports kan skrivas avser Labour Cost Survey (LSC) :2 Förändrad redovisning av högskolans personal 2003:3 Individ- och företagsbaserad sysselsättningsstatistik en fortsatt jämförelse mellan AKU och KS 2003:4 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV 2003:5 Informationssystemet om arbetsskador och undersökningen om arbetsorsakade besvär. En jämförande studie 2004:1 Samlad statistik från SCB avseende ohälsa 2004:2 Översyn av forskarutbildningsstatistiken. Bedömning av kvaliteten Sjukfrånvaro och ohälsa i Sverige en belysning utifrån SCB:s statistik 2005:1 En longitudinell databas kring utbildning, inkomst och sysselsättning (LOUISE) :2 Nordisk pendlingskarta. Huvudrapport 2005:3 Nordisk pendlingskarta. Delrapport :4 Flödesstatistik från AKU 2005:5 Flow statistics from the Swedish Labour Force Survey 2006:1 Sysselsättningsavgränsning i RAMS Metodöversyn 2005 Fortsättning på omslagets tredje sida!

3 Bakgrundsfakta Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Statistiska centralbyrån 2011

4 Background Facts Labour and Education Statistics 2011:4 Integrated database for labour market research Statistics Sweden 2011 Producent Producer SCB, avdelningen för befolkning och välfärd Statistics Sweden, Population and Welfare Department BOX SE STOCKHOLM Förfrågningar Susanne Gullberg Brännström, Inquiries Agneta Sträng Abrahamsson, Bengt Larsson, Stefan Vikenmark, stefan.vikenmark@scb.se Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet i denna publikation. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Bakgrundsfakta, Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4, Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Background Facts, Labour and Education Statistics 2011:4, Integrated database for labour market research. ISSN X (online) URN:NBN:SE:SCB-2011-AM76BR1104_pdf (pdf) Denna publikation finns enbart i elektronisk form på This publication is only available in electronic form on

5 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Förord Förord Målsättningen med denna dokumentationen av LISA-databasen är att på ett enkelt sätt beskriva den longitudinella databasens innehåll. Databasen integrerar befintliga data från arbetsmarknads-, utbildnings- och den sociala sektorn. Det primära objektet i LISA-databasen är individen, men även kopplingar till familj, företag och arbetsställe finns. För företag och arbetsställe finns även särskilda uttagstabeller med beskrivande data om objekten. När denna publikation färdigställs innehåller databasen årgångarna och omfattar samtliga individer 16 år och äldre som var folkbokförda 31 december respektive år. Bakgrund till LISA-databasen LOUISE är det gamla namnet på LISA-databasen. LOUISE, en longitudinell databas kring utbildning, inkomst och sysselsättning för forskning rörande arbetsmarknaden, började byggas i mitten av nittiotalet på SCB. Databasens innehåll uppdaterades årligen. Innehållet i LOUISE beskrevs första gången i Bakgrundsfakta I början av tjugohundratalet kom forskning kring ohälsotalen att efterfrågas i allt större omfattning då sjukskrivningstalen nådde sina högsta nivåer under Efter ett slutbetänkande från Utredning om Analys av Hälsa i 2 Arbete togs hösten 2003 ett beslut om att SCB skall upprätta en sjukdatabas. På SCB startades ett uppbyggnadsarbete av en databas där syftet var att möjliggöra analyser och utvärderingar inom ohälsoområdet. Den nya databasen kallades LISA (Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier) och byggdes upp tillsammans med Riksförsäkringsverket (RFV) och Verket för innovationssystem (VINNOVA) med LOUISE-databasen som grund. Med hjälp av LISA-databasen är det möjligt att framställa statistik om utbildning, arbetsmarknad och om personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden. LISA är skräddarsydd för att redovisa statistik för gränssnitten Utbildning-arbetsmarknad, Arbetsmarknaden-utanför arbetsmarknaden och Arbetsmarknad-inkomstfördelning. I framtiden är det tänkt att även periodiserad data rörande sjukförsäkringsområdet skall inhämtas från Försäkringskassan. Denna publikation är en uppdatering av det förra Bakgrundsfakta 3 för åren Statistiska centralbyrån i september 2011 Folke Carlsson Håkan Swan 1 Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 1997:9, SCB. 2 AHA utredningsinstitut och mötesplats SOU 2003:13 s Bakgrundsfakta 2009:1 för LISA-årgångarna

6

7 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Innehåll Innehåll Förord... 3 Syfte... 7 Omfattning och innehåll... 9 Omfattning... 9 Användning Dataåtkomst Databasens uppbyggnad Referensperiod Variabler Kopplingsidentiteter Individ Företag (november) Arbetsställeidentitet (november) I databasen ingående variabler Demografiska variabler Demografiska variabler För familj Utbildningsvariabler Sysselsättningsvariabler För novemberanställningen aktuellt år Yrke Näringsgrensindelning KU1 För största förvärvskälla aktuellt år KU2 För näst största förvärvskälla aktuellt år KU3 För tredje största förvärvskälla aktuellt år Inkomstvariabler Inkomst av förvärvskälla Arbetstidsrelaterad social inkomst Studier Värnplikt Föräldraledighet Sjukdom/arbetsskada/rehabilitering Arbetslöshet Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Förtidspension/sjukersättning samt sjukbidrag/ aktivitetsersättning Övrig arbetstidsrelaterad social inkomst Kapitalinkomst Annan inkomst Ålderspension Tjänstepension Övrig pension Delpension Summa inkomst av åldersrelaterade pensioner Yrkes-/arbetsskadelivränta Annan livränta Efterlevandeförmån Familjerelaterade inkomster Övriga inkomster/ersättningar Statistiska centralbyrån 5

8 Innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Disponibel inkomst Bilaga Basbelopp Bilaga Bearbetning av data från Arbetsförmedlingens Datalager Bilaga Justerad metod för framställning av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken Bilaga Hur ska FK data tolkas? Bilaga Ursprunglig variabelkälla Bilaga Kopplingar mellan tabeller i LISA Bilaga Regionala koder Ändringar i läns- och kommunindelningen från och med år Bilaga Variabler som tillkommit sedan den förra dokumentationen för LISA åren Bilaga Markering för de år då variablerna förekommer i databasen Variabelförteckning Alfabetisk ordning efter variabelnamn i klartext Alfabetisk ordning efter variabelns namn i databasen Statistiska centralbyrån

9 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Syfte Syfte Syftet med databasen är att bättre utnyttja befintliga registerdata avseende individers situation i livet, relation till arbetsmarknaden och arbetslivet samt ohälsa. Databasen kompletterar den traditionella arbetsmarknadsstatistiken och ger i samverkan med denna en bättre beskrivning av arbetsmarknaden och människors relation till arbetslivet samt individens livssituation. De ögonblicksbilder tvärsnittsdata i annan arbetsmarknadsstatistik vanligtvis erbjuder kan kompletteras med mera sammansatta årsbilder. Det primära syftet med databasen är inte att skapa nya statistiska begrepp utan att erbjuda användarna erforderliga byggstenar för att själva bygga dessa nya begrepp. Databasen innehåller visserligen en del nya härledda och aggregerade variabler, men dessa är främst skapade för att möjliggöra uppbyggnaden av nya begrepp samt för att erbjuda en struktur och ett innehåll som är mer användaranpassat. Genom att i en longitudinell databas integrera årsdata från utbildnings-, inkomst-, sysselsättnings-, sjukförsäkrings- och befolkningsregister ges nya dimensioner på etableringen i arbetslivet, anknytningen till arbetslivet, människors situation och hälsa under och efter arbetslivet, rörligheten på arbetsmarknaden, rörligheten ut och in på arbetsmarknaden samt på utträdet från arbetslivet med risken att permanent stå utanför. Arbetsmarknadens och sjukförsäkringens förändringar och dess socioekonomiska konsekvenser skall kunna studeras och särskilt utsatta grupper eller geografiska områden skall kunna följas över åren. Förhoppningen är att databasen skall kunna ge svar på frågeställningar som annan statistik av olika anledningar är otillräcklig att besvara en för liten population, ett inte tillräckligt långt tidsperspektiv, ett datamaterial som inte skapats utifrån en longitudinell ansats etc. LISA är en integrerad longitudinell databas, som syftar till att möjliggöra enkla, flexibla statistikuttag för i första hand forskning, utredning och utvärdering inom sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsområdet. Innehållet i LISA anpassas till användarnas primära behov av longitudinella och lättillgängliga data. I viss mån kan härledda variabler konstrueras efter användarnas behov för att underlätta analysen. Uttag från LISA kan enkelt kompletteras med information från andra datakällor. LISA är fördelaktigt att använda då det ofta är det billigaste och snabbaste alternativet att framställa efterfrågade data i lämplig form. Statistiska centralbyrån 7

10 8 Statistiska centralbyrån

11 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Omfattning innehåll Omfattning och innehåll Omfattning LISA är ett s.k. totalräknat individregister samtliga personer 16 år och äldre, som varit folkbokförda i Sverige den 31/12 aktuellt referensår ingår i populationen för referensåret. LISA omfattar i nuläget 20 årgångar och sträcker sig från 1990 till Databasen byggs ut med en ny årgång varje år med ca 15 månaders eftersläpning. LISA är en longitudinell databas där data för en och samma person kan kopplas samman för samtliga år personen ingår i populationen. Personer som avlidit eller utvandrat under aktuellt år och som var folkbokförda i Sverige den 31/12 året före aktuellt år, redovisas med datum för dödsfall alternativt utvandring. Databasens primära objekt är Individ och det är individobjektet som avgränsar populationen men i databasen finns kopplingsmöjligheter till familj, arbetsställe och företag. Önskar man göra nedbrytningar på olika delpopulationer är det av stor betydelse att registret är totalräknat. Alla i databasen ingående variabler kan selekteras, grupperas och kombineras efter behov. Till övervägande del är LISA uppbyggt kring data som har sin källa i administrativa system primärt skapade för administrativa ändamål. Att data inte är skapat i syfte att utgöra ett statistikunderlag medför att objekt och variabler kan ändra värden, försvinna, eller komma till utan att vi kan påverka detta. Regelverk och administrativa rutiner står oftast utanför SCB:s påverkan. Följande SCB-register/registersystem utgör källor till LISA: Registerbaserad arbetsmarknadsstistik (RAMS) Utbildningsregistret Personer i utbildning SFI-registret Registret över totalbefolkningen (RTB) Inkomst- och Taxeringsregistret (IoT) Yrkesregistret Folk- och Bostadsräkningen 1990 Företagens ekonomi Följande externa register utgör källor till LISA: Datalagret (tidigare Händel) från Arbetsförmedlingen STORE från Försäkringskassan Variabelinnehållet i LISA kan huvudsakligen grupperas in som: Demografiska variabler Utbildningsvariabler Sysselsättnings-/åtgärdsvariabler Statistiska centralbyrån 9

12 Omfattning innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Inkomstvariabler Familjevariabler Arbetsställe-/företagsvariabler Variablerna ser ut på samma sätt i LISA som i det källmaterial varifrån de hämtats. En del variabler får dock nya namn och det skapas ett antal LISAspecifika variabler. LISA har, för tidigare årgångar, i vissa fall uppdaterats när bättre information funnits tillgänglig i senare källor. Användning Databasen syftar till en mycket bred användning och skall kunna utgöra en gemensam bas för många olika användare. Den förbättrar förutsättningarna för statistik, forskning, utredning och utvärdering inom sjukförsäkringsoch arbetsmarknadsområdet som ställer krav på data som följer individer över tiden. Genom att databasen binder samman data från olika sektoriella register kan statistik och studier om samband förbättras. Då databasen kopplar samman data för flera år kan statistik och studier om konsekvenser av förändringar samt om effekter av åtgärder förbättras. Forskare är en av de användargrupper som databasen vänder sig till. Forskare kan få tillgång till avidentifierat material (mikrodata) enligt gällande sekretessregler och i önskat databasformat. Databasens struktur och användaranpassade databastabeller möjliggör olika typer av uttag. En annan användning är för regional statistik och planering. Genom sina heltäckande egenskaper bör databasen kunna ge nya aspekter på regional och lokal nivå med avseende på arbetsmarknadens förändringar, dess effekter på de sociala inkomsternas och sjukskrivningens omfattning och exempelvis på arbetslöshetens geografiska fördelning och dess effekter på individens hälsa. En tredje användning är för allmäninformativ belysning av samhällsfrågor som kräver statistik som integrerar data från olika register. En fjärde användning är att data från databasen skall kunna komplettera enkätundersökningar med hjälpinformation och länkas in i alla relevanta faser av en enkätundersökning. Detta bör på sikt medföra billigare och bättre enkäter såväl som minskat behov av motsvarande enkätdata. Även sekvenser av historiska data kan byggas upp. Exempelvis skulle uppgifter om samlad erfarenhet från förvärvsarbete tillsammans med data om utbildning kunna användas för att bidra till att belysa befolkningens kompetens. Användarna kan från databasen dra urval, välja delpopulation eller delområde samt data efter behov. Man kan även lägga till andra data efter behov till andra register eller från urvalsundersökningar. Det kan röra sig om information som finns såväl inom som utom SCB. 10 Statistiska centralbyrån

13 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Omfattning innehåll Dataåtkomst SCB har utvecklat ett system för extern åtkomst till mikrodata, MONA (Microdata Online Acess), där intentionen är att alla mikrodataleveranser skall finnas för bearbetning av forskaren. Genom MONA får användaren tillgång till databaser och kan göra bearbetningar via Internet. Fysiskt lagras dock databaserna hos SCB. Huvudmålet för tjänsten är att erbjuda ett säkert system för SCB och forskaren, där inga mikrodata tas ur systemet och där tillgängligheten är hög. Det är också en fördel för SCB och forskaren att det snabbt går att uppdatera underliggande data vid förändringar. Applikationerna i MONA är anpassade efter användarnas önskemål och antalet utökas successivt, för närvarande finns följande applikationer att välja mellan: SAS, SPSS, STATA, GAUSS, Super Cross, SQL Query Analyser, Excel, Word och raps. Finns särskilda skäl kan avidentifierat data levereras till beställaren. Eftersom SCB har kunskap om en mängd programvaror, så kan datamaterial oftast levereras i önskat format. Dock använder de flesta programvaror sina egna specifika lagringsformat, vilket kan ställa till med versionsproblem. Vid stora dataleveranser är därför textfiler att föredra. Goda erfarenheter finns även av leveranser som SAS-dataset. Vid små dataleveranser passar Excel bra. Finns särskilda skäl finns också möjligheten att få tillgång till data som en Accessdatabas på CD-skiva. Användaren menystyr data från Accessdatabasen till Excel via Ms Query och Pivottabell och kan sedan själv skapa tabeller enligt egna önskemål. Databasens uppbyggnad Databasen är upplagd på en SQL-server. Den består av en databas för varje årgång med en tabell för varje variabelgrupp. Grupperingarna är individrelaterade, företagsrelaterade och arbetsställerelaterade variabler. I en separat databas finns årsoberoende variabler; en tabell med information om avlidna under tidsperioden, en med information om in- och utvandring under tidsperioden och en med information om födelseländer. När uttag från databasen skall göras kan databastabellerna, med hjälp av olika matchningsbegrepp, oftast personnummer, samköras med varandra. Referensperiod Databasen är uppbyggd med kalenderåret som mätperiod eller 31/12 som mättidpunkt. Denna mätperiod är giltig för flertalet uppgifter med undantag för: Samtliga variabler som är knutna till RAMS novemberdefinition, vilka är avsedda att mäta status i november månad. Samtliga LISA-specifika variabler som kommer från Försäkringskassan. Där registreras ersättningsslag samt summeras dagar och belopp för utbetald ersättning den 1/1 året efter aktuellt år. Ålder, Bostadens Län, Kommun och Församling, Fastighetens löpnummer/fastighetsbeteckning, Civilstånd, Familjeställning, Senaste invandringsår, Familjetyp, Konsumtionsvikt, Antal hemmavarande barn och Medborgarskap avser status den 31/12 aktuellt år eller indelningen den 1/1 året efter aktuellt år. Statistiska centralbyrån 11

14 Omfattning innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Kod för folkpension och Kod för ATP avser 31/12 aktuellt år alternativt sista utbetalningstillfälle under aktuellt år. Yrke ( NYK) Socioekonomisk indelning (SEI) och Arbetad tid (ArbTid) hämtas från FoB 90. SEI (som huvudsakligen bygger på yrkesuppgifter för den förvärvsarbetande befolkningen) avser i princip november månad Arbetad tid avser veckoarbetstid i oktober Yrke (SSYK) För att undvika dubbelinsamling använder yrkesregistret sig av ett antal olika källor varvid insamlingstidpunkterna varierar: Lönestrukturstatistiken Yrkesuppgifter för anställda hämtas från SCB:s årliga officiella lönestrukturstatistik. I den privata sektorn undersöks ca företag årligen. Huvuddelen av yrkesuppgifterna avser den 1 september. För Svenska kyrkan är dock mättidpunkten 1 november. Huvuddelen av uppgifterna från den statliga sektorn avser den 1 september, medan uppgifterna för tjänster inom landsting och kommuner avser den 1 november. Enkät till arbetsgivare Yrkesuppgifter för anställda utanför den officiella lönestatistiken inhämtas med hjälp av en särskild postenkät till berörda arbetsgivare. Enkäten går ut under vår eller höst (april eller september) året efter mätåret och uppgifterna avser hela mätåret. Det rör sig totalt om ca företag inom privat sektor varav ca väljs ut och undersöks per år. Högsta avslutade utbildning, Utbildningsgrupp och Avslutningsår för högsta utbildning hämtas från utbildningsregistret, som från och med årgång 1992 avser avklarade utbildningar till och med vårterminen aktuellt år. Studiedeltagande HT avser höstterminen medan Registrering på högskolans grund-/forskarutbildning innehåller information om både vår- och hösttermin det aktuella året. För 1990 bygger variablerna Arbetsinkomst och Inkomst av största förvärvskälla på uppgift om Inkomst av rörelse/inkomst av jordbruksfastighet (brukad) för Vissa variabler i databasen är inte knutna till en specifik årgång. Dessa variabler är Födelseland (eget, moderns och faderns samt olika grupperingar baserade på uppgift om födelseland), Land vid in-/utvandring, Datum för in-/utvandring och Dödsdatum. Variabler Variablerna har strukturerats efter ämnesinnehåll och objektstyp och följer i stort strukturen nedan. I en variabelförteckning, sid. 323, finns sidhänvisningar till respektive variabelbeskrivning i kapitel 4. Variablerna redovisas med variabelnamn och vilka år de förekommer i databasen (när ej annat anges förekommer variabeln samtliga år). 12 Statistiska centralbyrån

15 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Omfattning innehåll Demografiska variabler Personnummer (ersätts med löpnummer vid levererans) PersonNr Födelseår FodelseAr Ålder Alder Kön Kon Bostadslän Lan Bostadskommun Kommun Bostadsförsamling Forsamling Fastighetens löpnummer (hjälpvariabel, levereras ej) FastLopNr Fastighetsbeteckning (hjälpvariabel, levereras ej) FastBet 1998 Antal flyttningar inom riket under året AntFlyttTot Antal flyttningar över kommungräns under året AntFlyttKommun Civilstånd Civil Antal år i civilstånd CivilAntAr Familjeställning FamStF Senaste invandringsår SenInvAr Eget födelselän FodelseLan Medborgarskap (hjälpvariabel, levereras ej) MedbLandNamn Medborgarskap (grupperad med EU(15)) MedbGrEg Medborgarskap (grupperad med EU(25)) MedbGrEg2 Medborgarskap (grupperad med EU(27)) MedbGrEg Månad för medborgarskap MedbMan 1998 Socioekonomisk indelning SEI 1990 För familj: Familjetyp FamTypF Konsumtionsvikt för familj KonsViktF Konsumtionsvikt för familj, nytt begrepp KonsViktF Antal hemmavarande barn 0-3 år Barn0_3 Antal hemmavarande barn 4-6 år Barn4_6 Antal hemmavarande barn 7-10 år Barn7_10 Antal hemmavarande barn år Barn11_15 Antal hemmavarande barn år Barn16_17 Antal hemmavarande barn 18 år o däröver Barn18plus Antal hemmavarande barn år Barn18_ Antal hemmavarande barn 20 år och däröver Barn20plus 2004 Familjeidentitet (ersätts med löpnummer vid levererans) FamId Utbildningsvariabler Utbildning, högsta avslutade enligt gamla SUN HUtbSun Utbildningsnivå, högsta avslutade, SUN2000 Sun2000niva Utbildningsinriktning, högsta avslutade, SUN2000 Sun2000Inr Utbildningsgrupp, högsta avslutade, SUN2000 Sun2000Grp Utbildningsnivå, högsta, aggregerat till 7 'svenska' nivåer Sun2000niva_old Utbildningsår (avslutningsår högsta utb.) ExamAr Källa för uppgift om högsta utbildning KallKod Studiedeltagande under höstterminen, form av utbildning StudDelt 1997 Markering för studiedeltagande under höstterminen StudDeltTyp 1992 Registrering på högskola, forskarutbildning FoDelt Registrering på högskola, grundutbildning HSDelt Statistiska centralbyrån 13

16 Omfattning innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Sysselsättningsvariabler Sysselsättningsstatus enligt justerad metod 2004 SyssStatJ 2003 Sysselsättningsstatus (november månad) SyssStat Sysselsättningsstatus (gamla definitionen) SyssStatG Arbetad tid ArbTid 1990 Yrkesställning (november månad) YrkStalln Yrkesställning (november månad) enligt justerad metod YrkStallnJ 2003 Kombinatörer (anställd + företagare m.m.) YrkStallnKomb 2003 Operativ företagsledare OpFtgLedare 2004 Aktiv eller passiv egenföretagare (novembersysselsättning) StatusF 2005 Företagets organisationsnummer (ersätts med löpnummer vid levererans) PeOrgNr Företagets organisationsnummer (ersätts med löpnummer vid levererans), enligt justerad metod PeOrgNrSregJ 2003 Företagets organisationsnummer enligt Sysselsättningsregistret (ersätts med löpnummer vid levererans) PeOrgNrSreg Arbetsställets CFAR-nummer (ersätts med löpnummer vid levererans) CfarNr Arbetsställets CFAR-nummer (ersätts med löpnummer vid levererans), enligt justerad metod CfarNrJ 2003 Arbetsställenummer enligt RAMS AstNr Kopplingsvariabel till arbetsställetabell (endast sysselsatta vid faktiska arbetsställen) ArbstId Yrke enligt Folk- och Bostadsräkning Nyk 1990 Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå, för förvärvsarbetande Ssyk Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå, för förvärvsarbetande Ssyk Årtal för yrkesuppgift, för förvärvsarbetande SsykAr 2001 Källa för yrkesuppgift, för förvärvsarbetande SsykKalla 2001 Yrkets överensstämmelse med novembersysselsättningen SsykStatus 2001 Yrkesverksamhetsstatus enligt Yrkesregistret YrkVerksStat 2002 Arbetsställekommun AstKommun Arbetsställekommun enligt justerad metod AstKommunJ 2003 Arbetsställelän AstLan Arbetsställelän enligt justerad metod AstLanJ 2003 Antal sysselsatta på arbetsstället AntalSys Institutionell sektorkod (företag) InstKod Institutionell sektorkod (företag) InstKod Institutionell sektorkod (företag) InstKod Institutionell sektorkod (företag) enligt justerad metod InstKod7J 2003 Sektortillhörighet (företag) SektorKod Sektortillhörighet (företag) enligt justerad metod SektorKodJ 2003 Arbetsställets näringsgren, SNI69 AstSNI Arbetsställets näringsgren, SNI92 AstSNI Arbetsställets näringsgren, SNI92, begränsad nivå (42 grupper) AstSNI92B Arbetsställets näringsgren, SNI92, grov nivå (10 grupper) AstSNI92G Arbetsställets näringsgren, SNI2002 AstSNI Arbetsställets näringsgren, SNI2002, begränsad nivå (42 grupper) AstSNI2002B 2002 Arbetsställets näringsgren, SNI2002, grov nivå (10 grupper) AstSNI2002G 2002 Arbetsställets näringsgren, SNI2002, enligt justerad metod AstSNI2002J 2003 Arbetsställets näringsgren, SNI2002, begränsad nivå (42 grupper), enligt justerad metod AstSNI2002BJ 2003 Arbetsställets näringsgren, SNI2002, grov nivå (10 grupper), enligt justerade metod AstSNI2002GJ 2003 Arbetsställets näringsgren, SNI2007 AstSNI Arbetsställets näringsgren, SNI2007, grov nivå (15 grupper) AstSNI2007G 2007 Arbetsställets näringsgren, SNI2007, utökad nivå (51 grupper) AstSNI2007U 2007 Antal förvärvskällor under året AntAns 14 Statistiska centralbyrån

17 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Omfattning innehåll För största förvärvskälla: Inkomst av största förvärvskälla KU1Ink Företagets organisationsnummer (ersätts med löpnummer vid levererans) KU1PeOrgNr Arbetsställets CFAR-nummer (ersätts med löpnummer vid levererans) KU1CfarNr Arbetsställenummer enligt RAMS KU1AstNr 2007 Yrkesställning (största förvärvskälla) KU1YrkStalln Arbetsställekommun KU1AstKommun Arbetsställelän KU1AstLan Institutionell sektorkod (företag) (InstKod) KU1InstKod Institutionell sektorkod (företag) (InstKod6) KU1InstKod Institutionell sektorkod (företag) (InstKod7) KU1InstKod Sektortillhörighet (företag) KU1SektorKod Arbetsställets näringsgren, SNI69 KU1AstSNI Arbetsställets näringsgren, SNI92 KU1AstSNI Arbetsställets näringsgren, SNI92, begränsad nivå (42 grupper) KU1AstSNI92B Arbetsställets näringsgren, SNI92, grov nivå (10 grupper) KU1AstSNI92G Arbetsställets näringsgren, SNI2002 KU1AstSNI Arbetsställets näringsgren, SNI2002, begränsad nivå (42 grupper) KU1AstSNI2002B 2002 Arbetsställets näringsgren, SNI2002, grov nivå (10 grupper) KU1AstSNI2002G 2002 Arbetsställets näringsgren, SNI2007 KU1AstSNI Arbetsställets näringsgren, SNI2007, grov nivå (15 grupper) KU1AstSNI2007G 2007 Arbetsställets näringsgren, SNI2007, utökad nivå (51 grupper) KU1AstSNI2007U 2007 Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå, för yrkesverksamma KU1Ssyk Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå, för yrkesverksamma KU1Ssyk Årtal för yrkesuppgift, för yrkesverksamma KU1SsykAr 2002 Källa för yrkesuppgift, för yrkesverksamma KU1SsykKalla 2002 Yrkets överensstämmelse med största förvärvskälla KU1SsykStatus 2002 För näst största förvärvskälla: Inkomst av näst största förvärvskälla KU2Ink Företagets organisationsnummer (ersätts med löpnummer vid levererans) KU2PeOrgNr 2007 Arbetsställets CFAR-nummer (ersätts med löpnummer vid levererans) KU2CfarNr 2007 Arbetsställenummer enligt RAMS KU2AstNr 2007 Yrkesställning (näst största förvärvskälla) KU2YrkStalln Arbetsställekommun KU2AstKommun 2007 Arbetsställelän KU2AstLan 2007 Institutionell sektorkod (företag) (InstKod) KU2InstKod Institutionell sektorkod (företag) (InstKod6) KU2InstKod Institutionell sektorkod (företag) (InstKod7) KU2InstKod Sektortillhörighet (företag) KU2SektorKod Näringsgrenstillhörighet (arbetsställe) (SNI69) KU2AstSNI Näringsgrenstillhörighet (arbetsställe) (SNI92) KU2AstSNI Näringsgrenstillhörighet (arbetsställe) (SNI2002) KU2AstSNI Arbetsställets näringsgren, SNI2002, begränsad nivå (42 grupper) KU2AstSNI2002B 2007 Arbetsställets näringsgren, SNI2002, grov nivå (10 grupper) KU2AstSNI2002G 2007 Arbetsställets näringsgren, SNI2007 KU2AstSNI Arbetsställets näringsgren, SNI2007, grov nivå (15 grupper) KU2AstSNI2007G 2007 Arbetsställets näringsgren, SNI2007, utökad nivå (51 grupper) KU2AstSNI2007U 2007 Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå, för yrkesverksamma KU2Ssyk Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå, för yrkesverksamma KU2Ssyk Årtal för yrkesuppgift, för yrkesverksamma KU2SsykAr 2002 Källa för yrkesuppgift, för yrkesverksamma KU2SsykKalla 2002 Statistiska centralbyrån 15

18 Omfattning innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 För tredje största förvärvskälla: Inkomst av tredje största förvärvskälla KU3Ink Företagets organisationsnummer (ersätts med löpnummer vid levererans) KU3PeOrgNr 2007 Arbetsställets CFAR-nummer (ersätts med löpnummer vid levererans) KU3CfarNr 2007 Arbetsställenummer enligt RAMS KU3AstNr 2007 Yrkesställning (tredje största förvärvskälla) KU3YrkStalln Arbetsställekommun KU3AstKommun 2007 Arbetsställelän KU3AstLan 2007 Institutionell sektorkod (företag) (InstKod) KU3InstKod Institutionell sektorkod (företag) (InstKod6) KU3InstKod Institutionell sektorkod (företag) (InstKod7) KU3InstKod Sektortillhörighet (företag) KU3SektorKod Näringsgrenstillhörighet (arbetsställe) (SNI69) KU3AstSNI Näringsgrenstillhörighet (arbetsställe) (SNI92) KU3AstSNI Näringsgrenstillhörighet (arbetsställe) (SNI2002) KU3AstSNI Arbetsställets näringsgren, SNI2002, begränsad nivå (42 grupper) KU3AstSNI2002B 2007 Arbetsställets näringsgren, SNI2002, grov nivå (10 grupper) KU3AstSNI2002G 2007 Arbetsställets näringsgren, SNI2007 KU3AstSNI Arbetsställets näringsgren, SNI2007, grov nivå (15 grupper) KU3AstSNI2007G 2007 Arbetsställets näringsgren, SNI2007, utökad nivå (51 grupper) KU3AstSNI2007U 2007 Inkomstvariabler Inkomst av förvärvskälla Inkomst av rörelse/inkomst av Jordbruksfastighet (brukad)1989 FInk Inkomst av rörelse/inkomst av Jordbruksfastighet (brukad)1990 FInk Kontant bruttolön LoneInk Kontant bruttolön enligt justerad metod LoneInkJ 2003 Inkomstöverskott av aktiv näringsverksamhet FInk Nettoinkomst av näringsverksamhet InkFNetto 2003 Nettoinkomst av aktiv näringsverksamhet InkFNettoA 2004 Summa inkomst av förvärvskälla av aktiv näringsverksamhet, exkl underskott ForvInk Summa inkomst av förvärvskälla inkl underskott av näringsverksamhet ForvInkNetto 2003 Summa inkomst av förvärvskälla av aktiv näringsverksamhet, inkl underskott ForvInkNettoA 2004 Inkomst av passiv näringsverksamhet PasNar 1991 Deklarerad löneinkomst DekLon 1991 Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar ForvErs Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar inkl underskott av näringsverksamhet ForvErsNetto 2003 Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar inkl underskott av aktiv näringsverksamhet ForvErsNettoA 2004 Arbetstidsrelaterad social inkomst Studier: Studiemedel och studiehjälp StudMed Särskilt vuxenstudiestöd, bidrag (arb.lösa) SVuxA Särskilt vuxenstudiestöd, bidrag (övriga) Svux Särskilt vuxenstudiestöd, bidrag SVuxSVuxA Vuxenstudiestöd, lånedel VuxLan Vuxenstudiestöd, lån (arbetslösa) SVuxALan Vuxenstudiestöd, lån (övriga) SVuxLan Rekryteringsbidrag RekrBidr 2003 Särskilt utbildningsbidrag (Kunskapslyftet) SUtKun Korttidsstudiestöd KortStu Timersättning vid läs- och skrivsvårigheter SarVux Statistiska centralbyrån

19 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Omfattning innehåll Svenska för invandrare SFI Utbildningsbidrag till doktorander UtbDok Summa inkomst föranledd av studier Stud Förekomst av studerandeinkomster StudTyp Värnplikt: Värnpliktsersättning Förekomst av värnpliktsersättning VPLErs VPLTyp Föräldraledighet: Föräldrapenning vid barns föd. el. adoption ForPeng Tillfällig föräldrapenning för vård av barn ForVAB Vårdbidrag VardBidr Summa inkomst föranledd av föräldraledighet ForLed Förekomst av föräldraersättning ForLedTyp Föräldrapenning, antal bruttodagar ForPeng_Bdag 1993 Föräldrapenning, antal nettodagar ForPeng_Ndag 1993 Föräldrapenning, ersättningsbelopp ForPeng_Belopp 1993 Tillfällig föräldrapenning, antal bruttodagar TfForPeng_Bdag 1993 Tillfällig föräldrapenning, antal nettodagar TfForPeng_Ndag 1993 Tillfällig föräldrapenning, ersättningsbelopp TfForPeng_Belopp 1993 Havandeskapspenning, antal bruttodagar HavPeng_Bdag 1993 Havandeskapspenning, antal nettodagar HavPeng_Ndag 1993 Havandeskapspenning, ersättningsbelopp HavPeng_Belopp 1993 Sjukdom/Arbetsskada/Rehabilitering: Sjukpenning, arbetsgivarinträde SjukPA Sjukpenning, ej arbetsgivarinträde SjukPP Arbetsskadeersättning ArbSkErs 1992 Ersättning från AGS och TFA AGSTFA Förekomst av sjuk-/arbetsskadeersättning SjukTyp Rehabiliteringsersättning RehabErs 1992 Förekomst av rehabiliteringsersättning RehabTyp 1992 Summa inkomst föranledd av sjukdom/arbetsskada/rehabilitering SjukRe Summerar antal sjukfall under året som övergått till sjukpenning, förebyggande sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och/eller rehabiliteringspenning SjukFall_Antal 1993 Startdatum för sjukfall som pågår sedan år t-1 SjukFall_PgStart 1993 Markering för om sjukfall pågår sedan föregående år SjukFall_Pg 1993 Antal karensdagar för företagare Karens_Foretagare 2008 Summerar bruttodagar för ersättningsslag ingående i "SjukFall_antal" SjukSum_Bdag 1993 Summerar nettodagar för ersättningsslag ingående i "SjukFall_antal" SjukSum_Ndag 1993 Summerar utbetalt belopp för ersättningsslag ingående i "SjukFall_antal" SjukSum_Belopp 1993 Sjukpenning, antal bruttodagar SjukP_Bdag 1993 Sjukpenning, antal nettodagar SjukP_Ndag 1993 Sjukpenning, ersättningsbelopp SjukP_Belopp 1993 Sjukpenning, antal bruttodagar SjukP_08_Bdag 2008 Sjukpenning, antal nettodagar SjukP_08_Ndag 2008 Sjukpenning, ersättningsbelopp SjukP_08_Belopp 2008 Sjukpenning, förlängd, antal bruttodagar SjukP_Forlangd_Bdag 2008 Sjukpenning, förlängd, antal nettodagar SjukP_Forlangd_Ndag 2008 Sjukpenning, förlängd, ersättningsbelopp SjukP_Forlangd_Belopp 2008 Sjukpenning, fortsatt, antal bruttodagar SjukP_Fortsatt_Bdag 2008 Sjukpenning, fortsatt, antal nettodagar SjukP_Fortsatt_Ndag 2008 Sjukpenning, fortsatt, ersättningsbelopp SjukP_Fortsatt_Belopp 2008 Rehabiliteringspenning, antal bruttodagar Rehab_Bdag 1993 Rehabiliteringspenning, antal nettodagar Rehab_Ndag 1993 Statistiska centralbyrån 17

20 Omfattning innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Rehabiliteringspenning, ersättningsbelopp Rehab_Belopp 1993 Rehabiliteringspenning, antal bruttodagar Rehab_08_Bdag 2008 Rehabiliteringspenning, antal nettodagar Rehab_08_Ndag 2008 Rehabiliteringspenning, ersättningsbelopp Rehab_08_Belopp 2008 Rehabiliteringspenning, förlängd, antal bruttodagar Rehab_Forlangd_Bdag 2008 Rehabiliteringspenning, förlängd, antal nettodagar Rehab_Forlangd_Ndag 2008 Rehabiliteringspenning, förlängd, ersättningsbelopp Rehab_Forlangd_Belopp 2008 Arbetsskadesjukpenning, antal bruttodagar ArbSk_Bdag 1993 Arbetsskadesjukpenning, antal nettodagar ArbSk_Ndag 1993 Arbetsskadesjukpenning, ersättningsbelopp ArbSk_Belopp 1993 Sjukpenning, förebyggande, antal bruttodagar ForbSjukP_Bdag 1993 Sjukpenning, förebyggande, antal nettodagar ForbSjukP_Ndag 1993 Sjukpenning, förebyggande, ersättningsbelopp ForbSjukP_Belopp 1993 Sjukpenning, förebyggande, antal bruttodagar ForbSjukP_08_Bdag 2008 Sjukpenning, förebyggande, antal nettodagar ForbSjukP_08_Ndag 2008 Sjukpenning, förebyggande, ersättningsbelopp ForbSjukP_08_Belopp 2008 Sjukpenning, förlängd förebyggande, antal bruttodagar ForbSjukP_Forlangd_Bdag 2008 Sjukpenning, förlängd förebyggande, antal nettodagar ForbSjukP_Forlangd_Ndag 2008 Sjukpenning, förlängd förebyggande, ersättningsbelopp ForbSjukP_Forlangd_Belopp 2008 Aktivitetsstöd vid utbildning, antal dagar AktStod_Dag 2008 Aktivitetsstöd vid utbildning, ersättningsbelopp AktStod_Belopp 2008 Aktivitetsstöd och sjuk med sjukpenning vid utbildning, antal dagar AktStod_Sjuk_Dag 1993 Aktivitetsstöd och sjuk med sjukpenning vid utbildning, ersättningsbelopp AktStod_Sjuk_Belopp 1993 Utvecklingsersättning, antal dagar UtvErs_Dag 2008 Utvecklingsersättning, ersättningsbelopp UtvErs_Belopp 2008 Utvecklingsersättning och sjuk med sjukpenning, antal dagar UtvErs_Sjuk_Dag 2008 Utvecklingsersättning och sjuk med sjukpenning, ersättningsbelopp UtvErs_Sjuk_Belopp 2008 Smittbärarsjukpenning, antal bruttodagar Smitt_Bdag 1993 Smittbärarsjukpenning, antal nettodagar Smitt_Ndag 1993 Smittbärarsjukpenning, ersättningsbelopp Smitt_Belopp 1993 Arbetslöshet: Ersättning från arbetslöshetskassa/arbetslöshetsförsäkring Akassa Kontant arbetsmarknadsstöd KAS Ers. från statlig arbetsmarknadskassa AMK Kontant arbetsmarknadsstöd (EES-avtal) KASEES Summa inkomst föranledd av arbetslöshet ArbLos Förekomst av arbetslöshetsersättning ArbLosTyp Antal dagar med tillfällig timdagpenning TillfTimDag 1996 Arbetssökande i november ArbSokNov 1998 Arbetslöshetskod ALKod 1992 Åtgärdskod IAKod 1992 Antal dagar i arbetslöshet ALosDag 1992 Antal dagar som arbetssökande med förhinder, tidigare Övrig inskriven vid AF AK14Dag 1992 Antal dagar i deltidsarbetslöshet ADelDag 1992 Arbetsmarknadspolitisk åtgärd: Utbildningsbidrag (inkl. Starta-eget-bidrag) UtbBidr Utvecklingsersättning UtvErs 2008 Särskild dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning UtbBArb Särskilt studielån vid arbetsmarknadsutbildning UtbBLan Arbetslivsutvecklingsbidrag (ALU) ALUBidr 1993 ALU (från AKassa) ALUKU Ersätter "ALUKU" AKassaAmPol ALU (från RFV, (KAS)) ALUKAS ALU (från AMK) ALUAMK ALU enligt EES-avtal ALUEES Statistiska centralbyrån

21 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Omfattning innehåll Offentligt Tillfälligt Arbete OTA 1997 Summa inkomst föranledd av arbetsmarknadspolitisk åtgärd AmPol Förekomst av ersättning i samband arbetsmarknadspolitisk åtgärd AmPolTyp Antal dagar i åtgärdsstudier AStuDag 1992 Antal dagar i åtgärdssysselsättning ASysDag 1992 Förekomst av åtgärdssysselsättning ASysTyp 1992 Antal dagar i nystartsjobb ANysDag 2007 Förtidspension/Sjukbidrag: Förtidspension från folkpens., egenförmån FolkFort Förtidspension/sjukbidrag från folkpension, egenförmån FolkFortSjuk Sjukbidrag från folkpension, egenförmån FolkSjuk Förtidspension från ATP, egenförmån ATPFort Sjukbidrag från ATP, egenförmån ATPSjuk Förtidspension/sjukbidrag från ATP egenförmån ATPFortSjuk Summa inkomst föranledd av förtidspension/sjukbidrag ForTid Förekomst av förtidspension/sjukbidrag ForTidTyp AGS i samband med förtidspension/sjukbidrag ForTidAGS 1996 Folkpensionskod för egenförmån FolkEgen ATP-kod för egenförmån ATPegen Sjukersättning SjukErs 2003 Andel/grad för sjukersättning (garantiersättning) SjukErsGarAnd 2003 Andel/grad för sjukersättning (inkomstrelaterad) SjukErsInkAnd 2003 Andel/grad för sjukersättning (vilande) SjukErsVilAnd 2009 Aktivitetsersättning AktErs 2003 Andel/grad för aktivitetsersättning (garantiersättning) AktErsGarAnd 2003 Andel/grad för aktivitetsersättning (inkomstrelaterad) AktErsInkAnd 2003 Andel/grad för aktivitetsersättning (vilande) AktErsVilAnd 2009 Förtidspension, antal bruttomånader FortPens_Bman Förtidspension, antal nettomånader FortPens_Nman Förtidspension, ersättningsbelopp FortPens_Belopp Antal bruttomånader med icke tidsbegränsad och/eller tidsbegränsad sjukersättning SjukErs_Bman 2003 Antal nettomånader med icke tidsbegränsad och/eller tidsbegränsad sjukersättning SjukErs_Nman 2003 Ersättningsbelopp för månader med icke tidsbegränsad och/eller tidsbegränsad sjukersättning SjukErs_Belopp 2003 Markering om sjukersättningen är tidsbegränsad eller icke tidsbegränsad SjukErs_Tidsbegr 2008 Sjukbidrag, antal bruttomånader SjukBidr_Bman Sjukbidrag, antal nettomånader SjukBidr_Nman Sjukbidrag, ersättningsbelopp SjukBidr_Belopp Antal bruttomånader med aktivitetsersättning AktErs_Bman 2003 Antal nettomånader med aktivitetsersättning AktErs_Nman 2003 Ersättningsbelopp för månader med aktivitetsersättning AktErs_Belopp 2003 Markering om aktivitetsersättningen är tidsbegränsad eller icke tidsbegränsad AKtErs_Tidsbegr 2008 Övrig arbetstidrelaterad social inkomst: Närståendepenning NarPeng Tillfällig avgångsersättning TAE 1997 Generationsväxlingsersättning GenErs Summa Arbetstidsrelaterad social inkomst SocInk Kapitalinkomst Inkomst av kapital KapInk 1991 Statistiska centralbyrån 19

22 Omfattning innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Annan inkomst Ålderpension: Ålderspension från folkpension, egenförmån FolkAld Ålderspension från ATP, egenförmån ATPAld Summa ålderspension SumAld Summa ålderspension SumAldP Särskilt pensionstillägg SPenTill 1991 Inkomstpension InkPens 2003 Andel/grad för inkomstpension InkPensAnd 2003 Tilläggspension TillPens 2003 Andel/grad för tilläggspension TillPensAnd 2003 Premiepension PremPens 2003 Andel/grad för premiepension PremPensAnd 2003 Garantipension GarPens 2003 Andel/grad för garantipension GarPensAnd 2003 Tjänstepension: ITP - Industrins o handelns tjänste- och tilläggspension ITP Kommunal- o landstingsanställdas tjänstepension KTjP Statlig tjänstepension STjP Tjänstepension från statligt bolag SBTjP 1994 Tjänstepension enligt individuellt tjänstepensionsavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare KUPens 1991 Särskild tjänste- o tilläggspension för privatanställda LO-medlemmar STP Övrig tjänste- och tilläggspension OvrTjp 1994 Summa Tjänstepension SumTjP Förekomst av ålders-/tjänstepension AldTjPTyp Övrig pension: Hustrutillägg FolkHust Privat pensionsförsäkring PrivPens 1991 Delpension: Delpension DelPens Förekomst av delpension DelPensTyp Summa inkomst av åldersrelaterade pensioner Livränta: Yrkesskadelivränta Arbetsskadelivränta, egenförmån Summa inkomst från yrkes-/arbetsskadelivränta Förekomst av yrkes-/arbetsskadelivränta Annan livränta AldPens LivYrke LivArb LivRta YrkArbTyp LivAnnan Efterlevandeförmåner: Arbetsskadelivränta, efterlevandeförmån LivArbF Efterlevandeförmån SumEftPens 2003 Efterlevandeförmån av folkpension o ATP FolkATPFam Folkpensionskod för efterlevandeförmån FolkFam ATP-kod för efterlevandeförmån ATPFam Familjerelaterade inkomster: Socialbidrag (individualiserat från familj) SocBidrPersF Socialbidrag (individualiserat från familj) SocBidrPersF Förekomst av socialbidrag (familjemedl.) SocBidrTypF Bostadsbidrag (individualiserat från familj) BostBidrPersF Bostadsbidrag (individualiserat från familj) BostBidrPersF Bostadstillägg (individualiserat från familj) BostTillPersF Bostadstillägg (individualiserat från familj) BostTillPersF Statistiska centralbyrån

23 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Omfattning innehåll Övriga inkomster/ersättningar: Handikappersättning HKapErs Underhållsstöd/Bidragsförskott BidrFor Summa Annan inkomst för familj AnnInkF Summa Annan inkomst för familj AnnInkF Summa Folkpension FolkBel Summa ATP ATPBel Socialbidrag för familj SocBidrFam Bostadsbidrag för familj BostBidrFam Bostadstillägg för familj BostTillFam Disponibel inkomst Disponibel inkomst (individualiserat från familj) DispInkPersF Disponibel inkomst (individualiserat från familj) DispInkPersF Disponibel inkomst (individens delkomponent) DispInk Disponibel inkomst (individens delkomponent) DispInk Disponibel inkomst för familj DispInkFam Disponibel inkomst för familj DispInkFam Statistiska centralbyrån 21

24 22 Statistiska centralbyrån

25 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Kopplingsidentiteter Kopplingsidentiteter I LISA-databasen är individen objektet och de flesta matchningar görs med PersonNr, eller personnumrets löpnummer vid utlämnat data. Kopplingar mellan företagstabellen och arbetsställetabellen kan göras med identiteterna PeOrgNr, till företagstabellen och ArbstID till arbetsställetabellen. Övriga identiteter såsom CFARNr, AstNr och FamID skall betraktas som variabler. I det följande beskrivs egenskaperna hos identiteterna för koppling. Individ Individ PersonNr Samtliga individer som den 31/12 aktuellt år uppnått 16 års ålder och är folkbokförda i Sverige ingår i LISA-populationen det aktuella året. Det finns uppgift om dödsdatum för person 4 som avlidit under aktuellt år. För person som utvandrat finns uppgift om utvandringsdatum. Kvaliteten i befolkningsstatistiken är beroende av över- eller undertäckning i den totala populationen och det är brister i rapporteringen av födslar, dödsfall, invandring och utvandring som resulterar i dessa täckningsfel. Födslar och dödsfall ger upphov till mindre problem med under- respektive övertäckning beroende på de snabba rapporteringsrutinerna från sjukhusen till Skatteverket. För nyfödda uppskattas undertäckningen vara 0,1 procent av 0-åringarna. Övertäckningen med anledning av ej rapporterade dödsfall antas vara mindre än 0,1 procent av de döda. Personer som utvandrat utan att meddela folkbokföringen ger upphov till övertäckning och flera försök att skatta denna har gjorts på både SCB och Skatteverket. I en SCB-studie från 2004 skattas övertäckningen till minst personer. Invandrare blir registrerade som invandrade vid den tidpunkt då de folkbokförs. I vissa fall kan det gå en relativt lång tid mellan ankomsten till Sverige och folk-bokföringstidpunkten. Vid inflyttning till Sverige genomgår personer med utomnordiskt medborgarskap i vissa fall en omfattande administrativ process innan beslut om uppehållstillstånd kan fattas. Detta gör att tiden mellan inresan till Sverige och registrering av inflyttningen kan bli lång. Under perioder med stor invandring tenderar de administrativa handläggningstiderna i varje enskilt fall att öka. Detta gäller särskilt personer som inte fått sin ansökan om uppe-hållstillstånd beviljad och som överklagar beslutet, vilket medför att det blir en avsevärd tidsskillnad mellan inresan och det slutliga beslutet. 4 Om person uppnått 16 års ålder och varit folkbokförd i Sverige den 31/12 året före aktuellt år. Statistiska centralbyrån 23

26 Kopplingsidentiteter Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 För de invandrare som fick sina beslut om uppehållstillstånd under 1996 var mediantiden från det att ansökan registrerats fram till folkbokföring 21 veckor. Före ansökan finns polisens handläggningstid, om vars längd vi inte har någon uppgift. Uppgift om tidsskillnaden mellan invandring och registreringstidpunkt för nordiska invandrare saknas men den är kortare eftersom nordbor kan bosätta sig i Sverige utan uppehållstillstånd. I november 2005 beslutade riksdagen att en tillfällig lagstiftning för uppehållstillstånd skulle gälla i Sverige. Lagen riktade sig främst till barnfamiljer med lång vistelsetid i Sverige. Den 15 november 2005 trädde den tillfälliga asyllagen i kraft. Den 30 september 2006 avslutade Migrationsverket prövningen enligt den tillfälliga lagen. Totalt registrerades ca ärenden för prövning, ca permanenta uppehållstillstånd och tillfälliga beviljades. Kvaliteten i befolkningsstatistiken påverkas också av felaktigheter i folkbokföringen som ger upphov till fel i den regionala fördelningen, till exempel flyttningar inom landet som inte anmäls till de lokala skattekontoren. Utöver ovan beskriven problematik ändras personnumret för mellan 500 och 1000 personer varje år. De flesta av dessa ändringar beror på felaktigt angiven födelsetid i samband med invandring. Uppgift om felaktigt angivet kön i samband med födelse medför också byte av personnummer, detta gäller ca 200 barn varje år. Genom att länka personnummer före och efter ändring kan problemet med personnummerbyten hanteras. Inom folkbokföringen svarar Skatteverket för uppgifternas kvalitet. I samband med dataregistreringen genomförs både manuella och maskinella kontroller som kan ge upphov till rättelser. I samband med massutsändningar av brev som till exempel skattsedlar och röstkort kontrolleras ibland adressuppgifterna på de försändelser som kommit i retur. Avsikten är att kontrollera att flyttning anmälts i rätt tid och att den registrerade bosättningen folkbokföring på viss ort och fastighet överensstämmer med den faktiska bosättningen. Eftersom en stor del av rapporteringen till folkbokföringssystemet sköts av barnmorskor, vigselförrättare, domstolar eller läkare där rapporteringen är en del av arbetsuppgifterna kan man på goda grunder anta att uppgifterna rapporteras med små mätfel. Man kan anta att mätfelen är mer omfattande när det gäller flyttningar, då rapporteringen sköts av den flyttande. Detta gäller både omedvetna och medvetna felaktigheter i rapporteringen. Den 1 juli 1991 övertog de lokala skattekontoren (numera skattekontoren) ansvaret från pastorsämbetena för folkbokföringen på lokal nivå. Samtidigt med omorganisationen ersattes det gamla regelverket med en ny lagtext. Reglerna är ungefär desamma som gällde tidigare. En nyhet är emellertid att personer som är över 17 år och går på postgymnasial utbildning ska vara folkbokförda där de bor. Tidigare var det vanligt att dessa studerande var folkbokförda i föräldrahemmet. Den nya lagen har gradvis kommit att öka antalet flyttningar i åldrarna 19 till 24 år då studenterna i allt högre utsträckning har folkbokfört sig på studieorten. 24 Statistiska centralbyrån