Information om det nya yrkesregistret Förfrågningar

Transkript

1 Information om det nya yrkesregistret Förfrågningar Gruppnummer: E-post: Se även

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN INFORMATION 2 SCB har fått i uppdrag av Sveriges Riksdag att bygga upp och därefter årligen producera ett yrkesregister med uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningens fördelning på yrkesgrupper. Följande är en redovisning av bakgrunden till och uppläggningen av det nya registret. Bakgrund Heltäckande och regelbundna yrkesuppgifter har tidigare samlats in i samband med folk- och bostadsräkningar (FoB). Sverige, som har en lång tradition vad gäller folkräkningar, har de senaste årtiondena genomfört en räkning vart femte år. Uppgifter om person, hushåll och bostad hämtades in med hjälp av en obligatorisk postenkät riktad till alla personer 16 år eller äldre. Den senaste folk- och bostadsräkningen ägde rum hösten Som en följd av den debatt som fördes om bl.a. behov, integritet och inte minst kostnader, aktualiserades frågan om alternativa insamlingsmetoder års folkräkning ställdes in av ekonomiska skäl och i stället fattade Sveriges Riksdag ett principbeslut om att kommande folk- och bostadsräkningar skall vara registerbaserade. Viktiga hörnstenar i det nya registersystemet fanns redan tillgängliga. Under andra hälften av 1990-talet tillsattes flera utredningar med uppgift att belysa hur de resterande registren, lägenhetsregistret och yrkesregistret, skulle kunna skapas. SCB:s utredning om förutsättningar och kostnader för uppbyggnad av ett yrkesregister framlades i januari Efter riksdagens beslut våren 1999, påbörjades arbetet med att bygga upp det nya årliga registret. De viktigaste ingående registren och deras kopplingar i en eventuell registerbaserad folk- och bostadsräkning framgår av följande principskiss: Inkomstregister Register över totalbefolkningen Utbildningsregister Personnr Kontrolluppgiftsoch sysselsättningsregister Yrkesregister Adress Lägenhetsnr Organisationsnr Arbetsställenummer Lägenhetsregister Adress Fastighetsdatabasen

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN INFORMATION 3 Användning av yrkesuppgifter Uppgifter om yrke används till en mängd skiftande ändamål bl.a. yrkesmedicinsk och samhällsvetenskaplig forskning, utbildnings-, sysselsättningsoch samhällsplanering, prognoser samt hälso- och sjukvårdsplanering. Det föreligger även ett betydande allmänt behov av yrkesuppgifter, inte minst från olika intresseorganisationer inklusive arbetsmarknadens parter. Av särskilt intresse är integrations- och jämställdhetsaspekter samt teknikspridning. Yrkesuppgifter på aggregerad nivå används även som bakgrunds- och spridningsvariabel i olika slag av undersökningar. För andra användningsområden krävs individuppgifter på mer detaljerad nivå. Det gäller i första hand olika typer av forskning, t.ex. inom epidemiologi, som beskriver och analyserar samband mellan miljöfaktorer och sjuklighet. Yrkesstatistiken utnyttjas även för beräkning av risker för olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar i olika yrken. Sverige har även genom olika avtal förpliktat sig att rapportera statistiska uppgifter till EU, ILO och OECD. Syfte och målpopulation Yrkesregistret ersätter den insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningar och bör i möjligaste mån tillgodose både statistikens och forskningens krav på relevanta data. Målpopulationen utgörs i första hand av alla förvärvsarbetande i åldern år. Vid avgränsningen av målpopulationen används bl.a. SCB:s sysselsättnings- och jobbregister. Två populationer kan urskiljas i Yrkesregistret, dels förvärvsarbetande under november, dels yrkesverksamma någon gång under året. Den sistnämnda populationen inkluderar alla med lön eller företagarinkomst på sammanlagt minst ett prisbasbelopp under året. Målsättningen är att alla yrkesuppgifter i registret skall vara klassificerade enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) på fyrsiffernivå, vilket motsvarar 355 klasser. Detta beräknas vara genomfört till 2005 års version av registret. Under uppbyggnadsskedet blir registret mindre detaljerat, tresiffernivå, motsvarande totalt 113 klasser. SSYK, som bygger på den internationella yrkesindelningen ISCO-88 och EU-varianten ISCO-88(COM), finns publicerad i serien Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1998:3. (Se även Registret kommer inte att innefatta klassificeringar enligt den tidigare yrkesstandarden Nordisk yrkesklassificering (NYK) eller den gällande socioekonomiska indelningen (SEI). Orsaken är att det i princip inte finns några yrkesbenämningar i klartext tillgängliga, eftersom yrkesuppgifterna antingen översätts från andra yrkesnomenklaturer eller klassificeras direkt enligt SSYK av arbetsgivarna. En nyckel mellan de båda klassificeringssystemen har skapats av SCB, vilken möjliggör en översättning av NYK till SSYK. Med befintlig nyckel kan man länka data tillbaka till

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN INFORMATION 4 FoB85. Det bör dock påpekas att de stora strukturella förändringar som har skett på den svenska arbetsmarknaden inte tas någon hänsyn till vid en nyckning. Datainsamling En grundläggande tanke bakom det nya registret är att så långt som möjligt utnyttja befintliga uppgifter samt göra kompletterande insamlingar. Därmed belastas inte uppgiftslämnarna med dubbla insamlingar samtidigt som metoden är kostnadseffektivt. För en översikt, se nedan. Uppgifter till yrkesregistret Uppgifter från SCB:s lönestrukturstatistik Särskild enkät till mindre företag YRKESREGISTER Uppgifter från arbetsgivarorganisationer Övriga källor Lönestrukturstatistiken Yrkesuppgifter för anställda hämtas i första hand att från SCB:s årliga officiella lönestrukturstatistik. Den nuvarande lönestatistiken avseende den privata sektorn är uppbyggd kring en avtalsstatistik producerad av olika arbetsgivarorganisationer samt en kompletterande undersökning gjord av SCB. Undersökningen är i huvudsak urvalsbaserad, endast företag med mer än 500 anställda totalundersöks. Ett urval om ca företag dras årligen. Bortfallet uppgår till ca 7 procent av företagen (motsvarande drygt anställda). Inom den offentliga sektorn genomförs i princip separata totalundersökningar av varje delsektor. För insamling av data samarbetar SCB med Arbetsgivarverket samt Svenska Kommuner och Landsting. Yrke, som är en viktig spridningsvariabel inom lönestatistiken, är en av de drygt tiotal variabler som samlas in. SCB:s samarbetspartners svarar för granskning och komplettering av sin del av undersökningen. När det gäller klassificering av yrke inom lönestatistiken används flera olika system. Inom

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN INFORMATION 5 den privata sektorn tillämpas antingen egna nomenklaturer eller SSYK, medan varje delsektor inom den offentliga sektorn har sina egna befattningsnomenklaturer. Vid användning av egna klassifikationer, görs en översättning till SSYK med hjälp av särskilda översättningsnycklar. Enkät till arbetsgivare Yrkesuppgifter för anställda utanför den officiella lönestatistiken inhämtas med hjälp av en särskild postenkät till berörda arbetsgivare. Det rör sig totalt om ca företag inom den privata sektorn, varav de flesta har 2 19 anställda. De berörda arbetsgivarna kommer att undersökas enligt ett rullande schema. Efter uppbyggnadsperioden kommer yrkesuppgifterna för dessa företag att uppdateras och kompletteras vart tredje till femte år. Arbetsgivarens uppgift är att koda samtliga på blanketten uppräknade medarbetare samt eventuella nytillkomna personer. För större företag kan andra media än blankett bli aktuellt. För att möjliggöra yrkeskodningen medföljer en kortfattad information om SSYK med en kort beskrivning av varje yrkesgrupp samt ett index över olika yrken. Mer information kan uppgiftslämnaren inhämta på en särskild Internetadress. Om uppgiftslämnaren inte finner en lämplig yrkeskod, skall yrke och huvudsakliga arbetsuppgifter anges i klartext för att senare kodas på SCB. Uppgifterna granskas och kompletteras vid behov per telefon. Efter en skriftlig påminnelse vidtar en telefonpåminnelse följd av en sista skriftlig påminnelse. Något vitesföreläggande har ännu inte varit aktuellt. Enligt statistiklagen (SFS 2001:99) och tillhörande föreskrifter föreligger uppgiftsskyldighet för alla näringsidkare. Inför uppgiftsinsamlingen har samråd skett med Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR). Bortfallet på företagsbasis i de hittills genomförda enkätundersökningarna är ca 5 procent. I enkätundersökningarna under 1999 och 2000 har yrkesuppgiften klassificerats på tresiffernivå och fån och med hösten 2001 görs kodningen på fyrsiffernivå skapades möjlighet att lämna uppgifterna elektroniskt. Övriga källor När det gäller egenföretagare (ca ) och arbetsgivare med en anställd (ca ) genomför SCB för närvarande en pilotstudie i syfte att utreda hur uppgifter från dessa företag på bästa sätt kan samlas in. En förhoppning är imputering av yrkesuppgift utifrån företagens branschtillhörighet skall vara möjlig att genomföra för åtminstone delar av populationen. Yrkesuppgifter från andra intermittenta enkätundersökningar vid SCB, kommer i vissa fall att kunna utnyttjas. En kompletterande källa för yrkesuppgifter utgör även den tidigare omnämnda avtalsstatistiken, som årligen produceras av olika arbetsgivarorganisationer och som även omfattar upp-

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN INFORMATION 6 gifter från företag utanför den officiella lönestatistiken. Andra källor som används är lantbruksregistret (LBR), den longitudinella individdatabasen LINDA samt konjunkturlönestatistiken för staten. SCB kommer fortsätta att undersöka möjligheterna att använda nya källor. Registeruppbyggnad och variabler Den första årgången av yrkesregistret publicerades i oktober 2003 och avsåg referensåret Följande primärkällor från SCB används i första hand vid skapandet av registret: Lönestrukturstatistiken, privat sektor. Årgångarna Lönestrukturstatistiken, offentlig sektor. Årgångarna Yrkesregisterenkät. Årgångarna Uppgifterna används efter aktualitet. Huvuddelen av uppgifterna avser förhållandena under referensåret. En ny version av yrkesregistret kommer att tas fram årligen varje vår. Registret kommer innehålla ett stort antal olika variabler, varav några av de viktigaste är: Personnummer (unikt nummer för varje person) Sysselsättningsstatus (sysselsatt eller ej sysselsatt) Yrkesställning (anställd eller företagare) Yrkesuppgift (klassificerad enligt SSYK) Organisationsnummer (unikt nummer för arbetsgivare) Källa för yrkesuppgiften Aktualitet på yrkesuppgiften Om yrkesuppgiften härrör det huvudsakliga jobbet för referensåret Kvalitetssäkring För att uppnå en tillfredsställande yrkesklassificering har ett betydande arbete lagts ner för att åstadkomma en lämplig utformning av följebrev, blankett och hjälpmedel för kodning. Maskinella och manuella kontroller av lämnade uppgifter ger en grund för justeringar och kompletteringar. Diskussioner förs regelbundet med SCB:s samarbetspartners i syfte att bl.a. förbättra översättningsnycklarna mellan olika befattningsnomenklaturer och SSYK. I syfte att bedöma kodningskvaliteten, kommer SCB:s löpande arbetskraftsundersökningar (AKU) att användas för olika typer av jämförelser. De täckningsproblem som kan förutses är dels en undertäckning av personer anställda i företag som ingår i lönestatistiken men inte kommer med i undersökningen p.g.a. annan anställningsperiod än referensperioden, arvodesanställning, partiellt bortfall eller andra orsaker, dels företagsbortfall i de olika undersökningarna. För mer information om bortfallet hänvisas till dokument om Bortfallsanalys.