Sjukfrånvaron i staten - kvartal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006"
  • Maj Ek
  • för 1 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Enheten för analys Anna Enström Järleborg MISSIV DATUM DIARIENR /431 ERT DATUM ER BETECKNING Fi2005/6390 Finansdepartementet Enheten för statlig arbetsgivarpolitik (ESA) Stockholm Sjukfrånvaron i staten - kvartal Verket för förvaltningsutveckling (Verva) har i sitt regleringsbrev avseende 2006 fått i uppdrag att följa sjukfrånvarostatistiken i staten kvartalsvis för Verva ska göra övergripande bedömningar av utvecklingen av sjukfrånvaron i staten. Resultaten från analysen avseende tredje kvartalet 2006 överlämnas härmed till Finansdepartementet. Sjukfrånvaron för tredje kvartalet 2006 uppvisade i stort sett samma mönster som för andra kvartalet Antalet ersatta sjukdagar har minskat ytterst lite och det är främst kvinnornas sjukfrånvaro som minskat något. Sjukfrånvaron i staten var under tredje kvartalet ,7 ersatta sjukdagar per anställd. Ungefär en fjärdedel av de ersatta dagarna avsåg sjukfall kortare än 15 dagar och drygt hälften av de ersatta dagarna avsåg sjukfall som var längre än 59 dagar. Kvinnorna hade i genomsnitt en högre sjukfrånvaro än männen, beroende på att kvinnornas andel långa sjukfall (längre än 59 dagar) var högre än männens. Liksom för tidigare kvartal 2006 var Gotlands län, det län som hade lägst sjukfrånvaro bland sina anställda och Jämtlands län uppvisade den högsta sjukfrånvaron. Noteras bör att dessa län är de län med lägst antal anställda inom staten vilket gör att enskilda sjukfall påverkar mätvärdena mer än för län med många anställda. Bland myndigheterna uppvisade Konsthögskolan som enda myndighet låg sjukfrånvaro sett till den sammanlagda bilden av de redovisade ohälsoindikatorerna. Sju myndigheter (Barnombudsmannen, Bolagsverket, Livrustkammaren - Skoklosters slott & Hallwylska museet, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Statens haverikommission, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Verket för högskoleservice) uppvisade en hög sjukfrånvaro sett till den sammanlagda bilden av de redovisade ohälsoindikatorerna. Noteras bör att i små myndigheter har enstaka sjukfall en mycket stor påverkan på mätvärdena som även varierar mycket över tid. Det är ofta de små myndigheterna som uppvisar ovanligt höga eller låga mätvärden. Detta beslut har fattats av generaldirektör Lena Jönsson. Övriga närvarande var enhetschef Christina von Greyerz och utvecklingsstrateg Anna Enström Järleborg (föredragande). Lena Jönsson Generaldirektör Anna Enström Järleborg Utvecklingsstrateg Postadress: Box 214, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 29 Telefon växel: e-post: Fax

2 Innehållsförteckning 1. Sjukfrånvaron i staten kvartal Skillnader mellan kvinnor och män Skillnader mellan länen Ersatta sjukdagar per anställd - län Andel ersatta dagar med sjuklön - län Andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar - län Sammanfattning - län Skillnader mellan myndigheterna Ersatta sjukdagar per anställd - myndigheter Andel ersatta dagar med sjuklön - myndigheter Andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar - myndigheter Sammanfattning - myndigheter 14 Bilaga 1 - Uppdraget 16 Bilaga 2 - Fakta om undersökningen 17 Datakällor 17 Population 17 Beräkning av antal ersatta dagar 17 Mått på sjukfrånvaro (ohälsoindikatorerna) 18 Indelningar av resultaten 18 Bilaga 3 - Sjukfrånvaron i staten enligt några andra källor 19 Arbetsgivarverket 19 Statistiska centralbyrån (SCB) 20 Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 20 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) 21 Myndigheternas årsredovisningar 22 2

3 1. Sjukfrånvaron i staten kvartal I regeringens strategi för ökad hälsa i arbetslivet ingår målet att halvera sjukfrånvaron i arbetslivet under perioden 2002 till Statsförvaltningen ska vara ett föredöme för arbetsmarknaden i stort. Som ett led i att följa upp sjukfrånvaron i statsförvaltningen har Verva fått i uppdrag att följa sjukfrånvarostatistiken i staten per kvartal för Denna tredje insamling 2 och redovisning av sjukfrånvaron i staten, mätt som antalet ersatta sjukdagar per anställd visade att sjukfrånvaron under tredje kvartalet 2006 var i genomsnitt 2,7 dagar per anställd. En fjärdedel (26 %) av dessa ersatta dagar var sjukdagar med sjuklön 3. Drygt hälften av de ersatta sjukdagarna (58 %) var ersättning för sjukfall längre än 59 dagar. Jämfört med sjukfrånvaron andra kvartalet har antalet ersatta sjukdagar minskat en aning (0,2) och det är kvinnornas sjukfrånvaro, längre än 14 dagar, som främst har minskat. Andra studier av sjukfrånvaron visar att det finns vissa säsongsvariationer i sjukfrånvaron vilket innebär att första och fjärde kvartalen (perioden oktober till mars) generellt uppvisar högre sjukfrånvaro än andra och tredje kvartalen (perioden april till september). Diagram 1 Antal ersatta sjukdagar per anställd fördelat på sjukfallets längd och kön, kvartal 1, kvartal 2 och kvartal ,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2,2 1,6 2,2 2,1 1,6 0,7 1,6 1,1 0,6 1,1 0,7 1,0 0,5 0,4 0,5 0,4 1,4 0,4 0,8 1,1 0,3 0,9 0,5 0,7 0,9 0,5 0,7 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kv 1 Kv 2 Kv 3 60 dagar och längre dagar 1-14 dagar (sjuklön och karensdag) 1 I bilaga 1 finns uppdraget i sin helhet. 2 I bilaga 2 redovisas hur undersökningen har genomförts. 3 Ersättning för sjukfrånvaro för sjukdag 2-14 då arbetsgivaren betalar sjuklön till den anställde samt karensdagen då ingen ersättning betalas ut till den anställde. 4 Sjukfrånvaron kvartal 2: Antal ersatta sjukdagar per anställd = 2,9, andel ersatta dagar med sjuklön = 25 %, andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar = 57 %. 3

4 För de första tre kvartalen 2006 (januari-september) var sjukfrånvaron för staten totalt 8,8 ersatta dagar per anställd. Av dessa dagar avsåg knappt en tredjedel (28 %) sjukdagar med sjuklön och drygt hälften (55 %) avsåg sjukfall längre än 59 dagar. Diagram 2 Antal ersatta sjukdagar per anställd fördelat på sjukfallets längd och kön, januari-september ,5 4,8 1,9 3,1 1,5 3,2 1,1 1,8 2,5 Kvinnor Män Totalt 60 dagar och längre dagar 1-14 dagar (sjuklön och karensdag) 4

5 1.1 Skillnader mellan kvinnor och män Tidigare liknande studier 5 visar att kvinnor i genomsnitt har en högre sjukfrånvaro än män. Även denna studie visar detta. Det tredje kvartalet 2006 hade kvinnor anställda inom staten i genomsnitt 3,5 ersatta sjukdagar per anställd medan männen i genomsnitt hade 1,9 ersatta sjukdagar per anställd. Andelen ersatta dagar med sjuklön 6 var 25 procent för kvinnorna och 28 procent för männen. Andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar var 60 procent för kvinnorna och 55 procent för männen. Kvinnorna hade fler ersatta sjukdagar per anställd och en högre andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar. Fler kvinnor än män var alltså sjuka länge, vilket får till följd att kvinnorna i genomsnitt hade fler ersatta sjukdagar per anställd än männen. När det gäller andelen ersatta dagar med sjuklön var andelen något högre för männen än för kvinnorna, men eftersom männen hade färre ersatta sjukdagar per anställd var det absoluta antalet sjukdagar med sjuklön lägre för männen jämfört med för kvinnorna. Jämfört med sjukfrånvaron andra kvartalet har kvinnornas sjukfrånvaro minskat något, främst sjukfrånvaron längre än 14 dagar. Även männens sjukfrånvaro har minskat men minskningen är mindre än kvinnornas. 5 Några studier beskrivs i bilaga 3. 6 Inklusive karensdagen. 7 Sjukfrånvaron kvartal 2: Kvinnor - antal ersatta sjukdagar per anställd = 3,8, andel ersatta dagar med sjuklön = 24 %, andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar = 58 %. Män - antal ersatta sjukdagar per anställd = 2,0, andel ersatta dagar med sjuklön = 27 %, andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar = 54 %. 5

6 1.2 Skillnader mellan länen Ersatta sjukdagar per anställd - län En jämförelse av sjukfrånvaron i de olika länen visade att antalet ersatta sjukdagar per anställd för tredje kvartalet 2006 varierade mellan 2,2 (Gotlands län och Uppsala län) och 3,5 (Jämtlands län). För att få en bättre bild av vilken sjukfrånvaro som var vanligast bland länen rangordnades resultaten efter den redovisade sjukfrånvaron. Därefter undersöktes vilka värden som den mittersta hälften av länen hade. 8 Den mittersta hälften av länen hade en sjukfrånvaro mellan 2,5 och 3,0 ersatta sjukdagar per anställd. Kvinnorna uppvisade värden mellan 2,5 ersatta sjukdagar per anställd (Gotlands län) och 4,9 (Jämtlands län). Ett högt värde uppvisade även Blekinge län (4,7). Den mittersta hälften av länen hade för kvinnorna en sjukfrånvaro mellan 3,3 och 3,8 ersatta sjukdagar per anställd. För männen uppvisades värden mellan 1,3 (Östergötlands län) och 2,3 som fem län 9 uppvisade. Den mittersta hälften av länen hade för männen en sjukfrånvaro mellan 1,8 och 2,2 ersatta sjukdagar per anställd. Noteras kan att det län som hade det högsta värdet (2,3) på sjukfrånvaron för männen hade ett lägre värde än det län som hade det lägsta värdet för kvinnorna (2,5). Skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro var alltså stor och spridningen var också större för kvinnorna än för männen. 8 Den hälft av länen som hade värden närmast riksgenomsnittet. Med andra ord län som uppvisade värdena mellan kvartil 1 och kvartil 3, dvs. de län som hade de 25 % lägsta och de 25 % högsta värdena tas inte med. 9 Jämtlands län, Södermanlands län, Värmlands län, Västernorrlands län och Västmanlands län. 6

7 Diagram 3 Antal ersatta sjukdagar per anställd fördelat på kön, spridningsmått 10 för länen, kvartal ,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Kvinnor Män Totalt Andel ersatta dagar med sjuklön - län Andelen ersatta dagar med sjuklön 11 var som lägst i Jämtlands län (19 %) men även Kronobergs län uppvisade ett lågt värde (20 %). Högst andel uppvisade Gotlands län (38 %). Gotlands län uppvisade ett sju procentenheters högre värde än det län (Gävleborgs län) som hade den näst högsta andelen ersatta dagar med sjuklön. Den mittersta hälften av länen hade en andel mellan 22 och 27 procent. För kvinnorna uppvisade Kronobergs län lägst andel (18 %) men även Östergötlands län och Blekinge län uppvisade låga värden (19 %). Högst andel bland kvinnorna uppvisade Gotlands län (40 %). Även för kvinnorna uppvisade Gotlands län ett sju procentenheters högre värde än det län (Gävleborgs län) som hade den näst högsta andelen. Den mittersta hälften av länen hade för kvinnorna en andel ersatta dagar med sjuklön mellan 20 och 26 procent. För männen uppvisade länen värden mellan 19 procent (Jämtlands län) och 36 procent (Gotlands län). Den mittersta hälften av länen hade för männen en andel ersatta dagar med sjuklön mellan 25 och 29 procent. Skillnaden mellan det högsta värdet och det näst högsta värdet var större för kvinnorna än för männen. Främst kvinnorna på Gotland verkar ha en betydligt högre andel ersatta dagar med sjuklön än övriga län. Kvinnorna på Gotland hade alltså den högsta andelen korta sjukfall vilket även får till följd ett lågt värde på antalet ersatta sjukdagar per anställd. 10 I boxplotdiagrammet visar själva boxen det intervall inom vilket hälften av länen befinner sig. Ju högre boxen är desto större är variationen mellan länen. Det tjocka strecket i boxen anger medianen. Hälften av länen ligger under medianvärdet och hälften av länen ligger över medianvärdet. Om det finns län som i statistisk bemärkelse har extrema mätvärden markeras de som ringar eller stjärnor. 11 Inklusive karensdagen. 7

8 Diagram 4 Andel ersatta dagar med sjuklön fördelat på kön, spridningsmått för länen, kvartal ,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Kvinnor Män Totalt Andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar - län Andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar var som lägst i Gotlands län (37 %). Gotlands län uppvisade dessutom ett 13 procentenheters lägre värde än det län (Gävleborgs län) som hade den näst lägsta andelen. Högst andel uppvisade Jämtlands län (66 %). Även Östergötlands län och Västerbottens län uppvisade höga andelar ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar (65 %). Den mittersta hälften av länen hade en andel mellan 56 och 63 procent. För kvinnorna uppvisade Gotlands län lägst andel (38 %). Liksom för totalen uppvisade Gotlands län ett 13 procentenheters lägre värde än det län (Gävleborgs län) som hade den näst lägsta andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar för kvinnorna. Högst andel för kvinnorna uppvisade Östergötlands län (70 %) men även Kronobergs län och Värmlands län uppvisade höga andelar för kvinnorna (69 %). Den mittersta hälften av länen hade för kvinnorna en andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar mellan 58 och 65 procent. För männen uppvisade länen värden mellan 37 procent (Gotlands län) och 66 procent (Jämtlands län). Den mittersta hälften av länen hade för männen en andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar mellan 51 och 58 procent. Både kvinnorna och männen i Gotlands län hade en betydligt lägre andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar än de övriga länen, vilket följer av Gotlands läns höga andel ersatta dagar med sjuklön. 8

9 Diagram 5 Andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar fördelat på kön, spridningsmått för länen, kvartal ,80 0,75 0,70 0,65 0,60 0,55 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Kvinnor Män Totalt Sammanfattning - län Sammanfattningsvis uppvisade Gotlands län under det tredje kvartalet 2006 det lägsta antalet ersatta sjukdagar för kvinnorna och totalt, den högsta andelen ersatta dagar med sjuklön 12 för både kvinnorna och männen samt den lägsta andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar för både kvinnorna och männen. Jämtlands län däremot uppvisade det högsta antalet ersatta sjukdagar för både kvinnorna och männen, den lägsta andelen ersatta dagar med sjuklön för männen och totalt samt den högsta andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar för männen och totalt. Jämfört med sjukfrånvaron tidigare kvartal 2006 är mönstret i stort sett det samma. Noteras bör att Gotlands län och Jämtlands län är de län med lägst antal anställda inom staten vilket gör att enskilda sjukfall påverkar mätvärdena mer än för län med många anställda. Länen med flest anställda (Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län) ligger oftast inom den mittersta halvan av länen oberoende av ohälsoindikator. Undantaget det tredje kvartalet 2006 utgjordes av Stockholms län som hade en högre andel ersatta dagar med sjuklön och därmed en lägre andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar. 12 Inklusive karensdagen. 9

10 1.3 Skillnader mellan myndigheterna Skillnaderna mellan enskilda myndigheters sjukfrånvaro är betydligt större än skillnaden mellan enskilda läns mätvärden. Det förklaras av att antalet myndigheter är betydligt fler och att många myndigheter har förhållandevis få anställda. I små myndigheter har enstaka sjukfall en mycket stor påverkan på mätvärdena som även varierar mycket över tid. Det är ofta de små myndigheterna som uppvisar ovanligt höga eller låga mätvärden. Totalt analyserades under det tredje kvartalet 2006 uppgifterna för 233 myndigheter 13. Fr.o.m. 1 juli 2006 försvann de tio regionala kronofogdemyndigheterna och ersattes av en enda rikstäckande myndighet - Kronofogdemyndigheten. Det gör att sjukfrånvaron redovisas för Kronofogdemyndigheten totalt fr.o.m. tredje kvartalet 2006 och framåt. Inte alla myndigheter har uppgifter för alla variabler. Detta beror antingen på att uppgifterna saknas eller att uppgifterna inte särredovisas på grund av risken för röjande av enskilda individer. Uppgifter redovisas inte om mätvärdet bygger på färre än 10 personer Ersatta sjukdagar per anställd - myndigheter Antalet ersatta sjukdagar per anställd varierade mellan 0,0 (fem myndigheter) 14 och 15,5 (Fastighetsmäklarnämnden). Ytterligare två myndigheter (Nordiska genbanken och Statens konstråd) hade en sjukfrånvaro på mer än 8 ersatta sjukdagar per anställd. Dessa myndigheter hade färre än 25 anställda, vilket gör att enstaka sjukfall påverkar mätvärdet mycket. Fastighetsmäklarnämnden har under alla de tre kvartalen 2006 uppvisat det högsta antalet ersatta sjukdagar per anställd. För att få en bättre bild av vilken sjukfrånvaro som var vanligast bland myndigheterna rangordnades resultaten efter den redovisade sjukfrånvaron. Därefter undersöktes vilka värden som den mittersta hälften av myndigheterna hade. 15 Den mittersta hälften av myndigheterna hade en sjukfrånvaro mellan 1,6 och 3,0 ersatta sjukdagar per anställd. Det var vanligast 16 att myndigheterna hade mellan 2 och 3 ersatta sjukdagar per anställd. Kvinnorna uppvisade en sjukfrånvaro mellan 0,0 (Folke Bernadotteakademin och Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete) 13 I databasen fanns 236 myndigheter men uppgifterna avseende Statens järnvägar (SJ) har tagits bort p.g.a. att endast de statligt anställda (11 stycken) inom SJ ingår i materialet. Även uppgifterna för Integrationsverket och Svenska kraftnät har tagits bort ur materialet eftersom dessa inte redovisat sina uppgifter om ersatta dagar med sjuklön. 14 Expertgruppen för EU-frågor, Folke Bernadotteakademin, Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete, Nämnden för offentlig upphandling och Valideringsdelegationen. 15 Den hälft av myndigheterna som hade värden närmast riksgenomsnittet. Med andra ord myndigheter som uppvisade värdena mellan kvartil 1 och kvartil 3, dvs. de myndigheter som hade de 25 % lägsta och de 25 % högsta värdena tas inte med. 16 Flest myndigheter uppvisade denna sjukfrånvaro. 10

11 och 13,6 (Fastighetsmäklarnämnden) ersatta sjukdagar per anställd. Ytterligare fem myndigheter 17 hade en sjukfrånvaro på över 8 sjukdagar per anställd. Alla dessa hade färre än 35 kvinnor anställda. Forum för levande historia har under alla de tre kvartalen 2006 uppvisat det högsta antalet ersatta sjukdagar per anställd kvinna. Den mittersta hälften av myndigheterna hade för kvinnorna en sjukfrånvaro mellan 1,8 och 3,7 ersatta sjukdagar per anställd. Det var vanligast att kvinnorna hade mellan 2 och 4 ersatta sjukdagar per anställd. För männen uppvisades värden mellan 0,0 (sju myndigheter) 18 och 14,5 (Nordiska genbanken). Även Ombudsmannen mot etnisk diskriminering uppvisade en sjukfrånvaro på över 8 ersatta sjukdagar per anställd man. Båda myndigheterna hade drygt 10 män anställda. Den mittersta hälften av myndigheterna hade för männen en sjukfrånvaro mellan 0,7 och 2,2 ersatta sjukdagar per anställd. Det var vanligast med en sjukfrånvaro mellan 1 och 2 dagar per anställd men även en sjukfrånvaro på mindre än 1 ersatt sjukdag per anställd var vanligt för männen. Diagram 6 Antal myndigheter fördelat på antal ersatta sjukdagar per anställd och kön, kvartal Kvinnor Män Totalt dgr 0,1-1,0 dgr 1,1-2,0 dgr 2,1-3,0 dgr 3,1-4,0 dgr 4,1-5,0 dgr 5,1-6,0 dgr 6,1-7,0 dgr 7,1-8,0 dgr 8,1-9,0 dgr 9,1-10,0 dgr 10,1- dgr Antal myndigheter för kvinnor = 213, män = 202 och totalt = 233 Den horisontella axeln visar sjukfrånvarons storlek i intervall om 1,0 ersatt sjukdag. Den vertikala axeln visar antalet myndigheter som hade en sjukfrånvaro inom respektive intervall Andel ersatta dagar med sjuklön - myndigheter Myndigheterna kan uppvisa allt från 0 procent till 100 procent för andelen ersatta dagar med sjuklön 19. För de myndigheter som har ett värde på 0 procent innebär det att all sjukfrånvaro ersätts av Försäkringskassan och avser sjukfall som är längre än 14 dagar. För de myndigheter som har ett värde på 100 procent innebär det att all sjukfrånvaro består av sjukfall som är kortare än 15 dagar och där arbetsgivare betalar sjuklön för dag 2-14 för den an- 17 Forum för levande historia, Operahögskolan i Stockholm, Statens geotekniska institut, Statens institut för psykosocial miljömedicin och Teaterhögskolan i Stockholm. 18 Folke Bernadotteakademin, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Justitiekanslern, Jämställdhetsombudsmannen, Läkemedelsförmånsnämnden, Polarforskningssekretariatet och Statens institut för psykosocial miljömedicin. 19 Inklusive karensdagen. 11

12 ställde. En hög andel ersatta dagar med sjuklön betyder att en stor del av sjukfallen är korta och dessa leder inte till några åtgärder från Försäkringskassans sida. En myndighet (Utlänningsnämnden) hade ingen sjukfrånvaro med sjuklön. Noteras bör att Utlänningsnämnden håller på att avveckla sin verksamhet. Även Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Operahögskolan i Stockholm uppvisade mycket låga andelar (< 4 %). Hos 21 myndigheter bestod all sjukfrånvaro av sjukfall med sjuklön. Den mittersta hälften av myndigheterna hade en andel mellan 22 och 41 procent. Det var vanligast 20 att mellan 20 och 30 procent av de ersatta dagarna bestod av ersättning för dagar med sjuklön. För kvinnorna uppvisade Utlänningsnämnden en andel på 0 procent. Liksom för totalen uppvisade Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Operahögskolan i Stockholm mycket låga andelar även för kvinnorna (< 4 %). Hos 16 myndigheter hade kvinnorna en andel på 100 procent. Den mittersta hälften av myndigheterna hade för kvinnorna en andel mellan 21 och 44 procent. För kvinnorna var det vanligast att mellan 20 och 30 procent av de ersatta dagarna bestod av ersättning för dagar med sjuklön. För männen uppvisade fem myndigheter 21 en andel på 0 procent och för männen hade 36 myndigheter en andel på 100 procent. Den mittersta hälften av myndigheterna hade för männen en andel mellan 20 och 62 procent. För männen var det vanligast att mellan 10 och 30 procent av de ersatta dagarna bestod av ersättning för dagar med sjuklön. Männen hade i genomsnitt en högre andel ersatta dagar med sjuklön, men variationen mellan myndigheterna var större för männen än för kvinnorna. Diagram 7 Antal myndigheter fördelat på andel ersatta dagar med sjuklön och kön, kvartal % 0,1-10,0 % 10,1-20,0 % 20,1-30,0 % 30,1-40,0 % 40,1-50,0 % 50,1-60,0 % 60,1-70,0 % 70,1-80,0 % 80,1-90,0 % 90,1-100 % 99,9 % Kvinnor Män Totalt Antal myndigheter för kvinnor = 211, män = 195 och totalt = 228 Den horisontella axeln visar andel ersatta dagar med sjuklön i intervall om 10 procentenhet. Den vertikala axeln visar antalet myndigheter som hade en andel inom respektive intervall. 20 Flest myndigheter uppvisade denna andel. 21 Handelsflottans kultur- och fritidsråd, Konsthögskolan, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Sametinget och Utlänningsnämnden. 12

13 1.3.3 Andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar - myndigheter Myndigheterna kan uppvisa allt från 0 procent till 100 procent för andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar. För de myndigheter som har ett värde på 0 procent innebär det att inga sjukfall på myndigheten är längre än 59 dagar. För de myndigheter som har ett värde på 100 procent innebär det att all sjukfrånvaro består av sjukfall som är längre än 59 dagar och som därmed är föremål för åtgärder från Försäkringskassans sida. 31 av myndigheterna hade inte något sjukfall som var längre än 59 dagar. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning uppvisade en andel på 99 procent och ytterligare fyra myndigheter 22 hade en andel långtidssjukskrivna som var högre än 90 procent. Den mittersta hälften av myndigheterna hade en andel mellan 36 och 65 procent. Det var vanligast 23 att mellan 60 och 70 procent av de ersatta dagarna bestod av ersättning för dagar i sjukfall som var längre än 59 dagar. Även andelar mellan 50 och 60 procent var vanliga. Kvinnornas andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar var i 28 myndigheter 0 procent och för en myndighet (Utlänningsnämnden) var andelen 100 procent. Ytterligare fyra myndigheter 24 hade en andel som var högre än 90 procent för kvinnorna. Den mittersta hälften av myndigheterna hade för kvinnorna en andel mellan 39 och 66 procent. Vanligast var att kvinnorna hade en andel på mellan 50 och 60 procent. För männen uppvisade 52 myndigheter en andel på 0 procent och Statens geotekniska institut uppvisade en andel på 2 procent. Tre myndigheter 25 uppvisade en andel på 100 procent och ytterligare sex myndigheter 26 hade en andel som var högre än 90 procent för männen. Den mittersta hälften av myndigheterna hade för männen en andel mellan 0 och 65 procent. Flertalet män hade ingen sjukfrånvaro som var längre än 59 dagar. Om männens sjukfrånvaro var längre än 59 dagar var det vanligt att mellan 50 och 70 procent av männens sjukfrånvaro avsåg sjukfall längre än 59 dagar. Männen hade i genomsnitt en betydligt lägre andel av sin sjukfrånvaro kopplad till sjukfall längre än 59 dagar jämfört med kvinnorna. 22 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Operahögskolan i Stockholm, Statens biografbyrå och Överklagandenämnden för studiestöd. 23 Flest myndigheter uppvisade denna andel. 24 Djurskyddsmyndigheten, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Operahögskolan i Stockholm och Överklagandenämnden för studiestöd. 25 Handelsflottans kultur- och fritidsråd, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap och Sametinget. 26 Institutet för rymdfysik, Internationella programkontoret för utbildningsområdet, Kungliga skogs- och lantbruksakademien, Mittuniversitetet, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Svenska institutet. 13

14 Diagram 8 Antal myndigheter fördelat på andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar och kön, kvartal Kvinnor Män Totalt % 0,1-10,0 % 10,1-20,0 % 20,1-30,0 % 30,1-40,0 % 40,1-50,0 % 50,1-60,0 % 60,1-70,0 % 70,1-80,0 % 80,1-90,0 % 90,1-100 % 99,9 % Antal myndigheter för kvinnor = 211, män = 195 och totalt = 228 Den horisontella axeln visar andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar i intervall om 10 procentenhet. Den vertikala axeln visar antalet myndigheter som hade en andel inom respektive intervall Sammanfattning - myndigheter För att kunna analysera de tre ohälsoindikatorerna tillsammans gjordes en indelning av myndigheterna utifrån om de tillhörde de 25 procent myndigheter med de lägsta värdena (L) eller de 25 procent myndigheter med de högsta värdena (H). 27 De myndigheter som hade värden mellan dessa ingick i gruppen mellan (M). Av naturliga skäl var det ingen myndighet som hade både ett högt värde för andelen ersatta dagar med sjuklön 28 och ett högt värde för andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar. Totalt visade det sig att Konsthögskolan hade låga värden för samtliga tre ohälsoindikatorer under det tredje kvartalet Sju myndigheter 29 hade ett högt värde för antalet ersatta sjukdagar per anställd, en hög andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar samt ett mellanvärde för andelen ersatta dagar med sjuklön. Av de sju myndigheterna med hög sjukfrånvaro sett till de tre ohälsoindikatorerna tillsammans har Talboks- och punktskriftsbiblioteket uppvisat det alla tre kvartal. Om endast ohälsoindikatorerna för kvinnorna studerades fanns det ingen myndighet med låga värden på alla tre ohälsoindikatorer. Hos fyra myndigheter 30 uppvisade kvinnorna ett högt värde för antalet ersatta sjukdagar per anställd, en hög andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar samt ett mellanvärde för andelen ersatta dagar med sjuklön. Av de fyra myndigheterna med hög sjukfrånvaro för kvinnorna sett till de tre ohälsoindikatorerna tillsammans har Bolagsverket uppvisat det alla tre kvartal. 27 Myndigheterna i kvartil 1 (L) och kvartil 4 (H). 28 Inklusive karensdagen. 29 Barnombudsmannen, Bolagsverket, Livrustkammaren - Skoklosters slott & Hallwylska museet, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Statens haverikommission, Talboksoch punktskriftsbiblioteket och Verket för högskoleservice. 30 Bolagsverket, Ekobrottsmyndigheten, Länsstyrelsen i Jämtlands län och Moderna museet. 14

15 Om endast ohälsoindikatorerna för männen studerades fanns det ingen myndighet med låga värden på alla tre ohälsoindikatorer. Hos fem myndigheter 31 uppvisade männen ett högt värde för antalet ersatta sjukdagar per anställd, en hög andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar samt ett mellanvärde för andelen ersatta dagar med sjuklön. Av de fyra myndigheterna med hög sjukfrånvaro för männen sett till de tre ohälsoindikatorerna tillsammans har Bolagsverket uppvisat det alla tre kvartal. Stora och små myndigheter När myndigheterna delades upp efter antalet anställda 32 uppvisade de stora myndigheterna som grupp högst sjukfrånvaro. De stora myndigheternas sjukfrånvaro var dessutom av naturliga skäl närmast genomsnittet eftersom de anställda i de stora myndigheterna står för över 80 procent av de anställda inom staten totalt. De mellanstora myndigheterna uppvisade som grupp lägst sjukfrånvaro. Tabell 1 Antal ersatta sjukdagar fördelat på storleken på myndigheten, kvartal Antal anställda Kvinnor Män Totalt ,2 1,9 2, ,9 1,7 2, ,7 1,9 2,7 Totalt 3,5 1,9 2,7 För kvinnorna hade gruppen stora myndigheter lägst andel ersatta dagar med sjuklön och högst andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar. För männen var det däremot gruppen små myndigheter som hade lägst andel ersatta dagar med sjuklön och högst andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar. För små myndigheter påverkar dock enstaka sjukfall mätvärdena mycket. Tabell 2 Andel ersatta dagar med sjuklön respektive längre än 59 dagar fördelat på storleken på myndigheten, kvartal Antal Andel med sjuklön Andel längre än 59 dagar anställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt % 21 % 26 % 50 % 72 % 57 % % 30 % 29 % 57 % 52 % 55 % % 27 % 26 % 60 % 55 % 58 % Totalt 25 % 28 % 26 % 60 % 55 % 58 % 31 Bolagsverket, Glesbygdsverket, Nordiska museet, Riksarkivet och Talboks- och punktskriftsbiblioteket. 32 Små myndigheter med anställda - 60 st., mellanstora myndigheter med anställda st., stora myndigheter eller fler anställda - 41 st. 15

16 Bilaga 1 - Uppdraget Verket för förvaltningsutveckling (Verva) har i sitt regleringsbrev avseende 2006 (Regeringsbeslut 21, , Fi2005/6390) fått följande uppdrag: "Verket skall följa sjukfrånvarostatistiken i staten per kvartal för Med utgångspunkt från statistikunderlag inhämtat från SCB, skall verket övergripande bedöma utvecklingen av sjukfrånvaron i staten. Verket skall också följa utvecklingen uppdelat på kvinnor och män. Myndigheter eller län där sjukfrånvaron är särskilt hög skall uppmärksammas." 16

17 Bilaga 2 - Fakta om undersökningen För undersökningens genomförande ansvarar SCB enligt det avtal som slutits mellan SCB (enheten för företags- och registerbaserad sysselsättningsstatistik) och Utredningen (Fi 2005:06) om bildandet av en ny myndighet med förvaltningspolitisk inriktning. Datakällor Uppgifterna avseende ersatta dagar med sjuklön (sjukdag 2-14) inklusive karensdagen, hämtas från SCB:s undersökning om sjuklöneaviseringar. Uppgifter om ersatta dagar med sjukpenning (fr.o.m. sjukdag 15) hämtas från Försäkringskassans STORE-databas. Population I undersökningen ingår statliga myndigheter och affärsverk. Uppgifterna om statliga myndigheter och deras anställda hämtas från SCB:s undersökning Konjunkturstatistik - löner för statlig sektor, som görs kvartalsvis. Uppgifter om de statliga affärsverken och deras anställda hämtas från en undersökning som Arbetsgivarverket gör avseende september varje år. Dessa uppgifter får ligga till grund för inhämtning av de anställdas sjukfrånvaro året därpå. Vissa myndigheter inom försvarsområdet har av sekretesskäl inte redovisats per myndighet utan har slagits ihop med myndigheten Försvarsmakten. Uppgifterna är dock fördelade efter län. Beräkning av antal ersatta dagar Antalet sjuklönedagar beräknas med hjälp av antalet ersatta dagar och ingen hänsyn tas till tjänstgöringens omfattning. 33 I dessa uppgifter ingår karensdagen, dvs. den dag då den anställd inte får någon ersättning av arbetsgivaren. Antalet sjukpenningdagar beräknas med hjälp av antalet ersatta dagar och en omräkning görs till s.k. nettodagar, dvs. två halvdagar räknas som en heldag. För att få antal ersatta sjukdagar summeras sjuklönedagarna med sjukpenningdagarna. 33 Förfaringssättet är det samma som i den officiella redovisningen. 17

18 Mått på sjukfrånvaro (ohälsoindikatorerna) Sjukfrånvaron redovisas kvartalsvis med hjälp av tre ohälsoindikatorer: Antal ersatta sjukdagar per anställd Andel ersatta dagar med sjuklön (sjukdag 2-14) samt karensdagen Andel ersatta dagar för sjukfall som är längre än 59 dagar Utifrån data från SCB och Försäkringskassan beräknar SCB värdena för ohälsoindikatorerna. Ingen hänsyn har tagits till myndigheterns sammanstättning av anställda t.ex. avseende kön, ålder och utbildning, med andra ord har ingen standardisering gjorts av ohälsoindikatorernas redovisade mätvärden. Indelningar av resultaten De tre ohälsoindikatorerna redovisas per myndighet och per arbetsställe län. För varje myndighet och län redovisas ohälsoindikatorerna separat för kvinnor och män samt för båda könen tillsammans. För att minska risken för röjande av enskilda individer särredovisas inte uppgifter som bygger på färre än 10 personer. Det gör att myndigheter med färre än 10 personer inte särredovisas. Dock ingår alla anställda i mätvärdena för staten totalt. 18

19 Bilaga 3 - Sjukfrånvaron i staten enligt några andra källor Sjukfrånvaron i staten mäts av ett antal olika andra myndigheter, främst Statistiska centralbyrån (SCB), Arbetsgivarverket och Regeringskansliet. Försäkringskassan är statistikansvarig myndighet för statistik om socialförsäkringen där bl.a. stöd vid sjukdom ingår. Statistiken som redovisas avser ersatta dagar med främst sjuk- eller rehabiliteringspenning. Försäkringskassan redovisar även vissa uppgifter om arbetsgivarnas utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjukfrånvarons 14 första dagar. Försäkringskassan har inte särredovisat sina uppgifter för staten och ingår därmed inte i denna sammanställning. Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket har under lång tid redovisat utvecklingen av sjukfrånvaron inom staten. Den främsta källan för dessa analyser har varit SCB:s AKU-undersökningar, se kapitlet "Arbetskraftsundersökningarna (AKU)". Arbetsgivarverket har även samlat in myndigheternas uppgifter om anställdas sjukfrånvaro som redovisats i myndigheternas årsredovisningar, se kapitlet "Myndigheternas årsredovisningar". Arbetsgivarverket gör en egen undersökning om tidsanvändningen inom den statliga sektorn. Tidsanvändningsstatistiken är en frivillig totalundersökning som 2004 omfattade samtliga anställda hos drygt 120 deltagande myndigheter. Antalet deltagande myndigheter varierar över tiden. 97 myndigheter har varit med i undersökningen under hela perioden Dessa myndigheter har totalt cirka anställda, vilket motsvarar en knapp femtedel av samtliga statligt anställda. Myndigheterna i denna grupp är inte representativ för hela den statliga sektorn. Till exempel är kvinnor något överrepresenterade och flera stora och mansdominerade myndigheter saknas. 34 Tabell 3 Sjukfrånvaron i staten i procent av tillgänglig tid enligt Arbetsgivarverkets tidsanvändningsstudie Totalt ,0 % ,8 % ,4 % 34 Sjukfrånvaron i den statliga sektorn 2004, Arbetsgivarverket informerar,

20 Statistiska centralbyrån (SCB) Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Arbetskraftsundersökningarna (AKU) utförs av SCB varje månad. Syftet med undersökningarna är att beskriva aktuella sysselsättningsförhållanden och att ge information om utvecklingen på arbetsmarknaden. AKU är en urvalsundersökning på individnivå. Urvalsindividerna besvarar frågor om sin arbetsmarknadssituation under en viss vecka i referensmånaden. Resultaten av månadsundersökningarna ligger till grund för skattningar av kvartalsoch årsgenomsnitt. 35 Eftersom det är en urvalsundersökning och de anställda i staten endast uppgår till ca fem procent av samtliga anställda innebär det att uppgifterna om sjukfrånvaron i staten, mätt med hjälp av AKU, är mer osäkra än de som görs genom totalundersökningar. AKU är en intervjuundersökning direkt till befolkningen och speglar de svar som erhållits. Tidigare analyser som Arbetsgivarverket gjort avseende sjukfrånvaron visar att AKU-resultaten underskattar sjukfrånvaron. En trolig orsak är att AKU underskattar den långa sjukfrånvaron. 36 Tabell 4 Sjukfrånvaro i staten som andel av vanligen arbetad tid, anställda år, enligt AKU Kvinnor Män Totalt ,4 % 3,2 % 4,2 % ,4 % 2,7 % 3,9 % ,0 % 2,8 % 3,8 % ,6 % 2,7 % 3,6 % ,0 % 2,7 % 3,8 % ,1 % 2,7 % 3,8 % Telefonsamtal med Agneta Tisell Arbetsgivarverket. 20

21 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken är en företagsbaserad urvalsundersökning där både privat och offentlig sektor undersöks. Ett syfte med undersökningen är att indikera förändringen av antalet anställda på hela arbetsmarknaden. Även företagsanknutna variabler såsom sjukfrånvaro och personalomsättning redovisas. Uppgifterna samlas in kvartalsvis via en postenkät till ett urval av arbetsställen, både från den offentliga och privata sektorn. Via enkäten samlas uppgifter in om antalet anställda uppdelat på anställningsform och kön samt uppgifter om frånvaro och personalomsättning. 37 Tabell 5 Sjukfrånvaro i staten som andelen sjukfrånvarande enligt KS Kvinnor Män Totalt 2004Kv3 3,3 % 2,0 % 2,7 % 2005Kv3 3,1 % 1,4 % 2,2 % 2006Kv3 2,6 % 1,7 % 2,1 %

22 Myndigheternas årsredovisningar Den 1 juli 2003 infördes ett krav för privata arbetsgivare, kommuner, landsting och statliga myndigheter på obligatorisk redovisning av de anställdas sjukfrånvaro i årsredovisningarna. För de statliga myndigheterna anges kraven i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Syftet med kravet är att tydliggöra situationen när det gäller sjukfrånvaron och därmed öka medvetenheten om ohälsan, dess orsaker och konsekvenser för verksamheten. Enligt kravet ska följande uppgifter lämnas i årsredovisningarna: Den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas ordinarie arbetstid. Den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron för kvinnor respektive män i procent av gruppens ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna: yngre än 30 år, år samt 50 år och äldre i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Arbetsgivare med högst 10 anställda omfattas inte av kravet. Redovisningen av sjukfrånvaron ska ske oberoende om den anställde erhåller sjuk- eller rehabiliteringspenning eller annan ersättning. Sjukfrånvaron enligt årsredovisningarna har redovisats av Regeringskansliet samt Verva. 38 Tabell 6 Sjukfrånvaro som andel av tillgänglig tid, enligt myndigheternas årsredovisningar Kvinnor Män Totalt ,6 % 3,2 % 4,8 % ,2 % 3,0 % 4,5 % ,6 % 2,9 % 4,2 % 38 Sjukfrånvaro i staten - myndigheter och sektorer 2003, Regeringskansliet projektet Hälsa i staten 2004, Sjukfrånvaro i staten - myndigheter och sektorer 2004, Finansdepartementet 2005, Sjukfrånvaro i staten - myndigheter och sektorer 2005, Verva 2006:02. 22

Myndigheter enligt bilaga. 1 bilaga

Myndigheter enligt bilaga. 1 bilaga -e`) 6>r(1M REGERINGEN Regeringsbeslut1 vid regeringssammanträde 2016-02- 04 A2016/00216/A Arbetsmarknadsdepartementet Myndigheter enligt bilaga Uppdragtill statligamyndigheteratt ta emotpersonermed funktionsnedsättningsommedförnedsattarbetsförmågaför

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009 Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna

Läs mer

L-- Den praktik som erbjuds ska ske inom ramen för Arbetsförmedlingens. ordinarie arbete med att anvisa till arbetspraktik. Arbetsförmedlingen

L-- Den praktik som erbjuds ska ske inom ramen för Arbetsförmedlingens. ordinarie arbete med att anvisa till arbetspraktik. Arbetsförmedlingen praktik. 1 bilaga 2018 m.m. Dnr 2016 -p2-12 STATSKONRET Arbetsmarknadsdepartementet Myndigheter enligt bilaga vid regeringssammanträde Regeringsbeslut 1 funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Ivo ink2016-02-09. 2016-02-04 Fi2016/00386/ESA. Myndigheter enligt bilaga

Ivo ink2016-02-09. 2016-02-04 Fi2016/00386/ESA. Myndigheter enligt bilaga RegeringsbeslutIII 3 REGERINGEN 2016-02-04 Fi2016/00386/ESA Finansdepartementet Myndigheter enligt bilaga Ivo ink2016-02-09 Drir E -1-6161/Z_C?14. 1 Uppdragtill statligamyndigheteratt ta emot nyanländaarbetssökandeför

Läs mer

2007/99-5. Statliga myndigheter 2007

2007/99-5. Statliga myndigheter 2007 /99-5 Statliga myndigheter MISSIV DATUM DIARIENR -06-05 /99-5 ERT DATUM -04-19 10/07 ER BETECKNING Förvaltningskommittén Fi 2006:08 103 33 Stockholm Uppdrag att uppdatera statistiken över statliga myndigheter

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 Färre arbetslösa Arbetslösheten minskade under i stort sett hela 2014. En av

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 ES/LA 2014-01-31 1(12) Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014 Fått arbete I november2014 fick 182 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling

Läs mer

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2012 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Kommittédirektiv. Sammanfattning av uppdraget. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2002.

Kommittédirektiv. Sammanfattning av uppdraget. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2002. Bilaga 1 Kommittédirektiv Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 22. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till utformningen och den närmare inriktningen av en analysgrupp

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016 Fått arbete Under januari påbörjade 1 323 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av januari 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av januari 2013 Ökning av omsättning till arbete i januari Under januari påbörjade drygt 1 500 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 206 Drygt 900 personer fick arbete i april Under april månad erhöll 944 personer någon

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016 Fått arbete I januari fick 1 067 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Hur stor blir pensionen?

Hur stor blir pensionen? Hur stor blir pensionen? En rapport om kompensationsgrader hos användare av Minpension.se år 2015 Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Frida Öjemark Sammanfattning Pensionen i det svenska pensionssystemet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade under i stort

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 Fler övergångar till arbete I oktober 2015 påbörjade 929 personer av samtliga som var

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 Victor Tanaka Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under maj påbörjade 840 1 av alla som var inskrivna

Läs mer

Instruktioner, inklusive postbeskrivning, för Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS)

Instruktioner, inklusive postbeskrivning, för Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS) Januari 2016 1 Instruktioner, inklusive postbeskrivning, för Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS) Konjunkturlönestatistik över statlig sektor Lönestatistiken produceras av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor 2014 AM0105

Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor 2014 AM0105 ES/LA 2015-05-05 1(10) Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor 2014 AM0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Umeå 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 368 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 976. Detta

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014 Färre sökande ut i arbete Under oktober 2014 påbörjade 891 personer av de inskrivna arbetslösa

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment AM 110 SM 1501 Utvecklingen av tidsbegränsat anställda Trends for persons in temporary employment I korta drag Temarapporten för fjärde kvartalet 2014 ger en beskrivning av hur antalet och andelen tidsbegränsat

Läs mer

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer,

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer, Umeå 11 oktober 2012 Under månaden anmäldes 1 125 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 1 233. Detta motsvarar en minskning med 108 platser eller knappt 9 procent. Av samtliga platser anmäldes

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Sjukfrånvarons utveckling Ann-Marie Begler Generaldirektör Försäkringskassan Sid 1 19 januari 216 AFA jan- nov- sep-1 jul-2 maj-3 mar-4 jan-5 nov-5 sep-6 jul-7 maj-8 mar-9 jan-1 nov-1 sep-11 jul-12 maj-13

Läs mer

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll? Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

INNEHÅLL. Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22

INNEHÅLL. Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22 Ingenjörslön 2016 INNEHÅLL Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22 3 Du som är ingenjör spelar en avgörande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 Drygt 1 900 fick arbete Under april månad erhöll 1 906 personer någon form av

Läs mer

Personalöversikt 2008

Personalöversikt 2008 Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län januari 2012 12 114 (7,2%) 6 365 män (7,2%) 5 749 kvinnor (7,2%) 3

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt

Läs mer

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 Innehåll Inledning... 3 Löneskillnader mellan könen... 4 Lönespridning... 4 Erfarenhet lönar sig dåligt för socialsekreterare...

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2014

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2014 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2014 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 11 september 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län augusti 2014 8 693 (6,6 %) 3 709 kvinnor (5,9 %) 4 984 män (7,2

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015 Arbetslösa som fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund SIFO Research International TYA Arbetskraftsbehov 2006 Rapport Dok.nr 1514788 Stockholm 2006-06-17 SIFO Research International Ingemar Boklund 0. UNDERSÖKNINGEN I KORTHET Sifo har genomfört en enkätundersökning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

BCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1

BCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1 BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1 Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning

Läs mer

Uppföljning av nystartsjobben

Uppföljning av nystartsjobben 1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och

Läs mer

Arbetslöshet bland unga ökar på våren

Arbetslöshet bland unga ökar på våren Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de

Läs mer

Löneläget 2015. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015.

Löneläget 2015. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015. Löneläget 2015 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015. Tack för att du svarat på löneenkäten! Ännu en gång, stort tack till Er som svarat på 2015 års löneenkät! 62 % av förbundets

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 mars 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under februari liksom

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Arbetslösheten har haft

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen

Läs mer

Ombyggnad och rivning av flerbostadshus 2016 BO0102

Ombyggnad och rivning av flerbostadshus 2016 BO0102 2016-05-19 1(9) Ombyggnad och rivning av flerbostadshus 2016 BO0102 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Etablering på arbetsmarknaden 2012 Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/494 ISBN-nummer: 978-91-87073-31-1 Foton: Johner Bildbyrå Västerås 2015

Läs mer

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007 Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden

Läs mer

Personalöversikt 2009

Personalöversikt 2009 Personalöversikt 2009 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda årsarbetare i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3

Läs mer

Tidsanvändning. Preliminär information om tidsanvändningen 2a kvartalet 2015

Tidsanvändning. Preliminär information om tidsanvändningen 2a kvartalet 2015 Tidsanvändning Preliminär information om tidsanvändningen a kvartalet 15 Den långa sjukfrånvaron ökar kraftigt för arbetare och tjänstemän. Av preliminära resultat för a kvartalet 15 (när 9 procent av

Läs mer

Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för

Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Arbetslivsenheten Datum:

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Bilaga 4 förslag till ändring i förordningen (2015:665) om statliga myndigheters anslutning till Statens servicecenters tjänster

Bilaga 4 förslag till ändring i förordningen (2015:665) om statliga myndigheters anslutning till Statens servicecenters tjänster Statens servicecenter Dnr 10395-2015/1221 En förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv delrapport februari 2016 Bilaga 4 förslag till ändring i förordningen (2015:665) om statliga myndigheters anslutning

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer