Sjukfrånvaron i staten - kvartal

Transkript

1 Enheten för analys Anna Enström Järleborg MISSIV DATUM DIARIENR /431 ERT DATUM ER BETECKNING Fi2005/6390 Finansdepartementet Enheten för statlig arbetsgivarpolitik (ESA) Stockholm Sjukfrånvaron i staten - kvartal Verket för förvaltningsutveckling (Verva) har i sitt regleringsbrev avseende 2006 fått i uppdrag att följa sjukfrånvarostatistiken i staten kvartalsvis för Verva ska göra övergripande bedömningar av utvecklingen av sjukfrånvaron i staten. Resultaten från analysen avseende tredje kvartalet 2006 överlämnas härmed till Finansdepartementet. Sjukfrånvaron för tredje kvartalet 2006 uppvisade i stort sett samma mönster som för andra kvartalet Antalet ersatta sjukdagar har minskat ytterst lite och det är främst kvinnornas sjukfrånvaro som minskat något. Sjukfrånvaron i staten var under tredje kvartalet ,7 ersatta sjukdagar per anställd. Ungefär en fjärdedel av de ersatta dagarna avsåg sjukfall kortare än 15 dagar och drygt hälften av de ersatta dagarna avsåg sjukfall som var längre än 59 dagar. Kvinnorna hade i genomsnitt en högre sjukfrånvaro än männen, beroende på att kvinnornas andel långa sjukfall (längre än 59 dagar) var högre än männens. Liksom för tidigare kvartal 2006 var Gotlands län, det län som hade lägst sjukfrånvaro bland sina anställda och Jämtlands län uppvisade den högsta sjukfrånvaron. Noteras bör att dessa län är de län med lägst antal anställda inom staten vilket gör att enskilda sjukfall påverkar mätvärdena mer än för län med många anställda. Bland myndigheterna uppvisade Konsthögskolan som enda myndighet låg sjukfrånvaro sett till den sammanlagda bilden av de redovisade ohälsoindikatorerna. Sju myndigheter (Barnombudsmannen, Bolagsverket, Livrustkammaren - Skoklosters slott & Hallwylska museet, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Statens haverikommission, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Verket för högskoleservice) uppvisade en hög sjukfrånvaro sett till den sammanlagda bilden av de redovisade ohälsoindikatorerna. Noteras bör att i små myndigheter har enstaka sjukfall en mycket stor påverkan på mätvärdena som även varierar mycket över tid. Det är ofta de små myndigheterna som uppvisar ovanligt höga eller låga mätvärden. Detta beslut har fattats av generaldirektör Lena Jönsson. Övriga närvarande var enhetschef Christina von Greyerz och utvecklingsstrateg Anna Enström Järleborg (föredragande). Lena Jönsson Generaldirektör Anna Enström Järleborg Utvecklingsstrateg Postadress: Box 214, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 29 Telefon växel: e-post: registrator@verva.se Fax

2 Innehållsförteckning 1. Sjukfrånvaron i staten kvartal Skillnader mellan kvinnor och män Skillnader mellan länen Ersatta sjukdagar per anställd - län Andel ersatta dagar med sjuklön - län Andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar - län Sammanfattning - län Skillnader mellan myndigheterna Ersatta sjukdagar per anställd - myndigheter Andel ersatta dagar med sjuklön - myndigheter Andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar - myndigheter Sammanfattning - myndigheter 14 Bilaga 1 - Uppdraget 16 Bilaga 2 - Fakta om undersökningen 17 Datakällor 17 Population 17 Beräkning av antal ersatta dagar 17 Mått på sjukfrånvaro (ohälsoindikatorerna) 18 Indelningar av resultaten 18 Bilaga 3 - Sjukfrånvaron i staten enligt några andra källor 19 Arbetsgivarverket 19 Statistiska centralbyrån (SCB) 20 Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 20 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) 21 Myndigheternas årsredovisningar 22 2

3 1. Sjukfrånvaron i staten kvartal I regeringens strategi för ökad hälsa i arbetslivet ingår målet att halvera sjukfrånvaron i arbetslivet under perioden 2002 till Statsförvaltningen ska vara ett föredöme för arbetsmarknaden i stort. Som ett led i att följa upp sjukfrånvaron i statsförvaltningen har Verva fått i uppdrag att följa sjukfrånvarostatistiken i staten per kvartal för Denna tredje insamling 2 och redovisning av sjukfrånvaron i staten, mätt som antalet ersatta sjukdagar per anställd visade att sjukfrånvaron under tredje kvartalet 2006 var i genomsnitt 2,7 dagar per anställd. En fjärdedel (26 %) av dessa ersatta dagar var sjukdagar med sjuklön 3. Drygt hälften av de ersatta sjukdagarna (58 %) var ersättning för sjukfall längre än 59 dagar. Jämfört med sjukfrånvaron andra kvartalet har antalet ersatta sjukdagar minskat en aning (0,2) och det är kvinnornas sjukfrånvaro, längre än 14 dagar, som främst har minskat. Andra studier av sjukfrånvaron visar att det finns vissa säsongsvariationer i sjukfrånvaron vilket innebär att första och fjärde kvartalen (perioden oktober till mars) generellt uppvisar högre sjukfrånvaro än andra och tredje kvartalen (perioden april till september). Diagram 1 Antal ersatta sjukdagar per anställd fördelat på sjukfallets längd och kön, kvartal 1, kvartal 2 och kvartal ,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2,2 1,6 2,2 2,1 1,6 0,7 1,6 1,1 0,6 1,1 0,7 1,0 0,5 0,4 0,5 0,4 1,4 0,4 0,8 1,1 0,3 0,9 0,5 0,7 0,9 0,5 0,7 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kv 1 Kv 2 Kv 3 60 dagar och längre dagar 1-14 dagar (sjuklön och karensdag) 1 I bilaga 1 finns uppdraget i sin helhet. 2 I bilaga 2 redovisas hur undersökningen har genomförts. 3 Ersättning för sjukfrånvaro för sjukdag 2-14 då arbetsgivaren betalar sjuklön till den anställde samt karensdagen då ingen ersättning betalas ut till den anställde. 4 Sjukfrånvaron kvartal 2: Antal ersatta sjukdagar per anställd = 2,9, andel ersatta dagar med sjuklön = 25 %, andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar = 57 %. 3

4 För de första tre kvartalen 2006 (januari-september) var sjukfrånvaron för staten totalt 8,8 ersatta dagar per anställd. Av dessa dagar avsåg knappt en tredjedel (28 %) sjukdagar med sjuklön och drygt hälften (55 %) avsåg sjukfall längre än 59 dagar. Diagram 2 Antal ersatta sjukdagar per anställd fördelat på sjukfallets längd och kön, januari-september ,5 4,8 1,9 3,1 1,5 3,2 1,1 1,8 2,5 Kvinnor Män Totalt 60 dagar och längre dagar 1-14 dagar (sjuklön och karensdag) 4

5 1.1 Skillnader mellan kvinnor och män Tidigare liknande studier 5 visar att kvinnor i genomsnitt har en högre sjukfrånvaro än män. Även denna studie visar detta. Det tredje kvartalet 2006 hade kvinnor anställda inom staten i genomsnitt 3,5 ersatta sjukdagar per anställd medan männen i genomsnitt hade 1,9 ersatta sjukdagar per anställd. Andelen ersatta dagar med sjuklön 6 var 25 procent för kvinnorna och 28 procent för männen. Andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar var 60 procent för kvinnorna och 55 procent för männen. Kvinnorna hade fler ersatta sjukdagar per anställd och en högre andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar. Fler kvinnor än män var alltså sjuka länge, vilket får till följd att kvinnorna i genomsnitt hade fler ersatta sjukdagar per anställd än männen. När det gäller andelen ersatta dagar med sjuklön var andelen något högre för männen än för kvinnorna, men eftersom männen hade färre ersatta sjukdagar per anställd var det absoluta antalet sjukdagar med sjuklön lägre för männen jämfört med för kvinnorna. Jämfört med sjukfrånvaron andra kvartalet har kvinnornas sjukfrånvaro minskat något, främst sjukfrånvaron längre än 14 dagar. Även männens sjukfrånvaro har minskat men minskningen är mindre än kvinnornas. 5 Några studier beskrivs i bilaga 3. 6 Inklusive karensdagen. 7 Sjukfrånvaron kvartal 2: Kvinnor - antal ersatta sjukdagar per anställd = 3,8, andel ersatta dagar med sjuklön = 24 %, andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar = 58 %. Män - antal ersatta sjukdagar per anställd = 2,0, andel ersatta dagar med sjuklön = 27 %, andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar = 54 %. 5

6 1.2 Skillnader mellan länen Ersatta sjukdagar per anställd - län En jämförelse av sjukfrånvaron i de olika länen visade att antalet ersatta sjukdagar per anställd för tredje kvartalet 2006 varierade mellan 2,2 (Gotlands län och Uppsala län) och 3,5 (Jämtlands län). För att få en bättre bild av vilken sjukfrånvaro som var vanligast bland länen rangordnades resultaten efter den redovisade sjukfrånvaron. Därefter undersöktes vilka värden som den mittersta hälften av länen hade. 8 Den mittersta hälften av länen hade en sjukfrånvaro mellan 2,5 och 3,0 ersatta sjukdagar per anställd. Kvinnorna uppvisade värden mellan 2,5 ersatta sjukdagar per anställd (Gotlands län) och 4,9 (Jämtlands län). Ett högt värde uppvisade även Blekinge län (4,7). Den mittersta hälften av länen hade för kvinnorna en sjukfrånvaro mellan 3,3 och 3,8 ersatta sjukdagar per anställd. För männen uppvisades värden mellan 1,3 (Östergötlands län) och 2,3 som fem län 9 uppvisade. Den mittersta hälften av länen hade för männen en sjukfrånvaro mellan 1,8 och 2,2 ersatta sjukdagar per anställd. Noteras kan att det län som hade det högsta värdet (2,3) på sjukfrånvaron för männen hade ett lägre värde än det län som hade det lägsta värdet för kvinnorna (2,5). Skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro var alltså stor och spridningen var också större för kvinnorna än för männen. 8 Den hälft av länen som hade värden närmast riksgenomsnittet. Med andra ord län som uppvisade värdena mellan kvartil 1 och kvartil 3, dvs. de län som hade de 25 % lägsta och de 25 % högsta värdena tas inte med. 9 Jämtlands län, Södermanlands län, Värmlands län, Västernorrlands län och Västmanlands län. 6

7 Diagram 3 Antal ersatta sjukdagar per anställd fördelat på kön, spridningsmått 10 för länen, kvartal ,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Kvinnor Män Totalt Andel ersatta dagar med sjuklön - län Andelen ersatta dagar med sjuklön 11 var som lägst i Jämtlands län (19 %) men även Kronobergs län uppvisade ett lågt värde (20 %). Högst andel uppvisade Gotlands län (38 %). Gotlands län uppvisade ett sju procentenheters högre värde än det län (Gävleborgs län) som hade den näst högsta andelen ersatta dagar med sjuklön. Den mittersta hälften av länen hade en andel mellan 22 och 27 procent. För kvinnorna uppvisade Kronobergs län lägst andel (18 %) men även Östergötlands län och Blekinge län uppvisade låga värden (19 %). Högst andel bland kvinnorna uppvisade Gotlands län (40 %). Även för kvinnorna uppvisade Gotlands län ett sju procentenheters högre värde än det län (Gävleborgs län) som hade den näst högsta andelen. Den mittersta hälften av länen hade för kvinnorna en andel ersatta dagar med sjuklön mellan 20 och 26 procent. För männen uppvisade länen värden mellan 19 procent (Jämtlands län) och 36 procent (Gotlands län). Den mittersta hälften av länen hade för männen en andel ersatta dagar med sjuklön mellan 25 och 29 procent. Skillnaden mellan det högsta värdet och det näst högsta värdet var större för kvinnorna än för männen. Främst kvinnorna på Gotland verkar ha en betydligt högre andel ersatta dagar med sjuklön än övriga län. Kvinnorna på Gotland hade alltså den högsta andelen korta sjukfall vilket även får till följd ett lågt värde på antalet ersatta sjukdagar per anställd. 10 I boxplotdiagrammet visar själva boxen det intervall inom vilket hälften av länen befinner sig. Ju högre boxen är desto större är variationen mellan länen. Det tjocka strecket i boxen anger medianen. Hälften av länen ligger under medianvärdet och hälften av länen ligger över medianvärdet. Om det finns län som i statistisk bemärkelse har extrema mätvärden markeras de som ringar eller stjärnor. 11 Inklusive karensdagen. 7

8 Diagram 4 Andel ersatta dagar med sjuklön fördelat på kön, spridningsmått för länen, kvartal ,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Kvinnor Män Totalt Andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar - län Andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar var som lägst i Gotlands län (37 %). Gotlands län uppvisade dessutom ett 13 procentenheters lägre värde än det län (Gävleborgs län) som hade den näst lägsta andelen. Högst andel uppvisade Jämtlands län (66 %). Även Östergötlands län och Västerbottens län uppvisade höga andelar ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar (65 %). Den mittersta hälften av länen hade en andel mellan 56 och 63 procent. För kvinnorna uppvisade Gotlands län lägst andel (38 %). Liksom för totalen uppvisade Gotlands län ett 13 procentenheters lägre värde än det län (Gävleborgs län) som hade den näst lägsta andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar för kvinnorna. Högst andel för kvinnorna uppvisade Östergötlands län (70 %) men även Kronobergs län och Värmlands län uppvisade höga andelar för kvinnorna (69 %). Den mittersta hälften av länen hade för kvinnorna en andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar mellan 58 och 65 procent. För männen uppvisade länen värden mellan 37 procent (Gotlands län) och 66 procent (Jämtlands län). Den mittersta hälften av länen hade för männen en andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar mellan 51 och 58 procent. Både kvinnorna och männen i Gotlands län hade en betydligt lägre andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar än de övriga länen, vilket följer av Gotlands läns höga andel ersatta dagar med sjuklön. 8

9 Diagram 5 Andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar fördelat på kön, spridningsmått för länen, kvartal ,80 0,75 0,70 0,65 0,60 0,55 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Kvinnor Män Totalt Sammanfattning - län Sammanfattningsvis uppvisade Gotlands län under det tredje kvartalet 2006 det lägsta antalet ersatta sjukdagar för kvinnorna och totalt, den högsta andelen ersatta dagar med sjuklön 12 för både kvinnorna och männen samt den lägsta andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar för både kvinnorna och männen. Jämtlands län däremot uppvisade det högsta antalet ersatta sjukdagar för både kvinnorna och männen, den lägsta andelen ersatta dagar med sjuklön för männen och totalt samt den högsta andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar för männen och totalt. Jämfört med sjukfrånvaron tidigare kvartal 2006 är mönstret i stort sett det samma. Noteras bör att Gotlands län och Jämtlands län är de län med lägst antal anställda inom staten vilket gör att enskilda sjukfall påverkar mätvärdena mer än för län med många anställda. Länen med flest anställda (Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län) ligger oftast inom den mittersta halvan av länen oberoende av ohälsoindikator. Undantaget det tredje kvartalet 2006 utgjordes av Stockholms län som hade en högre andel ersatta dagar med sjuklön och därmed en lägre andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar. 12 Inklusive karensdagen. 9

10 1.3 Skillnader mellan myndigheterna Skillnaderna mellan enskilda myndigheters sjukfrånvaro är betydligt större än skillnaden mellan enskilda läns mätvärden. Det förklaras av att antalet myndigheter är betydligt fler och att många myndigheter har förhållandevis få anställda. I små myndigheter har enstaka sjukfall en mycket stor påverkan på mätvärdena som även varierar mycket över tid. Det är ofta de små myndigheterna som uppvisar ovanligt höga eller låga mätvärden. Totalt analyserades under det tredje kvartalet 2006 uppgifterna för 233 myndigheter 13. Fr.o.m. 1 juli 2006 försvann de tio regionala kronofogdemyndigheterna och ersattes av en enda rikstäckande myndighet - Kronofogdemyndigheten. Det gör att sjukfrånvaron redovisas för Kronofogdemyndigheten totalt fr.o.m. tredje kvartalet 2006 och framåt. Inte alla myndigheter har uppgifter för alla variabler. Detta beror antingen på att uppgifterna saknas eller att uppgifterna inte särredovisas på grund av risken för röjande av enskilda individer. Uppgifter redovisas inte om mätvärdet bygger på färre än 10 personer Ersatta sjukdagar per anställd - myndigheter Antalet ersatta sjukdagar per anställd varierade mellan 0,0 (fem myndigheter) 14 och 15,5 (Fastighetsmäklarnämnden). Ytterligare två myndigheter (Nordiska genbanken och Statens konstråd) hade en sjukfrånvaro på mer än 8 ersatta sjukdagar per anställd. Dessa myndigheter hade färre än 25 anställda, vilket gör att enstaka sjukfall påverkar mätvärdet mycket. Fastighetsmäklarnämnden har under alla de tre kvartalen 2006 uppvisat det högsta antalet ersatta sjukdagar per anställd. För att få en bättre bild av vilken sjukfrånvaro som var vanligast bland myndigheterna rangordnades resultaten efter den redovisade sjukfrånvaron. Därefter undersöktes vilka värden som den mittersta hälften av myndigheterna hade. 15 Den mittersta hälften av myndigheterna hade en sjukfrånvaro mellan 1,6 och 3,0 ersatta sjukdagar per anställd. Det var vanligast 16 att myndigheterna hade mellan 2 och 3 ersatta sjukdagar per anställd. Kvinnorna uppvisade en sjukfrånvaro mellan 0,0 (Folke Bernadotteakademin och Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete) 13 I databasen fanns 236 myndigheter men uppgifterna avseende Statens järnvägar (SJ) har tagits bort p.g.a. att endast de statligt anställda (11 stycken) inom SJ ingår i materialet. Även uppgifterna för Integrationsverket och Svenska kraftnät har tagits bort ur materialet eftersom dessa inte redovisat sina uppgifter om ersatta dagar med sjuklön. 14 Expertgruppen för EU-frågor, Folke Bernadotteakademin, Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete, Nämnden för offentlig upphandling och Valideringsdelegationen. 15 Den hälft av myndigheterna som hade värden närmast riksgenomsnittet. Med andra ord myndigheter som uppvisade värdena mellan kvartil 1 och kvartil 3, dvs. de myndigheter som hade de 25 % lägsta och de 25 % högsta värdena tas inte med. 16 Flest myndigheter uppvisade denna sjukfrånvaro. 10

11 och 13,6 (Fastighetsmäklarnämnden) ersatta sjukdagar per anställd. Ytterligare fem myndigheter 17 hade en sjukfrånvaro på över 8 sjukdagar per anställd. Alla dessa hade färre än 35 kvinnor anställda. Forum för levande historia har under alla de tre kvartalen 2006 uppvisat det högsta antalet ersatta sjukdagar per anställd kvinna. Den mittersta hälften av myndigheterna hade för kvinnorna en sjukfrånvaro mellan 1,8 och 3,7 ersatta sjukdagar per anställd. Det var vanligast att kvinnorna hade mellan 2 och 4 ersatta sjukdagar per anställd. För männen uppvisades värden mellan 0,0 (sju myndigheter) 18 och 14,5 (Nordiska genbanken). Även Ombudsmannen mot etnisk diskriminering uppvisade en sjukfrånvaro på över 8 ersatta sjukdagar per anställd man. Båda myndigheterna hade drygt 10 män anställda. Den mittersta hälften av myndigheterna hade för männen en sjukfrånvaro mellan 0,7 och 2,2 ersatta sjukdagar per anställd. Det var vanligast med en sjukfrånvaro mellan 1 och 2 dagar per anställd men även en sjukfrånvaro på mindre än 1 ersatt sjukdag per anställd var vanligt för männen. Diagram 6 Antal myndigheter fördelat på antal ersatta sjukdagar per anställd och kön, kvartal Kvinnor Män Totalt dgr 0,1-1,0 dgr 1,1-2,0 dgr 2,1-3,0 dgr 3,1-4,0 dgr 4,1-5,0 dgr 5,1-6,0 dgr 6,1-7,0 dgr 7,1-8,0 dgr 8,1-9,0 dgr 9,1-10,0 dgr 10,1- dgr Antal myndigheter för kvinnor = 213, män = 202 och totalt = 233 Den horisontella axeln visar sjukfrånvarons storlek i intervall om 1,0 ersatt sjukdag. Den vertikala axeln visar antalet myndigheter som hade en sjukfrånvaro inom respektive intervall Andel ersatta dagar med sjuklön - myndigheter Myndigheterna kan uppvisa allt från 0 procent till 100 procent för andelen ersatta dagar med sjuklön 19. För de myndigheter som har ett värde på 0 procent innebär det att all sjukfrånvaro ersätts av Försäkringskassan och avser sjukfall som är längre än 14 dagar. För de myndigheter som har ett värde på 100 procent innebär det att all sjukfrånvaro består av sjukfall som är kortare än 15 dagar och där arbetsgivare betalar sjuklön för dag 2-14 för den an- 17 Forum för levande historia, Operahögskolan i Stockholm, Statens geotekniska institut, Statens institut för psykosocial miljömedicin och Teaterhögskolan i Stockholm. 18 Folke Bernadotteakademin, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Justitiekanslern, Jämställdhetsombudsmannen, Läkemedelsförmånsnämnden, Polarforskningssekretariatet och Statens institut för psykosocial miljömedicin. 19 Inklusive karensdagen. 11

12 ställde. En hög andel ersatta dagar med sjuklön betyder att en stor del av sjukfallen är korta och dessa leder inte till några åtgärder från Försäkringskassans sida. En myndighet (Utlänningsnämnden) hade ingen sjukfrånvaro med sjuklön. Noteras bör att Utlänningsnämnden håller på att avveckla sin verksamhet. Även Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Operahögskolan i Stockholm uppvisade mycket låga andelar (< 4 %). Hos 21 myndigheter bestod all sjukfrånvaro av sjukfall med sjuklön. Den mittersta hälften av myndigheterna hade en andel mellan 22 och 41 procent. Det var vanligast 20 att mellan 20 och 30 procent av de ersatta dagarna bestod av ersättning för dagar med sjuklön. För kvinnorna uppvisade Utlänningsnämnden en andel på 0 procent. Liksom för totalen uppvisade Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Operahögskolan i Stockholm mycket låga andelar även för kvinnorna (< 4 %). Hos 16 myndigheter hade kvinnorna en andel på 100 procent. Den mittersta hälften av myndigheterna hade för kvinnorna en andel mellan 21 och 44 procent. För kvinnorna var det vanligast att mellan 20 och 30 procent av de ersatta dagarna bestod av ersättning för dagar med sjuklön. För männen uppvisade fem myndigheter 21 en andel på 0 procent och för männen hade 36 myndigheter en andel på 100 procent. Den mittersta hälften av myndigheterna hade för männen en andel mellan 20 och 62 procent. För männen var det vanligast att mellan 10 och 30 procent av de ersatta dagarna bestod av ersättning för dagar med sjuklön. Männen hade i genomsnitt en högre andel ersatta dagar med sjuklön, men variationen mellan myndigheterna var större för männen än för kvinnorna. Diagram 7 Antal myndigheter fördelat på andel ersatta dagar med sjuklön och kön, kvartal % 0,1-10,0 % 10,1-20,0 % 20,1-30,0 % 30,1-40,0 % 40,1-50,0 % 50,1-60,0 % 60,1-70,0 % 70,1-80,0 % 80,1-90,0 % 90,1-100 % 99,9 % Kvinnor Män Totalt Antal myndigheter för kvinnor = 211, män = 195 och totalt = 228 Den horisontella axeln visar andel ersatta dagar med sjuklön i intervall om 10 procentenhet. Den vertikala axeln visar antalet myndigheter som hade en andel inom respektive intervall. 20 Flest myndigheter uppvisade denna andel. 21 Handelsflottans kultur- och fritidsråd, Konsthögskolan, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Sametinget och Utlänningsnämnden. 12

13 1.3.3 Andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar - myndigheter Myndigheterna kan uppvisa allt från 0 procent till 100 procent för andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar. För de myndigheter som har ett värde på 0 procent innebär det att inga sjukfall på myndigheten är längre än 59 dagar. För de myndigheter som har ett värde på 100 procent innebär det att all sjukfrånvaro består av sjukfall som är längre än 59 dagar och som därmed är föremål för åtgärder från Försäkringskassans sida. 31 av myndigheterna hade inte något sjukfall som var längre än 59 dagar. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning uppvisade en andel på 99 procent och ytterligare fyra myndigheter 22 hade en andel långtidssjukskrivna som var högre än 90 procent. Den mittersta hälften av myndigheterna hade en andel mellan 36 och 65 procent. Det var vanligast 23 att mellan 60 och 70 procent av de ersatta dagarna bestod av ersättning för dagar i sjukfall som var längre än 59 dagar. Även andelar mellan 50 och 60 procent var vanliga. Kvinnornas andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar var i 28 myndigheter 0 procent och för en myndighet (Utlänningsnämnden) var andelen 100 procent. Ytterligare fyra myndigheter 24 hade en andel som var högre än 90 procent för kvinnorna. Den mittersta hälften av myndigheterna hade för kvinnorna en andel mellan 39 och 66 procent. Vanligast var att kvinnorna hade en andel på mellan 50 och 60 procent. För männen uppvisade 52 myndigheter en andel på 0 procent och Statens geotekniska institut uppvisade en andel på 2 procent. Tre myndigheter 25 uppvisade en andel på 100 procent och ytterligare sex myndigheter 26 hade en andel som var högre än 90 procent för männen. Den mittersta hälften av myndigheterna hade för männen en andel mellan 0 och 65 procent. Flertalet män hade ingen sjukfrånvaro som var längre än 59 dagar. Om männens sjukfrånvaro var längre än 59 dagar var det vanligt att mellan 50 och 70 procent av männens sjukfrånvaro avsåg sjukfall längre än 59 dagar. Männen hade i genomsnitt en betydligt lägre andel av sin sjukfrånvaro kopplad till sjukfall längre än 59 dagar jämfört med kvinnorna. 22 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Operahögskolan i Stockholm, Statens biografbyrå och Överklagandenämnden för studiestöd. 23 Flest myndigheter uppvisade denna andel. 24 Djurskyddsmyndigheten, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Operahögskolan i Stockholm och Överklagandenämnden för studiestöd. 25 Handelsflottans kultur- och fritidsråd, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap och Sametinget. 26 Institutet för rymdfysik, Internationella programkontoret för utbildningsområdet, Kungliga skogs- och lantbruksakademien, Mittuniversitetet, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Svenska institutet. 13

14 Diagram 8 Antal myndigheter fördelat på andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar och kön, kvartal Kvinnor Män Totalt % 0,1-10,0 % 10,1-20,0 % 20,1-30,0 % 30,1-40,0 % 40,1-50,0 % 50,1-60,0 % 60,1-70,0 % 70,1-80,0 % 80,1-90,0 % 90,1-100 % 99,9 % Antal myndigheter för kvinnor = 211, män = 195 och totalt = 228 Den horisontella axeln visar andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar i intervall om 10 procentenhet. Den vertikala axeln visar antalet myndigheter som hade en andel inom respektive intervall Sammanfattning - myndigheter För att kunna analysera de tre ohälsoindikatorerna tillsammans gjordes en indelning av myndigheterna utifrån om de tillhörde de 25 procent myndigheter med de lägsta värdena (L) eller de 25 procent myndigheter med de högsta värdena (H). 27 De myndigheter som hade värden mellan dessa ingick i gruppen mellan (M). Av naturliga skäl var det ingen myndighet som hade både ett högt värde för andelen ersatta dagar med sjuklön 28 och ett högt värde för andelen ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar. Totalt visade det sig att Konsthögskolan hade låga värden för samtliga tre ohälsoindikatorer under det tredje kvartalet Sju myndigheter 29 hade ett högt värde för antalet ersatta sjukdagar per anställd, en hög andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar samt ett mellanvärde för andelen ersatta dagar med sjuklön. Av de sju myndigheterna med hög sjukfrånvaro sett till de tre ohälsoindikatorerna tillsammans har Talboks- och punktskriftsbiblioteket uppvisat det alla tre kvartal. Om endast ohälsoindikatorerna för kvinnorna studerades fanns det ingen myndighet med låga värden på alla tre ohälsoindikatorer. Hos fyra myndigheter 30 uppvisade kvinnorna ett högt värde för antalet ersatta sjukdagar per anställd, en hög andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar samt ett mellanvärde för andelen ersatta dagar med sjuklön. Av de fyra myndigheterna med hög sjukfrånvaro för kvinnorna sett till de tre ohälsoindikatorerna tillsammans har Bolagsverket uppvisat det alla tre kvartal. 27 Myndigheterna i kvartil 1 (L) och kvartil 4 (H). 28 Inklusive karensdagen. 29 Barnombudsmannen, Bolagsverket, Livrustkammaren - Skoklosters slott & Hallwylska museet, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Statens haverikommission, Talboksoch punktskriftsbiblioteket och Verket för högskoleservice. 30 Bolagsverket, Ekobrottsmyndigheten, Länsstyrelsen i Jämtlands län och Moderna museet. 14

15 Om endast ohälsoindikatorerna för männen studerades fanns det ingen myndighet med låga värden på alla tre ohälsoindikatorer. Hos fem myndigheter 31 uppvisade männen ett högt värde för antalet ersatta sjukdagar per anställd, en hög andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar samt ett mellanvärde för andelen ersatta dagar med sjuklön. Av de fyra myndigheterna med hög sjukfrånvaro för männen sett till de tre ohälsoindikatorerna tillsammans har Bolagsverket uppvisat det alla tre kvartal. Stora och små myndigheter När myndigheterna delades upp efter antalet anställda 32 uppvisade de stora myndigheterna som grupp högst sjukfrånvaro. De stora myndigheternas sjukfrånvaro var dessutom av naturliga skäl närmast genomsnittet eftersom de anställda i de stora myndigheterna står för över 80 procent av de anställda inom staten totalt. De mellanstora myndigheterna uppvisade som grupp lägst sjukfrånvaro. Tabell 1 Antal ersatta sjukdagar fördelat på storleken på myndigheten, kvartal Antal anställda Kvinnor Män Totalt ,2 1,9 2, ,9 1,7 2, ,7 1,9 2,7 Totalt 3,5 1,9 2,7 För kvinnorna hade gruppen stora myndigheter lägst andel ersatta dagar med sjuklön och högst andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar. För männen var det däremot gruppen små myndigheter som hade lägst andel ersatta dagar med sjuklön och högst andel ersatta dagar för sjukfall längre än 59 dagar. För små myndigheter påverkar dock enstaka sjukfall mätvärdena mycket. Tabell 2 Andel ersatta dagar med sjuklön respektive längre än 59 dagar fördelat på storleken på myndigheten, kvartal Antal Andel med sjuklön Andel längre än 59 dagar anställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt % 21 % 26 % 50 % 72 % 57 % % 30 % 29 % 57 % 52 % 55 % % 27 % 26 % 60 % 55 % 58 % Totalt 25 % 28 % 26 % 60 % 55 % 58 % 31 Bolagsverket, Glesbygdsverket, Nordiska museet, Riksarkivet och Talboks- och punktskriftsbiblioteket. 32 Små myndigheter med anställda - 60 st., mellanstora myndigheter med anställda st., stora myndigheter eller fler anställda - 41 st. 15

16 Bilaga 1 - Uppdraget Verket för förvaltningsutveckling (Verva) har i sitt regleringsbrev avseende 2006 (Regeringsbeslut 21, , Fi2005/6390) fått följande uppdrag: "Verket skall följa sjukfrånvarostatistiken i staten per kvartal för Med utgångspunkt från statistikunderlag inhämtat från SCB, skall verket övergripande bedöma utvecklingen av sjukfrånvaron i staten. Verket skall också följa utvecklingen uppdelat på kvinnor och män. Myndigheter eller län där sjukfrånvaron är särskilt hög skall uppmärksammas." 16

17 Bilaga 2 - Fakta om undersökningen För undersökningens genomförande ansvarar SCB enligt det avtal som slutits mellan SCB (enheten för företags- och registerbaserad sysselsättningsstatistik) och Utredningen (Fi 2005:06) om bildandet av en ny myndighet med förvaltningspolitisk inriktning. Datakällor Uppgifterna avseende ersatta dagar med sjuklön (sjukdag 2-14) inklusive karensdagen, hämtas från SCB:s undersökning om sjuklöneaviseringar. Uppgifter om ersatta dagar med sjukpenning (fr.o.m. sjukdag 15) hämtas från Försäkringskassans STORE-databas. Population I undersökningen ingår statliga myndigheter och affärsverk. Uppgifterna om statliga myndigheter och deras anställda hämtas från SCB:s undersökning Konjunkturstatistik - löner för statlig sektor, som görs kvartalsvis. Uppgifter om de statliga affärsverken och deras anställda hämtas från en undersökning som Arbetsgivarverket gör avseende september varje år. Dessa uppgifter får ligga till grund för inhämtning av de anställdas sjukfrånvaro året därpå. Vissa myndigheter inom försvarsområdet har av sekretesskäl inte redovisats per myndighet utan har slagits ihop med myndigheten Försvarsmakten. Uppgifterna är dock fördelade efter län. Beräkning av antal ersatta dagar Antalet sjuklönedagar beräknas med hjälp av antalet ersatta dagar och ingen hänsyn tas till tjänstgöringens omfattning. 33 I dessa uppgifter ingår karensdagen, dvs. den dag då den anställd inte får någon ersättning av arbetsgivaren. Antalet sjukpenningdagar beräknas med hjälp av antalet ersatta dagar och en omräkning görs till s.k. nettodagar, dvs. två halvdagar räknas som en heldag. För att få antal ersatta sjukdagar summeras sjuklönedagarna med sjukpenningdagarna. 33 Förfaringssättet är det samma som i den officiella redovisningen. 17

18 Mått på sjukfrånvaro (ohälsoindikatorerna) Sjukfrånvaron redovisas kvartalsvis med hjälp av tre ohälsoindikatorer: Antal ersatta sjukdagar per anställd Andel ersatta dagar med sjuklön (sjukdag 2-14) samt karensdagen Andel ersatta dagar för sjukfall som är längre än 59 dagar Utifrån data från SCB och Försäkringskassan beräknar SCB värdena för ohälsoindikatorerna. Ingen hänsyn har tagits till myndigheterns sammanstättning av anställda t.ex. avseende kön, ålder och utbildning, med andra ord har ingen standardisering gjorts av ohälsoindikatorernas redovisade mätvärden. Indelningar av resultaten De tre ohälsoindikatorerna redovisas per myndighet och per arbetsställe län. För varje myndighet och län redovisas ohälsoindikatorerna separat för kvinnor och män samt för båda könen tillsammans. För att minska risken för röjande av enskilda individer särredovisas inte uppgifter som bygger på färre än 10 personer. Det gör att myndigheter med färre än 10 personer inte särredovisas. Dock ingår alla anställda i mätvärdena för staten totalt. 18

19 Bilaga 3 - Sjukfrånvaron i staten enligt några andra källor Sjukfrånvaron i staten mäts av ett antal olika andra myndigheter, främst Statistiska centralbyrån (SCB), Arbetsgivarverket och Regeringskansliet. Försäkringskassan är statistikansvarig myndighet för statistik om socialförsäkringen där bl.a. stöd vid sjukdom ingår. Statistiken som redovisas avser ersatta dagar med främst sjuk- eller rehabiliteringspenning. Försäkringskassan redovisar även vissa uppgifter om arbetsgivarnas utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjukfrånvarons 14 första dagar. Försäkringskassan har inte särredovisat sina uppgifter för staten och ingår därmed inte i denna sammanställning. Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket har under lång tid redovisat utvecklingen av sjukfrånvaron inom staten. Den främsta källan för dessa analyser har varit SCB:s AKU-undersökningar, se kapitlet "Arbetskraftsundersökningarna (AKU)". Arbetsgivarverket har även samlat in myndigheternas uppgifter om anställdas sjukfrånvaro som redovisats i myndigheternas årsredovisningar, se kapitlet "Myndigheternas årsredovisningar". Arbetsgivarverket gör en egen undersökning om tidsanvändningen inom den statliga sektorn. Tidsanvändningsstatistiken är en frivillig totalundersökning som 2004 omfattade samtliga anställda hos drygt 120 deltagande myndigheter. Antalet deltagande myndigheter varierar över tiden. 97 myndigheter har varit med i undersökningen under hela perioden Dessa myndigheter har totalt cirka anställda, vilket motsvarar en knapp femtedel av samtliga statligt anställda. Myndigheterna i denna grupp är inte representativ för hela den statliga sektorn. Till exempel är kvinnor något överrepresenterade och flera stora och mansdominerade myndigheter saknas. 34 Tabell 3 Sjukfrånvaron i staten i procent av tillgänglig tid enligt Arbetsgivarverkets tidsanvändningsstudie Totalt ,0 % ,8 % ,4 % 34 Sjukfrånvaron i den statliga sektorn 2004, Arbetsgivarverket informerar,

20 Statistiska centralbyrån (SCB) Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Arbetskraftsundersökningarna (AKU) utförs av SCB varje månad. Syftet med undersökningarna är att beskriva aktuella sysselsättningsförhållanden och att ge information om utvecklingen på arbetsmarknaden. AKU är en urvalsundersökning på individnivå. Urvalsindividerna besvarar frågor om sin arbetsmarknadssituation under en viss vecka i referensmånaden. Resultaten av månadsundersökningarna ligger till grund för skattningar av kvartalsoch årsgenomsnitt. 35 Eftersom det är en urvalsundersökning och de anställda i staten endast uppgår till ca fem procent av samtliga anställda innebär det att uppgifterna om sjukfrånvaron i staten, mätt med hjälp av AKU, är mer osäkra än de som görs genom totalundersökningar. AKU är en intervjuundersökning direkt till befolkningen och speglar de svar som erhållits. Tidigare analyser som Arbetsgivarverket gjort avseende sjukfrånvaron visar att AKU-resultaten underskattar sjukfrånvaron. En trolig orsak är att AKU underskattar den långa sjukfrånvaron. 36 Tabell 4 Sjukfrånvaro i staten som andel av vanligen arbetad tid, anställda år, enligt AKU Kvinnor Män Totalt ,4 % 3,2 % 4,2 % ,4 % 2,7 % 3,9 % ,0 % 2,8 % 3,8 % ,6 % 2,7 % 3,6 % ,0 % 2,7 % 3,8 % ,1 % 2,7 % 3,8 % Telefonsamtal med Agneta Tisell Arbetsgivarverket. 20

21 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken är en företagsbaserad urvalsundersökning där både privat och offentlig sektor undersöks. Ett syfte med undersökningen är att indikera förändringen av antalet anställda på hela arbetsmarknaden. Även företagsanknutna variabler såsom sjukfrånvaro och personalomsättning redovisas. Uppgifterna samlas in kvartalsvis via en postenkät till ett urval av arbetsställen, både från den offentliga och privata sektorn. Via enkäten samlas uppgifter in om antalet anställda uppdelat på anställningsform och kön samt uppgifter om frånvaro och personalomsättning. 37 Tabell 5 Sjukfrånvaro i staten som andelen sjukfrånvarande enligt KS Kvinnor Män Totalt 2004Kv3 3,3 % 2,0 % 2,7 % 2005Kv3 3,1 % 1,4 % 2,2 % 2006Kv3 2,6 % 1,7 % 2,1 %

22 Myndigheternas årsredovisningar Den 1 juli 2003 infördes ett krav för privata arbetsgivare, kommuner, landsting och statliga myndigheter på obligatorisk redovisning av de anställdas sjukfrånvaro i årsredovisningarna. För de statliga myndigheterna anges kraven i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Syftet med kravet är att tydliggöra situationen när det gäller sjukfrånvaron och därmed öka medvetenheten om ohälsan, dess orsaker och konsekvenser för verksamheten. Enligt kravet ska följande uppgifter lämnas i årsredovisningarna: Den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas ordinarie arbetstid. Den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron för kvinnor respektive män i procent av gruppens ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna: yngre än 30 år, år samt 50 år och äldre i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Arbetsgivare med högst 10 anställda omfattas inte av kravet. Redovisningen av sjukfrånvaron ska ske oberoende om den anställde erhåller sjuk- eller rehabiliteringspenning eller annan ersättning. Sjukfrånvaron enligt årsredovisningarna har redovisats av Regeringskansliet samt Verva. 38 Tabell 6 Sjukfrånvaro som andel av tillgänglig tid, enligt myndigheternas årsredovisningar Kvinnor Män Totalt ,6 % 3,2 % 4,8 % ,2 % 3,0 % 4,5 % ,6 % 2,9 % 4,2 % 38 Sjukfrånvaro i staten - myndigheter och sektorer 2003, Regeringskansliet projektet Hälsa i staten 2004, Sjukfrånvaro i staten - myndigheter och sektorer 2004, Finansdepartementet 2005, Sjukfrånvaro i staten - myndigheter och sektorer 2005, Verva 2006:02. 22