Sverige tillsammans. Minnesanteckningar. KONFERENS, arbetsmaterial

Transkript

1 Minnesanteckningar Minnesanteckningar från moderator Joakim Palmqvist KONFERENS, arbetsmaterial Landshövding Margareta Pålsson hälsade välkomna tillsammans med kollega Berit Andnor-Bylund. Margareta Pålsson blickade tillbaka till ursprungskonferensen Sverige Tillsammans med regeringen i höstas och tryckte på att här i Malmö sätter vi tonen för de många framtida konferenserna på temat. Betonade dialog och samarbete, bland annat genom att hänvisa till de olika former av samverkan som länsstyrelsen redan är inkopplad i. Berit Andnor-Bylund kopplade på med en bild av Blekinges befolkningssituation - dels genom att trycka på att Blekinge tagit emot flest nyanlända i landet, relativt antalet invånare. Och att dessa människor behövs för att hålla igång länet. Statssekreterare Erik Nilsson noterade att det fanns en integrationspolicy för Stockholms stad redan på 1400-talet. Företeelsen/behovet är med andra ord inte nytt, även om förutsättningarna skiftar över tid. Han gav därpå en överblick över de olika fackområden och utmaningar som eftermiddagens seminarier skulle handla om. Erik Nilsson pekade på att det finns utrikes födda i den svenska arbetskraften i dag. Vad hade hänt om de försvunnit över en natt? Det som kommer att rädda oss är de utrikes födda, sa han med hänvisning till försörjningskvoten, enligt liggande prognoser. Nyanlända som en nödvändig resurs, alltså, i en situation där Sveriges befolkning väntas växa till elva miljoner till år Landet behöver bygga nya bostäder fram till år 2025, SFI väntas fördubblas de närmaste åren. Trycket på hälso- och sjukvård ökar, med exempelvis upp till 60 procent av asylsökande och nyanlända har eller kommer att drabbas av psykisk ohälsa. Erik Nilsson redovisade också regeringens stödinsatser och uppdrag på flera områden, inbegripet de elva miljarder som fördelas på kommuner, landsting och till mindre del civilsamhället.

2 Han avslutad med att åter peka på möjligheterna: bostadsproduktion som ändå behövs, arbetskraftsförsörjning, stärkt befolkningsunderlag i utflyttningsorter, utvecklad matchning på arbetsmarknaden och en stärkt konkurrenskraft för Sverige. Här hittar du presentationen från Arbetsmarknadsdepartementet Migrationsverkets regionchef Åsa Lindberg gav en överblick över höstens händelser, från det den första marschen av asylsökande gick över Danmark mot Sverige och fram till dagens datum, och redovisade vilka insatser med samverkan som gjorts med: polis, försvarsmakt, länsstyrelse och andra myndigheter, kommuner och regioner. En ny prognos, med betoning på den inbyggda osäkerhet som alltid finns i dylika, presenteras av Migrationsverket i början på februari. Jag avundas inte dem som ska göra den, sa Åsa Lindberg. Med inskrivna är boendefrågan den mest akuta för verket. Trots att boenden förtätats, 800 evakueringsplatser nyttjas liksom att flera steg-3-platser etablerats. Det går trögt. Migrationsverket har dubblat sin personalstyrka sedan fjorårets inflöde av människor accelererade på allvar. Hon lyfte också att långändringar gör att nyanlända ska lämna Migrationsverkets vård vid ett avslag och att det skapar utmaningar för omgivande samhälle. Här hittar du presentationen från Migrationsverket Arbetsförmedlingens marknadschef Pia Gustavsson betonade den starka jobbtillväxten och att arbetslösheten i landet är på väg från 8 procent till 6,5 procent. Tillväxt även regionalt i Skåne, men där är nivån högre än snittet - 9,5 %. Och vidare: Malmö har högst arbetslöshet i Skåne. Pia Gustavsson betonade, igen, de nyanlända som en resurs och nämnde hur AF arbetar med matchningen på arbetsmarknaden. Det finns sysselsättning - många branscher behöver folk. AF gör kompetenskartläggning, assisterar med snabbspår till jobb i samarbete med näringslivet. Pia Gustavsson nämnde 100-klubben, startad efter Sverige Tillsammans-Konferensen i Stockholm, som knyter upp företag vilka kan ta emot 100 nyanställda över en treårsperiod. Här hittar du presentationen från Arbetsförmedlingen

3 Avdelningschef Anders Sjelvgren vid Boverket beskrev verkets uppdrag och växlade över till den tillsynsvägledning man sysslar med, som exempel 60 besökta kommuner, där verket kan ta emot synpunkter och förmedla kunskaper. Regler har underlättats - exempelvis vilken hänsyn som måste tas till natur/kulturvärden, liksom buller, vid planering av bostadsbyggande. PBL och bostadsförsörjningslagen ger utrymme för ökat bebyggande, förtätning, byggandet av mindre men fullvärdiga bostäder. Bygga tar tid, sa Anders Sjelvgren efter att ha pekat på att det behövs bostäder på några års sikt. Och det var boverkets bedömning i maj före höstens tillströmning. Ännu fler kommer att behövas. Vidare nämnde han att kommunerna nu blir tilldelade nyanlända och därmed får skyldighet att säkerställa boende åt dem. Lösningar: - Få fart på flyttkedjorna och ge snabbare genomströmning från mig till kommunerna. - Modulhus - enklare standard men ändå fullvärdigt boende, - ombyggnad av befintliga fastigheter, - temporärt införa förturssystem [känslig fråga ], - få loss boende hos privatpersoner [exemplet MKB i Malmö som hyr in sig] Här hittar du presentationen från Boverket Elisabet Svedberg, utredare på socialstyrelsen som kan hjälpa till med Analys, Kunskapsstöd och Regelverk - tillsyn och efterlevnad. SoS har en stödtelefon sedan 1/ (siffran 237 inkommande samtal från kommuner, enligt hur jag uppfattade henne). SoS gör informationsinsatser rörande familjehem, HVB-föreskrifter och konsekvensanalyser. Flera nya regeringsuppdrag. Bland dem granska behovet av försörjningsstöd och hjälpa med snabbare/enklare legitimering. SoS gjorde en analys/ enkät hos 50 av 186 kommuner som anser sig vara i en allvarlig eller kritisk situation efter inflödet av nyanlända. 43 av dem uppger att särskilt ensamkommande påverkar situationen - problem med både själva utredningen och placeringsformer. 43% (som jag uppfattade det) uppger att de inte hinner följa upp barnen. Här hittar du presentationen från Socialstyrelsen Joonas Terje, enhetschef vid Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Redogjorde för tillsyn och tillståndsprövning. Utmaningen varit hinna med, enkelt talat. IVO har taggat ner frekvensen kontroller HVB-hem

4 till en gång om året, men det är samma tryck ändå på inspektörerna i och med att så många fler har ansökt om starta HVB-hem. IVO inväntar ännu en väntad anstormning ansökningar rörande stödboenden. Det verkar som intressenter avvaktar - osäkert om kan tjäna pengar i samma omfattning som på HVB-hem. 90 procent av inkomna ansökningar är undermåliga - i något fall någon som bara skrivit namn och ATT man vill starta ett HVB-hem. Om ansökan är helt komplett från början, så tar det två månader typ att få tillståndet. Som det är nu är fördröjningen stor. IVO har helt enkelt inte hunnit med att granska ankomstboendena ännu. Prioriterar ensamkommande. Ser vi att kommunerna verkar göra vad de ska, ska vi inte göra onödig tillsyn. Nämner att registret över HVB-hem stängts, som svar på bränderna - befarar framtida brandattacker. Här hittar du presentationen från Inspektionen för vård och omsorg Piotr Koscielniak, Skolverket. Konkret - skolverket skapat kartläggningsverktyg för att hjälpa kommunerna sköta kravet på att ta reda på vad nyanlända kan och behöver lära sig. Mäter: språklig användning, matematiskt tänkande, kunnande svenska språket. Redogjorde för olika kraven på kommunerna v gäller skola: ska bedömas inom två månader, placeras ut i årskurs el i undervisningsgrupp inom denna tid. Från 1/1 definieras nyanländ som just detta under 4 år i skola. Här hittar du presentationen från Skolverket Carina Lindqvist, avdelningschef Kommunförbundet Skåne. Nämner folder som ska ges ut fyra ggr per år. Olika stödformer/samarbeten. Integrationsstrateg under rekrytering. Här hittar du presentationen från Kommunförbundet Skåne

5 Minnesanteckningar Åsa Stenbäck Holmér Som en avslutning på förmiddagen och som en inspiration inför eftermiddagens seminarier visades filmen Ett nytt flyktingmottagande. Under eftermiddagen genomfördes parallellt fem valbara seminarier som utfördes två gånger. Se särskild sammanfattning. Innan konferensen avslutades fick publiken möjlighet att i plenum ställa frågor till stadsrådet Erik Nilsson. Frågorna spände över många områden inom integration, allt från frågor kring den nya lagen, eftersläpningar i ersättningar, kriterier för fördelningstal för ensamkommande barn och unga, anknytningar till ensamkommande barn och unga reflektioner kring kommunernas kostnader efter etableringsperioden bättre samarbetsformer mellan kommun och arbetsförmedling behov av utökade resurser inför 2017 Landshövding Margaretha Pålson avslutade konferensen och tackade alla för ett engagerat deltagande under dagen och för det arbete som gjorts under hösten samt för det fortsatta arbete som nu tar vid både på kort och på lång sikt. Länk till den nationella konferensen Sverige Tillsammans Valbara seminarer, väljs vid två tillfällen klockan och Grupprum Övedskloster Bostadsförsörjning utmaningar och möjligheter på kort och lång sikt Elisabet Weber, länsarkitekt i Skåne ger en regional lägesbild gällande bostadsbehovet och byggandet i Skåne utifrån aktuellt arbete. Utgångspunkten tas i rapporterna Planberedskap i Skåne och Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner, med fokus på det aktuella läget på planerings- och byggfronten och de utmaningar kommunerna står inför med en ökad befolkning.

6 Per Sörensen, boendeutvecklare från Migrationsverket berättar om tanken med Västerviksmodellen där Migrationsverket utifrån en kommuns behov gått in i ett gemensamt arbete med att ta fram bostäder som fungerar på den kommunala marknaden, med migrationsverket som hyresgäst de första åren. Migrationsverket berättar om upplägget och reflekterar kring hur modellen skulle fungera på andra ställen. Presentationen från båda föreläsningarna hittar du här Föredragningarna gav inspiration för deltagarna att i kommunerna finna en egen variant av Västerviksmodellen. Flera visade intresse för att i samverkan både med Migrationsverket och Länsstyrelsen gå vidare i att finna lösningar kring bostadsbehov i länet/kommunen. Då flera kommuner ville veta mer om att vidareutveckla bostadslösningar, främst Västerviksmodellen, utlovade Länsstyrelsen att bjuda in till möte vid förfrågan. Grupprum Lilla Ryd Hälsa om hälsans betydelse i etableringsprocessen Migration och flykt påverkar människors fysiska och psykiska hälsa. Hälsans betydelse för en god etablering uppmärksammas ofta inte tillräckligt. En tillgänglig hälso- och sjukvård och en stödjande miljö inom ramen för etableringen är viktiga förutsättningar för en lyckad integrationsprocess. För att uppnå detta krävs det en nära samverkan mellan organisationer utifrån kunskap om målgruppens behov. I detta seminarie får du kunskap om hur hälso- och sjukvården till nyanlända fungerar och exempel på aktuell kunskapsutveckling inom området migration, hälsa och etablering. Christina Ståhl, enhetschef enheten för patientnära frågor avdelningen för hälso - och sjukvårdsstyrning Region Skåne. Presentationen hittar du här. Slobodan Zdravkovic, docent i folkhälsovetenskap Malmö Högskola. Presentationen hittar du här. Katarina Carlzén, Länsstyrelsen Skåne, länsstyrelsernas fokusgrupp hälsa och ansvarig Partnerskap Skåne. Presentationen hittar du här.

7 Diskussion i seminariet Vilka behov ser ni? Vad bör vi prioritera? Satsa på ABO, fokusera på att utveckla insatser där Sverige är ett emotionellt uland. Många har psykisk ohälsa. Något fattas i samhället. Enkäten (MILSA) visar att många tror att det går att förbättra sin egen hälsa, detta innebär stora möjligheter, dvs går att jobba med frågorna. Saknas kunskap på HVB hem. Socialstyrelsen: vill ha input och synpunkter Viktigt att återkoppla till kommunerna om vad som görs och finns Behöver gemensamma utbildningar och sammanhang Grupprum Knutstorp Samverkan mellan offentlig och idéburen sektor modeller och metoder från Skåne Överenskommelsen Skåne syftar till att skapa ett långsiktigt hållbart Skåne genom att stärka samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn integration av nyanlända är en prioriterad fråga. Inom Partnerskap Skåne finns projektet NAD som erbjuder nyanlända flyktingar föreningsaktiviteter som en del av etableringsplanen. Henrik Nilsson, projektledare på Nätverket Idéburen sektor Skåne berättar om detta arbete. Presentationen från Nätverket hittar du här. I detta seminarium får vi ytterligare några konkreta exempel på samverkan; Rådrum modell för att involvera nyanlända som frivilliga rådgivare för andra nyanlända där Magnus Strand, projektledare på HUT Skåne berättar och från Skåneidrotten Sportskola och andra metoder för inkludering inom idrotten av Skåneidrottens integrationskoordinator Thomas Tecle. Här hittar du presentationen från Rådrum. Här hittar du presentationen från Skåneidrotten.

8 Civilsamhället/idéburen sektor har en stor roll vid etablering av nyanlända. Denna sektor står för kontakten och integrationen mellan samhället och den nyanlände. Idéburen sektor är oerhört viktiga för att den nyanlände skall kunna bygga socialt överbryggande kapital, bygga sina egna nätverk, som olika myndigheter inte kan erbjuda. Insatserna kräver resurser i form av samverkanstid och organisering. Kommunerna som närvarade på seminariet ser ett behov av att verksamheterna som presenterades utvecklas även i deras kommuner. Viktigt att tillsammans med idéburen sektor bygga kapacitet. Grupprum Skarhult Skolsituationen för barn och barn utan vårdnadshavare Piotr Koscielniak, undervisningsråd från Skolverket, visar på mottagande och organisation för nyanländas utbildning utifrån skollag samt vilka framgångsfaktorer och fallgropar som finns enligt forskning och granskningar. Kristian Nilsson, enhetschef, från Slussen i Kristianstad kommer att presentera verksamheten för mottagande av nyanlända familjer med barn som ska börja i förskola eller skola och arbetet med kartläggning av nyanländas kunskaper. Dessutom kommer en modell för studiehandledning online att presenteras av Lena Ekroth, Integrationssamordnare från Länsstyrelsen i Blekinge. Sammanfattning av seminariet Piotr Koscielniak presenterade det kartläggningsmaterial som Skolverket tagit fram för kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Denna bedömning är sedan 1 januari 2016 reglerad i skollagen. Diskussionen fokuserade på att det är viktigt att komma ihåg att barnen inte är en homogen grupp utan kommer med olika erfarenheter och kunskaper som även vi kan ta till och lära oss av. Individens behov måste styra och att i möjligaste mån undvika standardlösningar. Viktigt också att all skolpersonal får kunskap om och kompetens kring nyanlända elevers lärande, det är hela skolans angelägenhet. Presentationen från Skolverket hittar du här Kristian Nilsson, enhetschef på Slussen i Kristianstad presenterade verksamheten för mottagande av nyanlända familjer med barn som ska börja i förskola eller skola och arbetet med kartläggning av nyanländas kunskaper. Lärdomen är att det är viktigt att samarbeta över förvaltningsgränserna för att få en helhetsbild av arbetet med eleverna. Verksamheten ska samverka med andra aktörer tex skolhälsovården och myndigheter för att ge de nyanlända bästa möjliga förutsättningar för en god introduktion. Målsättningen är att alla nyanlända barn ska få en lik-

9 värdig och trygg introduktion och att kartläggningen av eleverna ska ge förutsättningar för en individuellt anpassad start. Det måste få ta tid då kartläggningen är en process som tar olika lång tid för olika individer. Presentationen från Slussen Kristianstad hittar du här Lena Ekroth, från Länsstyrelsen i Blekinge presenterade en modell för studiehandledning online som ska vara ett komplement till den studiehandledning som finns på plats i skolan. Det kan vara en möjlighet för mindre skolor utanför tätorten att kunna erbjuda sina elever anpassad studiehandledning och en möjlighet för mindre skolor att kunna använda resurserna gemensamt. Seminariets diskussioner handlade om att kunna erbjuda en trygg och inkluderande integration men också att skolan erbjuder flexibilitet för individen. En oro uttrycktes kring till rådande omständigheter i städer där många elever ska erbjudas skolgång och där det saknas både skollokaler och lärarkompetens. En önskan uttrycktes om att även ta hänsyn till skolsituationen då man anvisar ensamkommande barn till kommunerna. Grupprum Bosjökloster Etablering på arbetsmarknaden målgruppsanpassade insatser och regional samverkan Bengt Greiff, strateg på Arbetsförmedlingen, ger en regional bild av arbetsmarknadsläget, beskriver Arbetsförmedlingens aktuella satsningar och insatser för nyanlända och diskuterar etableringens utmaningar och möjligheter. Presentationen från Arbetsförmedlingen hittar du här Helena Hölerman, integrationsutvecklare på Länsstyrelsen Skåne, berättar om arbetet inom Kompetenssamverkan Skåne och om aktuella samverkansinsatser för nyanlända akademiker. Presentationen om Kompetenssamverkan Skåne hittar du här Diskussion i seminariet Mycket av fokus i seminariediskussionerna handlade om hur man kan utveckla arbetet med att tidigt identifiera kompetenser, gärna redan under asyltiden. Flera deltagare påpekade vikten av att tidigare än nu komma igång med svenskstudier och validering, och frågeställningar kring hur den idéburna sektorn skulle kunna vara en resurs lyftes. Diskussioner fördes också om hur man kan underlätta vägen till ar-

10 bete för personer inom legitimationsyrken, liksom kring hur man kan underlätta för utländska akademiker att bli en resurs i skolan. Kommunerna som arbetsgivare, med behov av rekryteringar inom skola, vård, äldreomsorg och socialtjänst påpekades också. De olika snabbspår som pekats ut av regeringen lyftes och diskuterades, liksom möjligheter med den regionala plattformen för yrkes-sfi och regional samverkan kring högskoleutbildningar för nyanlända. Ökad flexibilitet och snabbhet i samverkan mellan arbetsförmedlingen och kommunerna lyftes också som en viktig förutsättning.