Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björnkärrsskolan åk F-6 samt fritidshemmen Berggrottan och Björnligan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björnkärrsskolan åk F-6 samt fritidshemmen Berggrottan och Björnligan Läsåret 2016/2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola åk 1 6 och fritidshemmen Berggrottan och Björnligan Ansvarig för planen Marie Jonsson rektor 2

3 Vår vision Alla elever och vuxna på Björnkärrsskolan ska känna sig trygga. Alla ska bemötas och behandlas med respekt för den person man är. Ingen form av kränkande behandling eller diskriminering ska förekomma. Alla ska veta vem de kan vända sig till om de själva eller någon annan behöver hjälp. Alla ska aktivt och medvetet arbeta för att likabehandlingsplanen följs. Genom detta arbete skapas förutsättningar för allas välmående, utveckling och allsidiga lärande. Vår vision på Björnkärrsskolan är: Björnkärrsskolan ska vara en skola med trygga elever som görs delaktiga i sitt eget lärande inför framtida utmaningar. Björnkärrsskolan där varje elev gör skillnad. Planen gäller Läsåret 2016/17 mellan perioden Elevernas delaktighet Klassrådet är schemalagt en gång i veckan. På klassrådet diskuteras regelbundet elevernas skolsituation, arbetsmiljö och trygghet. Varje klass har två valda representanter till elevrådet. Elevrådet sammanträder en gång varje månad. På elevrådet diskuteras de förslag och synpunkter som representanterna har med sig från respektive klass. Representanterna återkopplar det som diskuterats på klassrådet. Ordförande för elevrådet en elev från åk 6. Under oktober månad genomförs en trygghetsenkät i förskoleklass och åk 1. I åk 2 åk 6 genomförs under samma månad, Linköpings kommuns attitydundersökning. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarepresentanter har möjlighet att påverka innehållet i likabehandlingsplanen vid inplanerade skolrådsmöten. Vårdnadshavare får ta del av likabehandlingsplanen vid läsårsstart. Vid höstens föräldramöten ges möjlighet att kommentera planen. Vårdnadshavare genomför trygghetsenkäten (F åk1) och attitydundersökningen (2 åk 6). 3

4 Personalens delaktighet Resultaten från trygghetsenkäten samt kommunens attitydundersökning presenteras för personalen. Därefter tar ansvarig personal (skola och fritidshem) fram åtgärder utifrån resultaten. Åtgärderna presenteras för elever och vårdnadshavare av ansvarig personal (t ex klasslärare). Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen, åtgärderna och skolans regler sker i respektive arbetslag och studiedagen 17 maj Åtgärderna utvärderas även klassvis med eleverna. Förankring av planen Likabehandlingsplanen och skolans regler presenteras på ett arbetslagsmöte och implementeras därefter i den dagliga verksamheten. Likabehandlingsplanen samt skolans regler presenteras sedan för skolrådsrepresentanter samt för föräldrar på skolans föräldramöte. Likabehandlingsplanen och skolans regler finns även att läsa på Björnkärrsskolans hemsida ( Sammanställning av tillbudsrapporter presenteras av rektor för arbetsmiljögruppen (Jenny Dahlin, Sofie Lönn Grebner, Rolf Holmström och Marie Jonsson) och för skolans elevhälsoteam (Marie Jonsson, Ann-Sofie Pettersson-Tälle, Jennifer B Colliander, Karin Wieslander och Camilla Kihlström). Rektor presenterar även en sammanställning av kränkningar för elevhälsoteamet. 4

5 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats På studiedagen den 18 maj 2016 utvärderade skolans personal fjolårets likabehandlingsplan. Inför studiedagen har klasslärarna tillsammans med eleverna diskuterat likabehandlingsplanens styrkor och svagheter och kommit med förslag på förbättringsområden. Utifrån inkomna synpunkter har en ny likabehandlingsplan upprättats inför läsåret 2016/17. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan har elever och personal varit samt skolrådet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultatet från årets utvärdering visar att vi behöver bli tydligare när vi skriver i Likabehandlingsplanen både vad gäller form och innehåll. All personal måste bli bättre på att använda planen, enligt den struktur som finns, i det dagliga arbetet tillsammans med eleverna. Nedan presenteras resultat från förebyggande åtgärder: Förstelärare Åsa Arthursson har lett skolans kollegiala lärande kring elevflytande och delaktighet. Årets attitydundersökning visar ett bättre resultat än föregående år vad gäller elevers delaktighet och inflytande på skolarbetet. Åsa genom för en separat utvärdering av hela arbetet som redovisas både skriftligt och muntligt i slutet av läsåret. Arbetet med elevinflytande fortsätter även nästa läsår. Björnkärrssskolans fritidshem har arbetat med förhållningssätt utifrån genusperspektiv tillsammans med Linköpings kommuns genuspedagog Maria Hampusgård. Efter återbesöket i februari månad konstaterade Maria att personalens förhållningssätt gentemot eleverna hade förbättrats. Även attitydundersökningen (2015) visar att personalens förhållningssätt gentemot pojkar och flickor har blivit bättre. Personalen har fått verktyg för att uttrycka sig mer könsneutralt. Marias arbete fortsätter även nästa läsår. Under läsåret har fritidshemmet haft ansvar för organiserad rastverksamhet. Tyvärr har verksamheten på rasten inte kunnat upprätthållas på grund av organisatoriska problem. Vår ambition är att rastverksamheten ska vara en fungerande åtgärd. Inför det nya läsåret ser förutsättningarna bättre ut. Systemet med personal ute rasterna måste ses över. Personal ute på rasterna måste vara på de platser som upplevs otrygga av eleverna. Eleverna är positiva till den karta som de får fylla i över otrygga plaster på skolgården. Inför nästa läsår ska även skolans inre miljö kartläggas av eleverna. 5

6 Delar av personalen har genomgått en utbildning i lågaffektivt bemötande. Utbildningen har varit väldigt uppskattad och lett till kreativa diskussioner och ett mer anpassat bemötande. Utbildningen har letts av psykolog Christian Bergbom. All personal har erbjudits handledning från sektionen för resurs- och stödverksamhet vilket också är väldigt uppskattad. Handledningen har t ex bidragit till förändrad undervisning för att kunna möta alla elever. Årets plan ska utvärderas senast Innevarande likabehandlingsplan ska utvärderas senast 17 maj Beskriv hur årets plan ska utvärderas Åtgärderna och resultaten från attitydundersökningen och trygghetsenkäten diskuteras i klassråd, elevråd, skolråd och arbetslag. Arbetet med likabehandlingsplanen fortsätter på studiedagen den 17 maj Ansvarig för att årets plan utvärderas Marie Jonsson, rektor och Sofie Lönn Grebner biträdande rektor 6

7 Främjande insatser för lika rättigheter och möjligheter Gemensamma aktiviteter för skola och fritidshem Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller Könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Genom gemensamma aktiviteter vill vi skapa förståelse för varandras likheter och olikheter. Uppföljning sker kontinuerligt och ligger till grund för nästa års aktiviteter. Insats Under innevarande läsår anordnas aktiviteter där skolans och fritidshemmens personal samt elever är delaktiga. Exempel på sådana aktiviteter är: Björnkärrs OS, finlunch, Snöflingecup, och Vårsoaré. Ansvarig Idrottslärare, elevråd och ansvarsgrupper (beroende på aktivitet). Datum när det ska vara klart Arbetet med aktiviteterna pågår under hela läsåret 2016/2017. Utvärdering sker efter varje avslutad aktivitet. 7

8 Elevernas och vårdnadshavares delaktighet och inflytande i skola och på fritidshem Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Målet är att öka elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet och inflytande på skolan och fritidshemmen. Insats 1. Klassråd är schemalagt och där diskuteras regelbundet elevernas skolsituation, arbetsmiljö och trygghet. Valda representanter för elevråd och matråd ska ha utrymme i klassrådet att diskutera sina frågeställningar för att kunna gå vidare med detta till elevrådet. 2. Skolrådrepresentanter utses i varje klass och de framför vårdnadshavarnas synpunkter till Skolrådet. Rektor är sammankallande och ansvarar för att protokollet skickas till respektive klasslärare som i sin tur vidarebefordrar det till vårdnadshavare. 3. Regelbundna (2 ggr/månaden) fritidsråd där eleverna görs delaktiga i planering av aktiviteter och eventuella inköp. Fritidsrådet diskuterar även verksamhetens innehåll. Fritidsrådets frågor lyfts även vid behov på elevrådet. Ansvarig Klasslärare, fritidspersonal, biträdande rektor och rektor. Datum när det ska vara klart Tillsvidare. 8

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kommunens attitydundersökning och skolans egen trygghetsenkät genomförs av elever och vårdnadshavare. Klasslärare ansvarar för att undersökningen genomförs i oktober varje läsår. Elevrådet genomför en kartläggning av otrygga platser på skolgården och skolans inre miljö. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna besvarar frågorna i attitydundersökningen och trygghetsankäten. Resultaten presenteras klassvis av klasslärare. På uppdrag av elevrådet har varje elev med hjälp av en karta fått markera områden som upplevs otrygga på skolgården och skolans inre miljö. Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultatet presenteras för personalen som tar fram förslag på åtgärder genom diskussioner i arbetslagen utifrån respektive elevgrupp. Resultat och analys Attitydundersökningen och trygghetsenkäten visar ett positivt resultat än föregående år. Skolan har gemensamt valt ut dessa förbättringsområden inför läsåret 2016/17: Elevinflytande: Eleverna ska ges större möjligheter att utvärdera undervisningen. Förhållningssätt utifrån genus på fritidshemmen: Arbetet med genuspedagog Maria Hampusgård fortsätter i syfte att upprätthålla det påbörjade arbetet med ett genusneutralt förhållningssätt. Trygghet: Enligt attitydundersökningen har det framkommit att eleverna känner att de inte får vara annorlunda. Det finns fortfarande platser på skolgården som eleverna upplever otrygga. Gemenskap: I samtal med elever och personal har det framkommit önskemål om aktiviteter där eleverna ingår i åldersblandade grupper. 9

10 Förebyggande åtgärder utifrån kartläggning Elevinflytande Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål Målet är att öka elevernas möjligheter att utvärdera undervisningen. Åtgärd Lärarna ska bli bättre på att involvera eleverna i att utvärdera undervisningen antingen muntligt eller skriftligt. Motivera åtgärd Resultatet från 2015 års attitydundersökning visade tendenser på att en del elever inte upplever att de får vara med och utvärdera undervisningen. Uppföljning resultat från attitydundersökningen Ansvarig Rektor Marie Jonsson och förstelärare Åsa Artursson Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret 2016/

11 Förhållningssätt utifrån genus på fritidshemmen. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning. Mål Att pojkar och flickor ska bemötas likvärdigt och ges samma förutsättningar oberoende av könstillhörighet. Åtgärd Kommunens genuspedagog Maria Hampusgård har studerat fritidshemmens verksamhet utifrån ett genusperspektiv. Maria har gett personalen på fritidshemmen konkreta förslag på förbättringsområden i verksamheten t ex att: personalen ska uppmuntra och stötta eleverna i könsöverskridande aktiviteter, personalen ska uppmärksamma eleverna som individer och inte utifrån könstillhörighet och även stärka eleverna i gränssättning. Motivera åtgärd Resultaten från attitydundersökningen 2015 visar fortfarande att pojkar och flickor upplever att de behandlas olika. Uppföljning Besök/observation av Maria Hampusgård. Diskussioner om genus på arbetslagsmöten. Ansvarig Rektor Marie Jonsson och biträdande rektor Sofie Lönn Grebner. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret 2016/

12 Trygghet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål Förebygga och förhindra att elever/barn utsätts för kränkande behandling. Åtgärd På skolans alla raster finns personal (rastvärdar i gula västar) ute på skolgården och framförallt på de platser som eleverna har identifierat som otrygga. De tre första veckorna (v 33, 34 och v 35) ska all personal vara ute på förmiddagsrasten. Fritidspersonal Christian Dyyk och Stefan Andersson organiserar lekar på förmiddagsrasten två dagar i veckan. I matsalen äter personalen tillsammans med eleverna. Personal följer även eleverna till skolbussen. Under läsåret 2016/17 leder förstelärare Åsa Artursson en gång i månaden diskussioner med skolans arbetslag. Innehållet innevarande läsår är hur vi arbetar med trygghet, t ex att vara trygg i sig själv, trygghet på skolan och trygghet i undervisningen. Vinklingen på diskussionerna beror på den input som lärarna har fått vid ett annat tillfälle. Exempel på input är studiedagen den 13 september då Christian Bergbom talar om hur vi kan bidra till att våra elever känner tillit/trygghet i sig själva. Studiedagen följs upp tillsammans med Åsa och pedagogiska diskussioner. Eleverna genomför en digital test och intervjuas på hösten. Frågorna handlar om trygghet och underlag för frågorna är hämtade från resultatet från attitydundersökningen Motivera åtgärd Skolan har med hjälp av elevrådets representanter identifierat områden av skolgården som upplevs otrygga, till detta har de haft hjälp av en karta. Elever och personal har emellanåt upplevt att det är ett tufft klimat på skolgården. Därför organiseras lekar som ska hjälpa eleverna till en meningsfull verksamhet på rasten och främja goda relationer mellan varandra. 12

13 På väg till skolbussen har elever tidigare hamnat i konflikt med varandra och de har även uppvisat ett riskfyllt beteende vid busshållplatsen. resultat från Attitydundersökningen 2015 visar att en del elever inte känner att de får vara annorlunda liksom att en del elever upplever att vuxna inte ingriper om elever varit elaka mot varandra. Uppföljning Elevrådet följer upp skolgårdskartan under maj månad. Christian och Stefan gör i varje klass en utvärdering av den organiserade verksamheten på rasten i slutet av läsåret. Rastvaktschemat och funktionen bussvakt utvärderas löpande under läsåret. Resultatet från testet som Åsa genomförde med eleverna under hösten följs upp våren Ansvarig Rektor Marie Jonsson och biträdande rektor Sofie Lönn Grebner Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret 2016/17 13

14 Gemenskap Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål Att skapa en vi - känsla på Björnkärrsskolan. Åtgärd Gemensamma samlingar i idrottssalen en gång i månaden. Kompisgrupper: två elever från varje klass ingår i varje grupp som avslutas med gemenskapsdagen i juni månad Motivera åtgärd Önskemål från personal och elever. Bidrar också till tryggheten som är ett prioriterat mål 16/17 Uppföljning Klasslärarna utvärderar aktiviteterna kontinuerligt på klassrådet. Ansvarig Rektor Marie Jonsson och biträdande rektor Sofie Lönn Grebner Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret 2016/

15 Rutiner för akuta situationer På Björnkärrsskolan råder nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal är skyldig att agera vid trakasserier och kränkningar. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolan har en organisation kring rasterna som innebär att personal finns närvarande vilket ger möjlighet att tidigt upptäcka kränkningar och trakasserier. Skolan genomför varje år en egen trygghetsenkät samt kommunens attitydundersökning som kartlägger elevernas skolmiljö. Personal äter alltid i matsalen tillsammans med eleverna. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Klasslärare: Personlig kontakt, mail eller annat överenskommet Fritidspersonal: Björnligan eller Berggrottan Kurator Jennifer B Colliander: Psykolog: Rektor Marie Jonsson: Biträdande rektor Sofie Lönn-Grebner:

16 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vårdnadshavare och elever vänder sig till skolans personal för att anmäla kränkande behandling. Personal som får kännedom om kränkning ska snarast anmäla ärendet skriftligt till rektor på blanketten: Dokumentation av kränkning (finns på Fronter). Om kränkningen är av allvarlig art beslutar rektor om en eventuell polisanmälan. Rektor anmäler alla kränkningar till skolområdeschef??? Punkt 1-4 dokumenteras på Björnkärrsskolans blankett: Dokumentation av kränkning. 1. Personal har samtal med berörda elever (både den som kränkt och den som kränkts) för att utreda och stödja de inblandade att lösa konflikten. Detta dokumenteras. 2. Personal tar kontakt med vårdnadshavare till alla inblandade. Detta dokumenteras. 3. Uppföljningssamtal inom rimlig tid med den drabbade och övriga inblandade för att säkerställa att kränkningar upphört. Detta dokumenteras. 4. Om kränkningarna inte upphört tar rektor över ansvaret och lyfter det vidare till elevhälsan. Detta dokumenteras. 16

17 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Den som upptäcker att en elev blir utsatt för kränkning av personal ska snarast anmäla detta till rektor. Detsamma gäller när en elev påtalar att kränkning mellan personal och elev ägt rum. 2. Rektor anmäler ärendet till huvudman. Rektor ansvarar för dokumentation av utredningen och vilka åtgärder som vidtagits. Rutiner för uppföljning kränkningar mellan elever Rektor gör en sammanställning av de rapporter som inkommit under ett läsår och presenterar dem för elevhälsoteamet. Sammanställningen ligger till grund för diskussioner utifrån elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Rutiner för dokumentation Blanketter och tillbudsrapporter diarieförs. Ansvarsförhållande Rektor Marie Jonsson 17

18 Rutiner för verksamhetens likabehandlingsarbete oktober september november-januari Sammanställning av enkätsvar genomförs av extern resurs. Resultatet presenteras klassvis av klasslärare. Åtgärder tas fram av klasslärare och personal på fritidshem. Föreslagna åtgärder lämnas till rektor och vårdnadshavarna informeras. Rektor och klasslärare ansvarar. Kartläggning av fysisk och psykosocial arbetsmiljö via trygghetsenkät till elever och vårdnadshavare i åk F-1. Klasslärare ansvarar för att enkäten fylls i. Åk 2-6 genomför kommunens attitydundersökning. Klasslärare ansvarar för att undersökningen genomförs. Likabehandlingsplanen och skolans regler läggs ut på hemsidan och presenteras av arbetslagsledarna på ett arbetslagsmöte för att implementeras i den dagliga verksamheten. Likabehandlingsplanen och skolans regler presenteras av klassläraren på föräldramöten. Rektor och arbetslagsledarna samt klasslärare ansvarar. augusti Likabehandlingsplanen och skolans regler gås igenom i arbetslagen, elevrådet och skolrådet. Rektor, biträdande rektor och arbetslagledare ansvarar. maj Sammanställning av kränkningar mellan elever presenteras av rektor för skolans elevhälsoteam. Utvärdering av likabehandlingsplanens åtgärder sker klassvis och i arbetslag. Rektor, biträdande rektor och klasslärare ansvarar för utvärderingen. Gemensamma åtgärder för kommande läsår utifrån trygghetsenkäten och attitydundersökningen tas fram av arbetslagen tillsammans med rektor. Åtgärderna presenteras för eleverna av klassläraren och vårdnadshavarna informeras. Klasslärare ansvarar. Maj/juni All personal är delaktiga i arbetet med att arbeta fram en ny likabehandlingsplan samt reviderar skolans regler. Rektor och biträdande rektor ansvarar. 18

19 Bilaga 1. Definitioner hämtade från Skolverkets Allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2014). Diskriminering Diskriminering betyder att ett barn eller en elev blir missgynnad av skäl som har samband med de lagskyddade diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag och knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Text och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, och meddelanden på olika webbcommunities) 19

20 Bilaga 2. Skolverkets allmänna råd: Arbetet med diskriminering och kränkande behandling (2014). Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggning och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Det förebyggande arbetet måste bedrivas målinriktat och systematiskt. Det första steget i det förebyggande arbetet är att kartlägga förhållandena i den egna verksamheten. Varje verksamhet bör se över på vilket sätt de egna strukturerna och arbetssätten gynnar eller försvårar demokratiska och jämlika relationer. Rutiner och regler i verksamheten måste formuleras så att man minimerar risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering. Detta arbete är en naturlig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. En kartläggning av barnens och elevernas trygghet och om de anser att det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkningar i verksamheten kan bland annat ske genom organiserade samtal med exempelvis elevråd eller med personal i verksamheten. Kartläggningen kan även omfatta enkätundersökningar eller samtal i grupper. Det är viktigt att föra en dialog med barnen och eleverna om hur kartläggningen bör utformas för att ge en rättvisande bild av verksamheten. Om något barn eller någon elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska detta dokumenteras. Den dokumentationen kan också utgöra underlag vid kartläggningen av riskfaktorer i skolan. Kartläggningen av den egna verksamheten behöver analyseras för att uppmärksamma förhållanden som bidrar till att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår. Med utgångspunkt i den analysen bör man sätta upp konkreta och uppföljningsbara mål och bestämma vilka insatser som ska kopplas till dessa. För att arbetet ska bli framgångsrikt är det viktigt att bestämma en tidplan för insatserna och fördela ansvaret för att de genomförs. Beroende på hur situationen i verksamheten ser ut kan det finnas anledning att i vissa fall inrikta det förebyggande arbetet enbart på vissa grupper medan andra insatser gäller hela verksamheten. Barnens och elevernas ålder måste påverka utformningen av arbetet. Om ansvariga för verksamheten inte arbetar med att förebygga trakasserier eller inte upprättar en likabehandlingsplan kan de, enligt diskrimineringslagen, vid vite föreläggas att göra detta. Om verksamheten inte arbetar med att förebygga kränkande behandling eller inte upprättar en plan mot diskriminering och kränkande behandling kan huvudmannen bli skadeståndsskyldig till barnet eller eleven. 20

21 Bilaga 3. Utdrag ur Skollagen 2010:800 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. 21

22 Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. 22

23 Bilaga 4. Utdrag ur diskrimineringslagstiftning 2008:567 Diskriminering 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 23

24 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 24