Planbeskrivning med genomförandebeskrivning

Transkript

1 Standard planförfarande ± Detaljplan för del av Sibbarp 4:138 m fl i Marieholm, Eslöv kommun, Skåne län Lantmäteriet och Eslövs kommun Figur 1. Orienteringskarta över planområdet. Gång- och cykelväg med planskild korsning för gång- och cykeltrafik Upprättad: Antagen av Kommunstyrelsen 79 Laga Kraft HANDLINGAR X X X X X X Plankarta Illustrationskarta Granskningsutlåtande Fastighetsförteckning Grundkarta

2 PLANBESKRIVNING Ändringar i planhandlingarna inför antagande Plankarta Plankartan justeras så att den ej innefattar fastighet Sibbarp 29:1 enligt yttrande från Lantmäteriet. Plan- och genomförandebeskrivning Plan- och genomförandebeskrivningen kompletteras med redaktionella ändringar enligt yttrande från VA SYD. Genomförandebeskrivningen kompletteras vad avser fastighetsrättsliga och ekonomiska frågor enligt yttrande från Lantmäteriet. Kompletteras med skrivelse och illustration angående hållplats för ersättningsbussar. 1. Planens bakgrund och syfte Bakgrund och historik Enligt beslut från 2014 ska Marieholmsbanan öppna för persontågstrafik i december 2016 och en ny pågatågsstation ska byggas i Marieholm. Det innebär att Marieholm får en direktlänk till Västkustbanan via Helsingborg och kopplas till Södra stambanan via Eslöv station. Med en ny pågatågsstation i Marieholm finns det goda möjligheter att utveckla orten till en attraktiv boendeort och pendla klimatsmart till större arbetsorter i regionen. Som ett första led i ett mer omfattande omvandlingsarbete för stationsområdet har denna detaljplan initierats av Eslövs kommun. Marieholmsbanan stängde för persontågstrafik 1982 och stationshuset revs drygt två år senare. Marieholmsbanan är planerad som ett enkelspår. Med en planskild gång- och cykelkorsning minskar den barriäreffekt som järnvägen idag utgör och möjliggör att kopplingar mellan viktiga målpunkter på vardera sida om järnvägen kan stärkas. Syfte Syftet med detaljplanen är att i parkmark pröva möjligheten att anlägga en gång- och cykelväg med en planskild korsning på vardera sida av Marieholmsbanan. Det ska även finnas möjlighet för pendlarparkering och cykelparkering. 2

3 Vy mot nordväst som visar ytan för gc-väg, gång- och cykelkorsning samt cykelparkering. Jämför med illustration på sid. 6. Plandata Planområdet omfattar ca m 2. Planområdet omfattar två fastigheter; Sibbarp 4:128 och Sibbarp 25:31 som ägs av Eslövs kommun respektive Trafikverket. 2. Tidigare ställningstagande Översiktsplan 2001 I senast antagna översiktsplan för Eslövs kommun (antagen 2001) är planområdet markerat som H (ny hållplats) samt markering för ny gång- och cykelväg. Efter beslut i Kommunfullmäktige har översiktsplanen deklarerats som inaktuell. Arbete med en ny översiktsplan pågår. Fördjupning av översiktsplan Fördjupning av översiktsplanen för Marieholm är antagen av kommunfullmäktige april Området föreslås byggas ut som ett stationsområde med centrumbebyggelse. Planprogram För området finns även sedan tidigare ett planprogram, Planprogram för stationsområdet i Marieholm, del av Sibbarp 4:138 m fl Planprogrammet var på samråd under

4 Gällande detaljplan Föreslagen detaljplan påverkar delvis två gällande detaljplaner: Detaljplan för park, industri och järnvägsändamål (M.19) antagen samt Detaljplan för Sibbarp 4:87 (M27) antagen Övriga kommunala beslut Kommunstyrelsen gav Kommunledningskontoret i uppdrag att starta en planprocess för rubricerat ärende. Övriga detaljplaner av intresse Detaljplan för del av Sibbarp 29:1 antogs av KS Syftet med detaljplanen är att säkerställa mark för den planerade perrongen för Marieholmsbanans persontågstrafik samt allmänhetens tillgänglighet till den från Marias väg. Dubbelspår Det är ej beslutat om ett dubbelspår eller ett mötesspår ska anläggas på Marieholmsbanan. Föreslagen projektering möjliggör dock att ett sådant spår kan anläggas i framtiden, om behov uppstår. 3. Planförslag 3.1 Park Gång- och cykelväg Ett övergripande mål med projekteringen av gång- och cykelvägen med en planskild korsning har varit att: Ej påverka Lagmansgatan funktionalitet då flera intilliggande fastigheter är beroende av vägen för sin verksamhet Bevara det befintliga trädbeståndet inom och i anslutning till planområdet Möjliggöra ett eventuellt dubbel/mötesspår i framtiden Gång- och cykelvägen ansluter från Sundelius väg i söder, under järnvägen och löper därefter parallellt mellan Lagmansgatan och järnvägen i västlig riktning. Vägen ska anordnas i asfalt med en total längd på ca 210 meter. Gång- och cykelvägen utformas med en dubbelsidig cykelväg på 2,45 meter och en gångbana (med vilplan) på 1,75 meter, dvs en total bredd på 4,20 meter. I själva tunneln blir bredden 5,0 meter. 4

5 A Busk och perennplantering GC-väg Räcke Trappa med ramp Pendlarparkering 20 platser Stödmurar Stängsel Planskild gångoch cykelkorsning Cykelparkering ca 48 platser Bänk, papperskorg, cykelpump Häck Trappa med ramp Perrong/Plattform Vårlök Vilplan Cykelbana/asfalt Gångbana/plattor GC-väg Snurrfåtöljer Låg stödmur Trappa Trappa Häck Träd Snurrfåtöljer Parkering för funktionshindrade 2 platser Cykelparkering 52 platser Bänk, cykelpump papperskorg Figur 2. Illustrationsplan. Illustration Atkins. En granitkantsten som sticker upp ca 5 cm separerar gång och cykelbanan. Gång- och cykelvägen ska ha en lutning på ca 4,5 % (1/22 - vilket innebär att marken banan lutar 1 meter på en 22 meter lång sträcka). Se figur 2. Närmast cykelvägen placeras stödmurar med höjd 0,5 meter. Bakom stödmuren föreslås en låg busk- och perennplantering (med lutning 1:4, dvs marken höjs med 25 cm per meter) med inslag av enstaka små buskträd. I anslutning till porten tas höjden upp i ytterligare en stödmur, ca 1 m hög, och bakom denna stödmur en gräsyta som möter omgivande gräsyta i befintlig markhöjd. Mot Lagmansgatan placeras en tredje stödmur. Murarna minskar i höjd ju längre bort från porten gc-trafikanten kommer. Syftet är att gradvis modellera marken med slänter så att de smälter in i omgivande gräsytor på ett mjukt sätt. Låga stödmurar som alterneras med slänter möjliggör också ett maximalt ljusinsläpp vilket bidrar till en öppen gestaltning. De fyra befintliga träden i söder bevaras och för att säkerställa det så föreslås låga stödmurar, ca 0,5 m höga, så att slänterna inte ska komma för nära träden och så att de befintliga markhöjderna ska kunna bevaras. Stödmuren följer med cykelvägen på den östra sidan och en busk och perennplantering med inslag av enstaka små buskträd ramar in gång- och cykelvägens böj i öster. I gräsytorna kan t ex vårlök planteras. I söder vid de befintliga träden före- 5

6 slås nya lövträd planteras. Sittplatser med snurrfåtöljer kan anordnas under träden i söder. Planskild korsning för gång- och cykelväg (gc-tunnel) Korsningen för gång- och cykelvägen ska vara planskild, ca 6,5 meter lång, 5 meter bred och ca 2,75 meter hög. Kultur- och Fritidsnämnden föreslår att tunneln smyckas konstnärligt för att bidra till det kommunövergripande målet: Offentliga miljöer är attraktiva och trygga och stimulerar till möten och trivsel. Lagmansgatan På ett begränsat avsnitt minskas bredden på Lagmansgatan från ca 6 meter till ca 3,75 meter för att möjliggöra god tillgänglighet. Trafikskyltar för reglera företräde för västergående trafik bör därför sättas upp. Övriga delar av vägen ska vara befintlig bredd. Lagmansgatan förses med ett skyddsräcke, 1.40 m högt, mot gång-och cykelvägen. Hållplats för ersättningsbussar på Lagmansgatan En hållplats för ersättningsbussar då tågtrafiken ej är i bruk placeras på respektive sida av Lagmansgatan (nordvästra delen av planområdet) enligt föreslagen illustration. Hållplats för ersättningsbussar. 6

7 Södra sidan. Illustration över planerad gång- och cykeltunnel med plantering, stödmurar och trappa upp mot perrong. Jämför med befintliga förhållande, bild på s. 3. Illustration Atkins. Norra sidan. Illustration över planerad gång- och cykeltunnel med plantering, stödmurar och trappa upp mot Lagmansgatan. Illustration Atkins. Sundelius väg Sundelius väg minskas från 6,0 meter till 5,5 meter för att möjliggöra handikapparkering samt gång- och cykelväg. I korsningen med Sundelius väg böjer gång- och cykelbanan av i en båge för att motverka att cyklister kör rakt ut i vägen. Med undantag av handikapparkering bör övrig parkering på 7

8 Sundelius väg ej tillåtas för att tillgodose manöverutrymme för angränsande fastigheter. Järnvägsgatan Järnvägsgatan förses med ett skyddsräcke, ca 1,40 m högt, mot gång- och cykelvägen. Parkering Cykel- och bilparkering anordnas på vardera sida av järnvägen. På den södra sidan tillskapas möjlighet för ca 52 cykelplatser och 2 handikapplatser för bil. Vid cykelplatserna finns det även möjlighet att anordna bänkar, cykelpump och papperskorgar. I norr anordnas plats för ca 50 cyklar och ca 20 pendlarparkerings-platser för bil. Parkeringarna avskiljs och ramas in med häck och stödmur. På den norra sidan om järnvägen, upp mot Lagmansgatan föreslås en liten torgplats med avvikande markbeläggning med syfte att sänka biltrafikanternas hastighet samt möjliggöra fler cykelplatser. I anslutning till cykelparkeringen möjliggörs yta för sittplatser, papperskorgar m m. Perrong och ramp En gångväg, ca 2 meter bred, placeras parallellt till fastighet Sibbarp 29:1 och ansluter till den nya perrrongen söder om järnvägen. Gångvägen avskiljs från fastigheten med en häck. Närmast perrongen sätts en stödmur utmed fastighetsgränsen för att få till en tillgänglighetsanpassad ramp upp till perrongen. Perrongen regleras i Detaljplan för Sibbarp 29:1 m fl (M29). Pumpstation för dagvatten En pumpstation för att pumpa bort eventuellt ansamlande dagvatten i gång- och cykeltunnelns lågpunkt placeras vid den södra mynningen av den planskilda korsningen. Exakt placering avgörs i projekteringsfasen. Pumpstationens el-del ska placeras högt för att inte risker att översvämmas. 8

9 4. Förutsättningar 4.1 Allmänna intressen Riksintresse Marieholmsbanan är utpekat riksintresse för kommunikation. 4.2 Trafik Marieholmsbanan Marieholmsbanan är en enkelspårig järnväg och används idag som omledningsbana vid akuta och planerade trafikstörningar. Lagmansgatan Lagmansgatan trafikeras i första hand av transporter till industriverksamheter nordost om planområdet. Gång- och cykelvägar i Marieholm Öster om planområdet finns det idag en gång- och cykelväg som förbinder Lagmansgatan mot Tegelvägen norrut. Ytterligare österut förbinder en grusad gång- och cykelväg Bruksgatan med Sibbarpsvägen. Färd över järnvägen söderut sker vid korsningen Marieholmsbanan/Bruksgatan. Väster om planområdet finns det en oskyddad korsning för gångtrafik över spåren. Korsningen kommer att stängas i samband med att persontågstrafiken på Marieholmsbanan öppnar. 4.3 Övrigt Vegetation Befintligt trädbestånd av rönn- och lövträd inom planområdet ska bevaras i möjligaste mån. Marklov krävs för fällning av träd. Bebyggelse Det finns ingen bebyggelse inom planområdet. På angränsade fastighet, Sibbarp 29:1, ligger en verkstadsindustri. Teknisk försörjning Inom området finns det idag ledningar för tele (Skanova och Tele 2), spillvatten (VA SYD), el (Kraftringen Nät) och gas (E.on Gas). 9

10 Räddningstjänsten För Räddningstjänsten är det viktigt att gång- och cykelvägen blir körbar (med undantag för själva tunneln) för räddningstjänstens fordon vid eventuella insatser i anslutning till Marieholmsbanan och eventuell framtida bebyggelse. Mark Marken utgörs idag av hårdgjorda ytor (Lagmansgatan), gräsytor och ett inhägnat spårområde. Arkeologi Inga fornlämningar har påträffats inom planområdet. Om fornlämning påträffas skall arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas enligt 2 kap KML, lagen om kulturminnen m.m. 5. Konsekvenser 5.1 Miljöbedömning enligt miljöbalken Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 4 kap 34 PBL. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Behovsbedömningen grundas på följande: Området är sedan tidigare detaljplanelagt. Ingen ytterligare mark tas i anspråk. Genomförandet bedöms inte innebära några risker för människors hälsa. Miljökvalitetsnormerna riskerar inte att överskridas. Planen bedöms sammantaget ge en ringa miljöpåverkan. 5.2 Ledningskonsekvenser Ledningar inom planområdet Föreslagen projektering inkräktar på befintliga vatten-, el- och tele-ledningar inom planområdet som måste läggas om i olika omfattningar. Den exakta omläggning utreds i det kommande projekteringsarbetet. Se figur 3. 10

11 Rättighet att ha ledning inom planområdet Kraftringen och Telia Sonera Skanova har ledningsrätt respektive Ledningsrätten omfattar dock inte samtliga ledningar, se figur 4-5. VA SYD (ledningar för spill- dricksvatten och dagvatten) har markavtal med Eslövs kommun. Flyttning av ledningar regleras enligt avtal. Tele 2 har nyttjanderätt för sina ledningar. E.ON Gas AB har ingen nyttjanderättsavtal men korsningsavtal respektive grävningstillstånd. 5.3 Sociala konsekvenser Barnperspektivet Enligt barnkonventionen ska barns bästa beaktas vid alla beslut. Trafiksäkra förbindelser till och från viktiga målpunkter för barn och ungdom är en absolut förutsättning för att barn som cyklar inte ska drabbas i trafikolyckor. Idag tvingas gång- och cykeltrafikanter att använda plankorsningarna vid Lagmansgatan/Kvarngatan (korsning med bom) eller Lagmansgatan/ Bruksgatan. Det finns även ett släpp över järnvägen för gångtrafikanter i korsningen Lagmansgatan/Ringvägen. Detaljplanen möjliggör så att det blir säkrare för barn att röra sig planskilt under järnvägen till viktiga målpunkter i Marieholm; idrottshallen, friluftsbadet och skolan. Folkhälsa Eslövs kommun är en Ekokommun och vill verka för ett hållbart samhälle och en god folkhälsa. Detaljplanen möjliggör att gång- och cykeltrafiken i Marieholm ökar vilket är positivt för folkhälsan. Det är viktigt, både från ett barnperspektiv och ur ett större folkhälsoperspektiv, att alla tänkbara aspekter som kan underlätta komfort och säkerhet av gc-vägen beaktas i projekteringsstadiet så att så många som möjligt väljer att nyttja den. Gångoch cykelvägen har, utifrån givna förutsätttningar, utformats med maximalt ljusinsläpp för att trafikanter ska uppleva den trygg och säker. 5.4 Övriga konsekvenser Sibbarp 23:4 Befintlig västlig infart till industrifastighet Sibbarp 23:4 flyttas ca 14 meter i östlig riktning för att möjliggöra cykelparkering på den norra sidan. 11

12 ANTAGANDEHANDLING A B A B Figur 3. Ledningar som berörs av planområdet. Vitt område motsvarar planområdet. Ledning/VA SYD Ledning/VA SYD Ledning/VA SYD 12 E.On Gas Telia Sonera Skanova Tele2 Kraftringen

13 ANTAGANDEHANDLING Figur 4. Ledningar inom planområdet för Kraftringen som har ledningsrätt eller ej. Figur 5. Ledningar inom planområdet för Telia Sonera Skanova som har ledningsrätt eller ej. 13 Ej ledningsrätt Ledningsrätt Ej ledningsrätt Ledningsrätt

14 6. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 6.1 Organisatoriska och ekonomiska frågor Ansvarsfördelning Eslövs kommun ansvarar för utbyggnaden av gång- och cykelvägen. Trafikverket ansvarar för utbyggnad av brokonstruktion. Eslövs kommun ska ta kostnader för flytt av ledningar som ligger med ledningsrätt. I de fall ledningarna ligger med rätt enligt markavtal, regleras kostnadsfördelning enligt avtal. Dagvattenpumpstationen ägs och bekostas av Eslövs kommun. Enligt driftavtal sköter VA SYD drift och underhåll av dagvattenpumpstationen åt Eslövs kommun. Exakt placering av pumpstationen ska avgöras i projekteringsfasen. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dagen detaljplanen vinner laga kraft. Tidplan Detaljplanen handläggs med standardförfarande vilket innebär att ett granskningsskede följer innan planen kan antas. Detaljplanen beräknas vinna laga kraft under sommar Projektering och byggnation planeras att ske under Huvudmannaskap Eslövs kommun är huvudman för allmän platsmark inom detaljplanen. Trafikverket är huvudman för kvartersmark inom planområdet. 14

15 Ändrad lovplikt, lov med villkor Inom område markerat med n 1 på plankartan, krävs marklov för trädfällning. 6.2 Fastighetsrättsliga frågor Ledningsrätt och markavtal Se figur 3. Enligt upprättad fastighetsförteckning så har Kraftringen och Telia Sonera Skanova ledningsrätt inom planområdet. VA SYD och Tele 2 har markavtal med kommunen. E.ON Gas saknar ledningsrätt men har grävningsavtal med kommunen och korsningsavtal med Trafikverket. Samtliga ledningsägare utom E.ON Gas (se figur 3) berörs av föreslagen utbyggnad och ledningarna måste flyttas i olika omfattningar, något som avgörs under projekteringsfasen. Det faller på respektive ledningsägare att bedöma huruvida omprövning eller ansökan av ledningsrätt skall ske såvida inte markavtal finns med kommunen gällande allmän platsmark. Markköp med fastighetsreglering och nyttjanderätt För att möjliggöra planskild gång- och cykelkorsning enligt föreslagen projektering ska marköpsavtal genom fastighetsreglering och nyttjanderättsavtal tecknas mellan Trafikverket och Eslövs kommun enligt figur 6. 15

16 Rödskrafferat Markköp genom fastighetsreglering. Mark överförs från del av Sibbarp 25:31 (Trafikverket) till Sibbarp 4:138 (Eslövs kommun), ca 2350 m 2. Allmän platsmark enligt föreslagen detaljplan (yta för gc-väg). Planområde Planområde Detaljplan Sibbarp 29:1 m fl Grönskrafferat Nyttjanderättsavtal, där Trafikverket ger Eslövs kommunca 2050 m 2. Kvartersmark enligt föreslagen detaljplan. Slänt tillhörande gc-väg i avvaktan på eventuellt dubbelspår. Rödskrafferat Markköp genom fastighetsreglering. Mark överförs från del av Sibbarp 25:31(Trafikverket) till Sibbarp 4:138 (Eslövs kommun), ca 85 m 2. Allmän platsmark enligt föreslagen detaljplan (yta för lokalgata). Figur 6. Markköp och nyttjanderättsavtal i samband med detaljplanen. Peter Juterot T f avdelningschef, Kommunledningskontoret Thomas Oskarsson Planarkitekt P/MSA 16

17 17

18