X Planbeskrivning med genomförandebeskrivning

Transkript

1 ± Postadress: Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: (växel) E-post: kommunen@eslov.se webb: 46 ESLÖVS INFARTSVÄGAR APRIL 2013 Handläggningskarta SAMRÅDSHANDLING Standard planförfarande Lantmäteriet och Eslövs kommun (m) Figur 1. Orienteringskarta över planområdet. 1:2 000 Detaljplan för del av Sibbarp 4:138 m fl i Marieholm, Eslöv kommun, Skåne län Gång- och cykelväg med planskild korsning för gång- och cykeltrafik HANDLINGAR X X Plankarta X Illustrationskarta Samrådsredogörelse X Fastighetsförteckning X Grundkarta

2 PLANBESKRIVNING 1. Planens bakgrund och syfte Bakgrund och historik Enligt beslut 2014 ska Marieholmsbanan öppna för persontågstrafik i december 2016 och en ny pågatågsstation ska byggas i Marieholm. Det innebär att Marieholm får en direktlänk till Västkustbanan via Helsingborg och kopplas till Södra stambanan via Eslöv station. Med en ny pågatågsstation i Marieholm finns det goda möjligheter att utveckla orten till en attraktiv boendeort och pendla klimatsmart till större arbetsorter i regionen. Som ett första led i ett mer omfattande omvandlingsarbete för stationsområdet har denna detaljplan initierats av Eslövs kommun. Marieholmsbanan stängde för persontågstrafik 1982 och stationshuset revs drygt två år senare. Marieholmsbanan är planerad som ett enkelspår. Med en planskild gång- och cykelkorsning minskar den barriäreffekt som järnvägen idag utgör och möjliggör så att kopplingar mellan viktiga målpunkter på vardera sida om järnvägen kan stärkas. Syfte Syftet med detaljplanen är att i parkmark pröva möjligheten att anlägga en gång- och cykelväg med en planskild korsning på vardera sida av Marieholmsbanan. Det ska även finnas möjlighet för pendlarparkering och cykelparkering. Plandata Planområdet omfattar ca m 2. Planområdet omfattar två fastigheter; Sibbarp 4:128 och Sibbarp 25:31 som ägs av Eslövs kommun respektive Trafikverket. Dubbelspår Det finns inget beslut som möjliggör att ett dubbelspår eller ett mötesspår anläggs på Marieholmsbanan. Föreslagen projektering möjliggör dock att ett sådant spår kan anläggas i framtiden, om behov uppstår. 2

3 SAMRÅDSHANDLING Vy mot nordväst som visar ytan för gc-väg, gång- och cykelkorsning och cykelparkering. Jämför illustration på sid Tidigare ställningstagande Översiktsplan 2001 I senast antagna översiktsplan för Eslövs kommun (antagen 2001) är planområdet markerat som H dvs ny hållplats samt markering för ny gångoch cykelväg. Efter beslut i Kommunfullmäktige har översiktsplanen deklarerats som inaktuell. Arbete med en ny översiktsplan pågår. Fördjupning av översiktsplan Fördjupning av översiktsplanen för Marieholm är antagen av kommunfullmäktige april Området föreslås byggas ut som ett stationsområde med centrumbebyggelse. Planprogram För området finns även sedan tidigare ett planprogram, Planprogram för stationsområdet i Marieholm, del av Sibbarp 4:138 m fl Planprogrammet var på samråd under Gällande detaljplan Gällande detaljplan för området, Detaljplan för park, industri och järnvägsändamål (M.19) är antagen Föreslagen detaljplan kommer ersätta del av gällande detaljplan M.19. 3

4 Övriga kommunala beslut Kommunstyrelsen gav Kommunledningskontoret i uppdrag att starta en planprocess för rubricerat ärende. Övriga detaljplaner av intresse F n pågår ett planarbete öster om området (Detaljplan för del av Sibbarp 29:1) Syftet med detaljplanen är att säkerställa mark för den planerade perrongen för Marieholmsbanans persontågstrafik samt allmänhetens tillgänglighet till den från Marias väg. 3. Planförslag 3.1 Park Gång- och cykelväg Ett övergripande mål med projekteringen av gång- och cykelvägen med en planskild korsning har varit att: Ej påverka Lagmansgatan funktionalitet då flera intilliggande fastigheter är beroende av vägen för sin verksamhet Bevara det befintliga trädbeståndet inom och i anslutning till planområdet Möjliggöra ett eventuellt dubbel/mötesspår i framtiden Gång- och cykelvägen ansluter från Sundelius väg i söder, under järnvägen och löper därefter parallellt mellan Lagmansgatan och järnvägen i västlig riktning. Vägen ska anordnas i asfalt med en total längd på ca 210 meter. Gång- och cykelvägen utformas med en dubbelsidig cykelväg på 2,45 meter och en gångbana (med vilplan) på 1,75 meter, dvs en total bredd på 4,20 meter. En granitkantsten som sticker upp ca 5 cm separerar gång och cykelbanan. Gång- och cykelvägen ska ha en lutning på ca 4,5 % (1/22 - vilket innebär att marken banan lutar 1 meter på en 22 meter lång sträcka). Se figur 2. Närmast cykelvägen placeras stödmurar med höjd 0,5 meter. Bakom stödmuren föreslås en låg busk- och perennplantering (med lutning 1:4, dvs marken höjs med 25 cm per meter) med inslag av enstaka små buskträd. I anslutning till porten tas höjden upp i ytterligare en stödmur, ca 1 m hög, och bakom denna stödmur en gräsyta som möter omgivande gräsyta i befintlig markhöjd. 4

5 SAMRÅDSHANDLING A Räcke Busk och pere nnplantering Pendlarparkering 20 platser Trappa GC-väg Stödmurar Stängsel Planskild gångoch cykelkorsning Pumpstation Cykelparkering 48 platser Bänk och papperskorg Häck Trappa Perrong/Plattform Räcke Vårlök Vilplan Cykelbana/asfalt G ångbana/plattor Snurrfåtöljer GC-väg Trappa Låg stödmur Trappa Buskträd Häck Parkering för funktionshindrade 2 platser Snurrfåtöljer Cykelparkering 52 platser Bänk, cykelpump papperskorg Figur 2. Illustrationsplan. Illustration Atkins. Mot Lagmansgatan placeras en tredje stödmur. Murarna minskar i höjd ju längre bort från porten gc-trafikanten kommer. Syftet är att gradvis modellera marken med slänter så att de smälter in i omgivande gräsytor på ett mjukt sätt. Låga stödmurar som alterneras med slänter möjliggör också ett maximalt ljusinsläpp vilket bidrar till en öppen gestaltning. De fyra befintliga träden i söder bevaras och för att säkerställa det så föreslås låga stödmurar, ca 0,5 m höga, så att slänterna inte ska komma för nära träden och så att de befintliga markhöjderna ska kunna bevaras. Stödmuren följer med cykelvägen på den östra sidan och en busk och perennplantering med inslag av enstaka små buskträd ramar in gång- och cykelvägens böj i öster. I gräsytorna kan t ex vårlök planteras. I söder vid de befintliga träden föreslås nya lövträd planteras. Spontana sittplatser med snurrsfåtöljer kan anordnas under träden i söder. Planskild korsning för gång- och cykelväg Korsningen för gång- och cykelvägen ska vara planskild, ca 6,5 meter lång, 5 meter bred och ca 2,75 meter hög. Lagmansgatan På ett begränsat avsnitt minskas bredden på Lagmansgatan från ca 6 meter till ca 4 meter för att möjliggöra god tillgänglighet. Trafikskyltar för reglera företräde för väster gående trafik ska sättas upp. Övriga delar av vägen ska 5

6 SAMRÅDSHANDLING Illustration över planerad gång- och cykeltunnel med plantering, stödmurar och trappa upp mot perrong. Jämför med befintliga förhållande, bild på s. 3. Illustration Atkins. vara befintlig bredd. Lagmansgatan förses med ett skyddsräcke, 1.40 m högt, mot gång-och cykelvägen. Sundelius väg Sundelius väg minskas från 6,0 meter till 5,5 meter för att möjliggöra handikapparkering samt gång- och cykelväg. I korsningen med Sundelius väg böjer gång- och cykelbanan av i en båge för att motverka att cyklister kör rakt ut i vägen. Järnvägsgatan Järnvägsgatan förses med ett skyddsräcke, ca 1.40 m högt, mot gång- och cykelvägen. Parkering Cykel- och bilparkering anordnas på vardera sida av järnvägen. På den södra sidan tillskapas möjlighet för ca 52 cykelplatser och 2 handikapp-platser för bil. Vid cykelplatserna finns det även möjlighet att anordna bänkar, cykelpump och papperskorgar. I norr anordnas plats för ca 50 cyklar och ca 20 pendlarparkerings-platser för bil. Parkeringarna avskiljs och ramas in med häck och stödmur. På den norra sidan om järnvägen, upp mot Lagmansgatan föreslås en liten torgplats med avvikande markbeläggning med syfte att sänka biltrafikanternas hastighet samt möjliggöra fler cykelplatser. I anslutning till cykelparkeringen möjliggörs yta för sittplatser, papperskorgar m m. 6

7 Perrong och ramp En gångväg, ca 2 meter bred, placeras parallellt till fastighet Sibbarp 29:1 och ansluter till den nya perrrongen söder om järnvägen. Gångvägen avskiljs från fastigheten med en häck. Närmast perrongen sätts en stödmur utmed fastighetsgränsen för att få till en tillgänglighetsanpassad ramp upp till perrongen. Perrongen regleras i detaljplan för Sibbarp 29:1 m fl. Pumpstation för dagvatten En pumpstation för dagvatten placeras vid den södra mynningen av den planskilda korsningen. Se fig Förutsättningar 4.1 Allmänna intressen Riksintresse Marieholmsbanan är utpekat riksintresse för kommunikation. 4.2 Trafik Marieholmsbanan Marieholmsbanan är en enkelspårig järnväg och används idag som omledningsbana vid akuta och planerade trafikstörningar. Lagmansgatan Lagmansgatan trafikeras i första hand av transporter till industriverksamheter nordost om planområdet. Gång- och cykelvägar i Marieholm Öster om planområdet finns det idag en gång- och cykelväg som förbinder Lagmansgatan mot Tegelvägen norrut. Ytterligare österut förbinder en grusad gång- och cykelväg Bruksgatan med Sibbarpsvägen. Färd över järnvägen söderut sker vid korsningen Marieholmsbanan/Bruksgatan. Väster om planområdet finns det en oskyddad korsning för gångtrafik över spåren. Korsningen kommer att stängas i samband med att persontågstrafiken på Marieholmsbanan öppnar. 7

8 4.3 Övrigt Vegetation Befintligt trädbestånd av rönn- och lövträd inom planområdet ska bevaras i möjligaste mån. Marklov krävs för fällning av träd. Bebyggelse Det finns ingen bebyggelse inom planområdet. På angränsade fastighet, Sibbarp 29:1, ligger en verkstadsindustri. Teknisk försörjning Inom området finns det idag ledningar för tele (Skanova och Tele 2), vatten (Va Syd), el (Kraftringen Nät) och gas (E.on gas). Räddningstjänsten För Räddningstjänsten är det viktigt att gc-vägen blir körbar för räddningstjänstens fordon vid eventuella insatser i anslutning till Marieholmsbanan och eventuell framtida bebyggelse. Mark Marken utgörs idag av hårdgjorda ytor (Lagmansgatan), gräsytor och ett inhägnat spårområde. Arkeologi Inga fornlämningar har påträffats inom planområdet. Om fornlämning påträffas skall arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas enligt 2 kap KML, lagen om kulturminnen m.m. 5. Konsekvenser 5.1 Miljöbedömning enligt miljöbalken Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 4 kap 34 PBL. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. 8

9 Behovsbedömningen grundas på följande: Området är sedan tidigare detaljplanelagt. Ingen ytterligare mark tas i anspråk. Genomförandet bedöms inte innebära några risker för människors hälsa. Miljökvalitetsnormerna riskerar inte att överskridas. Planen bedöms sammantaget ge en ringa miljöpåverkan. 5.2 Sociala konsekvenser Barnperspektivet Enligt barnkonventionen ska barns bästa beaktas vid alla beslut. Trafiksäkra förbindelser till och från viktiga målpunkter för barn och ungdom är en absolut förutsättning för att barn som cyklar inte ska drabbas i trafikolyckor. Idag tvingas gång- och cykeltrafikanter att använda plankorsningarna vid Lagmansgatan/Kvarngatan (korsning med bom) eller Lagmansgatan/ Bruksgatan. Det finns även ett släpp över järnvägen för gångtrafikanter i korsnningen Lagmansgatan/Ringvägen. Detaljplanen möjliggör så att det blir säkrare för barn att röra sig planskilt under järnvägen till viktiga målpunkter i Marieholm; idrottshallen, friluftsbadet och skolan. Folkhälsa Eslövs kommun är en Ekokommun och vill verka för ett hållbart samhälle och en god folkhälsa. Detaljplanen möjliggör att gång- och cykeltrafiken i Marieholm ökar vilket är positivt för folkhälsan. Det är viktigt, både från ett barnperspektiv och ur ett större folkhälsoperspektiv, att alla tänkbara aspekter som kan underlätta komfort och säkerhet beaktas i projekteringsstadiet av gc-vägen så att så många som möjligt nyttjar den. Gång- och cykelvägen har, utifrån givna förutsätttningar, utformats med maximalt ljusinsläpp för att trafikanter ska uppleva den trygg och säker. 5.3 Övriga konsekvenser Spårområdet Föreslagen projektering inkräktar till viss del på Trafikverkets fastighet Sibbarp 25:31. Konsekvens enligt Genomförandebeskrivning. El- och tele-ledningar inom planområdet måste läggas om som en följd av planeringen. Eventuell omläggning av Va-ledning ska utredas i det kommande projekteringsarbetet. Se figur 3. 9

10 Sibbarp 23:4 Befintlig västlig infart till industrifastighet Sibbarp 23:4 flyttas ca 14 meter i östlig riktning för att möjliggöra bil- och cykelparkering på den norra sidan. Figur 3. Ledningar som berörs av planområdet. Spillvatten/Va Syd Dricksvatten/Va Syd Dagvatten/Va Syd E.On Gas Skanova Tele2 Kraftringen 10

11 6. Genomförandebeskrivning 6.1 Organisatoriska och ekonomiska frågor Ansvarsfördelning Eslövs kommun ansvarar för utbyggnaden av gång- och cykelvägen. Trafikverket ansvarar för utbyggnad av gång- och cykelkorsning. Kraftringen AB ansvarar för elförsörjningen inom planområdet. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dagen detaljplanen vinner laga kraft. Tidplan Detaljplanen handläggs med standardförfarande vilket innebär att antagande följer efter samrådet. Detaljplanen beräknas vinna laga kraft under hösten Projektering och byggnation planeras att ske under Huvudmannaskap Eslövs kommun är huvudman för allmän platsmark inom detaljplanen. Trafikverket är huvudman för kvartersmark inom planområdet. Ändrad lovplikt, lov med villkor Inom område markerat med n 1 på plankartan, krävs marklov för trädfällning. 6.2 Fastighetsrättsliga frågor Servitut och ledningsrätt Inom planområdet finns servitut och ledningsrätt enligt följande tabell: Beteckning Servitut 1 Till förmån för Sibbarp 4:111 Belastar Sibbarp 4:138 m fl Ägare/innehavare, adress Eslöv Sibbarp 4:6 AB C/O Advokatfirman Latium AB Eslövs kommun Ändamål Kraftledning Avtalsservitut 11

12 Servitut 2 Till förmån för Sibbarp 4:111 Belastar Sibbarp 4:138 m fl Eslöv Sibbarp 4:6 AB C/O Advokatfirman Latium AB Eslövs kommun Kraftledning Avtalsservitut Servitut 3 Till förmån för Eslövs kommun Ledning m m Avtalsservitut Åkarp 25:1 Belastar Sibbarp 4:138 m fl Eslövs kommun Servitut 4 Till förmån för Kraftringen Nät AB Elledning Rovan 11 Belastar Sibbarp 4:138 Eslövs kommun Servitut 5 Till förmån för Kraftringen Nät AB Elledning Rovan 11 Belastar Sibbarp 4:138 Eslövs kommun Ledningsrätt 1 Till förmån för Telia Sonera Telekabel Belastar Sibbarp 4:138 m fl Eslövs kommun Ledningsrätt 2 Till förmån för Kraftringen Energi AB Starkström Belastar Sibbarp 4:138 m fl Eslövs kommun 12

13 Rödskrafferat Markköp med fastighetsreglering. Mark överförs från Sibbarp 25:31 till Sibbarp 4.138, ca 2350 m 2. Planområde Detaljplan för del av Sibbarp m fl Grönskrafferat Nyttjanderättsavtal, ca 2050 m 2. Planområde Detaljplan Sibbarp 29:1 m fl Figur 4. Markköp och nyttjanderättsavtal i samband med detaljplanen. Markköp med fastighetsreglering och nyttjanderätt För att möjliggöra planskild gång- och cykelkorsning enligt föreslagen projektering ska nyttjanderättsavtal och marköpsavtal med fastighetsreglering tecknas mellan Trafikverket och Eslövs kommun enligt figur 4. Marcus Horning Avdelningschef, Tillväxtavdelningen Thomas Oskarsson Planarkitekt P/MSA 13

14 Postadress: Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: (växel)